HomePublicationsManuscripta Castreniana Ostiak-SamoiedicaVocabulary

Vocabulary

Editor’s introduction

The vocabulary contains all words in Castrén’s material. Only duplicates of common words in the same spelling have sometimes been omitted. Names appearing only in the itineraries and letters are included only if they contain attested Selkup words.

Plain page number refers to the original dialect specific grammars in the first volume. Other sources are prefixed:

Separately in the end are found names of months, numerals, pronouns, proper names and interjections.

Text in black is Castrén’s (original or translated into English, sometimes both, separated by a slash), text in grey is the editor’s.



a conjunction and, but

Č a: kanang a (or da) koška [dog and cat] 336

OO a 336

at?

NP at? enclitic (= da, a, i) 336



ū willow grouse, Tetrao (Perdix) perdix

N ú (uu) куропатка, snöripa Wa353, Wb180, uu 28, u Pc94, Pc166, Px1S um Pp107

MO uu Wa353

Č uu: dative uundö Pc289, 284, Wa353

OO *uu Wa353

K uu: genitive uun Pc234, Wa353

NP *uu Wa353, collective úllà Pc289

Jel. uu 350, Wb180

Taz uu: uun Pc405, Wb180

Kar. *uu Wb180

ūľ adjective

Kar. (for intransitive verb) ulj (translated утки) 402

ūj- to hunt willow grouses

Taz uunnjang куропатки прошышляю E482, Wb180, latentive uuttjang id. E482, preterite uušang Wb180

aorist participle

Taz uttjel-g[um] E482

ūććə-

Taz uuttjang: uutjelaks: infinitive uutjegu Wb180

ūććänčə-

Taz útjändšang Wb180

ūśpi-

Taz uušpang куропатки прошышлял Wb180

ūśpänčə-

Taz uušpändšang Wb180

ū- to swim

Č infinitive uugo [sic, without translation] 284

Taz uungang плаваю, купаюсь E468, Wb181, infinitive uugo E451

ūnčə-

Taz uundšang Wb181

ūr- to swim

N úrnak (uu-) купаюсь, simma: -rhak: -rgu Wa353, Wb181, urnak: urhak: -rlage: úra͑k: urgu 48, 185, 223

MO uurnang Wa353

Č uurnang 284, Wa353

OO *uurnang Wa353, Wb181

K uurnang Wa353, Wb181

NP *uurnang Wa353, Wb181

Jel. uurnang 350, Wb181

B uurnang Wb181

Taz uurnang купаюсь E480, купался E477, *uurnang Wb181, infinitive uurgo E451

Kar. urnang Wb181

aorist participle

Taz uurel-g[um] [swimmer] Wb181

ūrččə-

Taz úrčang or urttang E477, uurčang Wb181

ūrpi-

Taz uurpang купался E480, urpang Wb181

ūrpänčə-

Taz úrpändšang Wb181

ūläćə-

OO (deleted: ŭletjàng Wa353)

ē- to be

Tym pirgeäk ́[I am tall], lamdeäk низко ́[I am low] 158, 3S pirg hög ́[is high] 158, 3S suvajek ́[is good] 157, pyjek тепло ́[is warm] 158, korek глубоко ́[is deep] 158

N eak Pv141, Pv180, PvG152, 3S ean or ek есть 141, 180, ék Wa338, hăčem|eäk я тяжел / I am heavy: preterite -ehäk Wa362, preterite ehap ́[sic, -p] был 57

Nm hacem‿eäk [I am heavy] Wa362, latentive 3S eendä 87

Ob 2S eänd T451–, eand T450, 3S ek T434–, éän T447

MO eang = eäng: 3S eän or eng Pv278, 3S eng Wa401, ean Wa350, Wa362

Č iegang: 3S ieng Pv324, 330, PvG152, 3S jeng Wa376–, Wa362, 1S aз iegam ́[sic, -m] ́[I am not] 324

OO iegang 279, 3S iegän 339, jeng Wa387, 1S *aз iegam 324

K eegang: 3S eegan or ēng Pv278, 3S ean (eng) Wa401, eng or eän Wa399, eng Wa398–

NP eiggang: 3S eng Pv324, 3S -eng Wa386

Jel. preterite 3S eesan 352

B éngang: énga: eesang: eesa: imperative eäšeng Pv386, imperative 3S eengejä SQNK

Taz eengang: 3S eenga Pv431, E441–, 3S eeng E442–, Wb177, preterite 3S ees E445, eesэ E431, future élakse E457–, 431, future3S eelese E476, elese 431, latentive 3S éndэ E449

aorist participle

N édäl бывший ́[sic] 141, edäl 180

MO *eende (-i) 278

K eende (-i) 278, -édi 76

B éndil (eendil) сущий 386

Taz eendel som är 431

with adverb suffix?

K kundar ēdeng (eem(a͑)) как нибудь / anyhow 85

past participle

B eepel бывший 386

Taz épel 431

future participle

N éha 180

K eessa 278

Taz (epsa) 431

debitive participle

MO eessode-g[um] 278

K eesotti 278

ēśpi-

N ešpap ́[sic, -p] 141, éšpak 180

ēppi- ~ ēmpi-

N epak был 141, 180, 3S épa 180

Č ieppang бывал (не знавши) 324

K eembang or eppang ́[the latter put in brackets and claimed the mean ‘ligga / to lie’] был 278

B eepang был 386

TazTexts 3S eepa 464–

aorist participle

Č ieppedie-g[um] [который] бывал 324

K ́[as past participle] eembadi (-e) ́[sic] бывал (= eeppadi) 278

ēnčə-

N endšak Pv180, быть хочу 141, буду 180

Nm ensak 141, 180

MO eendšang 278

K eendsang быть хочу: preterite ?eendesang ́[sic] хотел быть Pv278

B eendšang буду 386

Taz eendšang быть хочу: preterite eendšesang Pv431

ēkku-

N ekuak бывал 141, preterite ekuhak бывал 180

MO ekkuang 278

Č iekkuang бываю 324

K eekkuang бывал 278

B eekuang (eekungang) бывал: 2S eekuand: 3S eekuan Pv386

ēkkulälćəmpi-

B eekuléldjembang (-ltj-) часто бывал / I was often 386

i conjunction and, Russian и

N i ock, även / also: i auda guk även modern dog / also his mother died 86, GSL740

Č i 336

OO *i 336

K i även (= da, ai) 86

NP *i 336

B ii och — och, Russian и — и 390



ī son

N í (ii) son Wa347, Wb174, i: genitive in Pc92, Pc166, i: plural it 60, 151, i: Px1S im Pp107, сын: im 47, Px3S íd(a) 80

Ob ii T434–, Px3S iid 154

MO ii Wa347, genitive 3S iind-ema сноха / daughter-in-law Wa347

Č ii: genitive iin Pc288, Pp303, i: Px1S iu Wa347

OO ii Wa347

K ii: genitive iin Pc233, ii: Px1S iu Wa347, Pp251

NP ii: Px1S iw(a): Px3S iid Wa347, local 1S ieǥaning Pp303

B ii: iin Pc365, i Wb174, Px2S ílэ Pp374

Taz. ii Wb174

Kar. *ii Wb174

“íngar” [first part is genitive Px1S /īnə/, latter part unclear]

N íngar (iingar) (from i) невеска, сноха, sonhustru / daughter-in-law Wa347, ingar невеска 41, 159, Pc99, Pc166, Px1S ingarm 112

īŋa

B iinga 362, íinga парень Wb174, genitive íngan ima sonhustru / daughter in law 362, genitive 1S iingán ima 365

Kar. plural comitative ingátese barn 402, *íinga Wb174

īka

N jiga-ji внук / grandson 47

*i above

intə dative

Taz maat‿ind на дом / upon the house E475, (forms labeled as dative:) ak͔aljn‿ind, pepteljn‿ind, yn‿ind (“for yn-nínd”), muunan‿índ ́[upon the/my finger etc.] 406, (as possessive forms for dative:) njäänj‿índ ́[upon my bread], njändš‿ind ́[upon your bread], njäändš‿ind ́[upon his bread] (= absolute njäänj‿ind ́[/ńāńən intə/]), njäänj‿ini ́[sic, upon our two bread. The postposition instead of the headword is given the ending from possessive genitive], 2D njändš‿indi ́[sic, upon your two bread] 409

ik͔ən locative

Taz tjund‿eaǥan aamda he sits on the horse, aatä ieǥan aamda he sits on the reindeer, šiipa ieǥan on the duck E455

imən prosecutive

B lokan ímet, 3S lokan ímend over the fox 362

innä adverbial up

N enné в верх, на верх Wa343, Wb169, 81, 83, enné-wačap I lifted it up 147

Ob enne, enné, inne T429–

enné, inné, înné 285

MO inné Wa343, *inne 81

Č innéä в верх, innéä Wa343, ́[rather N] enné 327

OO inné Wa343

K inné (upp, till höjden) Wa343, 227, inne Wb169, 81

NP înni ́[sic, î-] 329, înní Wa343, înni Wb169

Jel. inné 349, *inne Wb169

B inneä 387, inne Wb169

Taz inne E441, enne E460, inneä 436, inné(ä) Wb169

Kar. inne Wb169

locative and ablative

N ennéagan в верху Wa343, enneaǥan Wb169, enneagan 81, GSL717

MO inneagan Wa343, GSL717

B (inneän or) -éaǥan 387, inneaǥan Wb169

Taz innéaǥan 436, innéäǥan Wb169

Kar. *inneaǥan Wb169

short locative

MO innen: innen ippa на верху лежит / lies above 81

ennen, †innen GSL717

NP înnin 389

B inneän (or -éaǥan) 387

short ablative

Č innén(nä) в, с верху ́[read: locative innén above, ablative innénnä from above] 329, innén(nä) Wa343, *innennэ Wb169

OO innennэ 329, *innennэ Wb169, ́[or locative] innén Wa343

K innenna: innen pöngalang с верху упал / I fell from above 81, innenna͑ Wa343, innennэ Wb169

NP înnínn Wa343, înnen(nэ) Wb169

prosecutive

N enneun Wb169, enneút 81, †enneut GSL717

MO inneun Wa343

Č inneun по верху 329, *inneun Wb169

OO *inneun Wb169

K inneun Wb169, †inneun GSL717

NP înniun 329

Taz innéämet 436, †inneamet GSL717

innäľ adjective

N ennél Wa343, ennel Wb169

Č innéi Wa343, *innei Wb169

OO innéi Wa343, *innei Wb169

K innéi верхный (d.ä. den i höjden belägna) Wa343, innei Wb169, 81

NP înnij Wa343, innij Wa345

B (deleted: inneal Wb169)

innäk͔əľ local adjective

N ennéagal den övre, верхний Wa343, enneagal Wb169, 81, ennegal 18

B innéagal (-lj) Wb169

Taz inneä́galj (-gail) Wb169

Kar. innéaǥal Wb169



ī- to take

N iap взял Pv130, 223, íap (íjap) Pv190, ĭ́ap взял: ihap: ilébe: id!: igu Wa347, Wb174, 42, 218, ijap: ihap: ilebe: ida!: iigu 30, future orale‿jilebe отниму / I’ll take away: -jihap 39

Nm iap 208

Ob 3S iiged T429

MO iau Pv274, iiau: preterite iisau Wa347

Č iigam Pv321, iǥam: isam: ilem Wa347, igam Wb174

OO ígàm 340, ígam Wa347, igam 284, Wb174, preterite isam я взял 284

K iigau: preterite iissau: optative iileu Pv274, Wa347, Wa419, *igam Wb174, iau: latentive indang 262

NP iiggam Pv321, iggam взял 344, iggam; imperative iitэ Wa347, Wb174

Jel. iigam (-p): 3S iiget: iisam (-p) 349, Pv360, Wb174

B iingam 371, Wb174, preterite iisaméne SQNK

Taz iingam E477, E479, E481, Wb174, latentive iindam взял 418, E441, preterite 3S iis E455–, infinitive ieko 429

Kar. *iingam Wb174

aorist participle

Taz iindel-g[um] E481

past participle

Taz iibel 432, E454, iipilj (-el) 1. som tog / that took, 2. som är tagen / that is taken E479

īśpi-

N íšpap беру Wa347, Wb174, išpap: išped 30, 190, 195, 218, išpap: išpalebe 184

īčə- ~ īnčə-

MO iidšau возьму, беру Wa347

Č índam взять хочу, возьму (but latentive? ičam взял) ́[doubtful, probably the other way round] 317, índam взять хочу Wa347

K iitcau возьму Wa347, 274

NP itčam возьму 344, Wa347

Taz iičam or iittam (cfr. latentive iindam) E477, iičam (cfr. latentive iindam) 418, E441, E481, iičam (iitam) E449, iitam = iičam возьму Pv414, Wb174

Kar. itčam Pv414

aorist participle

Taz iitedel-g[um] som vill taga / who wants (is going) to take E449

future participle

Taz indesa-g[um] ́[person who will take] 418

īčänčə-

NP itč̢indšam беру 344

īmpi-

N íimbap взял Wb174

OO ímbam Wa347

K iimbau взял, latentive imbedau id. Wa347

NP iimbam Wa347

Jel. iimbam 360

Taz iimbam брал E479, imbam tog 432, iimbam брал Wb174, preterite imbesam E460

aorist participle

NP imbedi mê взято / a taken thing 337

īmpänčə-

Taz immändšam Wb174

īk͔əl-

Nm iegannap возьму 208

OO ieǥannam взял Wa347, 3S? ieǥannan ́[probably error for 1S -m] 340



ī- negation verb

Č [as negative imperative to ē- ‘to be’] imperative subjective conjugation ieg (ieg or iegä) [confused with ig ‘don’t’ and *iek, imperative from ē- ‘to be’], imperative objective conjugation iidä 324

OO imperative subjective conjugation ík (iik) 324, iek Wa339, Wb165



ǖ crosspost

NP yy копуля, tvärträdet emellan meden och slädkorgen / the crosspost between the runner and the body of the sledge Wa354, Wb186



ǖ eye lashes

Č sein-yy Wa360

K sain yy? ögonhår Wa360, K? sain-yy Wb276

NP sain-yy (= yy) (nedre ögonhåret) / the lower eye hair [= eyelashes] Wa360, sain-yy ögonhår Wa354, yy? nedra ögonhåret: sain-yy Wb186

ǖ- to pull

ǖk͔əl- to drag

N yygennap тащу, släpa Wa184

Ob yygennap тащил T431, yygennak тащу 153

MO yygannau тащу Wa184

Č [yyge]-nnam тащил Wa184

OO [yyge]-nnam Wa184

K yygênnau тащил Wa184

NP yygánnam Wa184

Taz yygalnam тащил E475

́[the word is lacking in word list 2]

ǖk͔əlpi-

MO yygalbau тащу Wa184

Č yygolbam 284, yygulbam тащу Wa184

OO yygulbam Wa184

K yygalbau (нарту) тащу Wa184, ygalbau тащу 262

NP yygálbam Wa184

üssamə (< ǖ-C-sa mi̮) (future participle) nart (“thing for pulling”)

B yssám(э) (-e) ́[as correspondence to N k͔andš] Wb212

Taz *yssám(э) Wb212

Kar. yssám’э Wb212



āpək lid

N abak: genitive aban Pc103, abäk: abî́t (-n) Pc167, 202, ábak, aabêk lock Wa340, Wb166, ábaek 53, Px1S abaεgm Pp115, Pp173

MO ābang ́[sic]: genitive āban: dative abakt Pc244, ābang ́[sic] 281, aabêng Wa340, aabang (-э-) Wb166

Č oabak Wa340, Wb166, aabak: genitive aabagan 295, aabak͔ ́[changed to -k with question mark]: Px1S aabak͔mä Pp311

OO êabak Wa340, Wb166

K aabek͔: genitive aabegen 244, aabêk Wa340, Wb166, abek͔: Px1S -ngm 259

NP aapáak Wa340, aapák Wb166, abák: genitive aabagan 295

Jel. aabaek 349, *aabэk Wb166

B áabêk: genitive aabîn?› Pc368, aabэk: 1S -bэngmэ: genitive aapîn Wb166

Taz aapэk: aapэn Wb166

Kar. aabek: genitive abî́n Pc398, *aapэk Wb166

āpəktə- to cover with lid

N abaktap закрыл, покрывал, täcka med lock Wa340, aabaktap Wb166, ábaktap: ábaktahap: -ktaelebe: -kted! 53

MO ābaktau 281, aabektau Wa340, *aabêktau Wb166

Č oabaktam Wa340, Wb166

OO êabaktam Wa340, Wb166

K aabêktau Wa340, Wb166

NP aapáktam Wa340

Jel. aabeîktam закрыл 349



appa ~ apa elder sister [cfr. opə]

N ăpá äldre syster Wa340, apà Wb165, apa: Px1S apam 46

MO apá Wa340

Č ăpá Wa340, elative 1S apamnan or -nennan ́[without translation] Pp302

OO ăbá Wa340

K appa ́[with Px1S oppou from /opə/] 227, appa͑ äldre syster (oppou) 230, áppa͑ Wa340, appa Wb165



appa daddy

N apá! daddy! 87

Jel. apa fader: Px1S apam Pp349

Taz apà (called so by his children, by others ês) Wb163



aptə smell

N ắpt(a) вонь, lukt (god eller dålig) Wa337, aptaε 7, apt 21, 183, ăpt Wb159, comitative apteh‿eak воняю, luktar / I am smelly 7

Č aptä Wa337, Wb159

OO áaptэ Wa337, aptэ Wb159

K ắpta͑ Wa337, apta Wb159

NP ăpt Wa337, apt Wb159

Jel. aapt 349

B aptэ lukt (god och dålig) Wb159

Taz apt E466, *aptэ Wb159, comitative aptese eenga ́[has smell] Wb159

Kar. apt Wb159, comitative apteséng ́[has smell] Wb159

aptəľ adjective smelly

Taz aptel ́[corresponding to Jel. aptэsemel] Wb159

aptəsəməľ possessive adjective smelly

OO aptesí Wa337, *aptêsie, -si Wb159

Č aptesi (-si) душный Wa337, aptêsie, -si luktande, душный Wb159

Jel. aptesemil душный 349, aptэsemel Wb159

B *aptэsemel Wb159

Taz *aptэsemel Wb159

Kar. aptesemel Wb159

aptəńə- itr. to smell

N 3S ăptík душный, luktande (väl l. illa) ́[smelly (good or bad), rather: it smells] Wa337, Wa425, 7, (ăpteheak =) apteak воняю, aptiak (3S *aptían) Wa337, apteak, aptiak воняю, 3S *aptian воняет Wb159, 3S aptik kuel illa faren fisk ́[rotten fish, rather: the fish smells] Wa337

MO 3S aptíng Wa337, 3S aptían Wa337, aptian Wb159 (Wb159 apteak, aptiak воняю falsely labeled as MO)

K 3S aptían воняет Wa337, 1S aptiang lukta, 3S apting Wb159

NP 3S apting душно Wa337, 1S *aptiang lukta, 3S *apting Wb159

aptal- tr. to smell

N aptannap, preterite ắptahhap känna lukt, lukta, aptassap Wa337, latentive aptaldšap в нос попал Wa337, preterite aptahap or -sap känna lukt, чувствовал: aptaldšap в нос попал 21, 183, aptahap = aptasap (-ss-) чувствовал 218, aptahhap känna 223

Č latentive aptaldam Wa337

Taz latentive aptaldšam нанюхал E466, E479, aptáldšam (aptáldšengam) Wb160

aptalpi-

N aptalbap id. Wa337, aptalbap нюхаю Wb160, aptalbap чую, känna 21, чую 183

B aptalbengam понюхал (for aptalbam) 361, aptalbэngam нюхаю (нюхал) Wb160

Taz aptalbam нанюхал E479, Wb159, *aptalbэngam Wb160

aptalčänčə-

aptáldšändšam нюхать стану Wb160

aptäptəmpi-

apteptambap lukta:-bahap: apteptel!: -ptagu 21, Wa337, 183

aptəmpi- itr.? to smell

MO aptêmbang Wa337, Wb160

Č *aptambang, *aptêmbang Wb160

K aptambang нюхаю, lukta Wa337, Wb160

NP aptámbang lukta Wa337, * Wb160



opə elder sister [cfr. appa]

K Px1S oppou syster ́[as absolute is given appa͑, see appa] 227, 230, Wa340

NP oppэ: genitive opan Wa340, Wb165



optə hair

N ŏpt(a) hår, tagel Wa350, 19, opt Pc100, Pc168, Wb177, Wa385, Wb224, Wa424, Wb327, 56, 202, Px1S optop 174

MO opte͑ Wa350

Č optä: dative optöndö Pc293, 235, optä: optönd G75, óptä Wa350, Wb177

OO optэ Wa350, Wb177

K optta͑ (ŏptta͑) tagel: oopten: opptond Wa350, 246, opttэ Wb177, opte hår 227

Jel. ooptэ hår 350, *óptэ Wb177

B óptэ Wb177

Taz *óptэ Wb177, prosecutive 3S optómend E474

Kar. uptэ Wb177



*op one

optī (nominative or genitive) 3D as postposition with

Ob kueneg-notti[MO] -pti) with the brother-in-law T445, čemnjan otti[MO] opti) with my brother T459, eman‿otti[MO] -pti) with my wife T460, 156

MO kynden‿opti = kyndese with the horse, äsen‿opti = äsese with father T445

Č? ́[Ob?] otti (= ́[Č? Ob?] opsi) 341

NP lok͔k͔an‿opti[together with the fox] = comitative lok͔k͔asi) 287

TazTexts iman‿opti ́[with wife] 464

GSL157: ́[Instructive] (= comitative) takes in some dialects a specific suffix otti or opti, that without doubt is borrowed from Ugric Ostyak ́[Khanty], where both instructive and comitative are expressed with at.

opsä comitative id.

Č logan‿opse (= comitative logaseä) 287, ́[Č? Ob?] opsi (= otti) 341

opsä adverbial very

N? ́[Ob?, left column for N without label] opsé всегда, вовсе 84

K ŏtse шибко Wa353



ūpəl adverbial freely; on horseback

N úbêl верхом Wa353, úubэl (верхом) lös och ledig Wb181

K uubêl Wa353, uubel caacang ́[I ride horseback] Wa353

B uubel lös och ledig, простый, då man färdas allena, utan hus och hem Wb181

Taz *uubel ogift / unmarried[ly] Wb181

ūpələľ adjective

Taz úubel-kum Wb181

Kar. *úubel-kum Wb181



i̮pa- to press

N êpa’ap давлю Pv199, êpá’ap Pv131, êpá’ap давлю: êpahap: êpad!: êpagu Wa345, 38, давлю, прижиму Wb173, êppa’ap Wa421, êpa’áp давлю: epaháp (not *-sap) 185, epa’ap давил 223

Taz îppángam давлю: -ásam E468, Wb173, ipángam E467, ippángam E481

aorist participle

Taz ippandel-g[um] E481

i̮pančə-

Taz ippándšam Wb173

i̮pančänčə-

Taz ippanändšam Wb173

i̮paćə-

Taz ippátjam давил E481, Wb173, latentive ippatjendam E481

aorist participle

Taz ippátjendel-g[um] E481

i̮pk͔əl-

NP êpk͔ánnam прижимаю, sammanpressa Wa359, êpk͔annam прижимал Wb173

B îpk͔alnam давил Pv384, Wb173

Taz îpk͔alnam давил (‹вмял?›) E467, îpkalnam Pv412, E467, [ipkal]-nam E479, latentive îpk͔aldšam Wb173, [ipkal]-dšam E479

Kar. îpk͔alnam давил Wb173

i̮pk͔əlčə-

B ipk͔aldšam 384

i̮pk͔əlčänčə-

B ipk͔aldšendšam 384, îpk͔aldšändšam Wb173

i̮pk͔əlpi-

Taz ipkalpam прижиму E479, îpk͔alpam trycka till Wb173

i̮pk͔əlälćə-

Taz îpk͔aléltjam подавил E467, Wb173

i̮pk͔əlimpi- itr.

B 3S îpkalemba [= mangemba тесно] Wb245



ippi- to lie

N eppák лежу, 3S eppa Pv128, eppak Pv177, ĕppak: eppahak: eppalage Wa344, Wb170, eppák: eppahak: -lage: eppa͑k! 56, epak 185

Nm eppak лежу 215

Ob eppak PvT437, 3S eppa T447

MO ĕppang Wa344

Č ippang Wa344, *ippang Wb170, 3S ippa 327

OO *ippang Wa344, *ippang Wb170, 3S ippa лежит 284, ippà 337, preterite 1S ippesang 284, imperative ippàk 336

K ippang: 3S ippá: imperative ippák! 268, ippáng: -asang: ippalang Wa344, ippang Wb170, 3S ippa 246

NP ippang: ippisang 285, Wa344, *ippang Wb170, imperative ippăk! 336

Jel. ippang 349, Wb170

B ippang Pv382, Wb170

Taz ippáng Pv423, *ippang Wb170, 3S ippa E445–

Kar. *ippang Wb170, 2D ippыli 423

aorist participle

N eppadal-gup 128, 177

Taz ippedel or -ndel-g[um] 430

future participle

N eppahá 128

ippinčə- / ippänčə-

N eppendšak лежать хочу Pv177

Nm? eppénsak сплю 128

Č ippéndang Wa344

K ippendsang лежать хочу Wa344

ippändšang Wa344

ppikku-

N eppakuak 128

ippäćə-

N eppédšak 128

ippäśpi-

N eppéspak 128

ǖpə- to depart

N yybak? Wa354, Wb183

Ob yybak T436–, ybak 153, 3S ýban (deleted: ýbek) T434

MO yybang отправился Wa354, Wb183

Č yypang Wa354, *yybang Wb183

OO yybang Wa354, Wb183

K yyppang Wa354, Wb183

NP yppang begiva sig med hus och hem Wa354, *yyppang Wb183

ǖpänčə-

MO yybendšang отправлюсь Wa354

ǖpəćə-

N ́[rather Ob] yybadšak отправился Wa354, Wb183

Ob yybadšak отправился 153, yybadšap ́[sic, -p] отправился 156, 3S ýbadšek, yybedsek T429–

ǖpal-

OO yybannang Wa354

B yypalnang Wb183

Taz yypalnang отправился E469, Wb183

Kar. *yypalnang Wb183

ǖpalčə-

Ob yybaldšak отправился ́[sic, in the texts is only found ǖpəćə-] 153

B yypaldšang Wb183, latentive -ldšandšang Wb183

Taz ýpaldšang Pv423, *yypaldšang Wb183

ǖpalčänčə-

Taz ýpaldšendšang 423, yypaldšendšang Wb183

ǖpalpi-

Taz yypalpang Wb183

ǖpalpänčə-

Taz yypalpändsang Wb183

ǖpalälćə-

Taz yypaléltjang Wb183

ǖpalälćəmpi-

Taz ́[yypaléltja]-mbang Wb183

ǖpərə- tr. to despatch; to begin

N ́[rather Ob] yybarap унес, начал (стал) Wa354, Wb183, pačelle yybarap рубить стал / I began to hew Wa354

Ob yybarap T441–, yybarap стал: pačille yybarap секать (рубить) стал 155

MO yybarau унесу / I carry off Wa354

Č yybaram начал, начинаю Wa354, Wb183

OO yybaram (= oldódjang) Wa354, Wb183

K yybarau Wa354, Wb183, yybarau унес / I carried off : pačalle yybarau рубить начал / I began to hew 155

NP yybaram подвинул (röra från stället) Wa354, Wb183



am- to eat up

N amnap съел 58, Pv139, Pv199, PvG145, ắmnak съел, preterite afak (“*amnhap > amhap > aphak > afak”): optative ablak: future ablebe Wa337, 56, future ablef: optative ablak 8, amnak (-p) ел: preterite afak: future ablebe Wb161, 6

Nm amnap (-ak) съел: afap: ablebe 208

MO amnau: preterite apsau Wa337, Wb161, optative ableu Wb161

Č amnam: preterite apsam Pv323, Wa337, Wb161

OO *amnam: *apsam Wb161

K amnau ел Pv277, ămnau ел: preterite apsau: optative ableu (= abelleu) Wa337, *amnau: *apsau: optative *ableu Wb161

NP 3S amnet 323, preterite *apsam Wa337, *amnam: *apsam Wb161

Jel. amnang (-k) ел 349

amnang “я голоден / I am hungry” [confusion of amnaŋ ‘I ate’ and amnamnaŋ ‘I became hungry’] Wb161

B amnam: apsam: abläpse Pv385, infinitive amgo что бы есть 390

Taz amnam съел E478, amnang (-m) съел 431, amnang äta [, vara hungrig / to be hungry] E466, preterite 3S apset E446, latentive 3S amdet E461, infinitive amgo 431, amgu E441

aorist participle

N amdal-gup 139

K amdei-g[um] 277

Taz amdel-g[um] 431

past participle

N ambal 139

Ob tyyn‿ambi koač горелый город / burnt down town T448, 156

Taz ămbel (-lj) E443

future participle

N afá-gup 139

K absá (apsá) 277

B čuečem-apsa-ireäd month when the ground freezes Wb333

amäśpi-

N 3S ty awešpad огонь bränner / the fire burns (it) 11, amešpap ́[sic, -m-] 139

Nm awešpap ем 208

amčə-

N amdšap 139, amdšak jag vill äta 181

Nm amsap 139, есть хочу 208

Ob ́latentive 3S (endo) kaisam amnends ‘?чего доспеть, där går på ingen nöd (amnendš? eg. sitta)’ ́[properly ‘what is trying to eat me?’, i.e. ‘what goes on?] T430

K amdsau 277

Taz amdšam E478, amdšam E479, amdang or amdšam есть стану Wb161

amčänčə-

N amnendšap? 199

Taz amnändšam (= amdšam) E478, Wb161

amčäptəmpi-

Taz amdäptembam по маленько закусиваю E472, E479, Wb161

amčäptəmpänčə-

Taz amdäptemä́ndang стану [помаленько закусивать] Wb161

ampi-

N ambap 139, не знавши съел: 3S amba 199

MO 3S tyyn‿amba горел / burnt [by fire eaten] T448

aorist participle

Ob tyyn‿ambede горелый (= tyynambi) T448

amäćə-

N amedšap ́[sic, -m-] 139

Nm awédšap съел 208

Taz amméčenged ел E461

amku-

N amguap 139

amk͔əl- / apk͔əl-

Nm apkannap 208

amk͔əläśpi- / apk͔əläśpi-

Nm apkaléšpap ем 208

amər- itr. to dine

Tym infinitive au’urgu ем 158

N auarnak ем, preterite auarhak ел Wa337, 56, 139, 181, 188, 217, 223, кушаю Wb161, auarhák 8, auarnak: auarhak: auara͑k!: auargu 48

Nm auarnak наелся (много) 208

MO auarnang Wa337

Č auarnang ем 316, auornang Wa337, nomen actionis auarttä 319

OO au’urnang Wa337, auornang Wb161

K auarnang, preterite auarssang Wa337

NP aurnang ел 345, awarnang Wb161, auarnang Wa418

Jel. aamarnang (-k) кушаю 349, *amarnang Wb161, infinitive aamargu 351, aamarko 380

B amarnang Wb161

Taz amarnang кушаю Pv421, E467, E478, Wb161, infinitive amarko, amargo E451–

Kar. *amarnang Wb161

aorist participle

N auartal g[up] 188

B ámarel-gum ätare / eater 380

Taz amarel-g[um] 429, amarel 430

future participle

N auarha 188

aməräśpi-

N auarešpak ем 196, кушаю 222, latentive auarešpandak кушаю (auarešpap) 198

amərččə-

N auarčak есть хочу (стану) 219

amərččänčə-

N auarčendšak 219

Nm auartsénsap ́[sic, -p] есть хочу 215

Č auarttendang есть хочу 316

Taz amarttä́ndang or amarčändšang (also amarčändang) есть стану E478, amarčändšang есть хочу E448, 426

amarttändang (-č-) Wb161

amərpi-

Taz amarpang наелся E479, amarpáng Wb161

amərälćə-

Taz amaréltjang наелся E467, amaréldjang E479, amaréldjang (-tj-) Wb161

amərälćəmpi-

Taz amaréldšembang наелся E479, Wb161, amaréltjembam E467

amərälćänčə-

Taz amaréltjändšang Wb161

amərku-

NP auarkuang 345

apsə food

N af кушание Wa337, Wb161, 202, af, afa 9, Px1S afop 116

Jel. aps mat 349, *aps Wb161

B aps Wb161, SQNK

Taz. *aps Wb161

Kar. *aps Wb161

see also k͔aran apsə ‘craneberry’

apsot future noun food

MO apsot Wa337

Č apsöt кушание 319, Wa337, Wb161

OO ăpsot Wa337

K apsot Wa337, Wb161

NP apsut Wa337, Wb161

see also k͔aran apsot ‘craneberry’

apsətə- tr. to feed

N afadap кормил Wb161, 194, afadáp накормил (now) Wa340, afadap 48

Nm abedáp Wa340

MO ā́bastau Wb161, aaba͑stau Wa340

Č apstam, preterite apse͑tesʃam Wa340, *apstam Wb161

OO apstam Wb161, *apstam Wa340

K aapэstau Wb161, aapêstau (apstau) кормил Wa340

NP apsэtam Wb161, ăpse͑tam Wa340

Jel. aabestam кормил: aabestesam 349, *apsetam Wb161

B apsetam Wb161

Taz apsetam 415, E478, preterite aptesam ́[sic] Wb161, apšetam ́[sic] кормил E466

past participle

Taz apsetebel-g[um] född, gödd Wb161, E459, кормленный человек E466

apsətäśpi-

N afadéšpap кормлю, it. ladda bössa / I feed; to load a gun Wa340, Wb161, afadešpap 48, awadešpap 50

apsətänčə-

Taz apsetä́ndšam кормить хочу Pv415, Wb161

Kar. apstendam Wb161

apsətälćə-

Taz apsetéltjam покормил (немного) Wb161

apsətəmpi-

N afadambap кормлю Wa340, 48, 221 (Wb161 given as NP)

MO aabastembau Wa340, aabastэmbau Wb161

Č apstêmbam Wa340, Wb161

OO apstêmbam Wa340, Wb161

K aapэstambau Wa340, Wb161

B apsetembam Wb161

Taz apsetembam кормлю E465, E466, E479, Wb161

Kar. apstembam Wb161

apsətəmpänčə-

Taz apsetemändšam E478, [apsete]-mä́ndšam Wb161

aməkətəľ caritive adjective foodless

N augedal [= k͔ueštal hungry] Wa383



amnam- to become hungry

Nm amnamnak (“= amnambap я голодный”) 208

(Jel. B Taz Kar.) amnang я голоден / I am hungry [confusion of amnaŋ ‘I ate’ and amnamnaŋ ‘I became hungry’] Wb161

Taz amnang [äta,] vara hungrig E466

amnampi- to hunger

N amnambak голодным живу (есть ничего) 59, Wa337

Nm amnambap я голодный 208



āmə attribute another

N aau другой, en annan Wb159, Wb340, āu 56

Ob au T430–

MO *aau Wb159, aau Wb340

Č oau Wb159, Wb340

OO êau Wb159, Wb340

K *aau Wb159, au Wb340

B aame другой Wb159, Wb159

Taz *aame Wb159, Wb159, aamэ E462, áme-gummэ kamrat / my friend E474

~ ām

Č ām‿belengd till andra sidan / to the other side, am‿beleangan, am‿belengmen 328

OO *ām‿belengd 328

āmə ćēlə adverbial day before yesterday, day after tomorrow

N au dšel i förrgår, i övermorgon 57, 84

MO tiel au djel i förrgår / day before yesterday ́[rather: day after tomorrow], kari au djel ́[day after tomorrow] 84

Č au djeel i förrgår, övermorgon 334

OO au tjeel 334

K aau djeel послезавтра, третьяго дня 84

NP aawa tjeel 334

Taz aam tjeel послезавтра 439

āmə-ńā

K ăwjá, awia ́[younger brother] Wa389, awjá Wb236

B áamnje släkting / relative Wb270, Px1S aame-njeeme товарищ / friend SQNK

Taz *áamnje Wb270

Kar. *áamnje Wb270



awaľ adjective bad

MO awai Wa376, Wb212

Č awai худый 335, awoi Wa376, Wb212

OO *awoi Wa376, Wb212

K awoj (-ww-), awoi dålig, awoj|eng ́[is bad] Wa376, Wb212, 65, avoi худой 65

awaŋ adverb

Č awang 84, a(u)wang, awang‿laǥa по хуже 335, awong jeng худ ́[is bad] Wa376, *awòng Wb212, †awong, †awang GSL736

OO awong, avong‿laǥэ (-ogl-) хуже 335, *awòng Wb212

K awong 84, awòng Wb212

NP *awòng Wb212



ama / amma / ampa mommy [cfr. e̮mə ‘mother’]

N amba moder av barnen 46, 6, 60, 86, amá! mommy! 87, [in paradigm for e̮mə ‘mother’:] dative auand: elative auannan: dual auag, awāg 94

K awa! vocative, min moder Wa339, 227, awa Wa340



āmmu- to yawn

N aamak зеваю, gäspa Wa339, Wb164

MO aammuang Wa339, *aammang Wb164

Č oamang Wa339, Wb164

OO êammang Wa339, Wb164, 3S êma ́[sic] or êamua 337, imperative eamak gäspa 336

K aammang зеваю Wa339, Wb164

NP aammuang зеваю Wa339, Wb164

āmmumpi-

N ámbak зеваю Pv194, 185, 221, ambak (aa-) or aammambak jag gäspar Wa339, Wb164, 220, ā́mbak: -bahak: ámbaláge: ambak! 45, ámbak жеваю [ɔ: зеваю]: infinitive ambagu 194

MO aamumbang Wa339

Č oamambang позеваю Wa339

O êammambang Wa339

K āmambang позевался, позеваю Wa339

NP aammumbang позевал Wa339

āmmok͔əmpi-

N āmagombak зеваю Wa339, Wb164

āmtə horn

N āmd(a) horn (cfr. ak) Wa339, Wb165, amd 45, 151

MO aamd Wa339, genitive aamdan Pc236

Č oamdä: dative oamnönda Pc293, Wa339, 235, oamda: Px1S oamdou Pp308

OO êamdэ (-e, ) Wa339

K áamdda͑: genitive aamden: ablative aamdóg‹an› Wa339, áamddэ Wb165, aamdda Pc236

NP aamdэ Pc290, Wa339, Wb165

Jel. aamda (-e), aamd 349, *ââmdэ Wb165

B ââmdэ Wb165

Taz aamd 403, *ââmdэ Wb165, prosecutive 3S amdómend E474

Kar. *ââmdэ Wb165

āmtəľ adjective

Taz collective aamde|iljmî 403

āmtəsəməľ possessive adjective

Č oamdesi sir рогатый скот / horned cattle 296

K aamdese sir рогатый скотина / horned cattle 66



āmti- to sit

N ámdak сижу 175, ā́mdak, aamdák Pv140, amdak Pv194, Wb232, Wa388, ámdak (aamdak) сижу: amdahak Wa337, 181, áamdak сижу Wb160, āmdak сидел 6

Ob aamdak PvT435–, 3S aamda T429–

MO aamdáng сижу Wa337, aamdang Wb160

Č oamdang сижу: imperative oamdak! 323

OO êamdang Wa337, Wb160, 3S eamdà or -dan 337, imperative eamdàk сиди 336

K áamtang Wa337, aamdang 230, Wb160, 3S āmda 246, aamdák [sic, -k] сижу: 3S aamdeng ́[sic] 277

NP aamdàng: preterite aamdisang: imperative aamdak! Wa337, *aamdang Wb160, imperative aamdăk! 336

Jel. aamdang 349, *˜aamdang Wb160

B ˜aamdang Wb160

Taz aamtang 423, Wb160, aamdang E479, 3S aamda E447–

Kar. *aamtang Wb160

aorist participle

N ā́mdedal 140, amdadal 175, 194

MO aamnendi T453

K aamdendi-g[um] 277

B āmdedil-g[um] sittande 379

Taz aamdedel som sitter 429

past participle

N aamdebal 140

future participle

N āmdahá 140

āmtäćə-

N ámdédšak посидел dim. Wa337, amdedšak 8, посидел (litet), на час 181, amdédšak 206

Taz aammdátjang [sic, -mmd-] Wb160

āmtilćə-

NP aamdildjang Wb160

āmtänčə-

N amnendšak jag vill sitta 181

B amnä́ndšam [sic, -m] [сидить] стану Wb160

āmtimpi-

N 3S amnamba 140, 175

Taz aamnembang сижу E479, посидел Wb160

āmtimpänčə-

Taz aamnemändšang Wb160

omtə- to sit oneself down

Tym omdak сел 158, 6

N omdak: imperative ĕli ŏ́mdek Wa337

Ob omdák PvT435–, 3S omdek T434–, omda T434–, omdeng GSL853

MO ŏmtang сел Wa337, *omtang, *omdang сел, sätta sig Wb160, 3S omtan, omteng T434

Č omdang сел: imperative omdek сиди 323, omdáng Wa337, *omtang, *omdang Wb160

OO omdang Wa337, *omtang, *omdang Wb160

K imperative ŏmték 230, 277, Wa337

NP *omtang, *omdang Wb160

B umtang сел 361, Wb160

Taz 1. omtang, 2. omdang Wb160, omdang сижу ́[sic] E466

Kar. *omtang Wb160

aorist participle

N ómdedal 140

past participle

N ómdebal 140

omtəmpi-

Ob omnembang T431–

omtäćə-

N omdédšak Wa337

Taz 1. omtétjang, 2. omdetjang Wb160

omtəlćə-?

NP omdáldšang посидил [probably error for *посадил] 285

omtänčə-

NP omdíndšang сидеть буду 285

B umnendšang сяду 361

Taz omnändšang Wb160

omtəlčə- tr. to set

N ŏ́mdeldšap посадил (nu), preterite -hap (förr), поставил (поставленно) Wa337, omdeldšap посадил, sätta, eff. Wb160, 8, 140, 181, 194, 223, omdeldšak 6, omdeldšahap: -dšelebe: -dšed!: -dšegu 39

Nm omdelsap Wa337, omdelsap ([N] -dš-) посадил 260, omdalsap 223

Ob omdeldšap T460–, 3S omdeldšîd T438–

MO ŏmdeldšau Wa337, omdeldšau Wb160

Č omeldam (it. -mel-) Wa337, Wb160

OO omelcam Wa337, Wb160

K omdeldsau (ŏmdeldsáu) посадил Wa337, 277, uppställa Wa415, omdeldsam [sic, -m] Wb160

NP omdáldšam: preterite omdáldšêssam Wa337, omdaldšam Wb160

B umdeldšengam (for umdeldsam) 361, Wb160

Taz omdeldšam E466, E479, Wb160

Kar. omdeldam, preterite omdeldesam Wb160, 394

omtəlčəmpi-

Taz omdeldšembam посадил E479, Wb160

omtəlčəmpänčə-

Taz omdeldšemändam [поставить] стану Wb160

omtəlčänčə-

Kar. omteldendam 394

āmtəľ k͔ōŋ ~ āmttəľ k͔ōŋ king

N ámdal-gók 12, amdal-gok государь Wa337, amdal-ǥok Wb160

Nm aamde-kong Wa337

Č aamttie-gong Wa337, *aamttie-kong Wb160

OO êamtje-gong Wa337, êamtje-ǥong Wb160

K aamtte-kóng (note here double -tt-) Wa337, aamttie-kong Wb160

NP aamdie-k͔ong or čeg-a[amdie-k͔ong] Wa337, aamdie-k͔ong Wb160

Jel. aamdel-ǥok государь 349, *aamdie-gung (-k) or *aamdel-guk (-ng) Wb160

B aamdie-gung (-k) or aamdel-guk (-ng) Wb160

Taz aamdel-kong (or aamdedel som sitter / sitting) 429, aamtel-k͔ong (-k) Wb160

Kar. *aamtel-k͔ong (-k) Wb160



oməľ vagina

Jel. Px3S omuldš fitta 358, *ómulj Wb179

B ómulj kvinnobestyret: Px2S omuldš: Px1S -ljm Wb179



ompä adverbial

Taz omba шибко / very E485, Wb181, ompen(a) сейчас / now 439, ompa kotjeng очень много / very much 439

Kar. ombéä Wb181



omtət- to bow, to complain

Ob omdannak T454, omdennak buga sig 156, 1P njään omdennut vi buga oss för varandra / we bow at each other T454

Taz omdennang жалуюсь E468, omdennang (-m) жалуюсь, beklaga sig över, klaga på Wb178

omtətčänčə-

Taz omdetšändsang Wb178

omtəttə- to beg, to pray

N omtak молюсь Pv194, ŏ́mtak молюсь, кланюсь, прошу: -ahak, -alage Wa350, 20, 218, bedja / to pray, to beg (to God or humans) Wb178, omtêk!: omtaεgu 20, nomn omtak богу молюсь Wa350, Wb178, 20

Nm ŏ́mttak Wa350

MO omttang Wa350

Č omttang Wa350, Wb178

OO *omttang Wa350, Wb178, imperative omtэk bed 336

K ŏ́mttang молюсь: omttêsang Wa350, omttang Wb178, (buga sig) 156

NP omtáttang Wa350, omtattang Wb178

Jel. umttang молюсь 350, Wb178

B umttang Wb178

Taz omdettang молюсь E468, E479, omttang or omdettang Wb178, Nomd omttang Богу молюсь E453

Kar. umttengang

omtəttänčə-

K omttendsang, молить хочу Wa350

Taz omdettändšang Wb178

omtəttəmpi-

Taz omdettembang помолился E479, 1. omttembang, 2. omdettembang помолился Wb178

e̮mə: emä- mother (cfr. ama ‘mommy’)

N au мать, moder, Px1S ewep Wa340, Wb159, 6, 46, 60, Pc94, Pc166, Pc167, Pp108, Pp173, nun au Guds moder / God’s mother 46, éwe (au) = ä̆́we Wa343, Px3S au(d) матька, hona / female 53, aud mother 86

Ob Px2S äwel T447–

MO êu Wa340, Wb159, Wa343

Č eu: äwem: eudä Wa340, Wb159

OO eu: äjom 339, eu: äjom: eudэ (-e) Wa340, Wb159

K au: eweu: ewel: äut Wa340, 227

NP ävvê: genitive äwàn 290, ävvэ Wb159, ävvê: Px1S ävvém: Px3S äwát 285, Wa340, Px1S ävvim 306

Jel. êêm (ếm, ö́m) 349, ếm Wb159

B ämä Wb159, Px1S ämäm 390, PpE469

Taz êême Wb159, ämä E447, Px1S ämäp, ämäm 439–, ämäp 439

TazTexts Px3S emet 465

Kar. êm(э) Wb159

e̮məľ adjective

K au‿né [younger sister] (om en annan sl. ‹släkt?› / about another ‹family?›) [maternal daughter] Wa395, K? [labeled afterwards as MO] au‿njewa mormor / maternal grandma Wa396

emäku stepmother

N ewegu ма́чиха Wa343, 44, Pp107, styvmor Wb170, ewegu, äwegú Pc93, Pc167

MO ä̆́weku Wa343

Č ä́wegú Wa343, *äwegu (-ku) Wb170

OO *ä́wegú Wa343, *äwegu (-ku) Wb170

K ewegu Pc234, ewekú Wa343, *äwegu (-ku) Wb170

B ämägu Wb170

Taz êmeku Wb170

Kar. emäku Wb170



e̮məlčə- to forget

N auoldšap забыл (now): -hap Wa339, Wb164, 185, 224, auoldšap: auoldšahap: auoldšelébe: auoldšéd!: auldšagu 37, auoldšak забыл [unreadable comment] Wa339

Nm *auolsap 224, auolsap, auoldšap Wa339

Ob šet auoldšak [I forgot you] T433, 154

MO euoldšau Wb164, êuoldšau забыл Wa339

Č äuoldam Wa339, Wb164

OO êauoldam Wa339, Wb164

K auoldsau Wa339, Wb164

NP êwáldšang забыл 285, äwáldšam Wa339, äwaldšam Wb164

Jel. ếêmeldšap забыл: -dšesap 349, *ê̆meldšam Wb164

B ê̆meldšam Wb164

Taz êmeldšam E466, E471, E479, Wb164

Kar. êmeldam Wb164

e̮məlčəmpi-

N auoldšêmbap забыл (earlier) Wa339, Wb164

Nm auolzambap Wa339

Č äuoldembam позабылся Wa339

OO êauoldembam Wa339, êauolčembam Wb164

K auoldsembàu думал да забыл Wa339, auoldsêmbau Wb164

B êmeldšĕmbam Wb164

Taz êmeldšambam забыл E479, *êmeldšĕmbam Wb164

Kar. êmeldembam Wb164

e̮məlčok͔əmpi-

N auoldšogombak забываю Wa339, Wb164, 185, auoldšogombap 37

Nm auolzogombak (-p) Wa339

e̮məlčänčə-

B êmeldšendšam SQNK

Taz êmeldšändšam Wb164

e̮məlčälćə-

Taz êmeldšeildšam забыл 415, êmeldše(i)ldšam E466, êmeldšéldšang E471, ê̆meldšéldšam Wb164, Wb164

e̮məlčälćänčə-

Taz êmeldšeildšendam 415

e̮məlčälćəmpi-

Taz emeldšéldsembam забываю E471, êmeldšéldšembam Wb164

emnä daughter-in-law, son-in-law

N ämné (зять) svärson, svärdotter Wa355, 91, 167, ämnè сноха, svärdotter, även svärson (yngre systers man) Wb189, G53, ämne yngre systers man Wa372, Wa385, Wa410, Wb294, ämne зять: Px1S -nem 33, 43

amné сноха 149

MO ämne Wa355

Č ämneä сноха 287, G53, (svärson, -dotter) Wa355, ämne сноха Wa347, amnèä Wb189, ämneä yngre systers man Wa372

OO ämné сноха, note: ämne about both son- and daughter-in-law in Č and OO Wa355, ämnì Wb189

K ämne сноха, svärson, svägerska Wa355

NP ämme Wa355, ämmi 287, Wa347, ämmì Wb189, ammi сноха Wa355, 149

Jel. emne сноха 351, Wb189

B ämne sonhustru, yngre brors hustru Wb189

Taz ämnä sonhustru (невеска) Wb189, ämneä, ämnä зять 404

Kar. emnä Wb189

emnəćä

NP ämmitji dim. Wa347

īwə? Ob

Č iu Ob Wa369, Wa381, Wb200, ‹iu›n taak͔k͔an [without translation, behind Ob?] 327



imma married woman

N emá, ĕ́ma hustru, баба, жена Wa343, éma or emá moder / mother ́[sic] 147, emà Wb169, éma 13, ema mor ́[sic] Px1S emam 174

Ob Px1S emam T429–, genitive 2S emanda, (once:) imanda T429

MO ĕma (clear, short e) Wa343

Jel. ima hustru 349, *imà Wb169

B ima 365, imà Wb169

Taz *imà Wb169, ima [as correspondence to N păjá ] Wb264, E459, Pp409

TazTexts iman‿opti [with wife] 464

Kar. local 1S imáǥang Pp399, *imà Wb169, *ima Wb264

immaŋ adverb

N emang eäk я баба / I am a wife 141

imməľa aunt, grandma

B ímeljä en gammal besläktad kvinna, бабушка / an old related woman, grandma: Px1S -ljäm Wb256

Taz *ímeljä Wb256

Kar. *ímeljä Wb256



atu- to be visible

N ădak я виден, jag är synlig, 3S adêk (adan) Wa337, Wb161, adák, 3S ádeak, adán видно 8, 181

Ob 3S adeng T442, latentive 3S atand, adend T441–

MO 3S attuán or ătŭng Wa337, atung T441

Č 3S atuan or atung Wa337

OO 3S aatuan Wa337

K attuang я виден был ́[sic]: 3S átung Pv272, attuang я виден: attusang, 3S atung видно Wa337, 82, attuang, 3S attuan or atung Wb161

NP *attuang, 3S *attuan or *atung Wb161

Jel. ačang Wb161, 3S aačán видно 349

B atang Wb161

Tas. attang Wb161, 3S atang виден E466

Kar. *attang Wb161

aorist participle

K ádundi gum [visible person] 272

atunčə-

K adundsáng 272

atulćə-? itr.

B optative 3S ateldšelä показался SQNK

atulčə- tr. to show

N ădêldšap показал, visa: -hap (förr) Wa337, Wb161, 8, adeldšap 194, 224, adaldšahap: -elebe: adaldšéd!: -dšegu 38, adeldšak (-p) 181

Nm adalsap 215, 224, adelsap Wa337

MO adoldšau Wa337

K aduldsau показал, preterite -dšesau Wa337, Wb161

NP attuldšam [sic, -tt-] preterite -dšessam Wa337, aduldšam Wb161

B ateldšengam (ateldšam) Wb161

Taz ateldšengam Pv412, ataldšengam 415, ateldšam E466, E479, ataldšam E471

TazTK ateldšengаm 391

Kar. ateldam, preterite ateldesam Wb161, 394

atulčəmpi-

Taz ateldšembam показываю E479

atulčänčə-

N adeldšendšap 198

Taz atäldšendšam 415, Wb161

Kar. ateldendam 394

atulčəkku-

Nm adaldsakuap показал 215

K preterite aduldša͑kusau Wa337

atulčälćə-

Taz ateldšéldšam показал Wb161

atulčälćəmpi-

Taz ateldšéldšembam показываю E471, ateldšéldšambam Wb161

atulčälćəmpänčə-

Taz [ateldšéldša]-mändam Wb161

> ānčə- to show

Č oandšam показал Wa337, Wb161

OO êandam Wa337, Wb161

> ānčänčə-

Č annéndam покажу Wa337

OO êannéndam Wa337



āči- to rise (celestial bodies)

āčarmo

N čelnd adšarmu восток (solens uppgång) / east (sunrise) 10

āttäl- to try

МО attennau отведал, smaka / to taste Wb167, attennau Wa363, Wb194

Č ačénnam Wa363, ačennam Wb167

OO óočennám Wa363, očennam Wb167

K aattennau отведал Wa363

NP attinnam Wb167, Wa363

āttälpi-

MO attelbau id. Wb167

K aattelbau отведал: -lbasau

NP aattilbam Wa363, attilbam Wb167



āččə- to guard

N ačap караулю Pv191, āčáp караулю: -hap : -ačî̆li Wa339, aačap Wb163, áčap: ačahap: ačlebe: ačéd(a): ačagu 33, ačap 184, 218, 224

Nm ācap Wa339, acap 3, 224

MO êcau ́[sic] Wa339, Wb163

K ācau, áacau Wa339, aacau Wb163

NP aačam, aatčam: preterite aače͑sam Wa339, aatčam Wb163

Jel. aačam караулю: -esám 349, *aačam Wb163

B aačam Wb163

aorist participle

N ačedal-gup 191

āččäśpi-

N ačešpap 191

āččänčə-

N ačendšak 191, ačendšap vakta 198

Nm ac̢ensap 191

āččəntə- itr.

N ačendak жду 191

uəttə way, path

N wăt дорога Wa426, Pc169, wăt (watt) Pc100, wat Wa422, 54, 159, wat (-tt), waot: Px1S watóp 42: prosecutive watoút 80, Pp117

MO watt Wa426

Č wače Wa426

OO [Č or OO] wače (read: wuače) or uate 284, wattэ Wa426

K watta͑ 246, watta͑: -ond Wa426: prosecutive wattóun 80

NP waεttэ 149, wattэ Wa426, wắttэ: genitive -ttan (in waεttэ, -tt- is original, and is not simplified in genitive) Pc290, prosecutive 1P wattounat Pp302

Jel. wuett’э дорога (även spår) / way, track Wb331, wuettэ (we-) 358: prosecutive wattómet 359

B muett’э, lok͔an muett’э rävspår / foxtrack Wb331, prosecutive muettómet (-n) по дорогу 363

Taz *wuett’э Wb331, prosecutive wuettómet 403, wattómet 409, Pp409

Kar. wuett’э Wb331, dual prosecutive wuettóǥamet 396, prosecutive 1S wattomeak͔ Pp400

uəttəľ adjective

Taz collective wuetteljmemen [along the roads] 434



uəčkəľ ki̮ tributary to Taz [1775 Вачка, now Ватылька]

Taz Ethn. Wačkelg (Russian Wačka) Ethn:80, 81

Jel. Ethn. Wačgelg(e) (Wačka) Ethn.:119



ottal- to take in the mouth

MO *otannau Wa363

K otannau taga i munnen Wa363



utə hand, arm

Tym ute 157

N ûd 149, oud(a), ud (*ud) hand Wa351, ud (od) Wb180, ód(a) 30, genitive udэt Wb202, ud(a) Pc165, ud Pc96, Px1S udop Pp108, [form unclear] udošal ручка / hand, diminutive 30, Wa351, odošal liten hand / small hand 206

Nm od Wa351, genitive udêt Wa371

Ob comitative udêse T445–, prosecutive 1S udowek T437

MO ud Wa351, ut Pc235, Wa371, Wa422

Č údö Pp305, ŭtö Wa351, utö Wb180, udö Wa371, útö: dative utönd(ö) Pc290, utönd G75, genitive 1S udon Wa371

OO údö 284, udэ Wa351, Wb180, genitive udэn Wb202, Px1S utóu, Px1P utú’ut 284

K ú̆tta: genitive uden Pc235, utta (-e) hand Wa351, Wa371, 64, utta 230, *uttэ Wb180, genitive 1S utton Wa371, utt(a): Px1S uttóu Pp255

NP uttэ 285, Wa351, Wb180, Wa422, úttэ: genitive utàn Pc290, után 285, Wa371, utan 285, Px2P uttэlэt 305

Jel. ut (ụ-?) 350, *ut Wb180

B utэ: utond Pc366, Pp375, ut Wb180, SQNK, instructive šit utn med bägge händerna / with both hands 362

Taz ut Pc405, Wb180, local 3S utaǥand E475

Kar. ut: genitive uton 397, Pc396, *ut Wb180

see also genitive utən kuəććə ‘wrist’

utəka

Č udaga dim. 64

utəkka

K udêkka dim. 64

utəkita caritive noun

N udegada handlös / handless person 161



ūtä adverbial on foot

N ȳdé пешком Wa354, yydé Wb183, yde cadšak пешком иду Wa413, yde 29

MO uudé Wa354

Č uude 284, uudéa Wa354, uudeä Wb183, uudeä koandang gå till fots [I’ll go on foot] 284, uudéa koandang Wa354

OO uudé Wa354, Wb183

B yytä̀, yytä́ kuendšang пешком иду / I walk on foot [ɔ: I’ll go on foot] Wb183

Kar. yytä̀ Wb183



utərə- / ūtərə- tr. to stop

N ŭdaráp (-k) становил: -rahap: -rlage Wa353, Wb181, 50, imperative udared полно?, доволно / enough [ɔ: stop it!] 39

Ob udarap становил 156, 1P udaruut T453

MO [Parabel, if correct] odarap Wa353, *utaram [false] Wb181

Č udaram, uudaram перестал, бросил 319, uudaram 321, utaram Wa353, Wb181

OO uderam Wa353, udêram Wb181

K uttarau Wa353, Wb181, 156

NP úttăram Wa353, uttaram Wb181

B ŭteram Wb181

Taz uterengam остановил 415, *ŭteram Wb181

Kar. uterengam: -resam Wb181

utərəmpi-

OO uderembam Wa353

B ŭterembam Wb181

Taz *ŭterembam Wb181

utəränčə-

Taz (labeled future:) uterändsam 415, uterändšang [meant to be transitive] Wb181

utərə- / ūtərə- itr. to stop

N udarak перестал Wa353, ŭdaràk становился, перестал, upphöra Wb181, (udarahap перестал:), udarláge: udara͑k 50

Ob udarak становился 156, 3S udarek T456–

MO utarang становился Wa353, Wb181

Č utarang Wa353, Wb181

OO uudarang Wa353, udarang Wb181

K uttarang становился Wa353, Wb181, 156

NP *uttarang Wb181

B ŭterang Wb181

Taz uterang [without translation] E481, *ŭterang Wb181

Kar. uterengang Wb181

utərəmpi-

OO udera͑mbang становился Wa353

utəränčə-

Taz uterändšang E481, ŭterändšang Wb181

utərälćə-

Taz uteréltjang Wb181

utərälćänčə-

Taz uteréltjändšang Wb181

utərälćəmpi-

Taz uteréltjembang Wb181

utərälćəmpänčə-

Taz uteréltjemmändšang Wb181

ē̮či word

N ếdš, ếêdš слово Wa345, слово, budskap Wb172, êdš 55

Nm êds Wa345

MO êêds Wa345, *êds Wb172

Č îеčê слово Wa345, îеčэ Wb172, îeče G25

OO îetэ Wa345, Wb172

K êêdse Wa345 слово, êds Wb172, G25

NP êêdši 285, Wa345, êdši Wb172

Jel. êêdš ord 349

B êêdš (îîdš) Wb172, accusative êêdšem, êêdšep SQNK

Taz êêdš Wb172, accusative êêtem E462

Kar. îît (t = č): Px1S îîtom, Kar.2 *êêdš Wb172

ē̮čiľ adjective

Taz collective êêdšeljm SQNK

ē̮čikətəľ caritive adjective

K êêdsegedi som ej talar mycket, ordkarg / reticent Wa345

ē̮čikəlčəmpi-

Taz êêtegeldšembang молчу / I am silent E479, êêtegeldšembang (-č-) Wb172

ē̮čal- / ē̮čol- to utter

N êdšannak молвил Wa345, Wb172

Ob êdšannak T445, 3S êêdšan(ne) T432–

MO eedšonnang Wa345, êdšonnang Wb172, 3S ếdšonn T430

Č îečonnang Wa345, Wb172

OO îetonnang Wa345, Wb172

K êêtsonnang молвил Wa345, êconnang Wb172

ē̮čalku- / ē̮čolku-

Ob êdšalguak говорю T456

MO êêdšalguang [sic, -a-] T456

ē̮čajəkku-

Ob edšaikuak говорю T430, êdšaikuak 153, 3S êdšaikuana, 3D êdša‹i›kuaǥe T430

ē̮čə- to sound

Ob êdšak (or edšannak) [explanation to the text form êdšan = /ē̮čal-/] T430, êdšak, 3S ếdšän [explanation to the text form êêdšanne] 153, êdšak (= êdšannak говорил) 153 [These are most probably falsely constructed forms of ē̮čal- ‘to utter’, the base verb only means ‘to sound, äännellä’]



e̮tə- to wait

N ădáp жду Pv125, ădáp жду: -ahap: -elebe: imperative -î́d:-î̆li Wa338, Wb162, 59, adap 206

Nm adap жду: adandap 215

OO ädam Wa338, Wb162

Jel. ếtám (êêtám) ожидаю 349, *êtam Wb162

B êtam жду Wb162

Taz êtam жду E466, Wb162

Kar. *êtam Wb162

e̮ttə- (< *e̮təptə-)

MO êtáu Wa338, êtau Wb162

Č äčam жду Wa338, Wb162, äčang G28

K êttau ждал: 3S êttet: imperative 3S êttimd 268, êttáu Wa338, *êttam Wb162

NP ê̆ttam Wa338, êttam Wb162

e̮täćə-

Taz êttétjam дожидался Wb162

e̮təmpi-

Taz (deleted: êttembam) Wb162

e̮tänčə-

K êttendsau 268

Taz êtändšam Wb162

e̮təlčə- itr.

Tym adeldšeu ́[sic] vänta 158

N ada͑ldšak ожидаю, preterite -dšahak Wa338, adêldšak Wb162, adaldšak долго жду 59, 182, 224, adeldšak не много ж‹ду› 206, infinitive adelǯegú 9

Nm adalsak 224, adêlsak Wa338

MO êdeldšáng Wa338

Č äčéldang Wa338, Wb162

OO ädeldang Wa338, Wb162

K êdeldsáng 268, êdeldsáng, ê̆deldsau Wa338, edeldsang Wb162

NP êtáldšang жду 285, ê̆táldšang Wa338, etáldšang Wb162

Jel. êêteldšam ожидаю: -ldšesám 349, *êteldšang Wb162

B êteldšang (-m) дожидаюсь Wb162

Taz êteldšang or êteldšengang Pv423, Pv421, êteldšang жду E466, imperative êteldšéšeng E444–

Kar. êteldang Wb162

aorist participle

Taz êteldšel-g[um] som väntar 430

e̮təlčəmpi-

Taz êteldšembang ожидаю E479

e̮təlčänčə-

-ldšändšang Wb162

e̮təlčälćə-

Taz êteldšéldšang E471, êteldšéldšang, -m Wb162

e̮təlčäćəmpi-

Taz êteldšéldšembang Wb162

e̮tarmə-? to guard

Taz êtarmam караулю Wb163

e̮tarmok͔əmpi- to guard

Taz ettarmógombang караулю E468, ?êtarmaumbam Wb163, ettérmóǥombam Wb163, gerund etermaumbele караульщиком E445

e̮tarmok͔əmpänčə-

Taz [ettérmóǥo]-mändšam Wb163

e̮təptə- tr. and itr. to hide

NP êtáptam спрятал Wa359, êtaptam Wb173

B eteptam [спрятал], -ng спрятался Wb173

Taz êteptam 427, E466, Wb173, Wb191, eteptam E467, E481, latentive eteptendam E481, êteptendam спрятал Wb173

Kar. êteptengam Wb173

aorist participle

Taz eteptendel-g[um] E481

past participle

Taz êteptebiel gömd / hidden E466, êteptebel (-bil, -lj) Wb173

e̮təptänčə-

Taz êteptendšam спрятаю Pv413, êteptändšam Wb173, E476

e̮təptəmpi-

Taz êteptembam спрятал E479, Wb173, 3S êteptemba запрятано Wb173

e̮təptälćə-

Taz eteptéldjengam спрятал 415, êteptéldjengam (-tjam) Wb173, eteptéltjam E467

e̮təptälćänčə-

Taz eteptéldjendam 415, êteptélldjändšam Wb173

i̮tə- tr. to hang up

N ê̆dáp повесил, hänga: -ahap Wa344, êdáp Wb172, edap: edahap: edalébe: edéd(a) 29

Nm edap [without translation] 215

Jel. eetam повесил 349, êtam Wb172

B ĭtam (î-?) Wb172

Taz îtam весил E468, E479, E481, E485, Wb172, latentive îtendam повесил E481, Wb172

Kar. îtam 394, Wb172

aorist participle

Taz itendel-gum кто весил / person that hang up E481

i̮ttə- (< *i̮təptə-)

MO êtáu: preterite ettsau Wa344, êtau Wb172

Č îc̢am весил 315, î́čam Wa344

OO *î́čam Wa344, îčam Wb172

K îttau весил: 3S îttet: imperative 3S îttimd(a) 268, îttàu весил Wa344, îttau Wb172, îttáu 228

NP îttam весил 285, 343, Wa344, Wb172

i̮täśpi-

N êdéšpap Wa344, edešpap вешу 29

i̮təmpi- & i̮ttəmpi-

N êdêmbak повесил Wb172

MO êdembau повесил Wa344, ếdembau 228

Č î́čembam Wa344

OO *î́čembam Wa344, îčembam Wb172

K îdembáu NB [the other forms from i̮ttə-] 268, îdembáu Wa344, îdêmbau Wb172

NP îtámbam 285, Wa344, îttambam Wb172

B itembang (-m) Wb172

Taz itembam весил E479, îttembam Wb172, ittembam [without translation] E478

Kar. îtembэngam Wb172, îtembang or îtembэngam 394

i̮təmpänčə-

Taz ittemmändšam E478, Wb172

i̮tänčə- & i̮ttänčə-

Č îčéndam Wa344

K îttendsau 268, îtténdsau весить хочу Wa344

NP îttíndšam: latentive îttíndšendam 343

ittä́nšam Wb172

i̮ttəkku-

Č îčekuam вешаю 315

i̮täćə-

Taz îttétjam повесил E468, E485, Wb172, на час повесил? E481, ittétjăm Pv413, 415, latentive ittétjendam повесил E481, Wb172

Kar. îttétjengam Wb172, îttétjam, îttétjengam 394

aorist participle

Taz ittétjendel-gum кто весил / person that hang up E481

i̮täćänčə-

Taz ittetjändšam (-endšam) 415, (labeled future) ittétjändam Wb172

i̮täjə-

Taz îttéjam повесил: -eisam Wb172

Kar. îttéjam (= îttétjam) 394

i̮ti- itr. to hang

Ob 3S êtan весится, latentive edendak весится, hänger 154, latentive 3S ĕdĕndán весится T429

ētə village (native settlement)

N éd(a), eed jurt, by / village, юрты Wa343, Wb169, éd(ä) 41, éd: dative edend Pc98, Pc168, ed Pc169, edep (-m) Pp110, edep 172

MO iet: Px1S iedeu: Px2S iedel (: “Px3S iet” being absolute) Wa343, genitive eden Pc237

Č ietä jurt: locative -eagan Pc292, G25, iedä Wa343, 235, *iedэ Wb169, Px1S iedeu: local 1S iedögong Pp308

OO iedä Wa343, iedэ Wb169

Jel. eet 349, *ếetэ Wb169

B ếetэ all slags jurt (av näver, jord etc.) / all kinds of huts (from birch bark, earth etc.) Wb169, dative eedond 367

Taz eed jurt 404, eet: eetógan Pc405, *ếetэ habitaculum, domicilium, дом, boning Wb169

Kar. iitэ, eetэ: Px1S iitom Wb169

~ ē̮tə

K êêda͑: genitive êêdên: dative ēttond Wa343, êêdэ Wb169, eed: dative eettond Pc237, êêta: êttond Pc238, êêd: Px1S êêttóu Pp256, ếd G25 (GSL749: “e is dialectally either hard [back] or weak [front], e.g. [N] ēd tält / tent, dative ēdend, Ket: ēttond”)

NP äetэ: locative äettóǥan Pc291, äetэ by 286, äetэ деревня, aetэ Wb169, Px1S äettum 306

ētəľ adjective

Taz collective eedieljmы 404

Kar. collective iiteljmэ or -ljmet 397

ētäk͔əľ local adjective

Č iedögoi-gum деревенский / person of the village 296

ēčər?

N édšer (adjective -rl, instructive -rn) крайный / edgemost [here expressing ‘the first’] 67, †edšer GSL249



ēttə? ētta?

Č ietta?, iettэ: locative iettágan при, framför: kun iettágan при людей / by people, lun iettagan при образа / by the icon 330, locativeiettāgan framför, i närvaro / in front of, in presence (used only in single dialects), from †iette närvaro / presence from †iegang [Castrén means that the word is a nomen actionis from ē- ‘to be’, but this is *ēttä < ēptä, not ētta or ēttə] GSL708

OO iettэ, lún-iettэ [front of the icon]: locative iettágan (nomen actionis from iegang, prop. presence. Herefrom Finnish esi, etu) 330



eččəś drill

N ä̆́češ liten borr Wa355, 12, äčès Wb188

Nm äceš Wa355, [labeled MO] äcès Wb188



itər- to take care

N ḗdernap жалею, берегу: -rhap: -rlebe Wa344, éedэrnap akta Wb170, edaernáp: -hap: -rlebe: -rt: rku 52, edernap берегу 186, 223

MO eetarnau жалею Wa344

Č idernam берегу Wa344, Wb170

OO ídernam: -rзam Wa344, Wb170

B iternang (-m) Wb170

Taz itternam Wb170

Kar. *iternang (-m) Wb170



ittər- itr. to boil (to cook food, itr.)

N preterite ĕterhák сварил Wa344, preterite eterhák: eterláge: imperative étera͑k: etergu 14

Č preterite *ittersáng Wa344

K preterite ittersáng Wa344

NP preterite ittársang Wa344

ittərpi-

N ĕterbák варю: -bahak Wa344, ĕterbak Wb170, 14, eterbak 182, (eter‹__›k стал варить [both original and correction unreadable] 182)

MO itterbang (e-) Wa344, Wb170

Č *itterbáng Wa344

OO *itterbáng Wa344

K itterbáng Wa344, itterbang Wb170

NP ittárbang Wa344, ittarbang Wb170

Jel. itterbang koka 349, Wb170

B itterbang Wb170

Taz itterbang варю Pv423, E479, Wb170

Kar. itterbang Wb170

ittərku-

N eterkuak варил 221, preterite eterguhak варивал Wa344, eterkohak варил 14, 218, сварил 182

MO preterite itterkusang Wa344

K preterite itterkussang Wa344

ittərččänčə-

Taz itterttändšang Wb170

ittok͔əmpi-

Taz ittógombang каждый день котел варю / every day I cook the kettle E479, E468, Wb170, Wb172

Kar. itteumbang: -besang Wb170

ittok͔əmpänčə-

Taz [ittógo]-mändšang Wb170

üt: ǖtə- water

Tym ýt 157

N ö̆t (yt) vatten Wa356, Wb184, y̆́t (öt), yöt Pc159, öt вода, вино / water, wine 30, 33, Pc170, Pp114, pari yt вино / wine [ɔ: vodka] Wa356, Wb184, paridal-öt вино 30, öt: genitive yytn 101, genitive yden Wa392, 82, accusative ydem, ydep 160, prosecutive önmút 80

Ob yt Pc432–

MO öt 246, Wa356

Č yt 325, Wa356

OO yyt Wa356

K y̆t (yyt) Pc246, y̆t Wa356, warg yt [vodka] Wa356, Wb184, genitive yyden 81, ȳden 82, prosecutive ytmun 80

NP yt 336, y̆t Wa356

Jel. yyt 350, dative ytt(э) 359, prosecutive ynmet 359

B yt or ytn 361, Wb184, prosecutive yynmet (-n) 363

Taz *yt Wb184, yt, yn E447–, accusative yytem E463, yydep Wb246

TazTK ys‿ʃoonnam for yt ʃoonnam воду черпаю / I scoop water 391

see also ütən śēr- ‘to get drunk’

ǖtəľ adjective

Ob yydi T457

NP yyt-aalti himmel / sky [ɔ: yytaal-ti ‘watery cloud’] Wa394, Wb252

ütk͔əľ local adjective

N ötkol водянный, ydogol ́[sic] loh водяной / water spirit 28, Wa387

üt- to drink up

MO? ynnang пил (mostly water) Wb184

Č ynnam пил: imperative yt yttö воду пей / drink water 325, Wa356

OO ynnam пил Wa354, imperative yttö пей! 336

NP ytnam Wa354, imperative yttэ пей! 336

ütčə-

Č yttam пить хочу Wa356

OO yttam пью (water, vodka) Wa354

ütpi-

OO ytpam пил Wa354, Wb184

NP ytpam Wa354

ütku-

OO ytkuam пью? Wa354, Wb184

NP ytkuwam Wa354

üttə-?

Jel. yyttam пью 350, yyttam пью 350 [separate occurrence]

ütə- to drink up

N imperative ödéd!: infinitive ödegu (changed to ödergu) 30

Jel. yytam пил 350

B ytam пил: ytesam Wb184

Taz ytam пил E470, preterite ytesam E461

ütäśpi-

N ödešpak пью Wa356, 30

ütəmpi-

N ö̆dembák пью Wa356, ödembak (= ödempap) 30, ödembak: -bahak 184, ödambak 194, 220, 221

MO ödembang Wa356

Jel. yytambam пью 350

Taz ytembang пью E470, Wb184, ytembam (-ng) Wb184

ütəmpänčə-

Taz ytemmändšam Wb184

ütänčə-

B ytändšam Wb184

ütäjə-

B yttéjam Wb184

Taz *yttéjam Wb184

Kar. preterite ytteisam 394

ütäćə-

Taz yttétjam пил 415, выпил Wb184

Kar. yttetjengam выпил 394, yttétjengam Wb184

ütäćänčə-

Taz yttétjändšam Wb184

Kar. yttändang ́[sic] Wb184

ütäjänčə-

Taz yttejä́ndšam [sic, obviously error for yttetjä́ndšam] 415

ütər- itr. to drink

Tym infinitive jydergu пью 158

N ö̆dernak: -rhak напился Wa356, 30, ödernak напился: öderhak пил (förut): öderlage 184, 223

MO ödernang Wa356

Č yd ernang [with space, Castrén believes the word is composed of üt + ī̮rə-] пил: -sang Wa356

OO *yd ernang Wa356

Taz y̆ternang пью Wb184, optative yterlang E447

Kar. yternang Wb184

aorist participle

Taz yyterél пьяный Wb184

ütəräśpi-

N öderéšpak пью Wa356, 30

ütərpi-

Taz yterbang напился Wb184

Kar. yterbengam Wb184

ütərälćə-

Taz yteréltjang Wb184

ütəptalčə- tr. to give to drink

N öttaldšak напоил Wa356, öttaldšap: -ahap: -ldšlebe 184, öttaldšap напою 194, öttaldšap 220

Nm öttalsap Wa356

Taz yydeptaldšam напоил E466, ýydeptaldšam Wb184

ütəptalčänčə-

Taz ýydeptaldšändšam Wb184

ütəwə? wet

Č ȳdỳ våt Wa410, ýdy våt Wb184

ütəwəŋ? adverb

Č ydung jeng [is wet] Wa410, udung мокро Wb184

ütəwə- to get wet

Č ytuang Wa410, yduang or 3S yduan вымок Wa356, yduang (-t-) Wb184

OO *yduang Wb184

K yttúang я вымок Wa410, 3S yttúan вымок Wa356, yttuang Wb184, Wb293

NP yttuang Wa410, Wb184

ütəwəmpi-

MO 3S ödúmmba [sic, -mmb-] мокро Wa410

Č 3S yydùmmba [sic, -mmb-] är våt Wa410, ydumbang вымок Wb184

K yttumbang Wb184

NP yttumbang Wa410, Wb184

aorist participle

MO ödúmbedi våt / wet Wa410

Č? [falsely labeled MO] ydumbedi Wb184, Wb293

K yttúmbedi сырой, våt Wa410, yttumbedi Wb184



ǖtə evening

N ȳ́d вечер Wa354, yyd Wb183, instructive ydet вечером, поздо Wa354, Wb183, 37, 84, ýdet 31, Px3S ýdet вечер 10, †ȳdet om aftonen GSL730

Nm cumb yyd lång afton / long evening Wa354

MO yyd Wa354

Č yytö Wa354, Wb183

K yydä Wa354, *yydэ Wb183

NP yydэ: Px3S yydát Wa354, Wb183

Jel. yyt, instructive yydet, yyden om aftonen 350

B yydэ Wb183, instructive yydэt вечером 388, yydet Wb183

Taz *yydэ Wb183, instructive yydet вечером 438

Kar. yytэ Wb183

ǖtəľ adjective

N yydэl adj. Wb183, Wb200, ydel Wa370

OO yydi Wa370

K yydi Wb183, Wa370

NP ytai Wb183, ytae Wa370

ǖtəľ mi̮ evening

MO locative ydimagan Wa354, yydimagan Wb183, ȳdimagan 84, GSL730

OO yydjymî (), Px3S -mêd Wa354, Wb183, locative yydjymagan or instructive yydjymen Wa354, locative ytjemágan вечером 334, yydjymagan Wb183

K locative *ȳdimagan 84

NP locative yytaemaǥan 334, yytaemagan вечером Wa354, Wb183

ǖtəľ mi̮k͔əľ local adjective

K (deleted: ydimagi Wb200)

ǖtəm- to become evening, late

N 3S ydemna вечер стал Wa354, ýdemna 10, 1S ýdemnak опоздал / I was late: ydefak: ydeblage Wa354, 223, ydemnak 5, 31, infinitive genitive ydemčan or ydemgučan до вечера / till evening 79

3S yydemnà Wb183

MO 3S *ydemna Wa354, 1S *ýdemnak Wa354

Č 3S yydemna Wa354

K 3S yydêmnaan Wa354, 1S ydêmnang [опоздал] Wa354

Jel. 3S yytemna 350

Kar. 3S yytemna Wb183

ǖtəmpi- to be evening, late

N 3S ýdemba вечер стал Wa354, 10

3S yydэmbà Wb183, 1S yydэmbak опоздал? Wb183

MO 3S *ýdemba Wa354

OO 3S yyda͑mba Wa354, yydjymba (‘d [alternating with] dj”) [without translation] 339

K 3S yda͑mba Wa354

NP 3S yytámba Wa354

B 3S yydэmba Wb183

Kar. 3S yytembenga Wb183

ǖtəmčänčə-

Taz 3S yydemnändša Wb183



ǖtə- to send

N ýdap (ýydap) послал, пустил: -ahap: -elebe: -ы̆li Wa354, Wb183, ydahap: ydelébe: ydéd!: ydegu 41

Ob yydap T440

MO yytau Wa354, Wb183, yydau T437

Č yytam Wa354, Wb183

OO yydam Wa354, Wb183

K yyttau: ȳdêsau: yydleu Wa354, Wb183, ȳttau: 3S yydet 228

NP yyttam: yytäsam Wa354, Wb183, 343, yytam skicka: yytäsam 285

B yytam: -eʃam Wb183

Taz yytam Pv413, 415, E482, Wb183, preterite 3S yytesed E454–

Kar. yytam Pv413, Wb183

ǖtəmpi-

OO yydêmbam Wa354

Taz yytembam Wb183

ǖtəmpänčə-

Taz yytemmändšam Wb183

ǖtänčə-

Ob št ydendšak [I will send you] T429

NP yttíndšam: latentive yyttindšendam посылаю 343

Taz yytä́ndam Pv414, ytä́ndšam 415, yytändšam Wb183

ǖtäćə-

Taz ytétjam Wb183

ǖtäćänčə-

Taz yytétjändšam Wb183

ǖti- itr.

Č ȳdang (= N tyak спустился) Wa424

üččə attribute small, young

N öče (-gup) молодой Wa356, öč‿eak я маленький / I am young Wa356, mannan yč‿eän поменьше меня / he is younger than me 65

Nm öc‿éak [I am young] Wa356

MO yce njanja [younger sister] Wa395

B Ethn. Yče-kîdš [tributary to Lower Baiha] Ethn.:128

üččəka

Nm öcaga id. [young] Wa356

üččəkaŋ adverb

Nm öcagak adv. Wa356

üččəćä / üččä boy

N ö̆čedše or yčedšé ung / young, мальчик / boy Wa356, öčedše ung 42, yčedše gosse 9, ([SD] yče or) y̆čedše (öčedše) ung, barn Wb185, ‹e›dšé молодец 147, instructive? [yčeče]-n‿iäi [we two are young. -n instead of -ng written in dual and plural] 199, yčedše: Px1S -dšem 173

Nm öcedše ung Wa356, öcedšek [either adverb üččəćäŋ or nominal conjugation ‘I am a boy’] Wa356

K ytcé (yttse) ребенок Wa356

NP ytčí Wa356

üččäkka

K ycekka litet barn / small child 64

NP yčik ́[sic] мальчик Wa356, ytčîk Wb185

üččəćäľ / üččäľ adjective small, young

N öčedšel-gop молодой 42, öčedšel Wa356, yčedšel Wb185, yčeče(l) 199

MO ycedjéi (ytc-) Wa356

Č ytjei молодой Wa356, yttydjei ung Wa356, yttödjeig. [young person] Wa356, yttedjei малчишка [read: yttedjei i ‘small boy’] Wa356, yttjei or yttydjej Wb185

OO *ytjei, *yttydjei Wa356, *yttjei or *yttydjej Wb185

K ytcéi ung Wa356, ytcei Wb185

NP ytčîé Wb185

Jel. yčel ung 351, Wb185

üččəćäŋ / üččäŋ adverb

N yčeček ung: yčečeng‿eäk [I am young] 141, yčečeng 19

K ytceng (ean) я молодой / I am young [if ean is correct, means ‘he is young’] Wa356



ānə adverbial at first

MO aan первый раз / the first time 67, [without label] 84

Č aan (oan) раз, en gång / once 335

OO êan i förstone, перва, en gång 335

K aan‿kon ́[sic] först, сперва (from aan‿koi) 230, aan‿koj (= ukkoj) [the first] 67, aan-kon [/ānə ukon/] первый раз, сперва / the first time [§§§KOLLAUPP§§§ CS, missä?], †*ānkoi GSL249, †ānkon den första gången GSL256, GSL730

NP aana en gång / once (one time) 298, aann‿ukkun första gången / the first time 298, aan‿ukkuei [first, as ordinal numeral] 298, aano перва, i förstone (= aan‿okkuan) [the final -u belongs to the next word: /ānə ūkon/] 335



ānuľ adverbial really

Taz ?aanel‿na straxt, verkligen, в самом деле / right now, really, actually [with question mark] 439



antu boat

Tym and 157

N and(a͑) båt Wa338, and Wb160, 9, Pc97, Pc162, Pc168, Pp109, Pp171, genitive andэn Wb180, andet Wb180, andên Wa353

Ob and(a) Pc456–, comitative andese 153

MO and (or andde) Wa338, genitive andan Pc236

Č andše () Wa338, andšэ Wb160, andše Pc292, Pp307, 235, andšê G73

OO ande () Wa338, andэ Wb160

K anddu: genitive andon Pc236, ắnddou Wa338, anddu Wb160, andu Wa337

NP andu Pc293, 336, ándû: genitive andun 285, andû (-o) Wa338, andu Wb160, Px2P andulэt 305, genitive 2P andundэt 305

Jel. and liten båt, ветка 349, *andэ Wb160

B and: dative annond 364, andэ Wb160

Taz andэ Wb160, E458, and 404, Pc405

Kar. *andэ Wb160

antuľ adjective

Taz collective ˜andeljmы 404

āntə- tr. to praise

N āndáp (aa-) хвалю Wa340, prisa Wb166, andáp 5, andap: ándahap: andéd! 50, 185, 206

Nm andap хвалю 215

MO aandau Wa340

K aandau Wa340, Wb166, 222

NP āndam, aandam Wa340, Wb166

B aandam Wb166

āntə- itr. to boast

N āndák (aa-) хвастаю Wa340, Wb166, andak Wb330, 5, 185, 206, andák: andahak: andallage: ánda͑k 50

Nm andak хвастаю 215

MO aandang Wa340

andang Wa426

K aandang Wa340, Wb166

NP āndang хвастаю Wa340, Wb166

āntal- to get happy

K aandannang рад стал Wa339, Wb164

NP andannang Wa339

Č andannang рад стал Wa339

OO [êanda]-nnang Wa339

B āntalnang рад стал Wb164

Taz *āntalnang Wb164

Kar. *āntalnang Wb164

āntalpi- to be happy

N āndalbak (aa-) радуюсь: -hak Wa339, Wb164, ándalbak: -bahak: -ba͑k!: -bagu 39, andalbak 185

MO aandalbang Wa339, Wb164

Č ándalbang радуюсь Wa339, *aandalbang Wb164

OO êandalbang Wa339, Wb164

K aandalbang Wa339, *aandalbang Wb164

NP andalbang радовался Wa339

B ā́ntalbang Wb164

Taz aantalbang радуюсь E479, *ā́ntalbang Wb164

Kar. *ā́ntalbang Wb164

aorist participle

MO aandalbede (-i) or aandalba‹d›a g. [happy man] Wa339, aandalbedi glad Wb164

āntalčänčə-

Taz [aanta]-ldšändšam Wb164

āntäptə- tr. to make happy

Taz aandäptengam веселил Wb164

āntäpti- itr.

Taz aandäptengang веселился or aandäptang Wb164, aandäptang E450, 3S andäptenga blev glad / became happy E459

ānəlčə- ~ ānčəlčə- ~ ālčə- to mark

Č oaldam заметил, göra märke Wa341, Wa351, Wb179, 319

OO êaldam Wa341, Wb179

NP aančáldšam петнял, to make marks in trees, preterite aančáldšessam Wa341, Wb166, ánčaldšam Wb179, aančáldšam [as correspondence to K taldsau] Wa413

B ā́naldšam петнял, to make marks (on a reinder, on trees etc.) Wb166

Taz áneldšam (с)петнял E466, ā́neldšam Wb166

ālčəmpi-

OO êaldembam заметил Wa341

ālčut mark

Č oaldöt заметка 319, заметка, приметка, märke Wa341, Wb179

OO êaldót Wa341, Wb179

~ ānčəlčut

NP aandšaldšut черта, märke 345

talčə- ~ čalčə- to mark

N čaldšap заметил Wb297

Nm talsap Wa413

MO taldšau Wa413, Wb226, заметил, приметил, göra märke, ex. i träd Wb310, примечал, на место ставил Wa425

Č taldam Wa413, Wb310

K taldsau примечал, märka, göra märke (med yxa i träden) / to make a mark (in the trees with an axe) Wa413, Wb297, Wb310, 153, taldsau [labeled MO] Wa425

talčəmpi- ~ čalčəmpi-

N preterite čaldšembahap замечал: -balef: -bed 23, čăldšembap заметил (замечу?) Wa413, Wb297, čaldšembap замечаю 221

Nm talsembap Wa413

K taldsembau Wa413

talčut? mark

Č (deleted: taldöt приметка Wa413)

annakka adverbial however, Russian однако

N onnaka однако, onnáka ihed однако взял 59, onnaka 86

Č atnáko однако 336

K annaka 86

NP onnáko 336

B anáka однако 390, ma onáka tjaatesam я однако зажег 379

Taz onáka 440

(GSL740: †onnāka, †annāka, †atnāko)



anća

N andža brorhustru / brother’s wife 206



uənəľ adjective foreign

Jel. wanel (wuanel) en annan, främmande 349, wánel Wb159

B mánel (read: muanel [Castrén’s comment]) en annan / another 361, mánel [corresponding to N ark] Wb159, manel 373

Taz wenel (wuenel) Wb159, wuenel E441–, wánel (read: wuanel [Castrén’s comment]) 361

Kar. wanel Wb159



uənti face

N wand лицо, anlete, det främre Wa426, Wb331

MO *wand Wa426

Č uandše Wa426, wandše Wb331, wandše (wănde (-a, ) eg. ansikte / prop. face) [as correspondence to N lamb ‘instep’] Wa388

OO wánd(d)э Wa426, wandä [as correspondence to N lamb ‘instep’] Wa388

K wanda͑ Wa426, wandda () Wb331

NP waεndi лицо 149, Wa426, wandi Wb331, wandì G5

Jel. wend (wuend) лицо 358, [k͔aat ‘forehead’ replaced with:] wuend 353, wuend [as correspondence to B k͔ất ‘forehead’] Wb210

Taz wuend Wb331, wuendэ E453–

Kar. *wuend Wb331



uənčə nelma, Salmo (Stenodus) leucichthys

Č uendše нельма Wa426, wandše нельма (осетра / sturgeon) Wb331

OO wandšè: Px1S -ou Wa426, *wandše Wb331

NP wandšэ [as correspondence to N k͔uegar ‘sturgeon’] Wa381, *wandše Wb331

Jel. wendš (wue-) njelma 358

B muendš: dative muennondš 363, Wb331

Taz wuendš Wb331, wuendše-ir. njelma-månad / nelma-month Wb333

Kar. *wuendš Wb331

uənčəľ adjective

B muendšel-iräd njelma-månad / nelma-month Wb333

Kar.2 wuendšel-ir. id. Wb333



untə / umtə beard

Tym und skägg 157

N ûnd 149, ond(a) (u-), und skägg Wa351, 147, 159, und (ond) Wb180, und Pc96, ond(a): Px1S ondop 42, undom Pp109

Nm und Wa351

und and umd 149, G42

MO umd(e) Wa351, umd Wb180

Č umdä: dative umnönd Pc293, úmdä Wa351, uumdä 235

OO úmdэ Wa351, *umdэ Wb180

K umdda: genitive úmden Pc235, umdda борода Wa351, umddэ Wb180

NP umdэ: umdán 285, 290, Wa351, Wb180

Jel. und [possibly written ụ-] 350, *und’э Wb180

B und’э Wb180

Taz und Pc405

Kar. *und’э Wb180

untəľ adjective

B undelj-uug skäggläpp / moustaches Wb180

untəkətəľ caritive adjective

N ondaka͑da͑l без бороды / beardless 42

unču louse

N undš lus Wa353, Wb380, 13

Nm unds (ondš) Wa353

MO undše Wa353

Č undšö: genitive unnön Wa353, Wb380

OO undš or undšэ Wa353, undšэ Wb380

K unddsa͑: undsen: undsógan Wa353, undssэ Wb380

NP undšu: genitive undšun 285, Wa353, Wb380

Jel. undš 350

B undšэ̂ Wb380

Taz undš Wb380

Kar. und Wb380



i̮ntə bow

Tym ыnd båge 157

N ê̆nd(a) båge Wa345, ênd Wb172, Pc97, end: dual endóg Pc168, ènd(a): Px1S -dóp 29, endóp, êndop Pp109

Ob ênde, êndä T430–

MO ênd (ende) Wa345

Č îndšê Wa345, Wb172, G73, înde [without translation] 235

OO î́ndä vanlig båge Wa345, *îndšê Wa345, *îndэ Wb172

K ênddä: genitive endên Pc236, ềndde, ênddä͑ Wa345, ênddэ Wb172, instructive kyyndau înden [I shoot it with bow] Wa413

NP îndэ båge: genitive îndán 286, Pc290, îndэ: îndàn Wa345, Wb172, Px1S îndum 306, Px2P îndэlэt 305

Jel. ind 349, *îndэ Wb172

B îndэ (i-) Wb172, kačen înd stråke / fiddle bow Wb209

Taz *îndэ Wb172

Kar. *îndэ Wb172

i̮ntəľ adjective

Ob endäl tesse лук да стрела / bow and arrow T447

i̮ntä bow trap

Č îndšéä самострелец Wa345, Wb172

OO îndše Wa345

NP îndì самострел: genitive indin 286, Wa345, îndí Wb172



i̮nčäľ nose

Jel. Px3S ?indšeldš näsa? 356, *îndšélj Wb263

B îndšélj [as correspondence to N poč] Wb263

Taz *îndšélj Wb263

Kar. indšelj näsa 394, îndelj Wb263



enə- to fear

Jel. enang боюсь 354, Wb229

B änang Wb229

Taz enang Pv422, Wb229, änang, äenang E453–, preterite enesang E440

Kar. *enang Wb229

enänčə-

enä́ndšang Wb229

enəkum- to get scared

Taz enekumnang боялся E472, E471, испугался (боялся) Wb229, latentive enekumdang E448

enəkumčänčə-

Taz enekumnändšang Wb229

inə elder brother

NP ĭ́nne (): genitive inán Wa338, innэ Wb162, innê äldre bror Wb175



ǖnə strap

N ýn (yyn) rem Wa354, yn [with false consonant declension] Pc100, Pc166, yn: Px1S ynep 33, 112, 174, čuheka jyn [thin strap] 5

MO yyn(ă) Wa354, genitive yynän 236

Č yynö: dative yynendä Pc290, Pp305, Wa354, Wb183, 235, ýnö: collective ýnylä G74

OO ýynö Wa354, Wb183

K yyna: ablative yyneagan Pc236, ýyna͑: yynen Wa354, *yynэ Wb183, yn: Px1S yneu Pp257

NP yynэ tunn skinnrem / thin ski strap Pc291, Wa354, Wb183, 285, 286, Px2P yynэlэt 305, Px1S ynnim Pp306

Jel. yynэ rem 350, *ýnэ Wb183

B yynэ rem: yynond Pc367, yyn’e: dual ynóǥ 369, ýn: yynond 367, ýnэ Wb183, Px1S yynom Pp375

Taz yyn: dual ynog 404, 405

Kar. yn: genitive ynon or ynen 397, *ýnэ Wb183, Px1S yynom Pp401

ǖnəľ adjective

Taz collective yynieljm 404

ünčə

Č sein yndše Wa360

OO sein-yndö övre ögonhår / the upper eye hair [= eyebrows] Wa360

üntu- to be heard

3S ýnda гремел (1S -dang): nom ynda åskan går / it is thunderstorm Wb187

üntəćə- to hear

N ö̆ndedšap слышу Wa356, öndedšap: öndedšahap: -dšelebe 42, y̆ndédšap [accent on é with question mark] (öndédšap) слышу, höra Wb184, caritive gerund öndêčugončalak utan att jag hörde / without me hearing 203

MO öndedšau Wa356

Č yndydjam Wa356, Wb184

OO yndödjam Wa356

K yndedjau слышу: -djessau Wa356, Wb184

NP yndydjam Wa356, yndytjam Wb184

Jel. yndedšam 351, *yndetjam Wb184

B yndedšam, yndetjam Wb184

Taz yndetjam 415, Wb184

Kar. yndetjengam 394, Wb184

üntəćänčə-

Taz yndetjändšam 415, Wb184

üntəćəmpi-

Taz yndetjembam Wb184

üntəjə-

Č yndyjam слышу: preterite yndyisam? 284, Wa356

B yndéjam Wb184

Taz *yndéjam Wb184

Kar. preterite yndeisam 394, yndeisʃa Wb184

üntəjəkku-

Č yndýkuam слыхаю Wa356

aća daddy

N adša отец, kallad av barn / so called by children 43, 151, adzja fader Wa338, adšá (adzja, adža) Wa339, adšà Wb163, adša, comitative adžahe 86

Ob adša, ača T435–

MO *adša, *ača “also in MO” T435

K attja! vocative far Wa339, 227

aća-e̮məkka father’s mother

N adšúka (-dzj-, -dž-) farmor Wa338, ădšukà Wb163, adšuka 24

aćća elder brother, younger uncle

Jel. áača bror (äldre och yngre) / brother (elder and younger) 349

B ača yngre farbror / younger uncle Wb174

Taz atjà братанник Wb174

Kar. *atjà Wb174



āćətä / ātəćä / ātä reindeer

Tym ate 157, ate gooba [reindeer hide] 157

N adžede ren Wa338, aadšede Wb162, ádše dé (“*adše-*ade”), Px1S -dem 20

MO adedže, -dje 281, aadedže (-dje) Wa338

Č oatjeä 339, Wa338, Wb162

OO êatje 339, êatje (êa dje) Wa338, êatje Wb162

K aate 339, Wa338, Wb162, sitt‿ade two reindeers 228, elative aadenan 231

NP aati 285, 287, Pc288, Wb162, aatì (átìh) Wa338

Jel. aate 349, 350, plural atet 359

B äätэ Wb162, aatä Wb180, dual allative äteäk͔iing 364, plural ä́tet 364, plural allative äätetkíng 364, plural comitative 1S ätínese Pp374

Taz aatä Pc403, E441–, aatä̀ : aatäm: -äl: -ä́ten: -inäten Wb162, atä Pc433, Px1S aatäm Pp407, Pp410, nuun-aate vildren / wild reindeer Wb258

TazTK aatä 392

Kar. aatä: aatäm Pc396, Pc402, Wb162, dual aatäaǥ (-x, -ǥa) 433, local 1S atääǥang Pp399

ātäľ adjective

Taz collective aatelmet 440

TazTK collective aatälmэ 392

ātäkətəľ caritive adjective

Taz aatäketil-k[um] 435

ātäsəməľ possessive adjective

Taz aatäsemel-g[um] на оленей богатый человек / person rich in reindeer E442

ātäj- to hunt reindeer

Taz aatännjang оленей промышляю E456, E478, aatä́nnjang: preterite -šang E467, Wb162, átänjang Wb329

ātäććänčə-

Taz aatätjändšang E478, Wb162

ātäśpi-

Taz átäšpang промышлял (промышляю) оленей E479, aatäšpang E467, Wb162

ātäśpänčə-

Taz aatäšpändang Wb162

uəćə meat, flesh

Tym wedš kött 158

N wač (-dš) kött, kropp / meat, body, kun-vač människokropp / human body Wa426, Wb330, 7, 31, 151, 159, wadš: Px1S -dšóp 30, comitative wadšehé 161

Ob wadše мясо T429

MO watj Wa426, Wb330

Č watjeä (ua-) Wa426, Wb330, wace [without translation] 235

OO watje kropp (read: wuattje) 284, watje Wa426, Wb330

K wattje: genitive -djen 237, Wa426, Wb330, 279

NP waεttje 149, Wa426, *wattje Wb330, genitive watjan kyndэ mätt / replete [horse] Wa366, Wa426

Jel. wetj (wuetj) 358

B muetj Wb330

Taz wuetj Wb330

Kar. *wuetj Wb330

uəćəľ adjective

N wadšel-laga [piece of meat] 159

uəćəsəməľ possessive adjective

Č waiзí (uatje) [as correspondence to K kapparmbede]: waiзi-kyndö fet häst / fat horse Wa366, (deleted: waisiegang [I am fat, containing comitative, not possessive adjective] Wa366)

uəćəpəľ adjective raw

N wadšebelWa426, Wb330, 8

MO watjebi Wa426, Wb330

Č *wattjebi Wa426

OO *watjebi Wb330

K wattjebi Wa426, Wb330

NP waεttjebi Wa426, *wattjebi Wb330

B muetjebel Wb330

Taz wuetjebel Wb330

Kar. *wuetjebel Wb330

uəćəpəŋ adverb

N -bek Wa426, wadšebek är rå, 3 person / is raw, third person 8

Č *-beng Wa426

K -beng Wa426

uəćər- to become fat

Č watjernang жирный стал Wa366

uəćərpi- to be fat

Č watjerbang я жирный ([ожирелся]) Wa366

oćəŋ- tr. to hide

MO ŏtjengnau Wa359

Č otjengnam: otjeksam Wa359, *odjengnam Wb179

OO odjengnam Wb179, preterite -ngsam: ig otjengd! [don’t hide it]: -nglé: conjunctive otjengnem: future -nglepse: infinitive otjinggu Wa359

K ŏdjengnau (-nn-) спрятал: -ngsau (-ss-) Wa359, odjengnau Wb179

NP ŏtjangnam на место положил: -ksam: otjangdэ Wa359, Wb179

oćəŋpi-

MO ŏtjengpau Wa359

Č otjengbam Wa359, *otjengpáu [-u, false] Wb179

OO otjengpáu [-u, false] Wb179

K ŏdjengpáu спрятал (давно) Wa359, odjengpau Wb179

NP ŏtjangpam Wa359

oćəŋčänčə-

Č otjengnéndam Wa359

OO *otjengnéndam Wa359

K odjengdjendsau спрятать хочу Wa359



oććəl-

K ottjennau [as correspondance to Ob čuešengbap наладил / to prepare] 156

oććəlpi-

K [otjje]-lbau поправил / I have mended 156

ūćə- to work

N udšak работаю Pv179, ū́dšak: -î́li работаю Wa353, úudšak работаю, företrädesvis om finare hemarbete / preferably about lighter home work Wb181, Wa388, udšak: imperative údšek: udšgu 9, udšak: udšahak: udšek! 40

Nm úudšak Wa353

MO udjeng Pv270, uutjang Wa353, útjang Wb181

Č uutjang работаю Pv318, útjang Wa353, Wb181, nomen actionis uudjettä: ablative udjötteagan 319

OO uutjang Wa353, *útjang Wb181

K ūttjang: 3S ūdjeng Pv270, uttjang работаю, smått arbete Wa353, ŭttjàng Wb181

NP úttjang Pv318, uuttjang: úutjesang (om hemarbete) Wa353, *ŭttjàng Wb181

Jel. uudšang 350, *uučang Wb181

B uučang Wb181

Taz útjang arbeta Pv421, uutjang работаю E480, E482, Wb181, latentive uutjendang E482, infinitive uutjego, uudjego E451–

Kar. uutjengang 394, útjengang Wb181, 2D uudjîli 421

aorist participle

N udšedal-gup 179

K uudjendi-gum 270

B uudjendel-g[um] 379

Taz uutjendel-g[um] рабочий человек E482, Wb181

future participle

N udša-gup 179

K udjessa-gum 270

debitive participle

K uudjesotti 270

ūćäśpi-

N ū́dšéšpak Wa353, uudšéšpak id. dim. Wb181, udšešpak поробливаю: -hak: -lage 182, arbeta litet 9 (217 deleted)

ūćänčə-

N udšendšak: preterite -dšahak Pv179

K uutjendsang работать стану 270

Taz uutjä́ndšang Wb181

Kar. uutjendang 394, uutjendengang Wb181

ūćəmpi-

N 3S udšemba 179

MO *uudjembáng: 2S uudjemand 270

Č utjymbang не знавши работ[ал or -аю] 320

K uudjembáng отровился Pv270

Taz uutjembang делал E480, Wb181

aorist participle

K uudjembede 271

ūćəmpänčə-

Taz uutjemmändšang Wb181

ūćäćə-

Taz uutjétjang сделал Wb181

ūćəptä nomen actionis work

Č uudjyttä smått arbete / light work Pp318

ūćəpsan nomen instrumenti work

N ū́dšufát (-n) работа, дело Wa353, Wb181, udšufát 101, udšufat: Px1S -fanm 41, 169, 170, 174, 179

Nm ū́dsùfăt Wa353

Č uussan работа Pp318, ablative ussangan 319

NP utjapsan работа 345

B uudšepsan Wb181

Taz uudjepsan Wb181, E451, dative udjepsatta E450

ūćəpsanəľ adjective

Taz uudjepsánel-g[um] arbetande man / working man [ɔ: workman] Wb181

īćä spider; name of the hero in tales

N idšé spindel Wa347, idšè Wb174, idše 43, 91, idše: dual idšéag [without translation] 167

?Ethn.Ob “‹S›iidšä hade 7 hustrur, som levde var i sitt tält / Siidšä [Jiidšä?] had seven wives, that lived each in their own tent”



aj adverbial again

N ai опять, еще 7, 19, 84, Wa337, Wa337, ännu, ånyo GSL730, as conjuction: adša ai (or da) amba daddy and mommy, hir ai (or äi or da) čynd cow and horse, kwé ai kádi birch and spruce (or: id adžahe son and [with] father, indé aud mother and [with] her son) 86

Ob ai T432–

MO ai 84, Wa337

OO ai åter Wb340

K ai 84, Wa337, Wb159

B ai опять, еще 389, ai, äi, och /and: äsam ai ämäm отец да мать / my mother and father, pitj ai paang ножик да топор / knife and axe 390, ai ʃoma gum лучше / better [man] 373

Jel. ai опять 349

B ai Wb159

Taz ai опять 439, 439–, Wb159, ai, äi: äsäm äi amäm [my father and mother], átä äi kanang [reindeer and dog], loka ai kanang kučarnaǥ [the fox and the dog walk] 439

TazTexts ai 463–

see also naj < na aj ‘that also’

aj təŋ? attribute? another

Č aidang [corresponding to N ark ‘another’ (attribute)] Wa337, Wb159

OO aidэng Wa337, aidэng чужой Wb159, aidong kum [another man] Wa337, aidэng = too [‘that’ or ‘away’] 334



ońə elder brother’s wife

NP oije faster / father’s sister Pc291, óije тётка: genitive oján 286, 287, oije Wa355, Wb179, Px1S oijum 306

B oonje Wb179

Kar. onje, onj: Px1S onjom Wb179

ońa

Taz 1. oonjà, 2. ŏnjà: Px1S onjam: Px3S onjad Wb179

ujəľ adjective slippery

Č ujel or ujei hal, jämn / slippery, smooth Wa387, ujel Wb231, *ujel Wb182

OO ujei slät, hal / smooth, slippery: ujei ulgo slippery ice, ujes‿sîr slippery snow, ujel‿liem slippery board, ujei tuetta = ujel‿duettä [slippery place], ujel‿djaaba [smooth leaf], ujei čän = ujel‿dšän [smooth sinew] 285, G41, ujel гладкий, slät Wa416, ujel jämn, slät (deleted:, hal) Wb182



ī̮ńə tame

Kar. îînje Wb176

ī̮ńəka

B îînjeká смирный Wb176

Taz îînjeka (= pîntès смирный) Wb176

Kar. *îînjeka Wb176

ī̮ńəmčə- to tame

B îînjemdšam göra spak / make tractable Wb176, preterite îînemdšeʃam gjort blid / [I] have made mild SQNK

iľmat child

Jel. ilma ́[sic] son 349, *iljmát Wb174

B ilma or iljma son 361, iljmát (iljma) Wb174

Taz iljmat barn E451, *iljmát Wb174, Px1S iljmanm son

TazTK iljmat (-n, -tn) son 391

TazTexts iljmat son 464, Px3S iljmattэ 464

iľmatəľ adjective

Taz iljmátel-k. парень / boy [“childy person”] Wb185

Kar. *iljmátel-k. Wb185

iľmassəməľ possessive adjective

Taz iljmássemel nälj-gum havande kvinna / pregnant woman E443, Wb175

ak͔ & ak͔k͔ol adverbial again

Č aak kol опять, еще (aak͔ kole) (= NP āk͔, ak͔ kuol) 335, Č āk͔-k͔uole [опять] Wa337, aak͔ k͔uole Wb159

OO *aak͔ k͔uole Wb159

NP āk͔, ak͔ kuol (= Č) 335, ak͔ опять = ak͔ kuol (deleted: еще) 335, ak͔ опять Wa337, Wb159, ak͔ kuol Wa337, Wb159

ak͔k͔o

N akko töak первый раз пришел / I came for the first time 67

aka elder brother

N ăgá (ága) äldre bror Wa338, agá: Px1S agam 12, ăgà Wb162, aǥa Wa389, aga 45, 159, dative agand: allative agan 159, aga: Px1S agam 173

MO ăga Wa338

Č ắkà Wa338, ăkà Wb162

OO agà Wa338, *ăgà Wb162

K ăgá Wa338, *ăgà Wb162



āk͔k͔u chin

K aak͔a: -an: -and: -agan käk, käkben Wa341, Wb166

NP āk͔k͔u käkben Wa339, aak͔k͔u käk Wa341, Wb166, aaku 285

Jel. aak͔a käk 349, *aak͔a Wb166

B aak͔a käk Wb166

āk͔k͔uľ le̮ adjective chin-bone

N akal-li käkben 45, mun-ben / mouth-bone [the latter pointing to a local adjective from āŋ ‘mouth’, /āŋk͔əľ le̮/ ‘bone in the mouth’, that has the same form in the northern dialects] 160

Č ak͔alle Wa339

B aak͔al-lî́ Wb166

Taz aak͔al-lî Wb166

Kar. *aak͔al-lî Wb166

[confused with āŋk͔aľ ‘bridle’:]

Č ak͔ai käk / chinbone Wa339, Wa341, aak͔ai Wb166

OO ak͔ai Wa339, Wa341, *aak͔ai Wb166



*ōk͔əl-

ōk͔əli- itr. to learn, to get used to

N ogolak выучился (сейчас) Pv193, 151, 194, 217, ógolák выучился: ogollage Wa350, 23, 183, óogolak выучился, привик Wb178, ogolak: ogolhak: ogollage 224, ‹ogo›lap [sic, -p] учился 220

MO oogolang Wa350

Č uogelang учился 317, uogolang Wa350, Wb178

OO *uogolang Wb178

K ōgolang выучился Wa350, oogolang Wb178

Jel. oogoláng учился 350, oogolang Wb178

ōk͔əlipsan nomen instrumenti

Č oogolsän учение / learning 318

ōk͔əliptä nomen actionis

Č oogolttä? (= oogolsän) 318

ōk͔əlimpi-

K ogolbang [denasalisation, /ōγ͔ələbbaŋ/] [выучился] Wa350, Wb178

aorist participle

MO oogolmbede-g. [учений] Wa350, oogolmbedi Wb178

Č uogolembedi Wa350, Wb178

OO *uogolembedi Wa350, Wb178

K ogolbade [denasalisation] ученный 227, oogolbedi (gum) Wa350

NP oogal‹ĭ›mbedie Wa350, oogalimbedi Wb178

ōk͔əlänčə-

Č uogeléndang 317

ōk͔əlalčə- itr.

N ógollaldšak id. [выучился] Wa350, ogollaldsa‹p?› [looks like p, but obviously meant to be k] учился (-p -л) 206

Nm -lsak Wa350

past participle

N ogollaldšebal учений Wa350, ogolaldšebel 23

Nm ogollalsebal Wa350

ōk͔əlalčäśpi-

N ogollaldšešpak учусь 23, ógollaldšéšpak учил Wa350, ogolladšešpak ́[sic] 183

Nm -lsešpak Wa350

ōk͔əläśpi-

N ogolešpak учусь Pv196, 23, 222, учусь 183, ógoléšpak [учил] Wa350, latentive ogolešpendak Pv196

aorist participle

N ogolešpadal который учился 196

ōk͔əlčə- itr. to learn

NP oogoldšang [выучился] Wb178

ōk͔əlčänčə-

K ogoldsendsang хочу [учиться?] Wa350

ōk͔əlčəkku-

NP oogáldšukku(w)ang Wa350

ōk͔əlčəmpi-

aorist participle

K ōgoldsembĕdi Wa350

ōk͔əlčə- tr. to teach

N oogoldšap научил Wa350, Wb178

Č uogoldam Wa350, Wb178

OO *uogoldam Wa350, Wb178

K ōgoldsau изучил Wa350, ogoldsau Wb178

NP oogaldšam Wa350, Wb178

ōk͔əlčəkku-

NP oogáldšukku(w)am Wa350

future participle

K ogoldsekussá-gum учитель / teacher [person who will teach] 266

ōk͔əlčolčə-

MO oogodšóldšau ́[sic] Wa350

ōk͔əlalčə- to teach

N ogollaldšap научил Wa350, ogollaldsap учил 206, ogollaldšahap: ogollaldšlebe 23, ogollaldšap, ogollaldšahap выучил 183, ogolaldšap [as transitive to ogolak] 194, ogolaldšap учил 220

Nm -lsap Wa350



ūkə end, point

N úg (uug) ända, slut (den främre ändan) / (front) end Wa353, Wb180, 86, конец, främre ändan 57, 165, andan ug båt-för, framstam / prow of boat (andat-čib bakstam / stern) 57, andэn ug framstam i båten Wb180, Wa353

MO *uug

Č úugò Wa353, Wb180, uugo 235

OO úugò Wa353, Wb180

K uug Wa353

NP uugэ: Px3S uugát Wa353, Wb180

Jel. uuk (uug) slut, ända, alakon uug båtspets / tip of boat 350, *uugэ Wb180

B uug ände / end: dual ugóǥ 369, uug (uuk) läpp / lip [in /āŋən ūkə/ ‘tip of mouth’] Wb162, uugэ, uug Wb180, timon-ug [tip of my tooth] 362, accusative úgom, úgop läpp SQNK

Taz uug ända, läpp Wb180

Kar. *uug Wb180, locative ugógan (= B ukot ‘long ago’) Wb315

ūkok͔əľ local adjective

MO ugoge [edgemost, here expressing ‘the first’] 67

Taz uugógal (-lj) den främre / the frontmost Wb180



ūkon ~ ukon adverbial earlier

N ŭgót (-n) прежде (from ug end) Wa353, uugot прежде, вперед, härnäst / earlier, next Wb180, úgot 7, ugón (-t) прежде, рано 84

MO ŭkon Wa353, ukòn Wb180

Č uugon förut, längesedan / earlier, long ago 334, ū̆gón Wa353, *ugòn Wb180

OO ugon antea, förut 334, uugón, uugòn Wa353, ugòn Wb180

K ukkon förut, aan‿kon ́[sic] först, сперва / at first 230, ukkon прежде? Wa353, ukkón Wb180, ukkon впереди, (сперва), främst, först / at front, first 84

NP úukkun прежде, förut 334, uukkun вперед, härnäst (from ug and kun [above u is an unclear character, maybe a question mark] lip) Wa353, úkkùn härnäst Wb180, aann‿ukkun första gången / the first time 298, aan‿okkuan 335

B ukót (-n) 1. давно, längesedan / long ago, 2. в перед, förut / earlier? at front? 388, úgot (-n) вперед Wb180, ukot (-n) Wb315

Taz ukót прежде 439, 1. *úgot, 2. uk͔ón? давно / long ago, 3. úgon на переди / at front Wb180, ukón, ukot прежде E455–

Kar. (ugógan Wb315, see ūkə) Kar.2 *uk͔ón, *úgon Wb180

ūkoľ ~ ukoľ adjective

N ŭgól прежный Wa353, прежный, впередный / the former, the coming Wb180

MO ukoi Wa353

Č ŭgói Wa353

OO uugòi Wa353

K ukkoi Wa353, ukkoi, aan‿koi ́[sic] 230

NP ukkui передний Wa353, aan‿ukkuei [first, ordinal numeral] 298

B uugol den främre / the frontmost Wb180, puusegol первый / first 361

Taz ukolj давношный / from long ago Wb180



i̮kə adverbial don’t (negation in imperative and optative)

N êg 142, 181, êga (in imperative) 199

MO ek id [don’t take it], ek mačed [don’t cut it], ek kuanak [don’t go] 79

Č [confused with the negation verb ī-:] ig or iig Wa339, iigэ, iig Wb165

OO ig otjengd! [don’t hide it] Wa359

K êk, êkkä: êk id не возми / don’t take it, êkkä kuanek [don’t go] 279, êkkä or êk Wa339, êkkэ, ek Wb165

NP êkkэ or êk Wa339, *êkkэ, *ek Wb165

Jel. îk(e), îg(e) 349

B igi Wb165

Taz îki Wb165, îgэ E448–

Kar. *îki Wb165



ǟk͔ənə- / āk͔ənə- to stammer

N êaganak (äa-) заикаюсь: -nahak: -nalage: latentive êagandak Wa345, êaǥanak stamma Wb173, êagannak: latentive êagandak: êaganahak: êaganlage: êagana͑k!: êaganagu 40, eagannak: -ndak 185

Nm eaganak: latentive eagandak заикаюсь 215

MO aaǥanang Wa345, Wb173

Č oaǥanang заикаюсь Wa345, Wb173

OO êaǥanang Wa345, Wb173

K latentive ak͔k͔adang [denasalisation] заикаюсь Wa345, aak͔k͔anang Wb173

NP áak͔anang Wa345, Wb173

ǟk͔ənčə-

B eäk͔andšang Wb173

Taz eäk͔andšang Wb173

Kar. eäkandengang (-dang): preterite -dšesang Wb173

aorist participle

B ?êäkandšedšel-gum [stammering person] Wb173

Kar. ?êäk͔andendel-k͔. [sic, lacking queue reduction] Wb173

Taz êäk͔annändel-k͔[um] Wb173, -ndšel-g[um] Wb173

ǟk͔ənčänčə-

Taz êäkannändšang Wb173



üku hat

N ög mössa: dative ögend Pc98, Pc168, Wa357, ög(a) 50, yg (ög) Wb186, ö́g Pp3, Px1S ögép, ygép Pp110, ögep 174

MO ö̆g Wa357

Č ygo: dative ygond Pc293, ýgo Wa357, Wb186, ygo 235, G74

OO *ýgo Wa357, Wb186

K ykka: genitive yygen: dative ykkend Pc236, y̆́kka (-e): yygên: ykkend Wa357, ykkэ Wb186, ykk(a): Px1S ykkeu Pp256

NP ykku: genitive ykun 285, ykku Wa357, Wb186, ygkku (ykku): dative ukund [sic, u-] Pc293

Jel. yk 351, Wb186

B ykэ Wb186, dative ykond 367

Taz yk 403, Ethn.:95, *ykэ Wb186, accusative 3S ykemd E475

Kar. *ykэ Wb186

ükuľ adjective

Taz collective ykieljmî 403

üə(ľ)kos? spittle

MO ö́guas Wa358

üə(ľ)k͔ot? spittle [with k͔ot ‘snot’]

Č yögot spott Wb186, Wa358, 150

OO yögot spott 339, *yögot Wb186, Wa358

süəsəlüək͔oŋ? spittle [with süəsə ‘spittle’]

N fele|ägok [so written] spott, слюна Wa358, felegok 50, korgot-felegok bear spittle 160



āŋ mouth

Tym āk 157

N ák (aak) mun Wa338, Wb162, ak Pc102, Pp114, Pp172, āk Pc167, ák gom? / palate? 43, genitive ān 103, ak: Px1S angma 45, 151

Ob ak T457

MO aang Wa338, Wb162

Č oang Wa338, Wb162, aang: genitive a’an 295

OO êang Wa338, Wb162

K aang: genitive aan Pc243, ā́ng Wa338, *aang Wb162

NP aang Wa338, *aang Wb162

Jel. aak 349, Wb162, Px1S aangma 349

B aang: dative aakt (-k͔-?) Pc368, aang (aak) Wb162

Taz *aang Wb162

TazTK aang (-k, -ng) 391

Kar. aak (-ng) Wb162, ák (-ng), Px1S angm Pp394

āŋən tōp lips

N atop (atup) läpp, губа (ak and top brim) eg. at top Wa338, átop (at-top munnens gräns) 60, aatoup eg. munnens rand Wb162, átup 13

MO aan toob Wa338, Wb162

Č agan dop (dup) Wa338, aagan tuob Wb162

OO êagen duop Wa338

B aattúp Wb162

Taz *aattúp Wb162, aaktэ-tom [his lips] Wb162

Kar. aat-tóp Wb162

āŋən kəraj lips

K aan‿garai läpp (arai?) Wa338

āŋətə- to take in the mouth

Ob agedak taga i munnen, во р[ту] взял 156, 3S āgetîd T458, 3P ágedádêt T457

MO aagedau T457, 156



āŋoľ chin

N aolj haka Wa339, Pc100, Pc170, the place between the chin and the neck Wb165, aolj: Px1S -ljm 45, Pp112, a’olj: a’oljm Pp174

Ob? [left column for N] awoi передок (i släde) / front of sledge 86

MO awaj Wa339, awoj Wb165, Px3S awolč (-lj-) Wa341

Č awai: dative awatje Pc288, awai: awain: awatje: locative awaigan GSL180

OO awoi Wa339

K ăwoj the place between the chin and the neck Wa339, awoj Wb165, Wa399, avoi: dative aoldje Pc238

avoj: avoldje Pc242, avoj: Px2S avolj 252, †aoi: †aoldje G40, Px1Saojm(‹u›) G112



āŋər-kū halter chain

N agurkú, aawarku (avarkú) повод, grimma Wa341, agurku повод, grimskaft (čynár grimma, обрать / halter) 58

Nm auergu Wa341



āŋtə edge

N āngde (aangde) bett (“from ak mouth”) Wa338 aangd Wb163, comitative angdehek or angde ék остро есть / is sharp Wa338, 11

MO aangd Wa338

Č oangdä Wa338, oangdэ Wb163, oangdä vass / sharp 235

OO eangdэ () Wa338, êangdэ Wb163

K aangd, aangdэ: aangdet; aangdda Wa338, aangddэ? Wb163, comitative angda͑s‿eng [has edge = is sharp] Wa338, pa aangdas‿eng [the knife is sharp] Wa338

NP *aangd, *aangdэ Wa338, angdэ Wb163, comitative aangdês‿èng (pa) [is sharp (knife)] Wa338

Jel. aangd bett: Px3S aangdet 349, *aangdэ Wb163

B aangdэ Wb163

Taz *aangdэ Wb163, comitative aangdes‿eenga [is sharp] E442

Kar. aangd Wb163

āŋtəľ adjective

Taz pangn‿angdil-pyy [whetstone] Wb281

āŋtəsəməľ possessive adjective sharp

N angde͑hul = āngdul острый Wa338, aangdul, aangdэhul Wb163, angdhul 11

Č oangtsí Wa338, Wb163

OO êangsý Wa338, êangssy Wb163

K aangdêsi or -sy Wa338, aangdesy Wa338, angdêsy (-sui) Wb163, aangdesy 229

NP aangdэsui Wa338, Wb163

Jel. aangdesemil vass 349, *aangdesemil Wb163

B aangdesemil (-el) Wb163

Taz aangdeʃemil 391, aangdesemil Wb163

TazTK aanktsemil 391, Wb163

Kar. aangdesemel Wb163

āŋtəkətəľ caritive adjective blunt

B aangdegedil (-til) Wb224

Taz *aangdegedil (-til) Wb224

Kar. *aangdegedil (-til) Wb224



āŋk͔aľ bridle

N ák͔ai (aak͔ai (-e)) узда, töm Wa341, ak͔ai Wb166, akai 58

MO aank͔ai Wa341, *aanǥai Wb166

K aangai (-ǥ-) Wa341, aanǥai Wb166

NP aangai Wa341, *aanǥai Wb166

Č oangái, oanǥai Wa341, Wb166

OO êanǥai Wa341, Wb166

B aak͔k͔alj [as correspondence to N čynár ‘halter’] Wb303

Taz aak͔alj töm: aak͔aljn Pc406, Wb166, aak͔álj (rentöm) Wb180, *aak͔k͔alj Wb303, Px1S aak͔aljm Pp411

TazTK aak͔k͔alj вожжа 392

Kar. aak͔alj, Px3S -lč (-ldš) 394, Wb166

āŋk͔aľəľ adjective

B aak͔álj-aatä den främre (töm-) renen / the frontmost reindeer (with bridle) [at first confused with uugol foremost] Wb180

Taz collective ak͔aljmî 406

TazTK collective ak͔k͔aliljmэ 392



āŋku sleep

N āng (aang(u)) sömn Wa340, aang Wb165, áng: Px1S ángop 46, genitive angen Wa392, Wb243, 82, angên 97, Px1S angom (-p) 109

MO aangu Wa340, *aangu Wb165

Č oango Wa340, oangu Wb165

OO êangu Wa340, Wb165

K aana͑gu (aangu) Wa340, aangu Wb165, genitive aangen 82

NP áangù 285, aangù (-kù) Wa340, *aangu Wb165

B aangэ Wb165

Taz aankэ Wb165

Kar. ănkэ Wb165



āŋk͔u distributary, anabranch closed at one end

NP Ethn. Purjaango [‘Pike distributary’, river (settlement) on upper Ket, Russian Колокольные] Ethn.:23



āŋkə- to yawn

Jel. aangang gäspa? 349, *aankang Wb164

B aankang gäspa: aankesang 385, Wb164

Taz áankang gäspa Pv421, E468, Wb164, aangang E479, aankang (-ng-) зеваю E481, latentive aangendang E481, angendang Wb164

Kar. *aankang Wb164

āŋkänčə-

Taz aangä́ndšang Wb164

āŋkəmpi-

Taz aangambang жеваю [ɔ: зеваю] E479, Wb164

āŋkəmpänčə-

Taz. [aanga]-mändšang Wb164

ōŋ collar

N ok воротник Wa351, 33, Pc102, Px1S ogm 114, 174, ōk Pc167, ook Wb178, (deleted: porg-hok garment-collar Wa351)

Nm? óok Wa351

MO oong Wa351

Č uong Wa351, Wb178, ong krage: genitive o’on (oo’en) 295

OO *uong Wa351, Wb178

K oong: genitive oon Pc243, Wa351, Wb178

NP oong Wa351, Wb178, ong: genitive oon 295



egg

Jel. éng 353, eng Wb208

B eäng Wb208, Wb255

Taz eng Wb208, êng Wb255

Kar. eng Wb255, Wb208



üŋkə slats in the weir

N ö̆ng запушка (‹komd?› med tillstänger) (= kuedš исток) Wa356, yng (öng) запор, pata / weir Wb185, öng запор: dative öngend Pc98, Pc168, 36, öng: Px1S yngep 110

MO öng Wa356

Č yngo запушка 293, yngo () Wa356, yngo Wb185, 235, yngo pata: yngun: yngula G74

OO yngo Wa356, Wb185

K y̆́ngga͑ Wa356, ýngga Wb185

NP yngэ: genitive yngán 286 [without translation], Pc290, Wa356, ýnga () Wb185

Jel. yng [unreadable translation in brackets] 351, *yngэ Wb185

B yngэ (сельё), träd uti patan / slat in the weir Wb185

Taz Ethn. yng зелник. Å ömse sidor om kotets utsätter man så kallade yngi (understundom även en vanlig trädpata), vilka motsvara våra strandnät. De äro gjorda av tunna lärkskivor, vilka flätas och ombindas med fina strängar av trärötter, så att fisken, som annorstädes ej finner en genomgång, nödgas vandra in i kotets genom det här anbragta hålet / on both sides of the fish trap is put so-called yngi [Russian plural] (sometimes also a regular wooden weir), that corresponds to our ‘shore nets’. They are made of thin larch panels, which are plaited with thin strings of tree roots, so that the fish, that elsewhere does not find a passage through, is forced to wander into the fish trap through the here applied hole 112



üŋkənču wolverine

N öngándš россомаха Wa357, 35, yngándš Wb186

Nmöngánds Wa357

MO yngendš Wa357, yngéndš Wb186

Č yngundö Wa357, *yngundэ Wb186

OO yngundэ Wa357, Wb186

K yngendsä Wa357, yngendsэ Wb186

NP yngándšo: genitive -on 285, yngándšu Wa357

Jel. yyngundš 351, *yngandšэ Wb186

B yngandšэ Wb186

Taz *yngandšэ Wb186

Kar. yngundš 394, *yngandšэ Wb186



üŋkəlčə- to listen

N ö̆ngaldšak послушил, höra Wa356, 32, 184, (ö-) yngaldšak (-p) послухал, lyssna Wb184, öngaldšak (-p) (скоро) послушал 224

Nm öngalsap Wa356

Ob 3S yngaldšek слушится T443, 3S öngaldšek слышит T458

MO öngeldšau Wa356, 3S öngaldšeng T443

Č ynguldang höra efter, lyssna Wa356, Wb184

OO ynguldang слушаю Wa356, Wb184

K yngaldsang Wa356, yngaldsang Wb184

NP yngáldšang Wa356, yngaldšang Wb184

B ynguoldšang Wb184

Taz yngoldšang послушил E470, послушал E466, yngoldšang (-k) Wb184, yngaldšengam E453

üŋkəlčəmpi-

N öngaldšembak слушаю Wa356, 184, 221, öngaldšembak слушаю: -bahak: -balage: -bed!: -bagu 32, imperative -ba͑k 43

yngaldšembak (-u) слушаю Wb185

Ob imperative2P öngaldšembád hören T453

MO öngaldšembang Wa356

Č ynguldambang Wa356, Wb185

OO *ynguldambang Wb185

K [yngalds]-embau Wa356, yngaldšembang (-u) Wb185

NP [yngál]-dšambang Wa356

B [ynguol]-dšembang (-m) Wb184, ynguldšembang Wb185

Taz yngoldšembang слушаю E470, *-dšembang Wb184, *ynguldšembang Wb185

Kar. ynguldšembang (note ) 394, ynguoldšembang Wb184

üŋkəlčänčə-

Taz [yngol]-dšändšang Wb184

üŋkəl(čəp)sa(n) nomen instrumenti ears

Taz ynguolsán (-t) öra Wb215

üŋkəl(čəp)sakətəľ caritive adjective deaf

Taz ynguolsáketil (ynguolsa-) Wb215

aśa / asa / asə adverbial not

N aha icke Wa339, (in all moods except for imperative [optative Castrén has not recognized as a mood], where êga) 199, aha, contracted aa Wb165, aha or a 142, 181, aa‿gunlage I will not flee 147, aha äramgu [not to become old], aha äral не старый / not old 199

Ob asa T433–, 153

MO as Wa339, ás Wb165, as ‹e›sang [I was not], as kuassa‹u› [I did not kill it] 279

Č aas, aз‿iegam [sic, -m] [I am not] 324, as 335, Wa339, *ás Wb165

OO *aas, *aз‿iegam 324, as 335, aaзa, aaз Wa339, *ás Wb165

K assa or ass Wa339, assэ, as Wb165, asʃa 85, aassa or ass 279

NP assэ (ass) Wa339, Wb165

Jel. aša 349, Wb165

B aša Wb165, SQNK, kîpang aš чуть не 389, îreng aš чуть не 389

Taz. aša Wb165, 439–, kip‿aš чуть не 439

TazTexts aša 465

Kar. asa Wb165

asaľ adjective [doubtful]

N ahal adjective: ahal nädäbäl ogift / unmarried Wa339, 42

āsəron? adverbial

Č oaser‹ö?›n första gång[en] / the first time 298, oaserön förut / earlier 335

OO êaseron прежде (их при‹_›), förut 335

āsəroľ? adjective

Č oaseröi [first, as ordinal numeral] 298

OO êaseroi 298, †*easeroi GSL249



āsəl- to step over something

Č “over, через, is expressed with [latentive or desiderative] aseltam and other verbs that contain the preposition over, and with adverbs” 330

Taz aaselnam перешагнул / I stepped over it Wb167, E453, E479, latentive -ldšam E479, Wb167

āsəlčänčə-

Taz [aasel]-dšändšam Wb167

āsəlpi-

Taz aaselbam перешагнул E479, Wb167

āsəlälćə-

Taz [aase]-léltjam id. Wb167

āsəlälćəmpi-

Taz [aase]-teltjembam [sic, clearly written -t-] Wb167

uəśə- to rise

N wăšak стал, uppstiga: -ahap Wa426, Wb331, Wa426

Ob wašak стал, steg upp T435–, 154, 3S wašek T429–

MO wasang Wa426, Wb331

Č uäsang Wa426, *wasang Wb331, 3S wasan 319

OO [Č or OO] wäsang (read: uäsang) 284, wäsang Wa426, *wasang Wb331

K wassang Wa426, Wb331

NP waεsʃang стал 149, waεssang Wa426, *wassang Wb331, imperative wäsák stig 336

Jel. wešang (wue-) 358

B muešang Wb331

Taz wuešang стал Wb331, E455–, wuesʃang E464

Kar. *wuešang Wb331

uəśänčə-

N wašendšak стану Wa426

uəśəmpi-

Č wasembang [летаю] Wa426, Wb330

OO wasembang Wa426, Wb330

wasembang Wb331

uəśäjə-

N wašejak Wa420, 20, wašéjak flyga, летаю Wa426, Wb319, Wb330

K wasséjang Wa426, wassejang Wb330

uəśäjəmpi-

N wašejembak (= timbak) 20, Wa426, Wb330

uəśäćə-

Ob wašedšak вдруг стал, скочил 154, 3S wašédšîk стал вдруг T439–

OO wasédjang летаю Wa426

Kar. wašétjengang Wb330

uəććə- tr. to raise

N wačáp, wáčap поднял Pv129, wačap Pv191, wăčap поднял, весил: -čed!: -egu Wa426, Wb330, 183, 224, watšak Wa426, wáčap: wačaháp: wače͑lébe: wačéd(a)!: wačegu 22, wačehap: -lebe 34, [beside objective conjugation, put in brackets:] (wačak: 2S -čand) 191

Nm wáčăp Pv129, wačap 224

Ob wačap T451, wačak поднял 154

MO watjau Wa426, Wb330

K wa͑ttjau весил, väga / I weighed it Wa344, wattjau Wa426, Wb330, wattjáu: 3S wáttjet Pv267

NP waεtčam 149, Wa426, wăttjam Wa344, watčam Wb330

Jel. wuettjam (we-) lyfta: -esam 349, wečam поднял 358, wuečam Wb174

B ˜muetjam Pv383, manwuettjam [I lifted it], liemmuettjam доску поднял / I lifted the board 362, muečam Wb174, muečam Wb330

Taz wuettjam 415, Wb174, wuetjam Wb330, latentive wuetjendam Wb330, imperative wuečeng (-éšeng) E460

Kar. wuetjam Wb174, Wb330

aorist participle

N wačedál 129

K wattjendi 267

wuetjendel-g[um] Wb330

past participle

N wačebal 129

future participle

N wačehá 129

K wattjessá 267

debitive participle

K wattjesotti 267

uəććäśpi-

N wačešpap поднимаю 22, 34, 183, 191, 222, wačešpak 129, wačéšpak подымаю Wa426, Wb330

uəććəmpi-

N wačembap 129

Taz wuetjembam Wb330

uəććänčə-

N wačéndšap хочу 129, wačendšak 191

Nm*wačensap 129, wačensap 191

K wattjendsau 267

Taz wuettjendam (-ändšam) 415

uəććəkku-

N wačekuap поднимал 129, preterite wačekuhap: -kulebe 34, wačekuak Wa426

uəććəkuččə-

K wattjakutsang вешу Wa344

uəććäćə-

Nm wačédšap 129

Taz wuetjétjam Wb174

uəććəntə- itr.

N wačendak поднял 191



adverbial already, Russian уж

N , уже, jam, amplius, redan, mera 86, nje wuš li не уже ли 86

Č уже, nje ušli не уже ли 336, GSL740

OO *uš 336

K us 86, nje us li не уже ли 86

NP *uš 336

B уж (or: teb‿na tyymba он уж пришел / he has already come) 390



e̮sə: esä- father

N êhê (êxê), êx, *ế= êê: Px1S êp, Px3S ê̄d, êêd fader, батуша, отец Wa343, Px1S ehep: Px1P eheut 43, Pp171, ehe 86, genitive 2S ehenda 80, ehe: plural ehet 162

Ob äs: Px2S äsel T429: Px3S ast T429, 153

MO ês: eseu: esel: êst Wa339, ês Wb163, es Wa343, Px1S äseu Pp435

Č *es Wb163, Px1S es(em) Wa339, genitive 2S aasenda [without translation] 329

OO es Wb163

K as: esseu: essel: äsĕt (ased) Wa339, esseu: essel: äset 227, as Wb163, genitive 1S aséne djat вместо отца / instead of my father 80, asen djat Wa339, genitive 2S asda djat [denasalisation] 80

NP ässэ (ä̆ss) Wa339, ässэ Wb163, ässe (äss): Px1S ässim 285

B ês: äsem Wb163, äsam 390, genitive 1S äsäm‿magan by my father 362, genitive 2S äʃätmagan by your father 362

Taz ês: äsäm: äsäl Wb163, 439–, E442, PpE469, äsä E447, Px1S äsäp 439–

TazTK ês: Px1S äsäm: Px3S êsed 391

TazTexts Px3S êset 465

Kar. *ês: êsem: êsel: es Wb163

e̮səsəməľ possessive adjective

Taz êssémel gammal, fullvuxen, som kan vara fader / old, grown up, that can be a father Wb173

e̮səptə- to fell

N haptap свалил, vältra, уронил, fälla (ex. träd): -ahap: -ted!: -telebe Wa360, Wa364, 26, 59, häptáp Wb191, heptap or ê̄ptap 3

Nm hêaptap = xếptap = êếptáp ([MO?] êptau?n?› (ä-)) Wa360

MO ästàu уронил Wb189, ästau Wa360, [Parabel] hêptau Wb191

Č ä̆stam Wa360, *ästàm Wb189

OO ästàm Wb189, *ä̆stam Wa360

K ä̆settáu уронил (свалю) Wa360, äsettàu Wb189

NP äsáptam Wa360, äsaptàm Wb189

B êstam Wb189

Taz êšeptengam уронил 415, êseptam 427, E466, eseptam E470, 1. *êstam (= êsettam = êʃeptam), 2. êseptengam (êseptam): preterite eseptesam, 3. êseptam Wb189

Kar. êstangam (êstam) уронил Wb189

e̮səptäśpi-

N haptéšpap сваливаю, уроню Wa360, Wb191, 26

e̮səptəmpi-

Taz êseptembam Wb189

e̮səptänčə-

Č [äst]-ändam Wa360

OO -äntam Wa360

Taz eseptändšam 415, êständšam Wb189

e̮səptäjə-

Č ästöjam уронил Wa360

e̮səptäćə-

OO ästödjam Wa360

e̮səptälćə-

Taz êsepteltjam уронил E467, 1. êstéildjam, 2. êseptéldjam Wb189

Kar. êstéildjam? Wb189

e̮səptälćəmpi-

Taz -ldjembam Wb189

e̮səptak͔əlpi-

Taz eseptágalbam уроняю E470, êseptágalbam Wb189

e̮səptak͔əlčänčə-

Taz [êseptágal]-ldšändšam Wb189

esu- to become

K [tjopte]-ssuang [I became wet], 3S tjopt‿esung [he became wet] Wa410

Taz preterite 3S ees E445–, ?mat kibeljatk͔o (-k͔a) eesang jag var liten / I was small [rather: I became small] E457

TazTexts 3S eesá‿ke 463

esućə-

N tä́nehedšak умный стал / I became wise Wa423, täneh‿edšak: -lage 49

Nm täne’édšak Wa423

esućəkku-

N hädšekuak [without translation] 221

iśkəlaľ adjective bad

NP iskalae (-i) худый Wa376, iskalai Wb212

iśkəlaŋ adverb

NP iskalang худо 335, iskeleng худо Wa376, Wb212, †iskal‹e›ng illa GSL736



aran stable

Č arán stall (Tataric) Wb167, ărán Wa411, Wb295

OO arán Wa411, Wb167



ārəŋ attribute another

N ark (arok) другой, иный, чужой Wa337, 7, Wb159, ark kup another man Wa337, ark-pälekágal gup [person on different side] Wa398, (āra͑k прочь) Wa338

Ob aarak T436

MO aareng Wa337, aarang, aarэng Wb159

K areng Wa337, arang, arng Wb159, arng andu [another boat], ar‿kaatar [another direction] 230, Wa337, arg‿dšueč främmande land / foreign country 227

NP ăráng Wa337, Wb159



ārut adverbial across

N arn, art поперег, tvärsöver 81

MO aart köun [corresponding to N albe away] Wa338, *aart 81, *art köun 83

Č oart поперег, tvärsöver 330

OO êart 330

K aart 81, art köun на сторону 83, †ārt på tvära, tvärsöver GSL717, K? ?art köun ‹unreadable word› на сторону Wa338

NP aarot (both allative and locative) 330

B aaren (-t) поперек 387

Taz aaren 437, †āren GSL717



ārma barley

N ˜armá ячмень Wa338, aarmà Wb163, arma: Px1S -mam 33, arma-kai щи [barley soup, porridge] Wa370

MO aarmá Wa338

K áarma Wa338, *aarmà Wb163, aarma 79

NP *áarma Wa338, *aarmà Wb163

~ ārpa

Č oarba Wa338, Wb163

OO êarba Wa338, Wb163



aršin

N genitive aršint, aršent, árschent аршин, yard 68



uərə- to keep

Taz weram or werengam Pv412, 3S wuerenged or wuerîd 413, wuerám 419, Wb163, preterite wueresam E455, latentive wuerendam держу, держал 414, держал 418

Kar. wueram (we-) держаю Pv413, Wb163, wueram держал 416, 3S wuerîd 413

uəränčə-

Taz wuerä́ndšam держу or держать хочу Pv419, держать стану 415, wuerä́ndšam (cfr. latentive wuerendam) 418

uərər-?

aorist participle

Taz wuerél-gum väktare / guard 417



uərk͔ə attribute big

N warg stor, wargaek [is big] Wa426, warǥ Wb330, warga Wa361, warg or wark, warga kup big person, war-pok not / seine Wa399, warga kaai hard frost 147, Ethn. War-ki river Vasjugan (prop. warg big, and ki river), warǥ, warga‿pagî big knife, warga‿gup big person 7, warga‿eak [I am big], warga‿ek [he is big] 200

Ob warg(a), warǥa T436–

MO warǥ Wa426

Č warǥa Wa426, Wb330, warg‿eng [is big] 296

OO *warǥa Wb330

K warǥa͑, warǥaeng [is big] Wa426, warǥa Wb330, wark͔ kum [big person] 65, 230, warg yt [vodka] Wa356

NP warǥэ Wa426, *warǥa Wb330

Jel. warga 358

B muerǥ’э (-g-) Wb330, Ethn. Merk-ki [‘Big river’, tributary to Lower Baiha] Ethn:128

Taz werǥ (wuerǥ) Wb330, warǥa E456–

TazTexts warǥa 464

Kar. warǥ Wb330

see also uərk͔ə sūrəm ‘bear’

uərk͔əkka?

N hawarka något, något litet / slightly: hawarka haǥ något svart / slightly black [/aha uərk͔əkka/?] 85, hawarka (aua arka) hāg något svart, icke alltför svart / somewhat blackish, not too blackish Wa359

uərk͔əŋ adverb

Č warǥang jeng or -eng [is big] Wa426, wargeng or wareng‿lag‿eng ́[sic] побольше [is big, is biggish] 296

uərk͔əlćə- to brag

Č wargaldjang хвастаюсь Wa340, warǥaldjang хвастаю Wb330

wargaldjang Wa426

OO wārgaldjang [without translation] 339, waargaldjang Wa340, *warǥaldjang Wb330

Taz wargeltjang Wb330, 3S wargeltjenga skryter E450

Kar. warǥaldjengang Wb330

uərk͔əlćəmpi-

Č wargaldjembang Wa340

OO -djembang 339, Wa340

Taz warǥeltjembang Wb330

Kar. warǥaldjembang Wb330



uərkə- / uərkkə- (< uəčəkkə-) to reside

N wărgak живу: -ahak Wa426, wargak (-ǥ-) живу (“prop. to be big”) Wb331, wargak: wargahak: wargek: wargagu 34, 3S warga Wa383, varga 163

Nm wargak 207

MO warkkang (= elang) Wa343, Wa426

OO wuerkkang (= ilang) Wa343, 3S wuerkkà or -kkan 337, imperative wuerkkák! живи 336

B muerkang vistas Wb331

werkang живу Wb163

Taz wuerkang Wb331, werkang E444–, 3S wuerka E463–, nomen actionis genitive 1S wueräne-kund [sic, cannot be correct] or wuerkeptäne-kund medan jag lever / while I live

TazTexts 3S wuerka 463–

Kar. wuerkang Wb331

uərkäśpi-

N wargešpak Wa426, Wb331, 34

uərkəmpi-

Taz wuerkembang Wb331

TazTexts 3D werkempáǥ 463, latentive3D wuerkemendáǥ 463

uərkänčə-

Taz wuerkändšang E448

uərkkə- to walk? [obviously false translation of ‘to reside’]

Č wuerkkang хожу / I walk Wa385, werkkang (wa-) хожу Wa426, Wb331

OO *wuerkkang Wa385, *werkkang Wa426, Wb331



orəm strength

N orp styrka Wa350, Wb177, Pc169, 5, 39, Pp116, ŏrp Pc104, orp, orm 43, genitive oruun 104, orun 169, comitative orf‿ék [has strength, is strong] Wa350, 39, orf‿eak я силный / I am strong 141, 200

Ob comitative orps‿éän T431

MO orm Wa350, Wb177, comitative orsse ean

Č orm: genitive oruun 295, Wa350, Wb177

OO *orm Wb177, comitative orssi iegän [he is strong] 339

K orm: genitive orn 245, Wa350, Wb177, comitative orsse (gup [sic, -p] orss‿eän or orss‿eng) Wa350, orsse stark 227

NP orám 285, Wa350, Wb177, Px3S oramda 285

Jel. orm or orp 350, Wb177

B orm: genitive ormn 369, orp: Px3S ortta Wb177, Px3S oret kotje через силу много Wb181

Taz *orp Wb177, comitative orsse (orpse), ooropse eeng он силен Wb177, orsseéngá (oorops eenga) E458, orpseeng 432

Kar. orm 398, *orp Wb177

orəpsəməľ possessive adjective strong

N orful stark Wa350, Wb177, 5, 141, 200, orful (orphul) 39, 43

Ob orpsui T431, ?orfsui stark 153, orfsui? Wa350

MO orssy-gum Wa350

Č orssy (-yö-gum) Wa350

OO orpsy(ö) = orssy (-rps-, -rss-) 339 orssyö-g. Wa350, orpsy Wb177

K orssy‿gum сильный человек / strong man, orssi‿i сильный сын / strong son 228, [confused with comitative:] orsse (-y, -i) (gum) силный Wa350, orssi (-e) Wb177

NP orápsui g. Wa350, Wb177

Jel. orpsemil 350, Wb177

B orpsemil Wb177

Taz orpsemel 432, ooropsemel = orssemel Wb177

Kar. *ooropsemel = *orssemel Wb177

orəmkətəľ caritive adjective weak

N órmgê̆dal (ormgedäl) svag Wa350, ormgэdal Wb177, ormgadal gop бессилный 43

MO ormgede-g. Wa350, Wb177

Č ormgedie (-di) Wa350, Wb177

OO ormgedje svag 339, Wb177, ormgedjé Wa350

K ormgede (-i) (gum) Wa350, Wb177, ormgede 227

Jel. ormgedil 350, Wb177

B ormgedil Wb177

Taz oorpketil Wb177

Kar. oormgedel Wb177

orəmkitaľ caritive noun + adjective weak

NP oramkitai Wa350, oramkittai Wb177

orəmkələm- to become strengthless

Ob 3S orm galemna без силы стала T444

K orm kelemnang [I lost my strength] Wa384

orəm- to grow up

N ormnak вырос Pv139, 223, ŏ́́rmnak вырос: -rfak: -rblage: (-î̆li) Wa350, ŏrmnák Wb177, future orblage 7

MO ormnang Wa350, Wb177

Č ormnang вырос: imperative orúk! Pv323, ormnang: orpsang Wa350, Wb177, gerund orble daačang Wa350

OO ormnáng Wa350, Wb177

K ormnang: orpsang Pv277, Wa350, Wb177, gerund orble taadarau росту / I grow, orble caacang id. 230, orble‿dsaacang рощу, växa Wa350

NP orámnang Wa350, Wb177

Jel. ormnang 350, *oormnang Wb177

B ormnang: ooropsang 385, oormnang (ooromnang) Wb177

Taz ooromnang (ooram-) Pv421, E478, E479, E481, Wb177, ooramnang: orapsang 425, 431, E466, latentive ooromtang E481, nomen actionis genitive 1S oromnä́ne-kund пока вырос / while I grew up E465

Kar. *ooromnang Wb177

aorist participle

N ormdal 139, 199

K ormde 277

future participle

N orfa 6, 139, 199, orfa gup (prop. *ormpha, *orpha) 195

K orpsa-g[um] 277

orəmäśpi-

N orwešpak 139, 222, orwéšpap [sic, -p] рощу, росту, växa Wa350, orwešpap [sic, -p] 6, orwéšpak росту: -pahak: orwéspa͑k! 7, 181, Wb177

Nm orwešpak 208

orəmpi-

N ormbak вырос Pv139, Pv195, Pv199, 194, ŏ́rmbak вырос Wa350, Wb177, 6, 181, oormbak, mat ormbak 7

MO ormbang Wa350, Wb177

Č *ormbang Wa350, Wb177

OO ormbang Wa350, Wb177

K ormbang вырос (completely) Wa350, Wb177

NP orámbang Wa350, orambang Wb177

B oormbang Wb177

Taz oorombang E479, oorombang (ooram-) Wb177

Kar. -bengang Wb177

aorist participle

Taz oorombedel-g[um] рослый человек Wb177

orəmpänčə-

Taz [ooro]-mmändšang Wb177

orəmčə- itr.

Taz ooromdang (= ooromnändšang) E478

orəmčänčə-

Taz ooromnändšang E478, oromnendšang 415, [ooro]-mnändšang Wb177

orəmčə- tr. to raise

N ormdšap (now): ormdšahap выростил (earlier): ormdšlebe or ormdšlef uppfostra, låta växa, вырощу 7, 181, 194, ormdšáp выростил, fostra: ormdšlebe (-f) Wa350, Wb177

Nm ormsap (хочу) 208, ormsáp Wa350

MO ormdšau Wa350

Č ormdam выростил: ormdesam: omdelam ́[sic] Wa350, Wb177

OO ormdam Wa350, Wb177

K ormdsau Wa350, Wb177

NP orámdšam Wa350, Wb177

B oormdšap Wb177

Taz ooramdšam выростил E466, ooromdšam (ooram-) Wb177, oromdšang fostra [sic, -ng] 415

Kar. ooromdengam Wb177

orəmčäśpi-

N ormďséšpap Wa350, ormdšešpap рощу (låta växa) 7, omdšešpap ́[sic] 181

Nm ormséšpap Wa350

orəmčəmpi-

NP orámdšêmbam Wa350

orəmčänčə-

Taz oormnä́ndšam Wb177

orəpčə- to work

MO oorutčang Wa353

Č orttang работаю (om grovt arbete) / about hard work Wa353, Wb232, Wb179, 3S orttung [without translation] Pv318, gerund örtt‹ê›le-oldöt [sic, ö-] arbetets början / beginning of work [ɔ: he began to work] 319

OO orttang Wb179, Wa353

orəpčänčə-

Č ortténdang Wa353

orəpčəptä nomen actionis work

Č ortöttä grovt arbete / hard work: Px1S -tteu: Px2S -ttel 318

orəj- to strive

Taz latentive oorečang работаю / I work Wb179

oral- to grasp

N [ora]-nnap, preterite orahhap (-sap, -ssap) хватил, поймал: oraldš!, oralgu Wa350, ŏrannàp хватил, поймал Wb177, latentive oraldšap поймал Wa350, preterite orahap = orasap: oralébe: latentive oraldšap поймал (nu): imperative oraldš ([Nm] oralš): oralgu 16, preterite orasap 45, preterite orahap or orasap 183, orassap 185

Nm latentive oralsap Wa350

Ob orannap Pv436–

MO orannau Wa350, orannàu Wb177, latentive oraldšau Wa350

Č orannám поймал: orassam держал Wa350, orannàm Wb177, orannam поймал: orasʃam держал 284

OO óorannám or orannam 339, óorannám Wa350, *orannàm Wb177

K orannau: -ssau: oraldš! Wa350, orannau: latentive oraldšang 262, *orannàu Wb177

NP orrannam; -ssam Wa350, *orannàm Wb177

oralpi- to hold

N oralbap держу: -bahap: -balébe Wa350, Wb177, 45, 185

Ob 3S oralbád T439

MO oralbau Wa350, Wb177

Č oralbam держу 284, Wa350

OO óoralbám 339, *oralbam Wa350

K oralbau Wa350, 262

NP orralbam Wa350, Wb177

orali- itr.

Ob 3D oraláge хватились, togos / grabbed each other T444

oralimpi-

Ob 3D oralambáge T444

oralčə-

N oraldšap поймал: preterite oraldšahap Pv191

oralalčə- & oralčalčə- / oralčolčə-

Ob 3S oraldšaldšîd по руку дала T448

MO 3S oraldšoldšed T448

orajpi-

Ob gerund orraibele (= MO orral-) T457

ora-

Jel. orágám хватил 350, *orángam Wb177

B orángam имаю Wb177

Taz orángam имаю: -asam E468, E467, Wb177, orangam E479, E482

Kar. *orángam Wb177

aorist participle

Taz orándel-g[um] E482

orančə-

orandšam Wb177

orančänčə-

oranä́ndšam Wb177

orampi-

Taz ?orambam имаю [with question mark] E479, Wb177

oraćə-

B orátjam имал Wb177

Taz orátjam имал: latentive -tjendam E482

aorist participle

Taz orátjendel (-ndšel) ? [with question mark] E482

ork͔əl- to grasp [= oral-]

ork͔olnam, ork͔alnam, latentive -ldšam хватил, поймал Wb177

Taz ork͔olnam держал 415, orgolnam (ork͔-) E474–, [ork͔a]-lnam E479

ork͔əlčə-

Taz [ork͔o]-ldšam Wb177

ork͔əlčänčə-

Taz ork͔oldšendam 415, [ork͔o]-ldšändšam Wb177

ork͔əlälćə-

Taz ork͔oléltjam Wb177

ork͔əlpi- to hold [= oralpi-]

B orkolbam Wb177

Taz ork͔albam имал, держу Pv414, E479, ork͔olbam 415, órk͔olbam держу E467, orkolpam E478, *orkolbam Wb177, 3S orǥalbat держит E476

Kar. orgolbэngam Wb177

órk͔olpam (-b-) держу (prop. имал, держу) Wb177

ork͔əlpänčə-

Taz ork͔olpändšam E478, Wb177, (labeled future) ork͔olbendam 415

ūrəwən adverbial very

B urút, úrun (-t) шибко Wb181, urút-kotjeng очень много / very much 389

ūrəwəŋ adverb very

N uruk шибко, очень Wa353, Wa388, urúk Wb181, urúk 85, urung äral-gup всех старше / the oldest person 65, †uruk ganska GSL734

Jel. yryk (koč) шибко много 350, yryk Wb181



ural ~ ulal attribute even

MO ural jämn / even (not odd) (= N čaškal) Wa416

OO ulal равный, jämn Wa416, OO? ulal id. [jämn, slät, = ujel] Wb182



ē̮rə- / ī̮rə- itr. to drink

Ob eerang, 3P ērat or eraadät T436, yydi eradat, yyd êrädät they booze T436

MO [with question mark:] îrang пил, напился (mostly of vodka, beer, kvass) Wb176, MO? irang напился Wa356

Č îrang пил вино Wa356, *îrang Wb176

OO îrang вино (vodka, beer) пил Wa356, *îrang Wb176

K î́́îrang Wa356, *îrang Wb176, seeb irang доволно пил / I drank enough Wa356

NP îrrang Wb176, ‹îrang Wa356

ī̮rəpčə- tr. to give to drink

Č îrttam Wa356, Wb176 [with question mark]

OO *îrttam Wa356, Wb176

K îrtsau (-c̢-) напоил Wb176, Wa356

NP îrápčam Wa356, îrapčam Wb176



e̮ra autumn

MO ärá Wa367

Č ärä: Px1S äreu: Px3S äräd Wa367

OO *ärä Wa367, *ärä̀ Wb189

K ä̆rä̆ (Px3S ärät) осень Wa367, ärä̀ höst Wb189

NP êrra Wa367, Wb189

Jel. ara 351, *ărà Wb189

B ărà höst Wb189, instructive arat осеню

Taz *ărà Wb189, instructive aran E474

Kar. *ărà Wb189

e̮raľ adjective

MO äral Wa367

Č *äräl Wa367

OO *ärä̀l Wb189

K äräl (djel) höstlig / autumnly (day) Wa367, ärä̀l Wb189

NP ärral, êrral Wa367, Wb189

B aral Wb189

Taz *aral Wb189

e̮ram- to become autumn

OO 3S *äramnàn Wb189

K 3S nom äramnan Wa367, äramnàn осень стал = nom äramnan Wb18

B 3S aramnan Wb189

e̮rampi- to be autumn

NP 3S êrramba осень стал Wa367, êramba Wb189

e̮ra(ľ)mo ~ e̮rə(ľ)mo ~ e̮rärmo ice-hole for fetching water

N arămú, aramó пролуб, vak Wa340, ărămú Wb165, aramu 46

aramo Wb300, G28

MO aramó Wa340, aramo Wb165

Č urmá Wa340, urma Wb165, yrma (= čuanǥa) Wa398

OO ä̆rmó Wa340, ärmo Wb165

K ä́remó (ĕ-), eremo (ä-) Wa340, äremo Wb165

äremo, eremo G28

NP ärrierma a large ice-hole Wa340, Wb165

B aralmo (-lj-) Wb165

Taz aralmo Wb165

Kar. *araljmo Wb165



e̮rəmpi- to watch out

K ĕrmbau берегу: ermbassau Wa344, ermbau Wb170

NP ärámbam жалею: preterite ärāmbissam (äraam-) 285, ärámbam: ärábĕssang ́[sic] (-m) Wa344, ärambam Wb170

future participle

K ermbasʃá gum хранитель [person who will take care] 266



e̮rukkaŋ adverb quietly

N ärkak (-ng) тихо, långsamt Wa355, 26, ärkák Wb188, ärkkak Wa424, ärkak [as correspondence to OO tjonnэng] Wb324, ärkak тихо 84

Nm? ärkuák Wa355, erkak Wb206

MO ärkong Wa355, Wb188, ärkkuong 84

K erkkong Wa355, erkkóng Wb188, ärkkong 84

NP ärukkang (replaced by îrakkang, a different word) Wa355



ī̮rəkkaŋ adverb slowly

NP îrrákkang [sic, -rr-] [= Č kässeng, OO tjonnэng] 335, (changed from ärukkang, a different word:) îrakkang Wa355, îrakkáng Wb188



i̮rəŋ adverb nearly, still

B îreng aš (îring aš) чуть не 389

Taz iring, irik (= ookerne однако) E461, ireng aša еще не, ännu icke / still not 439, îreng еще 440, îring (= ookerne) еще: îring îla еще жив / he still lives 440

ī̮rəŋ? [confused with īr]

Č ‹îî?›reng as чуть не / nearly not, iireng tep всегда, oupphörligt, ideligen / ceaselessly (from iira gammal, давношный) 335

OO iireng as 335, (ókerteng ideligen, всегда:) oker teng iireng? id., iireng? id. 335



īr(ə) adverbial long ago

N iir, iirэ (iirэ) прежде Wa347

NP íir, iirэ прежде, förrut Wb174

B iirэ давно Wb174

Taz *iirэ Wb174

Jel. ?Ethn. The Jeloguj Selkups call themselves iir-gop Ethn.:119

īrəľ adjective ancient

N irel (“= eräl = äral”) старенький Wa347, irêl gammal Wb174, irel-gup, -gum gammaldags folk / old time people Wa347, írel старинный, írel-gop старинные люди 58

OO ierai Wb174

K irái Wb174

NP iirai преждный (iirae-g.) Wa347, *irái Wb174

ira / era married man

N ärá or ä́ra старик, gubbe Wa355, ärà Wb188, ära старый, старик 46, 55, allative äran 159

Ob ära T454

MO ära Wa355

Č irä (ierä) Wa355, ierä Wa347, irä́ ́[sic] Wb188, iérà G25

OO iera Wa347, Wb174, *irä Wa355, *irä́ Wb188

K irá старик Wa347, irà gubbe Wa355, Wb174, Wb188

NP ĭrra (gammal) Wa347, irra Wa355, Wb174, irrà Wb188

Jel. ĭra 350, *ĭrà Wb174

B ĭrà gubbe Wb174 ira Wb188

Taz ira E479, *ĭrà Wb174, *ira Wb188

TazTexts ira, dual iráǥ 464

Kar. erà Wb174

iraľ / eraľ adjective

N ärál or ä̆́ral gammal / old Wa355, eräl, äral (“= irel старенький”) Wa347, äràl Wb188, äral 16, 46, aha äral не старый 199, äral-mat [old house??] 46

MO ärai Wa355, Wb188, ärai-gum gammal man Wa347

Č irrăi (ie-) Wa355, ieräi gum Wa347, ieräilágai староватый / oldish 296

OO ierai-gom Wa347

K irai-gum Wa347

Jel. irál(-gup) gammal 350, Wb174

B ĭrál Wb174, irál Wb188

Taz irael = iral Wb174, irael Wb188

Kar. eràl Wb174

eraŋ adverb

N ärak gammal: ärang eäk [I am old] 141

MO erág‿läǥ‿eng [is older] 65

iram- / eram- to turn old (man)

N äramnak остарел Pv199, Wa355, 55, 186, äramnàk Wb188, äramnak остарелся: -fak: ärablage 223

MO äramnang Wa355

Č irämnang (ie-) Wa355

OO ieramnang Wa355

K iramnang Wa355

Taz iramnang E479, Wb174, E481, latentive iramtang E481

Kar. eramnang, -mtang Wb174, eramnang [without translation] 394

aorist participle

N äramdal 199

eramäśpi-

N ärawéšpak остарею Wa355, 55, ärawešpap [sic, -p] 186

irampi- / erampi- to be old (man)

N ärambak я старый: -fak Wa355, 55, 186, 199, ärambák остарел Wb188, 3S äramban 65

Ob äramba T429

MO ärambang Wa355

OO ierambang Wa355, Wb188

Č [iräm]-bang Wa355

K irambang остарелся Wa355, Wb188

Taz irambang стар стал E479, остарел Wb174

Kar. erambengang Wb174

aorist participle

Taz irambedel-g[um] остарелый / aged Wb175

irampänčə-

Taz irammändšang Wb174

irä moon, month

Tym Px3S eret måne 157

N äré месяц, måne, månad Wa355, Wb188, Px3S äred 35

MO eré (genitive eren) Wa355

Č ire (Px3S iredä) Wa355, *iré Wb188

K ire(t) Wa355, iré Wb188

NP Px3S iret, irre(t) Wa355

Jel. ĭre: Px3S ĭret måne 350, *ire(ät) Wb175

B ire(ät) Wb175, ire(äd) Wb188, Px3S irä́d Wb333

Taz iréä: Px3S ireät: Px1S -eäm Wb175, ireä Wb188, Px3S ireäd Wb333

Kar. erà: Px3S erat Wb175, Px3S *ireäd Wb333



ür fat (noun)

N ö̆r, yr жир, fiskflott (ö sounds often like y) Wa356, yr, ör жир, mostly about fish fat Wb176, Wb184, ör 7, 99, Px1S örm Pp112

MO ör Wa356

Č yr Wa356

OO yyr Wa356

K yr (ör) Wa356, kueln-yr [fish fat] Wa379

NP yr Wa356, [as correspondence to N čoš ‘сало’] Wa410

Jel. yr 350, Wb184

B yr Wb184

Taz *yr Wb184

Kar. *yr Wb184

ǖrəľ adjective

Jel. yyryl fet 350

B yyril Wb184

Taz *yyril Wb184

Kar. *yyril Wb184

ürsəməľ possessive adjective

N yrhúl fet Wa356, Wb184, yrhul Wb176, yrhul (-x-) Wa366

üru- to disappear

Č *yruang Wa356, Wb185

OO 3S yyruan Wa356, *yruang Wb185

K yruang потерялся: 3S yrung or yruan Wa356, Wb185

NP yrruang Wa356, Wb185

B yrang потерялся, 3S yra потерялось Wb185

Taz yrang E466, E468

aorist participle

Taz yyrendel [förlorad] Wb185

ürumpi-

Ob örmbak помешкал, dröja / I lingered [= was absent] T438, 154, 3S örmba мeшкает, dröjer [he was absent] T438, [in left column, without dialect marker] örmbak помешкал, dröja Wa357

MO yrmbang Wa357, MO? örmbáng or yrmbáng dröja G18

K yrmbang Wa357, 154

Taz 3S yyrmba потерялось Wb185

üräjə-

Taz yréjam (-ng) ́[sic] потерялся Wb185, latentive 3S yreind потерялось 403, E465

üräćə-

Taz 3S [yre]-tjaan потерялся Wb185

üruku- to lose oneself

N ö̆rgak заблудился: örgalage Wa356, yrgak (örgak) потерялся, заблудился Wb185, örgak: örgalage: örga͑k: örgagu 36

K yrgang (changed to yruang) Wa356

Jel. yrkang (yrg-) заблудился 351, Wb185

B yrkang Wb185

Taz yrkang потерялся: -kesam Pv421, E468, Wb185, 3S yrka E448

Kar. *yrkang Wb185, 2D yrgîli 421

ürukumpi-

N örgembak заблужил Wa356

ürukänčə-

yrkändšang Wb185

ürupčə- tr. to lose

N örčap потерял Pv191, ö̆rčap потерял: -ahap: -elebe: orčed: örčegu Wa356, örčap: örtšahap: örčelébe: örčéd!: örčêgu 37, 224, yrčap (örčap) Wb185, örtšap (-č-) 185, latentive örčendap 75

Nm örcap Wa356, 3, 224

MO yrtčau Wa356

Č yrttam Wa356, Wb185

OO *yrttam Wa356, Wb185

K yrttsau Wa356, yrtcau Wb185

NP y̆rŭpčam Wa356, yrupčam Wb185

Jel. yyryptsam 351, yyrypčam (-pt-) Wb185

B *yyrypčam (-pt-) Wb185

Taz yyrypčam потерял E466, yyrypčengan [sic, ɔ: -m] förlora 415, *yyrypčam (-pt-) Wb185

Kar. ýyryptengam Wb185

past participle

Taz yyryptčebel förlorad Wb185

ürupčəmpi-

N örčembap потерял, 3S örčemba потеряно Wa356, 37

MO yrtcembau Wa356, yrčêmbau Wb185

K yrcembau Wa356

-embam

ürupčänčə-

Taz yyrypčändšam 415, Wb185

ürupčəntə-? itr. [rather latentive form]

N örčendak потерял 191

alī conjuction or, Russian али

N ali или: ehe ali i отец или сын / father or son, aliali either — or 86, GSL740

Č äli или 336

K ali, li 86



alako ship

Jel. allaku лодка [cfr. and liten båt, ветка] 349, alaku лодка, båt Wb160, genitive alakon uug båtspets (from alaku) 350

B *alaku Wb160, genitive 1S? mit alakuna liksom båt / as boat 390

Taz alaku лодка E476, Wb160, Px1S alakom (*-kum) 410, local 1S alakoǥak (-gang) 408, genitive 1S alakuon‿nána [from my ship] 408

Kar. alók Wb160

ala [secondary]

Jel. ˜ala id. 349, ala (or alaku) Wb160, genitive ala-tjib [shipstern] 357

B *ala (or *alaku) Wb160

Taz *ala (or *alaku) Wb160



ālpä adverbial aside

N albe (aa-) на сторону, прочь / away, aside (= tak = āra͑k (прочь / away)) Wa338, 9

MO aable utom: paan aable utom kniv / aside from the knife (eg. på andra sidan, av beläk / prop. on the other side [according to Castrén from /āwə piləŋ/]) 79

Č aalbeä (= kua) utan / without: e.g. muatkan ālbe (or kua) kai nes tjekuan кроме (сверх дома) ничего нет / apart from the house there is nothing 327

OO aabele ́[sic] опричь / except for 327

K aalbe кроме: ālbe maatkan or maatk͔an aalbe [apart from the house], ālbe kyndennan kaine tjaangu [except for the horse there is nothing, from the horse aside is nothing] 79

NP aalbe (maat ālbe) 327

Kar. alba прочь Wb167



ālćə- to fall

N ā́lčák пал Pv125, alčak Pv191, alčák (aa-) упал: -hak (“stem êl- under”), ille-alcak fell down Wa339, Wb164, Wb261, alčak: aldšelage: alček!: alčagu 40, 3S aldšek пал 6, ālčak 185

Nm ā́lčak упал: alčehak: alčelage: alcendak упал 212, alčak падал: alčendak упал 215

Ob aldšak Pv444–, 3S aaldšîk T433–, aaldša T443

MO (teeg? aldšeng [as explanation to Ob tee aldšik. False: the word is lacking in MO] T449)

Jel. aaldšang: -esang 349

B ălčang: 3S álča Pv381, ălčang (-tj- or -č-) Wb164

Taz alčang Pv421, E479, E481, *ălčang (ille-altjang), latentive alčendang упал E481, Wb164, conditional aalčemmäng PvE459

Kar. alčang Wb164, 2D alčîli 421

aorist participle

N álčedal, alčendadal (?) [question mark by Castrén] 126, alčedal 191

B alčendel [кто] упал / who fell 382

past participle

N álčebal 126, alčebal упавший 191

B alčebel [кто] упал / who fell 382

future participle

N alčehá 126

ālćäśpi-

N alčešpak падаю 222

ālćänčə-

N alčendsak 191

Nm alčenзak 191, ālcensak падать хочу 212

B alčendšang 382

Taz alčändšang Wb164

ālćəmpi-

N alčembák упал да лежит Pv126, alčembak 191, 3S alčemba 82

Nm alčembak (совсем упал) 212, упал да лежит 215

Ob 3S aaldšemba T450

Taz alčembang упал E479, Wb164

aorist participle

N alčaembadal 127

ālćəkku-

N alčekuak Pv127, падаю 191, 218, 221, alčekuak падивал, (‹падаю?›) 197

Nm alčekuak падал (да стал) 212

aorist participle

N alčekudal 127, 191

future participle

N alčekuha 127

ālćəkkumpi-

Nm alčekumbak 212

ālćəntə-

N “latentive preterite” alčendahak Pv126

alk͔ə синьга, турпан, velvet scoter

Taz alg: Px1S algom a black duck Wb167

Kar. alg svart and, genitive algen 394



olə head

Tym ole 157

N ŏl head, angle hook, the top side of something Wa350, ol Pc96, Pc166, Wb178, 19, 55, e.g. udên-ol above side of the hand, kîln-ol breast (= kîl), ol-ko island Wa350, Px1S olop 69, 174, 375

Ob ol T458–, Px3S olda

MO *ŏl Wa350

Č ol: dative olönd Pc294, Wa350, 287, ol [as correspondence to N pár ‘вершина’] Wa401, Wb265, puon-ol trädtopp / treetop Wa401

OO *ol Wa350

K olla͑ or oll’a͑, oll Wa350, *ollэ Wb178, ol Pc235, olle: Px1S olou 227, 228, 257, genitive oln-go island Wa373, Wb203

NP óllэ: dative óllund Pc294, ollэ (-ᴧᴧ-) 285, Wa350, Wb178, Pc290

Jel. ul hår / hair ́[sic] 350, *ul Wb178, peemen ol [tip of the boot] 356

B ul: Px1S ulom Wb178, ol‹ĕ?› 367

Taz ol 404, Wb178, local 3S ológand E475–

Kar. ol: genitive olon 397, *ul Wb178

oləľ adjective

Ob ol‿laga, olal‿laga голова T457

Taz collective olilmî 404

TazTK olэ‿laka huvud 391

oləkətəľ caritive adjective

N olgêdal без головой, huvudlös / headless Wa351

oləka

N ologa головушка Wa350, Wb178, 18, 89

Č olga dim. 64

oləkka

K olkka dim. 64

olətə- to begin

MO oltau-yybang [I began (it) – I went off] Wa377, oldau начал Wb178

Č oldam начал Wa377, Wb178, Wb214, 319, 3S örtt‹ê›le-oldöt [sic, ö-] arbetets början / beginning of work [ɔ: he began to work] 319

OO *oldam Wa377, Wb178

K oldau начал Wa377, Wb178

NP ollêtam (-e-, -ö-) Wa377, ollэtam Wb178

olətəptä nomen actionis

Č (deleted: ?oldettä början / beginning: Px1S -tteu; Px2S -ttel 318)

olətänčə-

K oldendsau начну Wa377

olətəmpi-

OO oldémbam Wa377

olətəćə-

OO oldödjang начал Wb178, Wa354

olətut beginning

Č oldöt början, начало 319, Wb178

OO oldöt Wa377

olam- to begin

B olamnang: preterite olapsam Wb178, olannam Wb214

Taz olamnang Wb178, E449, E479, E481, latentive olamtang E481

Kar. olamnang Wb178

olampi-

B olambang Wb178

Taz olambang начал E479

Kar. olambengang Wb178

olampänčə-

Taz olammändšang Wb178

olək͔a adverbial in vain, just

N olga просто, без основания, напрасно Wa351

Taz olga просто, даром, utan skäl, frustra‹s?› 439, E452, olga просто, простый (так), даром, eg. olga-kum простый человек Wb178, eemolǥa кабы E448–, eemolga SQNK, †ēme, †ēmolga (= что бы) GSL740

Kar. *olga Wb178



ulk͔o ice

Tym ulgo is 158

N ulgo 48, prosecutive ulgoút льдем 80, translative ulgoula 161

OO ulgo is 285

Taz locative ulgóǥat E475



*i̮l under

N dative êldš or îldš undertill, ned, eldš под (ad l.) (not ‘в низ /down’), note pon|al (-el) корень / root [extracted from oblique forms] 81, locative and ablative êlgan (-t), в / из низу, под (in, e l.) 81

ыldš: †ыlgan: †ыlmet, †ыlmen GSL707

Č locative îlgan (= îlógan) 294

NP locative î́lgan 329

B dative îldš, locative îlgan 387, ablative îlgan Wb174

Taz locative îlǥan 436, *îlgan Wb174, prosecutive îlmet 436

Kar. *îlgan Wb174

i̮lk͔əľ local adjective

N êlgal den undre Wa345, 18

B ilgal = iljgal den undre 361, îlgal Wb174

Taz îlgail Wb174

Kar. îlǥalj Wb174

ī̮lə bottom

N îl botten, t. îlbe [??] Wa349, îl дно 29, 159, îl Pc99, il Pc97, anden-îl [bottom of boat], čin-îl kittel-botten / bottom of kettle 81, dative îlond (= êldš) 80, locative and ablative îlógan (= êlgan) 81, local 3S îlógond 81, ilogond 159, Px1S îlop 112

ыlond: †ыlōgan: †ыlout, †ыloun GSL707

MO dative *îlónd, ablative iilogan 80

Č îl botten: dative îlönd: locative îlógan Pc294, îlönd: îlógan под, из-под: îloun 329, îl (îîl) дно Wa349

OO î́îl 339, îîl Wa349, dative îlond 329

K îîl Pc235, îl det undre Wa349, dative îlónd: yyden ilond в воду / into (ɔ: under) the water 81, ablative îlón: yyden îloon из под / from under the water 81, îl: Px1S îlou 257

NP îîlэ дно: dative îllúnd Pc294, îllónd: îllun 329, îîl дно: Px3S îîlát Wa349

Jel. îîl (î́l) botten, under 350, *iil, îîl Wb176

B î́l дно: dative î́lond Pc367, iil Wb176

Taz î́îl Wb176

Kar. î́îl Wb176

illä adverbial down

N ille вниз Wb169, Wa347, 18, illé Wb174, under, företrädesvis ned 81, ĕli ŏ́mdek [sit yourself down] Wa337, ille-alčak I fell down 147, Wa339, elle 83

Ob ille T429–, locative illeagat T448

MO *illé 81, ablative *illén 81

Č illéä в низ: locative illén в низу: prosecutive illeun по низу 329

OO illé: ablative illennэ 329

K illé 80, ablative illén с низу 81, †ille: †illen: †illeun GSL717

NP illí: illin: illiun 329

Jel. ille 349, Wb174

B illeä 387, ille Wb174, locative illeän? 387

Taz illeä 436, Wb174, GSL717, ille-altjang [I fell down] Wb164, ille E464

Kar. *ille Wb174

illäľ adjective

Č illéi den undre Wa345, illei Wa343

OO illéi 339, Wa345, illéi det nedra Wa343, Wa349

NP illij Wa345, Wb174



i̮lčət sole

N îldšet undre bladet / the lower blade [= the sole] (toban-ol fotblad ovantill / the upper blade [= the instep]) Wa424



ēlə crotch

N él, eel steg / step Wa343, Wa388, Wb169, Wb232, el 17, 33, el: plural elt 162, 166, Pc99, Px1S élem Pp112, él: dative élend G8

B eelэ (ett brett steg under stående / a broad step during standing) Wb169

Taz éelэ steg vid stående, avståndet mellan benen / step by standing, the distance between the legs Wb169

Kar. eel Wb169

ēlət- to step

N élnnăk шагаю Pv137, elnnak Pv193, élnnak шагаю: élssak шагал: élhhak Wa343, elnak: elsak: eldek!: eltku 33, 184, 220

aorist participle

N elttal 137

future participle

N elha 135

ēlətčə-

N eltčak шагать хочу 198

ēlal- to step

N elannak шагнул / I stepped Pv138, Pv193, élannak: élassak (= ällassak) шагнул Wa343, élannak шагаю (шагал) Wb169, preterite ellasak: ellalage: ellalgú 33, ellannak шагнул: ellasak: ellallage 184, 220, 224

Taz eelalnam (= aaselnam перешагнул / I stepped over it) E453, élalnang (-m) перешагнул Wb169

aorist participle

N elaldšal gup 138

future participle

N elassa 138

ēlalpi-

N élalbak шагаю, *шагнул Wa343, elalbak 138

ēlalčänčə-

Taz [éla]-ldšändšang Wb169

ēləńər-

N élernak: élirtak: elirhak шагнул Wa343

ilə- to live

N elák живу Pv135, elak Pv193, elák живу: elhak Wa343, ĕlàk Wb170, elak: elhak: ele͑k: elgu 34, 185, 224

Nm elak живу: latentive elndak id. 207

Ob imperative elek T455

MO elang Pv275, Wa343, ĕlang Wb170, 3S elng 69

Č [confused with īlə- ‘to lift’ and its reflexive īli- ‘to lift oneself’] ĭláng живу: 3S iileng Pv322, ilang: iland: ileng 327, ĭlang 318, ilang: ilзang 317, Wa343, Wb170, Wb331, iilang Wa426

OO ilang: imperative ílê‹k?h?› 327, Wa343

K ilang Pv275, iláng: ilsang Wa343, ilang Wb170, 227, 3S ileng‿na [it lives, that] Wa343

NP illang: 3S ilang Pv322, ilang 345, illáng: illesang Wa343, illang Wb170

Jel. iláng 349, Wb170

B ilang: ila Pv384, iláng Wb170, infinitive genitive iloganetk͔o что бы жить / to live 390

Taz ilang E478, E479, E481, iláng Wb170, E446, latentive ilendang живу E479, E481, Wb170

Kar. *iláng Wb170

aorist participle

N eldal, éldäl живущий 136, живый Wa343, eldál Wb170, eldal-gop жилый 34, 193

MO elnde-g[um] 275, ilnde (-i) Wa343, *ilndi (-e) Wb170, MO? elndie 136

Č ilndie 322, ilndí or ilendie Wa343, ilndie Wb170

OO jilendje 337, iilndi Wa343, *ilndi (-e) Wb170

K ilndi (-e) 275, ilndé (-i) levande Wa343, ilndi (-e) Wb170

NP ilàndie-g[um] 322, ilándie Wa343, ilandie Wb170

Jel. ilndil 349, Wb170

B ilendil Wb170

Taz ilendelj Wb170

Kar. ilndelj Wb170

past participle

N elbal живший 136

Taz ilebel жилый, som länge levat, utlevad Wb170

debitive participle

K ilesʃotti 275

iläśpi-

N elešpak Wa343, 34, 136, eléšpak Wb170, elešpap [sic, -p] живу 222

Nm elešpak 207

iləmpi-

N elmbak жил 136

Nm elambak живу 207

K ilmbang 275

Taz ilembang жил (долго) E479, ilembang жил, leva ut Wb170

TazTexts 3D ilempáǥ 463

ilänčə-

N elendšak жить хочу 136, 198

Nm elensak 136, хочу 207

Č iléndang жить хочу 317

K ilendsang теперь жить хочу 275

B iländšang (= -dšengang) 384

Taz ilä́ndšang E478, Wb170

iləkku-

N preterite elkuhak 197

Nm elkuak 207

K ilkuang поживаю 275

NP ilakkuang поживаю 345

iläćə-

N elédšak жил 136

Nm eledšak жил (долго) 207

ilälə-

B ileläng (= ileläng ́[sic]) 384

iləpsan nomen instrumenti life

N elöfát, [Nm?] elfát or elêfát жизнь, житьё Wa343, elofát житье, жизнь, Px1S -fanm 34, Wb170, 101, 114, 174, elofat 170, [Nm?] elfát Wb170

Č ilssän житьё Pp318

NP ilápsan житье 345

B ilepsan (-n or -t) Wb170, jilepsan ́[sic] 369

Taz *ilepsan Wb170

Kar. ilepsan 394, Wb170

iləpsanəľ adjective

B soma-ilepsánelj-g[um] [well living man] Wb170

īlə- to lift

N preterite îlahap весил / I weighed 60

MO iilau весил, preterite ilsau väga, весил Wa344, ílau весил, поднял, väga, lyfta Wb174

Č ilam поднял 315, ílam весил Wa344, íilam Wb174, īlam, íilam: optative iilleu Wa426, Wb330

OO *īlam Wa426

NP ilam поднял 345

Taz imperative illä́d! [without translation] 417

īläśpi-

N iléšpap вешу Wb174

īləmpi-

Č ilembam вешу? Wa344

īlänčə-

Č iiléndam весить хочу Wa344, ilendam Wa426

īləkku-

Č ilkuam подимаю 315

NP ilakkuwam подимаю 345

īlčərə- itr.

Nm ḗlsarak вешу, hänga (= īlešpap) Wa344, elsarak Wb174

Č iilderáng поднял Wa344, iilderang Wb174

īli-?

Č latentive 3S íilendä or aorist 3S iilegang жи‹_› [живетъ or жилъ written off page] (“from ĭlang живу”) [the word cannot be ilə- ‘to live’, but is probably the reflexive ‘to lift oneself’] 318

īläśpi- itr.

N 3S ílešpa, eg. kuend ilešpa morgonen uppgår / the aurora rises 61



īlī conjunction or, Russian или

B ili eller, iliili antingen — eller / either — or 390



ilća uncle

N ildšá тесть, svärfar / father-in-law Wa345, 33, ĭldšà дядя (farbror, morbror) / uncle Wb174, N ĭldšan-nop (тесть) [thunder] (= k͔án-nop) Wa381

SD?? ildšan-nom Wb219

MO ildša Wa345

Č ĭldja: Px1S -djau Wa345, *ildjà Wb174

OO iildja Wa345, *ildjà Wb174

K ildjá Wa345, *ildjà Wb174

NP *ildjá Wa345, *ildjà Wb174

Jel. ildja дядя, björn, Gud / uncle, bear, God 350, Wb174

B ildša (elder) uncle, an old relative of the same family Wb174, [as correspondence to N čedšega] Wb302

Taz ildjà дядюшка Wb174, ildja Wb302

Kar. *ildjà Wb174, *ildja Wb302

ilćakka

NP ildjakka bear Wb174, ildjákka Wa376

ülu sap

NP yllu sav, сок, mäihä (i alla träd) / sap (in all trees) Wa354, Wb186, Wa403

Jel. yyl sav 351, Wb186

B yylэ Wb186

Taz yl Wb186

Kar. yl Wb186

üluńə- to taste sap, to taste sweet

aorist participle

B ylenjetel aps söt [sweet food] SQNK

Taz ylenjendel SQNK



vēdra vedro (measure)

N genitive wedrat pälek, wedrat kueš halv, d.ä. söndrad, veder / a half vedro 68, †sedemdšel wedran kueš 1½ vedro GSL258

MO genitive wedran kuask, vedran kuask‹a› id. 68

K genitive wedron pileng id. 68

B genitive wedrát päläng id. 370, sidemdälei vedrat päläng [1½ vedro] 370

~ pēdra

Č genitive pedran kues ½ vedro 298

vēs adverbial all, wholly

N wes весь, завсем Wa426, 14, 75, ves 19, 52, čynden ves kurannat [all the horses ran off] 164

MO ves вес Wa392, Wb242

K wēs Wa392, *ves Wb242, ves 65, wes 75

NP ves 301, *wēs Wa392, *ves Wb242



vezdä adverb everywhere, Russian везде

N vesdä везде 84

~ pezdä

Č pesdä везде 335

OO päizè везде 335



varotta gate

Ob warota T454, prosecutive worota ut T457



vē̮r thief

N wếr вор 17, (deleted: wêr вор Wa426)



wi̮raŋ spirit (demon)

B mirang (= luus ) Wb230

Taz wirang (= luos) Wb230

Kar. wírang (-k) Wb230



verstə

K genitive verstassang vid pass en verst / about one verst 85

~ perstə

Č persten zang id. 330

jeśśō adverbial still, Russian ещё

N jescho ещё 65

K esso wargaeng по больше / even larger 65



jēśəli adverbial if, Russian ежели, если

N ješeli om, ежели 86, GSL740

Č ješeli ежели 336

K jesli (jesli tan tyyuand если придешь / if you came) 86



fiinnànew

Č? K? (fiinnà ny) [sic (in brackets), maybe ɔ: tiinnà?, but clearly written f-] Wa407



adverbial Russian бы

N or , e.g. matpî amdanik я бы сидел / I would sit 175, što bî (be) чтобы 86

Č , bi бы, sto bî что бы 336

B be бы: éläbe man misamen было бы, я бы отдал / if it were, I would give it 390, sto be что бы 390



bi̮wat adverbial Russian бывает

N poat может [бывает] 86

B pîat Russian бывает (бывать): mat pîat tjaateläps я может зажгу 379



tree, wood

Tym pu 157

N po or puo träd: Px1S puom Wa399, Wb261, pu or puo 3, pu 13, po (pu): genitive pot Pc159, po: pon Pc93, pu: pon (-t) 167, genitive pot Wa399, Wa399, Wb261, Wa418, 82, pon Wa392, 82, poot Wb261, puot 13, pu: Px1S pom 173, [N??] puun Wb243

Nm po Wa399

Ob genitive pot T436–

MO po Wa399, tjarm pu [thick tree] Wa410, prosecutive 1S poweng Pp256

Č puo Wa399, Wb261, genitive puon 327, puon-ol trädtopp / treetop Wa401

OO *puo Wa399

K po: genitive pon: dative poond Pc233, poo Wa399, genitive poon 79

NP : collective pêlla 286, Wb261, 150, pêê (pế) Wa399, pế (year;) tree 288, genitive pên-k͔aas [bark] Wb261

Jel. puu 355, -pu 351, 353, *puu Wb261, genitive pot-paar tree top (from puu) 356

B : puut puund Pc366, puu Wb261, genitive puut Wb261, Px1S puum Pp375

Taz pu: pon Pc405, *puu Wb261, E458–, genitive puot Wb261, pon E452, E442, poon E458, Px1S puum Pp410

TazTK puu 391

Kar. *puu Wb261, genitive *puot Wb261

see also čānčə pō ‘board’

pōľ adjective

pol, pói adj. av trä Wa399, Wb261

Ob pol T436–

B pul-lib палка / stick Wb241

TazTK collective poljmэ 391

pōsəməľ possessive adjective

Č poosý or -syl tuetta [land rich in trees] 296

K poosi or poosel čueč лесовое место / wooded place 66



po / pō year

N po, puo år Wa399, Wb262, pu or puo 3, po: dual poǥ Pc167, 15

Ob local 3S poogand T432–

MO po Wa399

Č po Wa399

OO *po Wa399

K år Wa399, po: Px3S potta 227

NP 286, Wa399, Wb262, pế year (; tree) 288

Jel. 356

B puu: genitive puun 366, puu Wb262

Taz *puu Wb262, instructive pon E474–, Px1S poom? år [with question mark, cfr. puum ‘my tree’] 410

Kar. *puu Wb262



out

pōnä adverbial out

N puone ut, вон, на улицу, puone-čandšak вышел / I went out 58, pone-candšak 147

Ob poone, póne T429–, ablative pónegan‿di T430, pone GSL853

K poone 155

Taz poone E453



pū- tr. to blow

N puap дую Pv130, Pv180, Pv189, puap дую, blåsa: puhap: pulebe: pud!: pugu Wa399, Wb263, 15, 218, 223, pugap дул: puhap 183

Nm puap 208

MO puau Wa399, Pv273

Č puuwam задуваю Pv321, puwam 315, puuwam Wa399, Wb263, púwang задуваю 316

OO *puuwam Wa399, Wb263

K puuwau дую: puussau Pv273, Wa399, Wb263

NP puggam дую 345, puuggam Pv321, Wa399, puggam Wb263

Jel. puugam 356, Wb263

B puungam Wb263

Taz puungam дую E480, Pv422, Wb263, E469, púngam дую E477, latentive pundam дул E449, infinitive puuko 429

Kar. *puungam Wb263

aorist participle

N pudal, pundal 189

Taz puundel-g[um] blåsare / blower 417

future participle

N puha 189

pūśpi-

N pušpap 195

pūnčə-

N pundšap 130, pundšap дуть хочу: preterite pundšahap 189, pundšak дуть хочу 198

Nm punsap 130

Č pundang Wa399

K puundsau 273

Taz pundšam or pundam дуть стану E477, puundšam (cfr. latentive puundam) дул) 418, Wb263

aorist participle

N pundšadal-g[up] 189

pūnčänčə-

Taz puunnendšam дуть хочу E449

pūmpi-

N pumbap дул 130

K pumbau дул, не добил 262

Taz puumbam дул E480, Wb263

pūmpänčə-

Taz puummändšam Wb263

pūkku-

Č puukuam задуваю 315

NP pukkuwam 345

pūk͔əl-

N puǥonnap сдунул / I blew it out Wb263, preterite pugosʃap сдунул Wa399, pugossap: pugollébe: optative púgolak, ?pugollak сдую: pugolgu 15, pugannap: -ssap сдул 130, preterite pugossap сдул: future pugollébe, pugollebe сдую (genast) 183, 218, preterite pugassap сдул (earlier): latentive pugaldšap сдунул (now) 189

Nm puogonnap дую 208

Ob 3S puugonned сдунул T434

Č pugonnam (-ǥ-) Wa399

K puugonnau Wa399, pukkannau ́[sic] дул да добыл 262

NP puugannam Wa399

Taz puuk͔ólnam сдунул E469, puuk͔olnam Wb263

pūk͔əlpi-

Taz puuk͔olbam Wb263

pūləl-?? [probably falsely formed by Castrén]

NP puulnam [sic, -ln-] дую ([other dialects?] -nnam) 286, puulnam: -ssam Wa399

pūntə- itr.

N pundak дую 189, 195

Č pundang дую (from púwang задуваю) 315

aorist participle

N pundadal 189

pūntänčə-

Č punnéndang дуть стану 316

pū- to go across

N puak: puhak: puk переехал, överfara Wa403, Wb269, 59

MO puuang Wa403, puang Wb269

K puuwang переехал Wa403, puuvang Wb269

NP puuggam [sic, -m] Wa403, puuggang Wb269

B púngang (-m) Wb269, [Jel.?] puuang or pungang 382

Taz puungang [without translation] E468, *púngang Wb269, preterite puusam E453–, 2S puungand Pv422

Kar. *púngang Wb269

pūśpi-

N pušpak перееду Wa403, Wb269, 59

pūnčə-

B puundšam Wb269

Taz pundšang Wb269

pūmpi-

N púmbak переехал Wb269

K puumbang Wa403

Taz puumbam Wb269

puććowə-

Č pytjowang переехал Wa403, Wb269

OO pötjouang Wa403, pötjowang Wb269

pūtə- tr. to bring across

N púdap перевез (över älven) / I brought across (the river): -ahap: -lebe Wa402, 55, pudap Wb269

MO [púda]-u Wa402

Č puutam Wa402, *puudam Wb269

OO puudam Wa402, Wb269

K puuttau Wa402, Wb269, 264, puuttáu перевез: 3S púudêt Pv268

NP puuttam Wa402, Wb269

B puutam Wb269

Taz *puutam Wb269

Kar. *puutam Wb269

aorist participle

K puudendi 268

Taz puutendel-g[um] Wb269

future participle

K puudesʃá 268

pūtäśpi-

N pudešpap överföra, перевежу Wa402, 55, puudešpap Wb269

pūtänčə-

K puutténdsau хочу Pv268, puuttendsau Wa402

B puutändšam Wb269

Taz? puutendam Wb269

pūtəmpi-

B puutembam Wb269

pūtəkuččə-

aorist participle

K puutkuʃendi [sic, -ʃ-] (“= future participle puudesʃá”) 268

future participle

K puutkutʃa andu перевоз [boat for bringing across] 268



pūn adverbial after

B puut после 389, puun bak 382

Taz puun, puut после, взади, efter, bakefter Wb269, Wb273

pūn niľ peläŋ

B puunil-päläng baksidan, brukas blott såsom postposition och adverb / back side, used only as postposition and adverb: locative puunil-päläk͔an после / afterwards Wb269, 382

pē̮ bark, bast

N (pûe) лик [лыко], bark Wa403, Wb270, 59, : pên Pc91, Px1S pêm Pp160

MO pêê Wa403

Č pîê Pc288, Wa403, Wb270, G25

OO pîê Wa403, Wb270

K pêê bark: genitive pêên Pc232, Wa403, pế Wb270

(NP pên k͔aas yttre barken / the outer bark Wa403 [being ‘tree’])

B pî́ videbark (hård bark), jfr. k͔aas / willow bark (hard bark), cfr. k͔aas Wb270

Taz лик 404, pêê bark Wb270, E476, Px1S pêêm Pp410



vagina

Taz pää: Px1S pääm: Px2S pääl: Px3S päät Wb179



pē- to seek

N peap ищу Pv131, Pv179, 217, 223, péap Pv189, péap ищу, söka: pehap: ped: pegu Wa399, Wb262, 14, 182, N? peàp: 3S péыd 340

Nm peap ищу: pehap: latentive pendap ищу (по маленько?) 208

MO peau ищу Pv274, peau Wa399, Wb262

Č peegam искаю: imperative piedä Pv321, péam искал 315, peegam (-ǥ-) Wa399, pégam Wb262, 150, Č? pegam ищу 339, 340

OO piegam Wa399, Wb262, 150, 339, 3D péîtji 321, latentive kaiga pendang [what is it I am searching for?] 301

K peegau Pv274, Wa399, 227, pégau Wb262

NP peiggam: 3S peigat Pv321, peiggam: -ssam 344, 345, Wa399, Wb262, 150

Jel. peegam ищу 356, Wb262

B peengam Pv382, Wb262

Taz péengam ищу E477, E480, Wb262, infinitive peego E458, peäko 429

Kar. *peengam Wb262

aorist participle

N pedal 131, pédal, pendal 189

K peendi 274

Taz peendel som söker 430

past participle

N pebal 131, 189

future participle

N peha 131, pehá g[up] 189

K pesʃa 274

pēśpi-

N pešpap 131, 195

pēnčə-

N pendšap 131, 179, péndšap искать хочу: preterite péndšahap: (deleted: future pendšelébe) 189, pendšap искать хочу 198

Nm pensap 131, хочу 208

K peendsau 274

NP peindšam 344

Taz peendšam (-ndam) искать стану E477, péndam (-dšam) ищу, peentjang Wb262

peendšang Wb262

aorist participle

N pendšadal-g[up] 189

pēnčänčə-

NP (peindšindšam?) [in brackets, with question mark, = peindšam] 344

pēmpi-

N pembap 131

Nm pembap ищу 208

Taz peembam искал (давно) E480, Wb262

pēkku-

N pekuap 131

Č peekuam искаю 315

NP peikkuwam 345

pēkkumpi-

N pekumbap (не знавши) искал 197, 221

pēkkumpänčə-

N pekumendšak искать хочу 198

pēlćə-

Taz peeltjam? Wb262

pēr- itr.

K peernang (-u) Wa399, pérnang [ищу (много)] Wb262, preterite perssang (“not peagasʃang”) 274

NP peernang [as comparison to N perak везде ищу] 223

pēk͔əl- ~ pǟk͔əl-

N peaǥannap съискал , нашел Wb262, preterite peagassap съискал , нашел: peagallebe Wa399, 14, 131, 179, 182, 183, Pv189, 218, latentive peagaldsčap ́[sic] съискал (сейчас) 189

Nm peagannak 208

Ob peaǥannau, optative 2S peaǥallel ищи T435

OO peäǥannam 340, pieǥannam Wa399, Wb262, preterite peaǥasʃam 340

(K “perssang not *peagasʃang”)

Taz peägalnam Pv420

pērə- tr. and itr.

N perap много ищу 131, pérap ищу (много) Wa399, Wb262, perap ищу 182, много ищу 220, perak ищу, много: perahak: perláge: perek: pergu 14, pérak ищу много 189, perak везде ищу 223

Nm perap (not *pedšap) 208

Č latentive perndang ищу 315

Jel. peeram 356, *peeram (-ng) Wb262, peerang: peerand: peera 383

B peerang Pv383, peeram (-ng) Wb262

Taz peerang ищу E477, E480, pérang [without translation] Pv422, latentive peerendang съискал E477, preterite aatälj peeresam [sic, -m] оленей искал / I searched for reindeer 404, gerund peerele (-lä) E458, peeram söka E482, *peeram (-ng) Wb262

Kar. *peeram (-ng) Wb262

aorist participle

N perdal 189

Taz peeretel 430, peerendel-g[um] E482

pēränčə-

Č peerendang Wa399

Kar. aatälj peerä́ndšang оленей искать стану / I will go searching for reindeer 402

Taz pérä́ndšam E477, peerändšam Wb262

pērəmpi-

Taz peermbang искал E480, Wb262

pēräćə-

Nm peredsak 208

pē- itr. to hunt

N péak fånga (cfr. peap ищу) 218, peak промышляю: pehak: (ped tr.): pegu Wa400, Wb262, peak fånga: -hak: -ndak 217, pēak: pḗhak: (pelébe tr.): pék!: pegu 25, peak: pehak: pendak ловил (ловлю) 184, latentive pendak промышляю Wa400, 195, pḗndak ловлю, fånga (промышляю) 25, péndak ищу везде 189

Nm latentive pendak ищу, промышляю 215, pendak везде ищу 220



pi night

N pi (píi) natt Wa399, 37, Wb262, pi: genitive pen Pc92, Pc166, pii: Px1S pem 6, pi: pem Pp107, pi, genitive pit-tjondš midnight 15, 52, instructive pet, pen om natten / in the night, pinek, penek ночь настала / it became [ɔ: it is] night Wa399, 37, GSL730, pit ночью 84, genitive |nut-pälek norr / north [side of the night sky] Wa402, pinut-pälek 56

pi Wa402

Ob , pe: Px3S pet T435, 154

MO Wa399, pe Wb262, instructive pen 84

Č : Px3S pätä Wa399, 304, instructive pen ночью 334

OO Wa399, *pä Wa399, Wb262, instructive pên 334, Px1S pêu G97

K pi: genitive pin Pc233, , instructive pin eän, eng [it is night] Wa399, †pin om natten GSL730, instructive?? [rather ablative] pinna͑ [as correspondance to N pit ночью] 84

NP pi: genitive pin Wa399, instructive pin 334, pin‿eng темно / it is dark (night) Wa386

Jel. *pĭ Wb262

B , instructive pit (-n) ночью 388, Wb262

Taz instructive pin E474, pit 409, 438

Kar. *pĭ Wb262

pim- to become night

Č 3S pämna Wa399, Wb262

pimpi-

K 3S pimba Wa399, Wb262

NP 3S pimba [it has become dark (night)] Wa386, Wa399



aspen

N asp, осина Wa401, Wb266, pi: dative pind Pc92, Pc167, pi: Px1S pim 107, : pim 6, pi: pĭm 47

MO pii Wa401

Jel. pii 356, Wb266

B pii Wb266

Taz pi: dative pind Pc404, pii: Px1S píim Pp409, Wb266

Kar. *pii Wb266

pīko id.

Č pyygò (-o) Wa401, pyygò Wb266, pyygo Pc293, 235

OO píigò осина Pc339, Wa401, piigò Wb266

K piikko осина Wa401, Wb266

NP piikku asp: genitive piikkun 293, Wb266, piikkû Wa401

pīkoľ adjective

B Ethn. Piigel-kî́ (Piigol) [tributary to Lower Baiha] Ethn.:129

piece

see k͔amən pī ‘cloth(-piece)’

see kunćin pī ‘cloth(-piece)’

see čī̮nən pī ‘cloth(-piece)’



stone

Tym py sten 158

N or pyö sten: Px1S pyöm Wa398, Wb261, : genitive pön Pc94, Pc168, py or pyö 3, 12, 23, Px1S pöm Pp108

MO pyy Wa398

Č pyy: dative pyynd Pc289, Wa398, Pp304, *pý Wb261

OO *pyy Wa398, *pý Wb261

K pyy: genitive pyyn Pc234, Wa398, Wb261, pyy: Px1S pyu Pp254

NP pyy Wa398, *pý Wb261, collective pýlla Pc289

Jel. pyy 355, Wb261

B pyy: pyyn: pynd Pc366, Wb261, Px1S pyym Pp375

Taz pyy: pynd Pc392, Pc405, Wb261, Wb281, Px1S pyym Pp410

TazTK pyy: dative pyyind = pyynd: ablative pyyiaǥan = pyogan 392

Kar. *pyy Wb261

pǖľ adjective

Tym pylläka flinta / flint 157

N pöllaga камешёк, liten sten / small stone Wa398, Wb230, 12, pȫl-dšorg butelj / bottle Wa402, pöl-dšorg 56

Nm pö́l-sorg [bottle] Wa402

NP pyyl stenig / stony 296

Taz pyyl-maat [stone-house] E442

TazTK pyl-laga sten 391

pǖľ nom hail

N? pyyn-nop hagel Wa402

Č pyyl-lom Wa363, Wb267

OO pyyl-lom Wa363, Wb267

K pyyn-nom град (pyy stone) Wa363, Wb267

NP *pyyn-nom Wa363, Wb267

B pyyl-nop (-m) град Wb194

Taz *pyyl-nop Wb194

Kar. *pyyl-nop Wb194

pǖľ saji pearl

N pösai pärla Wa398, 12, pösai or pössai pärla, eg. stenens öga Wb261

Nm pö́ssai Wa398

B pyyssai Wb261

Taz *pyyssai Wb261

Kar. pyyssai Wb261

pǖsəməľ possessive adjective

Č pyysyl or pysy tuettä stenigt ställe / stony ground 296

K pyysi or pyysel‿čueč каменистое место / stony ground 66



attribute warm

Tym pyj‿ek тепло [is warm] 158

N pö́, pöö warm, pö čel varm dag / warm day Wa401, 35, Wb265, теплый 36, pö‿ek [is warm] 36

MO pyy Wa401

Č pyy varm Wa401, Wb265

OO *pyy Wa401, Wb265

K pyy Wa401, Wb265, 227, 229

NP *pyy Wa401, Wb265

Jel. pyy varm 356, Wb265

B pyy Wb265

Taz *pyy Wb265, pyy eenga [is warm] E461

Kar. *pyy Wb265

pǖŋ adverb

K pyyng ean (eng) тепло [is warm] Wa401, pyyng eän 227

pȫt- to get warm

N pö́nnak согрелся Pv137, PvG142, pönnak: pȫssak: pöllage Wa401, Wb265, 36, pönnak: pössak: pöllage 184, 29, 218, 224, pönnap [sic, -p] vara varm 194, согрелся 220

Nm pönnak согрелся: pössak: latentive pöttak id.: pöllend! 207

MO pȫnnang Wa401

Č pyönnang спотел: conjunctive pyönneng Pv325, pyönnang [в]спотел / I began to sweat Wa401, Wb265

K pȫnnang [в]спотел Wa401, pönnang Wb265, 227, 229

NP pötnang согрелся Wa401, Wb265

B pöönnang: pössang: pöllaks: pöötäšeng! 384, pönnang (-öö-) Wb265

Taz pönnang Pv422, 416, E483, pöönnang Wb265, preterite pösʃang 425, imperative pöttä́šeng согрейся 427, nomen actionis genitive 1S mat pöttä́ne kund я пока согрелся / while I got warm E465, latentive or desiderative pöttang 416

Kar. *pöönnang Wb265

aorist participle

N pöttal 137

Taz pöttel E483

past participle

N pȫtpel varm Wa401, pötpel 29, pötpal 137, pötpal šidž [hot coal] 29

future participle

N pössá 137

pȫtäśpi-

N pödešpak греюсь 137, 222

Nm pödešpap 207

pȫtpi-

N pötpak я теплый Pv193, pötpak: 3S pötpa varm [is warm] Wa401, Wb265, pötpak согрелся 29, 137, 184, 218, 220, infinitive pötpagu 193

Nm pötpak 207

Č 3S pyötpa жарко Wa401

K pȫtpang Wa401

Taz pötpang согрелся, vara varm / to be warm Wb265

aorist participle

N pötpadal (= pȫtpel ) Wa401

K pötpade Wa401

pȫtpänčə-

Taz pötpändšang Wb265

pȫtčə-

Nm pötsak грется хочу 207

pȫtčänčə-

Nm pöčensak греться хочу 137

Taz pöčändšang 416, 426

pȫtčalčə- itr.

N pöčaldšak согрелся / I got warm 137, pö́čaldšak Wa401, (pöčaldšak согрелся) [in brackets] Wb265, preterite pöčaldšahak: imperative pöčaldšek! 36, pöčaldšap (= pöčap) [sic, given as transitive to pönnap] 194

Nm pöcalsak 137, pötsalʃak 193, pötsalsak грелся 207

pȫtäćə-

Nm pödedšak грелся 207

Taz pöötétjang Wb265

pȫtku-

N pötkuak 137

pȫččə- tr. to warm

N pȫčap грел: -ahap: -elebe: -ed!: -agu Wa401, pöčap согрел Wb265, 194, 220, pöčahap: pöčelébe: pöčéd!: pöčagu 29, 198

Nm pöcap Wa401, pötsap 207

Č pyöčam Wa401, Wb265

OO pyöttam Wa401, Wb265

K pȫcau, pööcau грел Wa401, Wb265

NP pötčam (pöötčam) Wa401, pötčam Wb265

B pöčam Wb265

Taz pöčam согрел 428, Wb265, nomen actionis genitive 1S matn yt pöčäne (= pöčeptäne) kund я пока воду согрел / while I warmed the water E465

Kar. pööttam Wb265

aorist participle

Taz pöčendšel-g[um] E483, pöčel-g[um] som eldar / person that fires 430

pȫččäśpi-

N pöčešpap грею (воду) / I warm (water), latentive pöčešpendak 29, pȫčešpap Wa401, pöčešpap Wb265, pöčešpak согрею 184, latentive pöčéšpendak (по маленько) Wa401, pöčešpendap Wb265, pöčešpa͑ndak грею 198, pöčešpak согрею: pöčešpendak грею 220

pȫččəmpi-

K pȫcembau Wa401

Taz pöčembam (-tt-) -л Wb265

pȫččänčə-

Nm pötsensak греть хочу 207

B pöčendšam Wb265

Taz []-čändšam Wb265

pȫččäćə-

Kar. pööttetjengam Wb265

pȫččalčə-

N pöčaldšap (= pöčap) 220

pȫčči-? itr.

N 3S pȫčan тепло стало / it became warm Wa401, 3S pödšan тепло стало 36, pöčak грелся [supposed to be desiderative of pȫt-] 137

Nm pöcak 137

pȫččänčə-

pöčändšang Wb265

pȫj-?

Č imperative pyösek, pyöjîk? [to pyönnang спотел] Pv325, imperativepösêk, infinitivepösku G143



pāpə adverbial

TazTK paabu göön равно / even ten 393



peptäľ chin

Č päptäi (-ei) haka Wa338

OO päptái Wa339, peaptai Wa399, peäptái Wb261

K peptei haka Wa339, peptej Wa399, peptéi Wb261

NP pepti (below the chin) Wa339, Wa399, Wb261

Jel. peptelj läpp, haka: Px1S peeptelm 349, 355, Wb165, Wb261

B peptelj haka 362, 365, Wb165, Wb261, dative pepteldj Pc365, 368, Px1S pepteljm Pp376

Taz peptelj 406, Wb165, peptälj Wb261

Kar. peptelj: dative pepteltje Pc397, Wb165, Wb261



pe̮mpaŋ ~ pompaŋ Tungus

Jel. pömbak tungus 354, Wb226, Ethn.:119

B pömbak [= MO k͔yelom] Wb226, pömbak tungus Ethn.:125

Taz pömbang Wb226, E454, genitive pömban (also written pomban, meaning pömban) E454, pömbat E443

Kar. pombang Wb226



pēmə / pȫmə boots

N pöu черки, stövlar Wa399, Wb262, Wb208, pöu vanliga stövlar, черки / ordinary [Selkup] boots [cfr. hapok Russian boots], Px1S pöum 14, pyöu: pööm 174

MO pöu Wa399

K pöua (pööwa, -a͑), pö́u Wa399, ‹pö›u: Px1S pööweu [without translation] 253

NP pööwэ (-a), pööwa Wb262, pööwê skor: collective -êla 290

Jel. peem черки: genitive peemen ol [tip of the boot] 356, Wb262

B piime [without translation] 365, Px1S piimom (whole paradigm changed to peem-) Pp375, peemэ Wb262, piem- Wb203, genitive piimet Wb304

Taz *peemэ Wb262, genitive peemet Wb203, accusative 3S peememd E475, peem pimy, av renbellingar med skaft av vadmal / boots, from reindeer leg skin with bootlegs of wadmal Ethn.:95

Kar. piem’э Wb262, peem- Wb203



pȫwə? boil? [Not attested outside Castrén. Might be a false translation of ‘boots’. Cfr. however pōji]

N pöu ‹чир?› [the correction is written very small, it seems to lack any ъ in the end. Maybe чирей boil (hardly чир broad whitefish), or error for чирки ‘boots’] (“or köu мозг”) 6, pöu böld / boil: dative pöwend Pc94, Pc168, pöu böld: Px1S pövep (-m) or pööm (contra tj‹off edge›) [again compared to köu мозг] 174, pou пузырь / bladder 206

K pöu böld: dative pöövend: ablative pööweagan 234



pimmə trousers

Taz pimm’э korta benkläder av sämsk / short leg garments of chamois Ethn.:95



pat- to go into; to set (heavenly bodies)

patk͔əlpi-

N 3S patkalpa зашло, упал 56

patarmo

N čelnd padarmu väster, solens nedgång / west, sunset 13

patə gall

N păd(a) galla Wa398, páda, pad 12, pad Wb260, 47, Px1S padop 174, padajek [is green] Wa398, 47

MO pat Wa398, Wb260

Č pāče Wa398, pačê Wb260

OO pač Wa398, Wb260

K patte (-a): padan: -ttond Wa398, *pattэ Wb260

NP pattэ Wa398, Wb260

B pătэ Wb260

Taz *pătэ Wb260

Kar. *pătэ Wb260

patəľ adjective green

N pădal grön Wa398, Wb260, 47

Č pačel Wa398, Wb260

OO *pačel Wa398, Wb260

K paten(‿njuds) зеленый / green [grass] Wa398

NP patai Wa398, Wb260, patal-tiitэ (= tiitэ) [green withe] Wa425

B pătel Wb260

Taz *pătel Wb260

Kar. *pătel Wb260

patəŋ adverb

N padêng (-a-) ek [is green] Wa398

patəńə- to taste gall, to taste bitter

K 3S patting, pattíän (= paring) Wa398, 3S patting 229

B 3S pătenjenga горко Wb260

aorist participle

K pattind-yt (= parind-yt водка) 229

patəlčə- to make green

B pateldšam (-л) färga, måla (med al etc.) / to paint, to dye (with alder bark etc.) Wb254

Taz pateldšam выкрасил / I painted E466, Wb254

Kar. patentjengam [sic, -ntj-] Wb254

patəlčəmpi-

pateldšembam Wb254

pat(t)i or pat(t)ä

NP patti buske Wa400, Wb264, [as correspondence to N mărg ‘bush’] Wa391, Wb237

pātor / pātur boot straps

N pādar подвязка Wa400, pádar подвязка, band 21, paadar Wb264, Wa417, Wb304, Wb313, Pc99, Pc166

Nm? paada͑r Wa400

MO paadar Wa400

Č poadur Wa400, paadur Wb264

OO *poadur Wa400, *paadur Wb264

B pấâter Wb264

Taz *pấâter Wb264

Kar. *pấâter Wb264



patərkäľ adjective of brass

MO? K? Ethn. pad‹u›rgeje желтый мед: Pad‹u›rgeje Go‹b›en Los (kob människa (hud) / person (hide), los namn / name) [“brass-hide spirit”, name of the hero in a tale similar to one of the Ob texts]



počə- tr. to pierce [confused with pōčə- ‘to rip’, throughout given the false meaning ‘gå igenom / to go through’ for the transitive forms]

K (poocau [= pōčə- ‘to rip’] (распорол?,) gå igenom / to go through [the latter should be *potcau] Wb270)

B (poočam gå igenom [replaced with poočeldšam sprätta] Wb270, poočam gå igenom Wb271)

počänčə-

B [poo]-čändšam Wb271

počäćə-

Ob [*pŏčédša]-p driva igenom / to drive through T440, 3S počéšid gick igenom (kroppen) / went through (the body) [ɔ: (the arrow) pierced (the body)] T440, [left column for N] pocédšap Wa403

MO [*pŏčédša]-u T440, pooč(e)dšau gå igenom Wb271

B [pŏčé]-tjam gå igenom Wb271, početjam (= počejam) [without translation] Pv386

Taz *[pŏčé]-tjam Wb271

počäjə-

B pŏčéjam gå igenom Wb271, počejam [without translation] 386

Taz *pŏčéjam Wb271

počälćə-

?K potceldjau [as correspondence to Ob pocédšau] Wa403, 155, gå igenom Wb271

počə- itr. to go through

počäćə-

Ob pŏčédšak gå genom (dörren) / to go through (the door) T440, [left column for N] [pocé]-dšak gå igenom Wa403, počédšak gå igenom 155

MO *počédšak 155



pōčə- to rip

Č puočam Wa403, Wb270

OO *puočam Wa403

K poocau (-ts-) распорол Wa403, Wb208, распорол? (, gå igenom / to go through) Wb270

B (poočam (gå igenom)) [in brackets, translation false] Wb270, poočam gå igenom Wb271

pōčəmpi-

Č puočembam Wa403

K poocembau Wa403, Wb270

pōčäl-

B poočälnam (sprätta en söm / to rip a seam) Wb208

Taz potälnam Wb208

Kar. potalnam Wb208

pōčälčə-

Nm pŏseldāp (poselʃap) sprätta, распорол Wa403, [left column for N] poseldšap распорол, sprätta (2. ‹ri?›va / ‹to tear?›) Wb270

B poočeldšam sprätta upp en söm / to rip a seam Wb270

Taz poočäldšam id. Wb208, poočắldšam Wb270

Kar. potaldšengam Wb208, pootăldšengam Wb270

pōčälčəmpi-

Taz poočäldšembam Wb208, [poočắldš]-embam Wb270

pōčälčälćə-

Taz poočäldšeldšam (-ldjeldjam) Wb208

Kar. [pootă]-ldšeldšam Wb270



pōti ice-hole for net fishing

N pōd hål i isen för fiskefänge Wa398, 13, pód Wb261

MO pood Wa398, Wa414

K pood: dative poottond Pc237, pood: -den: -ttogan Wa398, pood: Px1S pottóu 256



pūčə tube; inside

N puč det inre / inside, dative pučond i det inre: pot-pučond in i trädet (mellan grenarna) / into the tree (in the branches), yd-pučond i vattnet / into the water, ablative pučógan inifrån 82

MO dative pučond, locative *pucogaon 82

Č dative pučond (= synjendä в нутро, rarely used): locative pučógan (= syndjeágan): prosecutive pučoún (= syndjeun) 329

(OO “not pučond, only synnjendэ329)

K dative pucond (= syndjend), locative pucón, pucogaon, (deleted: prosecutive 3S pučound) 82

NP dative pučond mitt i: locative pučogan mittifrån [translated as ablative]: prosecutive pučun genom, сквоз / through 329, 330

B dative pučondš (= šynjend in uti), locative pučógan 387

Taz dative pučondš in i / into, locative pučóǥan, prosecutive pučómen 437



pučo / puču beaver

N pŏdš bäver, бобр Wa399, Wb263, 15, 39

Nm pŏds Wa399

MO pŭčó Wa399, pučo Wb263

Č pŭčò Wa399, pučo Wb263, 235, počo Pc293

K puttso (putco) Wa399, putco Wb263

NP putču (-tč- = -čč-) 286, putču Wa399, Wb263

Jel. puč бобр 356, *pučэ or puč Wb263

B pučэ or puč Wb263

Taz puuč (cfr. puč ‘tinder’) Wb263

Kar. put Wb263

pučuľ tama adjective rat

N podšel-tawa råtta Wa399, Wb263, 15

Nm pŏdsel-tăwa Wa399

B pŭčel-tama Wb263

Taz *pŭčel-tama Wb263

Kar. putel-tama Wb263



pūtəl cheek

N púdal kind Wa398, Wb261, pudal 12, pūdal Wa401, Px1S -lm 174, (Px3S pudaldš [wrong word for puraldšet ‘calf’] Wa401)

Nm puudal Wa398

MO puudal Wa398

Č puudöl Wa398, púdöl Wb261

OO *puudöl Wa398, *púdöl Wb261

K puudêl (-al) Wa398, puudэl Wb261

NP puutál Wa398, puutal Wb261

Jel. Px3S puuteldš 355, *puutel Wb261

B puutel Wb261

Taz *puutel Wb261

Kar. *puutel Wb261



puta attribute soft

N poda‿jek [is soft] Wa401, Wa401, смирный 31, pouda‿jajek ́[sic] мягко, mjuk 47, poda‿jeak [I am calm] 141, G154, poda‿jeak, -jeand, -jek 200

Taz puta-eenga [is soft] 432

putaka

N pudaga id., pudaga‿ek [is soft] Wa401

putaľ adjective

N pŏdal смирный, mjuk Wa401, podal смирный, мягкий Wb266, Wb257, pŏ́dal (pu-) mjuk, смирный Wa401, podal mjuk Wa425, lugn / calm 141, смирный 200, podàl Wb327, podal-gop смирный человек / calm person 31, podal-wač [soft meat] 47

MO pŏtái Wa401

Č počai? Wa401

Taz putal mjuk 432

putaŋ adverb

N podak мягко Wa401



puč(č)aľ adjective calm

K pucai (gum) смирный / calm person Wa401, putcài Wb266

NP putčai Wa401, Wb266



puttu spittle

NP puttu spott Wa358, Wb268

puttol- to spit

K puttonnang Wa358, Wa402, Wb268

NP puttunnang Wa358, Wb268



putta ~ pi̮tta adverbial Russian будто

N pettá, pettá be будто бы 86, petta bы GSL740

Č pîtta будто бы 336

K putta sto будто бы, putta or putta sto likasom 86



pēt adverbial Russian ведь

N pet i sanning, Russian ведь 58, 86, pét 85

Č pet ведь 336

OO *pet 336

K pet 85, 86

NP *pet 336



pitə nest

N pĕd(ä) гнездо Wa399, pédä (ped) bo för fågel och vilddjur 13, ped Wb262, pedä: Px1S pedem 174

Nm? ped Wa399

MO pet Wa399, Wb262

Č pä̆tä̆ bo: dative pätend Pc292, petä Wa399, pä́tä Wb262, pätä: Px1S päteu Pp308, 235

OO pötä Wa399, pö́tä Wb262

K pĭtta͑: Px1S pitteu Wa399, pitte Wb262

NP pittä () bo: dative pittindэ Pc291, pittэ: genitive pitán 286, Wa399, Wb262, Px1S pittim Pp306

Jel. pit bo 356, Wb262

B pitэ Wb262

Taz pitэ E458, Wb262, pit’э bo [as correspondence to N čof‘cradle’] Wb300

Kar. pit bo: dative pitond Pc396, 397, *pitэ Wb262



pitə clay vessel

NP pittэ: Px1S -ttim Wa400, pittê Wb264

pita id.

N pĕdá горшок, латка, lerfat Wa400, 19, peda Wb264, pedä G18

MO pĕta Wa400

Č pĕtä́ латка, lerfat att steka fisk med / clay teller to fry fish on Wa400, pätä Wb264, G18

OO *pĕtä́ Wa400, *pätä Wb264

K pitta: -ttan Wa400, Wb264

NP (pitta replaced with pittэ Wa400)



pītər- to protect

Taz píternam жалею / to spare? Wb273, piiternam E450, infinitive piiterguo skydda / to protect E476

pītərččänčə-

Taz [píte]-rčändšam Wb273

pǖtə- to chase

N pýdap följa (ett djur) på spåren, следил: -ahap Wa402, pydap Wb249, 55, 186

MO [pýda]-m Wa402

pǖtər-

N pydarnap слежу: pydarhap следил: -rlebe 223, pydarnap: -rhap следил, följa på spåren, förfölja Wa402, pydarnap: pydarhap: pydart!: pydargu 55, present, much 186, preterite pydarhap следил 218

pǖtal-

N preterite pýdassap следил: -ldšap Wa402, pydassap: latentive pydaldšap последил (now): imperative pydaldš!: pydalgu 55, 186, 222, -ssap: -ldšap [as stem is given pydarhap следил] 218

Taz latentive? pyytaldšam следил Wb269

pǖtalčänčə-

N pydaldšendšap 198

pǖtaläśpi-

N pydalešpap gå på spåren / to follow on track 222

paṇ- to twine, to turn

MO pănnáu Wa398, pannau сплел, Finnish punon Wb260

pank͔əl- / pačk͔əl-

Č pangannam [without translation]: imperative [false] -ttэ! 325, panǥannam Wa398, Wb260

OO panǥannam вил (tråd) Wa398, Wb260

K pangannau вил Wa374, сплел Wa398, panǥannau Wb260

NP pangannam (нитку) вил Wa374, panǥánnam Wa398, *panǥannam Wb260

Taz pačk͔alnam сплел E467, Wb260, Taz? pačk͔alnam tvinna Wb325

Kar. patk͔alnam [= B tamdelnam] Wb325

pank͔əlpi- / pačk͔əlpi-

K pangalpau id. Wa398, panǥalpau Wb260

Taz pačk͔albam Wb260

pačk͔əlpänčə-

Taz pačk͔albändam Wb260

pačk͔əlčänčə-

Taz pačk͔aldšändšam Wb260

pačk͔əlälćə-

Taz pačk͔aléltjam Wb260

pačk͔əli- itr.

aorist participle

B pačk͔alebel (-lj) [as correspondence to N pačengnak я косый] Wb259

Taz *pačk͔alebel (-lj) Wb259

Kar. *pačk͔alebel (-lj) Wb259

paṇər- > par-

N párnap сплел (now) Pv134, Pv187, parnap сплел, tvinna Wb260, preterite părhap tvinna, сплел: -rlebe: parku: parlel Wa398, 10, preterite parhak вил 198

Nm parnap сплел, свил: parhap свил: latentive partap свил 211, 213

Jel. parnàm fläta 355, *parnam Wb260

B parnam Pv384, Wb260, parnam (= parnengam): latentive? param 385

Taz parnam вил E477, E482, плету E467, Wb260

Kar. *parnam Wb260

aorist participle

Taz parrél-g[um] E482

past participle

N parbal 134, 187, parbalmî плетюшка / wickerwork [braided thing] 187

paräśpi-

N paréšpap плету Wa398, Wb260, 10, 182, вью 134, parešpap fläta 217, 222, gerund parešpele 187

Nm parešpap по маленько вью 211

paräśpänčə-

Nm parespensap 211

parpi-

N părbáp Wa398, parbap сплел (earlier): -pahak: -palebe 10, 182, parbap сплетал 134

Nm parpap свил 211, parbap 213

Taz parpam Wb260

parččə-

N parčap плести хочу: latentive parčendap (-k) 134, Pv187

Nm parcap 134, parcap вить хочу (“from parcap”) (= parcensap), partsap хочу 211

B parčam, parčengam наплету 384, par(t)čam Wb260, Pv385

Taz parčam or parttam вью E477

parččänčə-

Nm parcensap (= parcap) 134, 211

B parčendšam, parčendšengam 384, parčendšam = parčendšéngam 385

parku-

N parguap: parguhap: pargulebe 134, Pv187, future pargulebe försöka fläta 219

paräćə-

N parédšap сплел 134

Nm parédšap скоро свил 211

paṇərə- (< paṇər + tə-) > parə- itr.

N parrak вью (NB. all verbs on -rh- make this form) 134, imperative parra͑k 187

Nm ?parrak вью, parrap (-k) вью (много) (NB. -rap (-k), augmentative) 211

Č panarang плету Wa398

aorist participle

N pardal 134, pardal gup 187

paränčə-

N parendšak вью, плету, fläta, latentive parenendšak 198, 220, 222

Nm parensak вить хочу (“from parnap”) (parensap): latentive parendšendap свил 211

paränčänčə-

N parennendšak 222

parttänčə-

Nm partensap (= parrap) 211

pana or pe̮na crook

panaľ adjective crooked

MO panai косый, skev Wa398, Wb259

Č pănai Wa376, *panai Wa398, Wb259

OO *panai Wa398, Wb259

K panai sned, косый (ett träd som ej låter klyva sig) / (a log that refuses to split) Wa376, Wa398, Wb259, panai sned: panai-kum [bent person] (lab [crooked oar]), panaj po [crooked stick], panai andu [bent boat], pana‿ind [crooked bow], pana eed [crooked village?] 228

NP paεnnai Wa376, pannai Wa398, Wb259

panaŋ adverb

Č panang jeng [is askew] Wa376

K panang eng Wa376, Wa398



panəj- to descend to the shore

K panennjang fara (med båt) ut på floden / to go (with boat) out onto the river = kare-panennjang [I descended to the shore] 156



panal- to destroy

N panannap: -ssap испортил Wa402, 218, 224, испортил, изломал, göra mjuk / I destroyed; to make soft Wb269, panannap: -ssap: -lebe 56

Ob 3S pananned fördärvade T438

MO [pananna-]-u Wa402

Č pánannam сломал Wa361, pánannàm Wa402, panannam Wb269

OO pánannám (-aa- or -a-) 339, *pánannàm Wa402, *panannam Wb269

K panannau Wa402, Wb269

NP pannănnam сломал Wa361, pannannam Wa402, Wb269

B panálnam Wb269

Taz panalnam спортил: panalsam E478, panálnam спортил E469, Wb269

Kar. *panálnam Wb269

past participle

panalbal [destroyed] G149

panaläśpi-

N panalešpap испорчу Wa402, 56, 218

panalpi-

N 3S panalba испорчен Wa402, 140, gerund panalbal(e) eák я испорчен / I am destroyed 104

K gerund wattje panalbele eng köttet är fördärvat / the meat is spoiled, panalbal‿eegang я испорчен / I am spoiled 279

panálbam Wb269, 3S panelba E450

aorist participle

N panalbadal испорчен / destroyed Wa402

panalčänčə-

N pannaldšendšap спортить хочу 198

Taz panaldšä̆ndšam E478

panalälćə-

[paná]-léltjam Wb269

panali- itr.

NP 3S pannaleng сломался / broke down Wa361

panalimpi-

Ob 3S panalmba сломалась T442

OO panalembang я испорчен / I am spoiled 326, 3S kyndö panal(ê)mba лошадь испорчен / the horse is spoiled 326

aorist participle

OO panalembetji kyndö испорченный лошадь / spoiled horse, panalembetji iegang [I am spoiled] 326

past participle

OO panalembie kyndö (= panalembetji) 326

panət-?? [is probably panal-, but *panət- (or *panat-) is the stem to the following derivations]

Č panánnam сломал 317, panannam 319, panannam: imperative panatte! (prop. panat) 325, ††panannap: imperativepanattэ: aorist participle

panattj‹ê› [sic, from *panəj-] G145

panəttə-? [doubtful]

Č panattam в [ту] п[ору] сломал 317, nomen actionis panatettä сломать 319

panəttänčə-? [doubtful]

Č panatténdam хочу сломать 317



pānka

N pānga snusdosa / snuffbox [банка] Wa402, pāngà Wb268, panga 53



pōnčə leg skin

N pondš benling, кыса Wa399, Wb261, 13, Px1S pondšop 174

pondše 150

Nm poons Wa399

MO pondš Wa399

Č poondšö Wa399, póndšö Wb261

OO poondš(э) Wa399, póndšэ Wb261

K poonds: -ou: -ógan Wa399, pónds Wb261

NP pîêndšэ Wa399, pêndšэ Wb261, pêndše 150

B pundš Wb261

Taz puondš Wb261

Kar. puund (-dš) Wb261



pōnčar border, hem

N pondšar nedre fållen / lower hem Wa398, póndšar Wb259

MO poondšar Wa398

Č pōndšar nedre fåll / lower hem Wa398

K? Nm? [in left column, where normally Nm, not K] pṓnsar (or cúuba͑t) Wa398, poondsar Wa417



pe̮n- / pin- to put

N pánnap клал Pv138, pannap клал: -ssap: pallebe: pand!: pangu Wa400, Wb264, 16, 44, 218, 224, šända šogor passap gjorde en ny stuga ́[sic] / I built a new hut [ɔ: oven] 66

Nm pannap клал: passap: latentive pandap id. 212, 3S pánîd Pv193

Ob pannap Pv437–

MO pännau клал (note [the difference between] a and ä) 281, pännau Wa400

Č pännam Wa400, Wb264

OO *pännam Wa400, Wb264

K pannau клал: passau Pv277, Wa400, Wb264

NP paεnnam Wa400, pannam Wb264

Jel. pinnam: pissam 356, Wb264

B pinnam 384, Wb264

Taz pinnam E467, E483, pînnam Wb264, 3S pinned E475

Kar. *pînnam Wb264

aorist participle

N pandal-gup 138

K pandi 277

Taz pindel-g[um] E483

past participle

N panbal 138

future participle

N passá 138

K pasʃa 277

pe̮näśpi-

N panéšpap кладу Wa400, Wb264, 16, 183, panešpap 196

pe̮nčə- / pinčə-

N pandšap положить хочу 138, 198

Nm pansap 138, pansap класть стану 212

Č pändam кладу Wa400

K pandsau класть хочу Wa400, 277

pindšam Wb264

pe̮npi- / pinpi-

N panbap клал да забыл 138, Pv177, panbap положил да забыл: panbahap: panbalebe 192, 3S panba Wa400, 192, 3S panbá положено 16

Nm panbap 212

Taz pinbam Wb264

pinpänčə-

Taz pinmändšam Wb264

pe̮näćə- / pinäćə-

N panédšap положил 138

Nm panédšap клал 212

Taz pitétjam ́[sic] (-n-) Wb264

pe̮nku-

N panguap 138, panguap (-k) клал?: panguhak 192

Nm panguap 212

pe̮nkumpi-

N pangumbap (не знавши) клал 197, pangumbap 221

pe̮nk͔əl- / pink͔əl-

N pangannap положил (много): -ssap: -llebe: -lds 138, 224, preterite pangassap много клал (earlier): latentive pangaldšap (now); infinitive pangalgu 192

B pinǥalnam (pî-) Wb264

Taz pînǥalnam (pi-) клал E467, *pinǥalnam (pî-) Wb264

Kar. *pinǥalnam (pî-) Wb264

pink͔əlpi-

Taz -lbam клал Wb264

pe̮nk͔əlčə- [or latentive forms of pe̮nk͔əl-]

N pangaldšap 138

Nm -sap 138



pi̮ntäs attribute calm, tame

Taz 1. pîntès смирный (= îînjeka), 2. pîntä́s Wb176

Kar. *pîntès Wb176



penčə- to drift, to go with the flow

N pändšak плаву Wa382, pendšak плаву, segla utför floden Wb260, Wa398

Nm pänsak Wa382

MO penčang Wa382, Wb260

Č pendšang Wa382, pändšang Wb260

OO pändšang Wa382, Wb260

K pendsang плаву: -dsesang Wa382, Wb260

NP pendšang Wa382, Wb260

B pändšang Wb221, Wb260

Taz pentang плаву 423, pändšang плаваю E480, Wb260, плаву E483, pendšang Wb221, pändang or pändšang G20

Kar. pendang (= k͔uurang) Wb221

aorist participle

Taz pännendšel-g[um] E483

penčänčə-

Taz pännändšang Wb221

penčəmpi-

Taz pännembang плаваю E480, Wb260

penčäćə-

Taz päntétjang (-ntt-) плаву Wb221

penčäl-

Ob 3S pändšen на низ спустился T457, pänden(n) [sic, -d-] сплыл (лодкой) 156

penčəwəl > penčul adverbial

Č pändel в низ (= tangga) / downstream (flytande nedåt / drifting downstream) 334

*paćə crack

paćəpo ~ paćəmo crack

Tym pačibu дыра / hole 158

Jel. pačubo дира 352

B pačemo hål Wb202

Taz patjebò Wb202

Kar. patjemo Wb202, Wb241

paćol- to split

MO patjonnau Wa401, расколол Wb266

Č patjonnam Wa401, Wb266

K pattjonnau Wa401, Wb266, patjonnau колол 154, gerund patjolle taadarau Wa401

paćolčə-

pattjoldsau Wa401

paćolpi-

MO patjolbau расколол Wb266

Č patjolbam Wa401

K pattjolbau Wa401

paćal- & paćäl- to split

Ob pačannap отсек / cut off T441–, 153, preterite pačassam убил / I killed T458

MO pačannau отсек T439, padjannau: padjassau T458

K pattjannau рублю Wa401, Wb266, pidjen pattjannau топором рубил / I hewed with the axe 231

NP pačánnam (replaced with pačátnam) Wa401

B pačalnamWb266

Taz patjálnam вырубил (все) E469, 1. patjálnam (-c-), 2. patjä́lnam, 3. patjalnam вырубил (все) Wb266, pačä́lnam расколол E469, pačelnam Wb263, infinitive patjalg(o) E451

Kar. *patjálnam Wb266

paćalpi- & paćälpi-

N padšelbap Wb266

Č patjalbam Wb266

OO patjélbamWa401, *patjalbam Wb266

K pattjalbau Wa401, Wb266

B pačalbam Wb266

paćalčə- & paćälčə-

B pačaldšam Wb266

Taz pačä́ldšam Wb266

paćälčälćə-

Taz [pačä́]-ldšeldšam Wb266

paćalälćə-

Taz patjaléltjam, -léltjang Wb266, [pačä́l]-éltjam Wb266

paćət- to hew

N padšennap (-dž-) рублю: -ssap Wa401, Wb266, gerund pačelle yybarap рубить стал Wa354, pačille yybarap секать стал 155, padšennap: padšessap: imperative pačt!: infinitive pačtku 39, padšennap рублю: -sʃap 185

Ob pačennap рублю, jag hugger PvT434–, gerund padšille T441–, pačille k͔oattap сечь, резать стал / I began hewing 153

MO pačennau T449

Č patjennam рублю Wa401, Wb266

OO patjénnam [above n written t or cancelled l] рублю Wa401

K gerund pačalle yybarau рубить начал / I began to hew [as correspondance to Ob pačille] 155

NP pačátnam Wa401, patjetnam Wb266

B patjennam Wb266

Taz pačennang рубил 416, patjennam рублю E480, E469, patjennam, -č̢- Wb266, preterite patjesam E456

Kar. *patjennam Wb266

paćətpi-

Taz patjetpam рубил E480, Wb266

paćətčänčə-

Taz pačettändšang 416, patjettändam Wb266

paćəttə- itr.

N padštak рублю: -dštahak: -dsed!: -čtku? Wa401, padštak: pačtahak: padšet! pačtku 39, pačtak рублю: -hak 185

MO padjettang Wa401

Č paittangWa401

OO *paittang Wa401

K *paittang Wa401

NP pačattang рублю Wa401



*paćə crook

paćəŋ? adverb

K [as comment to panai] pačeng Wa376

paćəŋ-

N 3S pačengn (= k͔ăregn) Wa376, 3S pačengn or -nan косой / [is] skew, 1S pačengnak я косой / I am askew Wa398, Wb259, 10, gerund pačegle косо Wa398

aorist participle

N pačengdal косой / skew Wa398, Wb259, 10



pōćuŋk͔o / pōćoŋk͔o / pōćaŋk͔o wigeon, Anas (Mareca) penelope

N pódšogo свиязь (andart) Wa403, pódšago Wb271

MO poodjango Wa403

Č pootjongo (-g-?) Wa403, Wb271

potjango 150

OO puotjanko Wa403, puotjango Wb271

K poottjango (-g-?) (pootjango) Wa403, pootjango Wb271

NP pêtjungэ?› Wa403, pêtjungo 150, Wb271

Taz poočoko Wb271

Kar. puotjogo Wb271



pućə nose

Tym puč 157

N poč, pudš (-dž) näsa Wa400, poč Wb263, 16, 174, Px1S pudšop 43, podšop 174

Nm podš Wa400

MO poutj 281, pötj Wa400, Wb263 [in both word list the character looks more like ö than ou]

Č pytjö: dative pytjöndä Pc290, Wa400, pyttjö 235, putjö Wb263

OO putjo Wa400, Wb263

K puttje: genitive pudjen Pc237, puttje Wa400, Wb263

NP puttje: genitive putjan Pc291, 286, Wa400, Wb263, Px1S puttjum 306



pućə tree fungus, (TD) tinder

Jel. puč fnöske / tinder 351, Wb197

B puč (eg. pahka, varav fnöske beredes / prop. burl, from which tinder is made): genitive putjen Wb197, genitive putjet-paar fnöske / tinder Wb197, ?puč: genitive pučen (ol) [without translation] 367

Taz putj?, puc̢ it., *puč: genitive *putjen, genitive putjet-par fnöske Wb197, puč fnöske Wb263

Kar. putj Wb197, putj: putjen: putjond [without translation] 397, *putjet-par fnöske Wb197



pećä roach, чебак

N pä̆dšé плотка, fisk (flundra?) Wa403, pädše чебак Wb257, плотка (flundra?), чебак Wb271

MO petj (cfr. pitj gädda / pike) Wa403, Wb271

Č pätjeä чебак Wa403, Wb271

OO peätjä Wa403

K pettje Wa403, Wb271

NP pettje сорога Wa403

B päč(э) сорога: Px1S -čem Wb271

Taz *päč(э): Px1S -čäm Wb271

Kar. petjä Wb271

pećäľ adjective

Č pätjei-guel Wa403

K pettje (-a [sic] (-kuel) Wa403

Taz Ethn. Pečelg [tributary to Taz] Ethn.:78, 83



pēćći / pēś oven

Č pes Wa408

K genitive pečan mokkond за печь / to behind the oven 79



pići axe

Tym pičj yxa 157

N pedš(ä) (-dž(ä)), pedš yxa, genitive pedšet-po yxskaft / axe-handle Wa400, peč (-dš): dual pedšeag Pc170, 23, 86, pedš Wb264, 60, peč, pedš: Px1S pedšep 49, dative pedšend 100, comitative pečehé (pečé) 161, genitive pečet-pak͔ yxskaft / axe-handle 21, pedš: Px1S pedšep 113

MO pĕtj Wa400, petj Wb264

Č petje Wa400, petjèä Wb264

OO pêtje Wa400, petjè Wb264

K pittje: pidjen Pc237, 231, pittja͑ (-e or ) Wa400, pittjè Wb264, Px1S pittjeu Pp257, genitive 1S pittjen-pang yxskaft [the handle of my axe] Wa403, instructive pidjen pattjannau топором рубил / I hewed with the axe 231

NP pittji Wa400, pittjì Wb264, comitative 1S pitjenesi Pp303

Jel. pič 356, Wb264

B pitj 390, pič Wb264

Taz pič 404, pitj’э Wb264, pitje, pitj E474–

Kar. *pitj’э Wb264

pićiľ adjective

Taz collective pičiljmэ 404

pićikətəľ caritive adjective

K petjegedi-g. yxlös / axeless person 66

pićća pike

N pĕ́ča щука, gädda Wa402, pečà Wb269, pečá: Px1S -čam 54

Nm pĕ́čä Wa402

MO pitj Wa402, Wb269

Č pettje, pettjeä Wa402, pettjeä Wb269

OO pettjä Wa402, Wb269

Jel. piča 356, Wb269

B pičä Wb269

Taz piče 404, pitjä, pĭčä Wb269

Kar. pitje Wb269, dual genitive pičéagatkini [to the two pikes] 402

piććaľ adjective

Taz collective pičeljm 404

pāj part

Č naagur puai третья часть / the third part [ɔ: three parts] 298

K pai Russian пай / part (of booty) 68

nāgurmdšel, tētemdšel pai third, fourth part GSL258



paja married woman

N păjá старуха, баба Wa400, Wb264, paja 16, 46, (?deleted: páj‹e›k маленький / small 51)

Ob paja gumma T454

MO paja Wa400

Č paja старуха Wa400

OO paja Wa400

K păja баба Wa400, paja Wa343, Wb169

NP paija Wa400, Wb264

pajaŋ adverb

N pajang eäk я старуха / I am an old woman 141

pajam-

N pajamnak: -fak: pajablage 223

pajampi-

N pajambak я старуха [I have become an old woman]: pajamblage 201, 223

pāńəl / pōńəl bride-money

N pójel (-oo-) brudskatt, калым Wa398, Wb259, pojel 9, poojel 227, 229, Px1S pojelm 174

MO paajel Wa398, Wb259

Č *paajel Wa398

OO puajel Wa398, Wb259

K paajel Wa398, Wb259, 227, 229

NP paajal Wa398, Wb259

B poonjel Wb259

Taz *poonjel Wb259

Kar. *poonjel Wb259



pōji or pē̮ji [?< *pVŋi] boil [cfr. pȫwə]

NP pêaji (= kîr [wound]) [as correspondence to N pulb(a) ‘boil’] Wa398, Wb259

*pak͔

pak͔k͔əl- to hollow, to dig out

N [pakka]-nnáp: preterite pakkassap выкопал: -ldšap: -llebe: -ldš!: -lgu Wa402, pak͔k͔annap выкопал Wb268, pakkasáp: -ldšap: pakkaldš!: pakkalgu 50, pakkassap: pakkaldšap 185

OO gerund pakkalle igam копал да взял [I took it digging it up] 284

K pak͔k͔annau копаю Wa402

B pak͔alnang Wb268

Taz pak͔k͔álnam выкопал E469, *pak͔alnang Wb268

Kar. pak͔k͔álnam Wb268

pak͔k͔əlpi-

N pak͔k͔albap Wb268

K pak͔k͔albau копал Wa402

[pak͔a]-lbam Wb268

pak͔k͔əlälćə-

Taz [pak͔a]-léltjang Wb268

pak͔ər-

N págarnap копаю: -rhap Wa402, Wb268, pagarnáp: pagarháp 50, pagarnak: pagarhap 185

B pak͔arnang Wb268

Taz pak͔arnam копаю Pv412, E480, *pak͔arnang Wb268

Kar.? preterite pak͔arsám 416

pak͔ərččänčə-

Taz [pak͔a]-rčä́ndšang Wb268

pak͔ərpi-

Taz pak͔arpam копал E480, выкопал Wb268

pak͔ərälćə-

Taz [pak͔a]-réltjang Wb268

pak͔tə-

Č pak͔tang Wa402, Wb268

K pak͔tang Wa402, копаю (копал), gräva jord, träd etc. Wb268

NP *pak͔tang Wa402, Wb268

pak͔aptə-

MO pagáttang (-ǥ-) Wa402

pakä teal, Anas crecca

N pagé чирок (liten and) Wa403, Wb271

MO pake Wa403, paké Wb271

Č pageä Wa403, pageä Wb271

OO paageä Wa403, *pageä Wb271

K pakke Wa403, pakké Wb271

NP pakki Wa403, Wb271

Taz pake Wb271

Kar. *pake Wb271



paktə- to jump

N păktak скочил, hoppa: -ahak: -alage Wa402, Wb268, 49, imperative pakta͑k! 49

MO [păkta]-ng Wa402

Č paktang Wa402, Wb268

OO *paktang Wa402, Wb268

K paktang Wa402, Wb268

NP paktang Wa402, Wb268

B paktang Wb268

Taz *paktang Wb268

Kar. *paktang Wb268

paktänčə-

B paktä́ndšam Wb268

Kar.? paktendam

paktəmpi-

Taz paktembang Wb268

paktäćə-

Taz paktétjang скакал Wb268

pak͔təra hare

OO pák͔terà [as correspondence to Č njuo] Wa395



pak͔tor calf of leg

Č pak͔tor (-ur?) vade Wa401, pak͔tor Wb267

OO *pak͔tor Wb267



pok͔ə squirrel’s nest

Č póǥŏ (pok͔) Wa399

OO pook͔ Wa399

K pŏk͔ ekorrbo Wa399

NP pok͔ Wa399



pōk͔k͔ə- or pōŋk͔ə- to go across

Kar. pook͔ang (= puungang) перешел Wb269

pōk͔k͔ətə-

Taz pook͔atam Wb269

Kar. pook͔atengam перешел Wb269

pōk͔k͔ətänčə-

Taz pook͔atändšang Wb269

pōk͔k͔ətəmpi-

Taz pook͔atembam Wb269

pōk͔k͔ətälćə-

Taz pook͔atéltjang Wb269

pōk͔k͔ət(əp)täľ nomen actionis + adjective

Kar. pook͔atel-kî en flod (med волок) / a river (that has a волок) Wb269

Taz *pook͔atel-kî Wb269, Ethn. Pook͔atel-ki волочная река (Russian Pokatka), two rivers, of which one falls in Taz, by its uppermost sources, the other in Yenisei Ethn.:75

B Ethn. Pok͔atelg Ethn.:129



pūk͔a bladder, lung

N púga (-uu-) lunga / lung (deleted: пузырь / bladder) Wa403, puga Wa425, pū́ga lunga 260

MO puuga Wa403

Č puuga lunga Wa373, Wa403

OO puuga lunga Wa403

K puuk͔k͔a fiskblåsa / fish bladder Wa373, Wb203, Wa402, blåsa, пузырь Wb268, puuk͔a fiskblåsa Wa403

NP puuk͔k͔a Wa373

B puuk͔a lunga Wb268, Wb327

Taz *puuk͔a Wb268, Wb327

Kar. puuk͔(a?) Wb268



pi̮kaľ adjective soft

NP pîkkai mjuk Wa401, Wb266

pi̮kaŋ adverb

NP pîkkang eng [is soft] Wa401

pīkəl- tr. to turn

Kar. piigelnam (replaced with piigeldengam) Wb271

pīkəlčə- tr. to turn

N pígeldšap (-ii-) воротил, vända omkring något (en häst, stol etc.) / to turn something around (a horse, a table etc.) Wa403, piigeldšap vända om (vända andra sidan till) Wb271, pigaldšap: pigaldšahap (= koaldšap) свернул, повернул (vända om): -dšlalebe ́[sic]: -dšed! 54, 186

MO piigeldšau Wa403

K piigeldsau Wa403, Wb271

B piigeldšam ([vända] andra sidan [till]) Wb271

Taz piigeldšam воротил E466, E471, Wb271

Kar. piigeldengam Wb271

pīk͔əlčälćəmpi-

Taz piigeldšéldšembam сворочивал E471, piigeldšeldšembam Wb271

pīkəlimpi- itr.

TazTK 3S siitko piigelmba соболем повернулся / has turned into an sable 392

pīkəl- itr. to turn

B piigelnang Wb272

pīkəlpi-

B piigelbang Wb272

pīkəlälćə-

B piigeléltjang Wb272

pīkəlčə- itr. to turn

N piigeldšang воротился (vända sig t.ex. i sängen), завернулся, förändra sig, förvandla sig, förbyta sig / to turn around (e.g. in bed); to transform oneself Wa403, Wb272, 3S pik-eldšek повернулся 6

Ob piigeldšak завернулся 155, 3S kul|dolgand (dsorgond) piigeldšîk человеком (сделался) воротился / he turned into a human T439

K piigeldsang Wa403, Wb272, воротился, vända sig 155

Taz 3S lîmbetk͔o piigeldšenga орлом повернулся / he turned into an eagle E445

Kar. ([piige]ldš[ang] deleted, only piigelnang left Wb272)



paŋə knife

Tym paǥe 157

N pagî or paî kniv Wa400, Pc93, pagi, paî: Px1S paop Pp107, pagê Wb265, pagî Pc167, Pc161, Wa367, Wa419, 26, 113, Pp174, pagi 86, page: Px1S paup 5, pagî: Px1S paup 6, 32, accusative pagep 75, genitive pagen-ner knivskaft / knife handle Wa394, ablative paógon 79

Nm? paî 93

Ob accusative 3S paend (paemd) T456

MO paa Wa400, Wb265, accusative paam, accusative 3S paamd (paemd) T456, seaǥa pa black knife 281, comitative 1S panese Pp256

Č poa Wa400, Wb265

OO pua Wa400, Wb265, Px1S poau 339

K paa Wa400, Wb265, pa Wa338, genitive paan Wa394, ablative paagan 79, instructive paan 231

NP paa Wa400, Wb265, pa Wa338, comitative 1S panesí 303

Jel. pag, comitative pagesa 351, 356, Wb265, pagese 359

B paang 390, pang Wb265, Wb294, Px1S pangom 371, Pp374

Taz pange, paange, pang E446–, *pang Wb265, genitive pangn‿angdil-pyy [whetstone] Wb281, Px1S paangam E442

Kar. *pang Wb265

paŋən niľ piləŋ right side (knife-side)

K paanni höger Wa422, Wb323, Wb273

paŋəka

Č poaga dim. 64, [Č or OO] poaga liten kniv (from poa) 284

paŋəkka

K pakka dim. 64

paŋk͔ə handle

N păk͔ skaft (hos hammare, yxa, jfr. ner) / handle by hammer, axe, cfr. ner Wa403, (på yxa, kniv, hammare) Wb271, pečet-pak͔ yxskaft / axe-handle 21

MO panǥ Wa403, Wb271, pang 281

Č panǥa (-ǥ-) Wa403, Wb271

OO panǥa Wa403, Wb271

K pang, pittjen-pang yxskaft / axe-handle (cfr. paan-nir [knif-handle]) Wa403, *panǥ Wb271

B pak͔ skaft (på yxa, hammare etc.) Wb271

Taz 1. pak͔, 2. pak͔k͔’a Wb271

Kar. *pak͔ Wb271



paŋkə vein

B pang: dual pangóǥ [without translation] 369



poŋk͔ə net

Tym pok nät 158

N pŏk͔ nät Wa399, Wb263, pŏ́k͔ 100, pŏk’ Pc167, pok͔ Pc170, pok͔, poka 15, pok͔ nät, not, ryssja 42, Px1S pokop 172, 174, war-pok not / seine Wa399, war-pok͔ Wb263, toodal-pok͔ nät Wa399

MO ponǥ 281, pong Wa399, ponǥ Wb263

Č ponǥo Wa399, Wb263, pongö Wa392, pongo 235, pongò Pc293

OO *ponǥo Wa399, Wb263

K ponga͑ Wa399, ponǥa Wa392, Wb263, pong: genitive poon [sic!] 243

NP ponǥэ Wa399, *ponǥa Wb263

Jel. pok͔ 356, Wb263

B pok͔: pok͔an 367, nät, not / net, seine Wb263

Taz *pok͔ Wb263, genitive pook͔otk͔o till nät / for net E476

Kar. *pok͔ Wb263

poŋk͔əľ adjective

Taz Ethn. Pok͔olg Ethn.:77, Pokolg, Pok͔olg [tributary to Taz] Ethn.:78

Jel. Ethn. Pókolg Ethn.:119



pi̮ŋaččə- to be lazy

Taz pingačang jag är lat / I am lazy E466, pîngačang E471, pîngáčang я ленив: -česam Wb273

aorist participle

Taz pîngáčendšel-g[um] lat människa / lazy person Wb273

pi̮ŋaččəmpi-

Taz pîngáčembang Wb273

pi̮ŋaččänčə-

Taz [pîngá]-čändšang Wb273

pi̮ŋčərə- to show, to assign

N pöngdšerap указал, ostendere: -ahap: -rlebe: -red Wa400, Wb264, pöngdšerahap: -rlébe: -réd(ä)!: -regu 18

Nm pêngserap Wa400

MO pöngdšerau Wa400

Č pöngderam учил, visa (hur något görs) / I teached, to show how something is done Wa400, Wb264

OO *pöngderam Wb264

K pöngdserang (-u) Wa400, pöngdserau Wb264

NP pöngdšeram Wa400

pi̮ŋčərəmpi-

Č pöngdermbam Wa400

pi̮ŋ(kə)čalčə-

B pînčaldšam (pîntč̢-), -engam Wb264

Taz pînkčaldšam Wb264

Kar. pînktaldengam (pînkč-): -ldesam Wb264

pi̮ŋ(kə)čalčəmpi-

B [pînčaldš]-embam Wb264

Taz [pînkčaldš]-embam Wb264

pi̮ŋ(kə)čalčälćə-

Taz [pînkča]-ldšéldšam Wb264

pi̮ŋkər musical instrument of any kind

Č pönger fiol / fiddle Wa403, *pöngér Wb272

OO *pönger Wa403, *pöngér Wb272

K pöngger trolltrumma / shaman’s drum Wa403, pöngér Wb272



pi̮ŋkələ- to fall

MO pökkeldšang [sic, false] Wa339

Č pöngelang 330, 331, Wa339, Wb164, Wa402, *pêngelang Wb261, 3S pöngeleng 318, 328

OO pöngelang Wa339, Wb164, pêngelang упал Wb261, imperative pongelek! [ɔ: pö-] 333

K pê̆ngelang упал: -lăsang Wa339, Wb164, Wb261, pöngalang 81, pöngelang 82, 229

NP pêngelang Wa339, Wb164, Wb261

pi̮ŋkələmpi-

OO [pönge]-lambang Wa339

pi̮ŋkəlänčə-

Č pöngeléndang Wa339

K pöngeléndsang упаду (хочу) Wa339

NP pengelíndšang Wa339



pǟŋk͔ə elk

N pĕák͔ лось Wa398, peak͔ лось Wb259, 170, dative peak͔og Pc100, peaka or peak͔, 9, peak Pc167, peak͔: Px1S peak͔‹ê›p 173

MO peanǥ лось 281, peang Wa398

Č peänǥa (fåll,) älg Wa398, Wb259, peänǥa [Karlavagnen / The Big Dipper] Wa398

OO piänǥa Wa398, Wb259

K peangǥa 243, péangǥa͑ Wa398, peanǥ (-a) Wb259

NP pianǥэ Wa398, *piänǥa Wb259

Jel. peak͔ älg 355, Wb259

B peäk͔’a: Px1S peäk͔om Wb259

Taz *peäk͔’a Wb259

Kar. *peäk͔’a Wb259

pǟŋk͔əľ adjective

Taz Ethn. Pääkelg [tributary to Taz] Ethn.:83

pǟŋk͔ə hem [mixed with pǟŋk͔ə ‘elk’. Which meaning the other entries have cannot be seen.]

N porg-peak͔ fåll upptill / upper hem Wa398, peak͔ (klädes-)fåll, porǥ-peak͔ Wb259, porgat peaka or peak подол 9

Č peänǥa fåll (, älg) Wa398

OO piänǥa Wa398

K porgan peanga övre fåll / upper hem Wa398



püŋu- itr. to get entangled

Č pyuang запутался Wa403, Wb270

NP pyugang Wa403, Wb270

püŋutə- id.

N pöudak закутался: -ulage Wa403, закутался (запутался) Wb270, pöudak закутался (täcka sig i släde / to cover oneself in the sledge): -lage 58

Nm? pö́’udak Wa403

MO pyudang Wa403

Č pyudang Wa403, Wb270

OO *pyudang Wa403, Wb270

K pyudang Wa403, Wb270

püŋutəmpi-

Č pyudambang Wa403

OO *pyudambang Wa403

püŋutə- tr.

N pyutap запутал 22, 23

Č pyudam Wa403

OO *pyudam Wa403



pasi crack

NP păssi spricka, springa Wa372, passi Wa399, Wb263

B păs Wb263

Taz paas’э Wb263

Kar. pas Wb263

pasäćə- to burst

Ob pa‹s›sedšak раскололся 154, 3S passédšîk раскололся, brast T435

Č paasétjeng [расколо]лся Wa401

pasäćəmpi-

Taz [pase]-tjemba Wb263

pasäjəmpi-

Taz 3S passeimba sprack / burst Wb263

pasəčə- tr. to split

N pahadšap расколол Wa401, Wb266, pahadšap: pahadšahаp: -lebe: -dšed: -agu 38

Nm paasap Wa401

pasəčäśpi-

N pahadšešpap колю Wa401, 38, pahadšéšpap Wb266

pask͔o floor

Č păsk͔o golv (Tataric) Wa362, genitive paskan tjiid på golvet / onto the floor 331

OO pask͔a 285, paśko golv [sic, ś- denoting palatalized s] 339, *păsk͔o Wa362



pōsə attribute the most

N po topk͔al mat самый крайный дом / the edgemost house (po самый?) 55

B puus‿egol первый / the first 361, 370, GSL249, puus‿egot первый раз / the first time 370, с перва 389

TazTK puus‿ek͔alj 393, puos‿ek͔on första gången / the first time 393

Kar. poosegol first 396, poos‿ugol första gången 396



posiŋ adverb suddenly

Č poosung вдруг, plötsligt Wa403, póosung Wb272

OO *poosung Wa403

NP pŏsing Wa403, pŏsíng Wb272



pōzdə adverbial late, Russian поздно

N posda поздо 84



pūsak͔ bowl

K pussak͔: genitive pussaǥan 244, Px1S pussangm Pp259, puosak͔ чашка Wa369, pussak͔ Wb199

NP puusák͔ fat Pc295, NP? pusák͔ Wa369, pusak Wb199

pi̮sak͔ bowl

Č pesak͔ Wa369, Wb199, pösak fat: genitive -aǥan 295, Px1S pösak͔ma Pp311

OO *pesak͔ Wa369, Wb199



pisəj- to laugh

MO pĕsenjáng (-nnj-) смеюсь Wa386, pesenjang смеюсь (-лся) Wb270

Č pesennjang skratta: -ssang: -llebe [sic!, meant to be future]: conjunctive -nnjeng: imperative pesesek, pesejếk: infinitive pesesku 325, pesenjang смеюсь: -ssang Wa386, Wb229, Wa403, Wb270

OO pĕsenjang смеюсь: -ssang Wa386

K pĭsenjang, pisen(n)jang смеюсь: pisassang смеялся Wa386, Wb270

NP pisánnjang: -ssang Wa386, pisannjang Wb270

B pĭsenjang (-nnj-): preterite -šang Wb270

Taz pisennjang Pv421, *pĭsenjang (-nnj-) Wb270, preterite pisešang 425, imperative pisešä́seng 427

Kar. *pĭsenjang (-nnj-) Wb270

aorist participle

Taz pisetjel-g[um] 429

pisəććänčə-

Taz pisečändšang 426

pisetjändšang Wb270

pisəśälćə-

Taz [pise]-šéltjang Wb270

pisäl- to laugh

OO pesennang смеялся Wa386, Wb270

K pĭssennang (replaced with pĭsenjang) Wa386



pār postposition above

N locative pargat через, над (in, e l.) 79, locative and ablative pargan на, на верху, e.g. xer pargan на снегу 81, ket-pargat горой [on the river bank] 161, par [without translation]: plural part 162

Ob locative súrut pargat на птице / on the bird T433

MO locative suurun paargan T433, 79

Č locative and ablative paargan uppå, uppifrån 328

K dative paart 238, locative paargan 238, 79

NP locative paarǥan 328

B locative paargan 387, pargan SQNK

Taz locative parǥan на, prosecutive parmen 436, †pārmet GSL707

pāri noun

N păr вершина, det övre Wa401, pár Wb265, par yta, topp, det yttersta (pot-par tree top) 81, 159, par spets 99, par: Px1S parm or -rop 40, hogot-par [cape] Wa359, dative parond 79, на, на верху, ovanpå, e.g. her (hert) parond на снег / upon the snow 81, prosecutive paruut över, над, через: mát paaruut timba (через) над дом летел / it flew over the house, pot-paruut над (через) деревом / over the tree, haldagut paaruut через пол / over the floor 79, 81, †pārūt GSL707, plural accusative pardap 163

Ob ablative(?) suuruut paarogat, paarógan T454–, local 3S paarógand T442, dative parond(a) T440–

MO paar Wa401, dative paarond T435, 79, prosecutive *paarun 79, †pārun GSL707

Č dative paarond на: puon paarond на дерево / upon the tree, prosecutive paarún uppefter, över: sirn paarún [along the top of the cow] 328

K paar Wa401, Wb265, dative paarond: maad paarond omdeng [sat down upon the house], prosecutive paarun: maada paarun [along the top of the house] 79, paar: dative paarnd 238

NP paari Wa401, Wb265, †pāri GSL707, dative paarind 328, prosecutive [false] paaruan? 328, paaruan, parún (to express ‘through’) 330

Jel. paar вершина: pot-paar trädtopp 356, *paar’э Wb265

B tyymen(-t)-paar lärkträdets topp / top of the larch 362, timet-paar tandens slut / tip of the tooth 362, paar’э Wb265, dative paarond 387

Taz *paar’э Wb265, utan par 405, dative paarend E475, parond 436

Kar. *paar’э Wb265

mātə-pāri & mātən pāri roof

N máda par 80, mada bar 172

Č muadan-baar Wa416

K maada-paar Wa416, Wb302

NP maat-paari Wa416

maada-paar tak Wb236

B máadet-par 363, Wb226

Taz maatэ-paar Wb226

see also k͔uək͔ən pāri ‘shoulder’, numən pāri ‘sky’

pāriľ adjective

B Ethn. Paigán paaral-tu [source lake of Baiha] (Paigán Baicha) Ethn.84

Taz Ethn. Kolta-parel-tu [source lake of Taz], Kolt-pareal-Tu Tas’ käll-sjö Ethn.84



pār adverbial time, раз

N par раз, oker par en gång / once 42, Wa401, 67, šede bar, šede pár twice, nagor bar, nágor par thrice, šedemdšel (par) другой раз / another time, nagormdšel par for the third time, tetämdšel par for the fourth time 67

B ooker par, šide par, naar par 370, 389, nâšäl par столький раз 372



par(ə) scream

N păr skri Wa400, Wb265, par крик 59

MO? par Wa400

Č *par Wa400

K par Wa400

parəkku- to scream

N parkuak кричу Pv190, părkuak кричу: -kuhak: -kulage: -kuk! Wa400, Wb265, 59, 183, infinitive parkugu 22, parkuku ́[sic] 190

Nm parkuak кричу: parkundak кричал ́[sic] 211

MO parkkuang Pv272, Wa400

Č parkkuang Pv320, Wa400, Wb265, 3S parkkung, latentive 3S parkkundö плачет 318, nomen actionis parkuttä кричание: accusative -ttem 319

OO *parkkuang Wa400, Wb265

K parkkuáng: 3S parkkúng Pv272, parkkuang Wa400, Wb265

aorist participle

N parkudal 190

future participle

N parkuhá 190

parəkkuäśpi-

Nm parkyešpap 211

parəkkumpi-

Nm parkumbak реву 211

parəkkuänčə-

Nm parkyensap кричать хочу 211

Č parkkyendang 320

K parkkyendsang 272

parčə- to scream up

N părdšak закричал Wa400, Wb265, 183, pardšak: pardšeláge 22, 59, 190

Č pardang Wa400, Wb265

OO *pardang Wb265

K pardsang Wa400, Wb265

parčəmpi-

Ob 3S pardšemba ревет T448

OO pardembang Wa400

parčəkku-

OO pardakuang Wa400

para

N pará medelåldrig? (Russian пора) / middle aged?, para-gup medelålders man / middle aged man Wa403



parəńə- to be bitter

N 3S părĭk горько Wa398, parik 12, 30

MO 3S paríng Wa398

Č 3S *paring Wa398

K 3S paring 229, Wa398

NP 3S parring Wa398

B 3S parenjä горько Wb260

Taz 3S *parenjä Wb260

Kar. 3S parenjenga Wb260

aorist participle

N păridal горький, bitter, păridal-öt brännvin / vodka Wa398, Wb260, 339, вино 30, parídäel 12

Č parindi-yt Wa398, *parindi Wb260

OO parindi 339, *parindi-yt Wa398, *parindi Wb260

K parind-yt Wa398, 229, parindi Wb260

NP parridi Wa398, Wb260

B parenjidil (-t-) Wb260

Taz parenjindil (-lj) Wb260

Kar. parenjendil Wb260

parəńə attribute?

N pari bittert Wb260, 339. pări-öt [vodka] Wa398, pari yt вино Wa356

MO pari-yt Wa398, Wb260

parəńəŋ adverb

K paring eng [is bitter] Wa398



paräŋ / pariŋ ice-pick

N părik isspjut Wa398, Wb260

MO pareng Wa398

Č pareng Wa398, Wb260

OO *pareng Wb260

K pareng Wa398, Wb260

NP paring Wa398, Wb260

B pareäk (-ng) Wb260

Kar. *pareäk (-ng) Wb260

Taz paräng Wb260



pārūs

Taz Ethn. Parus-tu [source lake of the river (Russian) Párusowa] Ethn.:83



pāral- to return

N pārannak воротился: -ssak: -llage: -rala͑k! Wa402, párannak Wb268, parannak: parasak: -llage: -llák: parala͑k! 49, 185, parannak: -ssak 224

Ob paarannak, 3S paaran (-nn), imperative paaralak T434–, gerund parelle ybak воротился 153

MO [pāranna]-ng Wa402

Č puarannang: imperative 2S puarálak! Pv323, poarannang Wa402, *puarannang Wb268

OO puarannang Wa402, Wb268

K paarannang воротился: infinitive paaralgu Pv276, Wa402, Wb268

NP paarrannang Wa402,*paarannang Wb268

Jel. paarannang 356, Wb268

B paaralnang Wb268

Taz paaralnang 422, Wb268, paarálnang E469, latentive paraldšang E464

Kar. *paaralnang Wb268

aorist participle

K paraldse 276

debitive participle

K paraʃsotti-g[um] (-ss-) 276

pāralpi-

K paaralbau 276

paaralbang Wb268

pāralčänčə-

Č ?puaral?t?›tendang 323

K paaraldsendsang 276

Taz paralčändang 426

pāralälćə-

Taz paaraléltjang заворотился Wb268

pāralčə- tr.

MO paaraldšau (= piigeldšau) Wa403

OO puaraldau ворочу (другого) / I return (someone) Wb268, ?puaraldang effective Wa402

pārat-?? [is obviously pāral-, but *pārat- is the stem to the following derivations]

Č paarannang воротился 317

pārattə-?? [doubtful]

Č -ttang в [ту] п[ору] воротился 317

pāratčänčə-?? [doubtful]

puaral?t?›tendang 323



parja

N parja напапрье, borr / drill (cfr. äčeš small drill) 12



parkə- to squeeze

N pargák snyta / to pinch, to blow the nose: -ahak: -llageWa401, parǥak Wb267, pargak: pargahak: pargallage, -llebe 43

Taz pargak E469

parkəl- or park͔əl-

MO pargannau Wa401

OO pargennam Wa401, Wb267

K [MO?] pargannau jag snyter (?) Wb267

B pargelnam (-k-) Wb267

Kar. *pargelnam Wb267

Taz parkalnam (-kel-) сморкаю E469, pắrkalnam (-kel-) Wb267

parkəlpi-

Taz [pắrka]-lbamWb267

parkəlälćə-

Kar. pargeléltjam Wb267

parkəččə-

Č pargettam Wa401

pōrə platform, storehouse; The Big Dipper

N Px3S k͔êšk͔al-pord Karlavagnen / The Big Dipper 54, k͔eškal-pord Wa382, pord Karlavagnen Wa398, Wb259

MO Px3S pord [The Big Dipper] Wa398

Č poor bår [ɔ: platform = storehouse] Wa400, Wb264, 150

OO poor [storehouse] Wb264

K poor bår Wa400; Px3S poort [The Big Dipper] Wa398, port Wb259

NP pêärэ [storehouse] 150, Wa400, pêär’э Wb264; pêärэ [The Big Dipper] Wa398, pêärê Wb259

Jel. Px3S poored Karlavagnen 355

B puur(э) (puur’э) лабаз / storehouse Wb264

Kar. *puur’э

Taz poor’э [storehouse] Wb264

pōrä id.

B puoreä = kiškael-puoreä [The Big Dipper] Wb259

Taz *puoreä Wb259

Kar. *puoreä Wb259

“pórji” id. [Maybe nomen instrumenti *pōrəpsin, H-dialect /pōrəfi/]

N pórji [above ji is written i, then erased] амбар / storehouse, Px1S porj‹im› 20, pōrji Wa400, poorji ett slags bår, tjänande till förvaringsställe och fisktorkning / a kind of platform for storage and drying of fish Wb264, porjí 91, porji: dative porjind Pc167, 106

poru- itr. to ignite

Č poruang горю / I burn Wa410, Wb272: 3S porung Wb272

OO *poruang Wb272, *porruang Wa410

NP porruang Wa410, Wb272, 3S porung горит? Wa410

porumpi- to burn

Č pormbang горю Wb272, 3S pormba Wa410

OO *pormbang Wb272, 3S *pormba Wa410

NP 3S porumba Wa410

porupčə- tr. to light

MO porčau [‘I lit it’, as false correspondence to N pugosʃap ‘I blew it out’, meaning the opposite] Wa399

Č porttam antända, огонь добыл (спичкой), зажег? Wa410, Wb272

OO *porttam Wa410, Wb272

NP porupčam antända Wa410, porupcam Wb272

B purupčam засветил Wb272

Taz purupčam засветил E466, Wb272

Kar. puruptengam Wb272

porupčəmpi-

purupčembam Wb272

porupčänčə-

MO porčendšau Wa410

pork͔ə any garment for upper body

N pŏrǥ одежда Wa398, Wb259, porǥo päls Wa371, porga 10, porg Pc96, Pc168

Ob porǥ платье, kläder T429–

MO porǥ Wa398

Č pórǥo päls: dative porǥondö Pc293, porǥò Wa398, porgo Wa371, porǥo Wb259, Px1S porgou Pp309

OO *porǥò Wa398, *porgo Wa371, *porǥo Wb259

K porǥa͑ Wa398, porǥa Wb259, porg Pc235, séaǥa porg [black coat] Wa359

NP porǥэ Wa398, Wb259, porgэ Pc290

Jel. porǥ parka 355, -porg 351

B porg’a Pc367, porǥ Wb259

Taz porǥ парка 403, Pc405, Wb259, porǥo, porg E447–

Kar. porg: genitive porgon 397, *porǥ Wb259

see also k͔amə(ľ)-pork͔ə ‘garment of cloth’, konä-pork͔ə ‘sheepskin coat’, kotəŋəľ pork͔ə ‘chamois coat’

pork͔əľ adjective

Č pory koča [pocket, ‘bag of garment’] Wa406

OO *pory koča Wa406

Taz collective porkailmî 403, porgeljmî 404



pur drill

B pur сверло, borr Wb188

Taz *pur Wb188

Kar. *pur Wb188



purə pike

K pur gädda Wa402, Wb269

NP purrэ Wa402, Wb269

purəľ adjective

NP Ethn. Purjaango [‘Pike distributary’, river (settlement) on upper Ket, Russian Колокольные] Ethn.:23



pūrə goldeneye, Anas (Bucephala) clangula

N pur гоголь (en andart) Wa403, Wb270

pūriľa id.

MO púrja Wa403, purja Wb270

Č *pūrja Wa403, *purja Wb270

OO *pūrja Wa403, *purja Wb270

K pūrja Wa403, *purja Wb270

NP puuria Wa403, Wb270



pūrə barren, infertile

B pur-kuldšá гоголь (матька) (som ej lägger ägg, ofruktsam) / female goldeneye that does not nest, infertile Wb270

Taz pur ofruktsam / infertile, pur-k͔um ofruktsam man / infertile man, pur nälkum [infertile woman] Wb271



puroči / purači calf of leg

MO pŭrodš Wa401, [left column for N] puródš wade Wb267

K pŭròds Wa401, purods Wb267, (deleted scrawling without translation: purods 111)

NP purrudši (purruodši) Wa401, purruodši Wb267

Jel. puradš vade 356, Wb267

B puradš: Px1S -dšom Wb267

puračət id.

Taz puradšet Wb267

Kar. purádet: Px1S -denmэ Wb267

puralčət id.

N púraldše͑t икра, vade 46, (pudaldš [sic, being pūtəl ‘cheek’] икра, replaced with:) puraldšet (-nm) (lår) vade / (thigh) calf Wa401, puraldšet lår 101, 202

Nm porálsa͑t Wa401



purk͔ə smoke

Jel. purǥ дым 353, *purǥ’a Wb220

B purǥ’a [дым] Wb220

Taz *purǥ’a Wb220

Kar. *purǥ’a Wb220



pērva

N perwa [the first], perwa första gången / the first time 67



perkə stomach

Tym pärkä mage 157

N pärg det inre, innandöme hos djur, mage / the inner, interior of animals, stomach Wa401, Wb267, pärg(ä) нутро 42

MO pärg (-k) Wa401

Č pärgê Wa401, *pärgä Wb267

OO pärgä Wa401, Wb267

K pärgä (cfr. märg [‘wind’?, or Swedish ‘marrow’?]) Wa401, Wb267

NP pergэ: genitive pergan 291, 286, pergэ [as correspondence to N nandš] Wa394, Wb252, pärgэ Wa401, *pärgä Wb267, genitive pergan Wa418, Px1S pergim 306

Jel. perg mage 355

B pärg брюхо (= nânds): Px1S pärgom Wb267

Taz perg’э: Px1S pergom Wb267

Kar. perg: pergon: pergond 397, *perg’э Wb267



pīrə height

NP piirэ höjd, вышина 300, Wa399, Wa403, Wb262, Px1S piirrim min höjd 300, man oneng [sic, copied from Č] piirrim сам себя (моя вышина) / myself (my height) 300

As auxiliary to *oṇə ‘self’:

N tebenja pir брат сам / the brother himself 72, possessive: 1S nominative onek pírem [I myself], (as accusative:) onek pirep, local onek pireaǥek 72, onek pireagek мне самому 113, allative onek pirene, in. / el. onek pirennan 72, 2S local onendš pireagend 113, 1D nominative onewi [!] pírewi [we two ourselves], (as accusative:) oni piri ́[sic], local oni piregani 72, oni pireagani нам самым 113, inessive / elative oni pirninan, comitative oni pirnihe 72, 1P nominative oneut [!] píreút [we many ourselves], (as accusative:) ont pirut, local ont piregant, inessive / elative ont pirannan 72

MO 1S (oneng or) oneng piireu, man pireu [I myself] 72, oneng pirew я сам, man pireu id.: 2S onend pirel, tan pirel: 3S onda pired (-t), teben pir: 1D oni pirewi, me pirewi: 2D ondi pireli etc. 78

Č 1S oneng piireu сам себя [also piirem, written below the paradigm, ?], 2S (tan) onendä piirel, 3S ondö piiredä, 1D (me) ooni piirewî, 1P (me) oonet piireut 300

††oneng pirem jag själv: †onendše pirel: †ondše pirede: †oni pirewi GSL279

(K The expression onek pírem belongs to Ob dialect [i.e. is not used in K] 72)

(NP see above, not used as auxiliary)

pīrəľ adjective

Taz kumet-piiril pu manshögt träd / tree of a man’s height E442

pirkə attribute high

Tym pirg‿eäk [I am tall], pirg‿iä hög [is high] 158

N pĕrg(a) высокий, perg‿ék высоко [is high] Wa399, pérge, pêrg‿ék, perga pu высокое дерево / high tree 14, 31, pêrgä pu 31, perga pu 65, perg(ä) 200, perg Wb262, 151, pergä 59

Ob perga T433

MO perg Wa399

Č pergä Wa399, Wb262, perg‿iegand [you are tall] 324

OO *pergä Wa399, Wb262

K pirgä̆, pirg‿eng or pirg eän [is high] Wa399, *pirgэ Wb262

NP pirgэ Wa399, Wb262

Jel. pirg 356, *pirgä Wb262

B pirgä Wb262

Taz *pirgä Wb262, pirg E441

Kar. *pirgä Wb262

pirkəŋ adverb

Č pergeng iend [is tall] 324, pergäng jeng [is high] Wa399

OO *pergäng jeng Wa399

K pirgeng 279

pirkəmčə-

N pergämdšap höja / to raise 59

pirkətə height

Č pergedä вышина 319

pirə- to fry

N pĕráp: -rhap жарил: -red!: -rgu Wa402, perap жарил (дерево) Wb268, Wb208, perap: perhap: pered!: pergu 52

K pirau värma, t.ex. träd (för att böja det), steka (mycket fisk till pors) / to heat, e.g. a stick to bend it; to fry (fish to porsa) Wa402, Wb268

Taz piram Wb268

past participle

B pirebel aps [fried food] SQNK

piräśpi-

N peréšpap жарю Wa402, perešpap: perešpahap ужаривал 52

püru circle

N pör круг, круглый, rundel Wb267, instructive pört кругом, около / around Wa401, 47, 54, 81, 83, GSL717

MO pör круг Wa401

Č por [sic, -o-] Wa401, Wb267

OO pör круг Wa401

K pyr круг Wa401, Wb267

NP pyrru Wa401, Wb267

B pyr ring (på finger etc.) / ring (finger- etc.) Wb267

Taz *pyr Wb267

Kar. *pyr Wb267

püruľ adjective round

N pörl rund Wa401, Wb267, 200, pörl mêga круглая игла / round needle 47

Č porý [sic, -o-] Wa401

OO pöryi Wa401, Wb267

NP pyrui Wa401, Wb267

B pyril Wb267

Taz *pyril Wb267

Kar. *pyril Wb267

püruŋ adverb

N pörk кругом / around, pörng‿ek [is around] Wa401, Wb267, 47, pörng‿eák [I am round] 141, 200

Ob pyrk кругом T454

MO pörng‿eng [is around] Wa401, *pyrung 83

Č pörung кругом 330, porng jeng [sic, -o-] Wa401, porung Wb267

OO pörung кругом Wa401, Wb267, †pörung omkring GSL717

K pyrng кругом (кругло) Wa401, Wb267, pyrung 83, †pyr‹u›ng GSL717

NP pyrung (= Č kojang кругом) Wa375, Wb205, 330

B pyrung (-k) Wb267

Taz pyrung кругом 437

Kar. *pyrung (-k) Wb267

pürukkaľ adjective round

K pyrkkai круглый Wa401, Wb267

NP pyrukkai Wa401, Wb267

pürukkaŋ adverb

K pyrkkang eng [is round] Wa401

pürolčə- tr. to turn

Č puroldam [вороти]л Wa403, Wb271

OO puroldam vända omkring Wa403, Wb271

NP pyrruldšam Wa403, pyrruoldšam Wb271

pürolčə- itr. to turn

Č puroldang [вороти]лся Wa403, Wb272

OO *puroldang Wb272

NP pyrruoldšang Wb272



palək͔oŋ cloudberry

N pălgók морожка Wa401, pá̆lgok: genitive -lgon Pc102, palgok Wb266, 41, 202, Px1S palgogm 114

MO palgong Wa401, Wb266

Č palgong Wa401, Wb266

K palgong hjortron 243, pălgong Wa401, Wb266

NP pallokoung Wa401

Jel. palǥok (-ng) 356, *palgong Wb266

B palgong Wb266

Taz *palgong Wb266

Kar. *palgong Wb266



palću- to go around

MO paldjang Wa385

K paldjuang хожу Wa385, Wb225, Wa403, Wb272, 154

NP paldju(w)ang Wa385, paldjuwang Wb272, imperative paldjuk ходи 336

palćupsan nomen instrumenti

NP paldjupsan езда / travel 345

palćol-

Č *paldjonnang Wb272

OO [paldjo]-nnam [sic, -m] обошел, gå omkring Wa403, *paldjonnang Wb272

K paldjonnang обошел, gå omkring (av och an?) Wb272

palćolpi-

OO paldjolbang Wa403

paldjolbang Wb272



palća mother-in-law

N păldšá svärmor Wa399, 15, paldšà Wb263, paldša Wb208

MO păldja Wa399, paldjà Wb263

K ́[sic] paldša (= N paldša) 229

passa (*paśśa) id.

Č păssa Wa399, *passà Wb263

OO *păssa Wa399, *passà Wb263

K passa Wa399, passà Wb263



pūlə knee

B puulэ (puul) Wb263

Taz *puulэ Wb263

pūlə-saji knee

N pulhai knä (hai öga) Wa400, Wb263, 16

MO puul sei Wa400

Č pulзei Wa400, Wb263, pulзai G20

OO *pulзei Wb263

K puulзai Wa400, pulзai Wb263

NP pū́la͑saijĕ (puulsaiji) Wa400, puulasaiji Wb263

Jel. puulsai 356

Kar. puulsai Wb263



pūlpo / pūlpu boil

N pulb(a) böld, Finnish paiset Wa398, pulbaε 10, pulb Pc96, Pc168, Wb259, 6, Px1S pulbóp 174

MO pulbo Wa398, púlbò Wb259, (deleted: pulbo [for пузырь] Wa373)

Č pulbà Wa398, pulbo [without translation] 293

OO *púlbò Wb259

K puulbo Wa398, *púlbò Wb259, pulbo: pulbon (vowel -o) 235

B pulb Wb259

Taz *pulb Wb259

Kar. puulb Wb259



pi̮li bridge

N pêl bro Wa399, Wb263, 15, pêl (päl): dative pêlond Pc99, Pc97, Pc166, Px1S pelm ́[sic] 174, prosecutive 1S pelovek or -jek Pp117

MO pê̆l Wa399

Č päl Wa399, Wb263

OO pêl Wa399

NP pîlli Wa399, pêlli Wb263

B pîl’э Wb263

Taz pîl 404, pîlэ E471, *pîl’э Wb263

Kar. pîl Wb263

pi̮liľ adjective

Taz collective pî́lieljmэ 404

pi̮litə- to bridge

B pîletam -л, broa, göra bro Wb263

Taz pîletam E471

Kar. pîletengam Wb263

pi̮litänčə-

[pîle]-tändšam Wb263

pi̮litəmpi-

Taz [pîle]-embam Wb263

pi̮litälćə-

Taz [pîle]-téltjam Wb263

pelə partner

N pä̆l товарищ (“cfr. pälek half”) Wa403, päl Wb270, Px1S pälem Pp112, pälep 57 (Pc99, Pc169 together with pelu ‘thigh’)

MO *pä̆l Wa403

Č? locative päleágan [without translation] 340

K pälle (, -a): genitive päln Wa403, *pällэ Wb270, päl: genitive päln: collective pälla or pälala [without translation] 235, päl: Px1S päleu 257

NP pällэ kamrat: genitive pälán Pc291, pällэ товарищ: genitive pälan: Px1S pällim 286, 306, Wa403, Wb270, päl: pälan: pälim 286

pelətə- to add, to help

MO päldau прибавил Wa423, Wb273

Č päldam 319, Wa423, Wb273

OO *päldam Wa423, Wb273

K päldau Wa423, peldau Wb273

NP pälletam Wa423, Wb273

B päldengam Wb273

Taz päletam E471, E482, 1. preterite -desam, 2. päletengam (-tam) Wb273

aorist participle

Taz päletendel-g[um] E482, Wb273

pelətänčə-

Taz päletändšam Wb273

pelətəmpi-

Taz päletembam Wb273

pelətälćə-

Taz päleteltjam Wb273

pelətälćəmpi-

Taz pääletéldšembam прибавляю E471, päletéldšembam Wb273

pelətut

Č päldyt прибавка / addition 319

NP pällötut прибавка 345



pelu thigh

N päl lår 52, päl? lår Wa402, päl vade / calf Pc99

Č päl lår: dative pälend Pc294

päl: Px1S päleu G23

K pellu lår: dative pelnd: ablative pelógan Pc237, pella͑ Wa402



peläŋ half, side

Tym takkel belek нижная сто[рона] / downstream side 158

N pälék сторона, половина Wa398, pälek Pc102, Wa371, Wa372, Wb211, Wb259, Wa422, 68, Px1S pälegm 114, 174, pälek 9

Ob peleng Wb206

Jel. peleng halv, mitt 355, Wb259

B päläng 361, 370, Wb206, pä̆́läng Wb259

Taz päleng: dative pälekt Pc406, peläng (päläng) Wb259, päläng E460

Kar. *pä̆́läng Wb259

/ piləŋ

Č peleng: genitive pelegen 295, 298, Wa374, Wa398, Wb259, dative ām‿belengd till andra sidan / to the other side, tam‿belengd till denna sida / to this side, [NP?] dative taai pelangd [to the other side], locative am, tam‿ beleangan, prosecutive am, tam‿belengmen 328, genitive pilengen зang ́[sic] с полову / about a half 331

OO *peleng Wa374, dative *ām‿belengd 328

K pileng половина (en på längden kluven hälft) Wa374, 68, genitive pilen Pc243

NP pilang Wa398, Wb259, Wa422

āmə piləŋ other side

[On page 79 come forms possibly representing denasalized pronunciation -gdə, -g͔g͔ən, if not made artificially by Castrén from N]:

MO dative aa‿bilekt ́[sic] (= taa), locative aa‿bileak͔k͔an ́[sic] 79

K dative aa‿blengd or āblekt ́[sic]: poon, kolttan ā‿blekt ́[sic] [to the other side of the tree, of Ob] = tai‿b(i)lekt ́[sic], locative aa‿b(i)leagan: kolttan aa‿b(i)leagan [on the other side of Ob] = tai‿b(i)leagan, prosecutive ā‿b(i)lekaun or tai b(i)lekaun ́[sic] (from au and pilek (-ng) ́[sic]) 79

peläŋəľ / piləŋəľ adjective

Č -pelei Wb257

OO -pelei Wb257

B -pälel 361, Wb257

Taz -pälel(j) Wb257

Kar. *-pälel Wb257

peläkka / piləŋəkka

N päleka (= pälek) 9, päleka 13, pä́leka: plural pälekat 162, Px1S pälekam 174

Ob ablative pälekágan‿di T447–

MO pelekä Wa374, peleka halv Wa398

K (pilekka) Wa374, pileka 227, genitive pilekas‿sang vid pass hälften / about the half 85

peläkkaľ adjective

B kutil-pälägäl gum с какой стороны / [person] from which direction 372

Taz taail-pälekal på andra sidan belägen / being on the other side [of the river] Wb329

peläkkak͔əľ local adjective

N pälekágal сторонный, ark-pälekágal gup [person on a different side] Wa398



pīla fork

N pila вила, gaffel 18, Wa400



pilćolčə- to whistle

K pildjoldsang (= symdoldsang) Wa408, Wb287 Wa408, свистел, vissla Wb272

NP pildjuldšang Wa408, Wb272

pilćər-

K pildjernang Wa408



goosander, Mergus

N ma en stor, vit andart med svart huvud, spetsig näbb, глаха́рь (харакаль) [ɔ: карха́ль (literary крохаль)] Wa392, Wb244

MO maa Wa392

Č moa Wa392, Wb244

OO mua Wa392, Wb244

K maa Wa392, Wb244

NP *maa Wa392, Wb244

B Wb244

Taz *má Wb244

Kar. *má Wb244



branch

gren, сук Wb238

NP moo Wa390

Jel. muu 354, *mu Wb238

B mu Wb238

Taz *mu Wb238, mo E452, E442

Kar. *mu Wb238

mōla id.

N móla gren i träd: Px1S -lam 31, 42, mṓ(la) Wa390

MO *mṓ(la) Wa390

Č *moo(la) Wa390

K moo(la) Wa390



*mō

mōt- to beat (with a tool)

N muonnap: preterite -ssap Wa392, moonnap бил, (ударил) Wb243, muonnak (= muotak): muosap 58

Ob udêse moonnap рукой махну / I beat it by hand T445, ?moonnap махну 155

MO moonnau, -nnang Wa392, moonnau Wa373, Wb203, Wb243

Č muonnang стегал 316, Wa392, muonnam Wb243, muonnam: [latentive mōttam or desiderative mōtčam:] -ttam Wa373

OO *muonnam Wa373, Wb243

K moonnau стегал: -ssau: moolle daadarau стегаю Wa373, moonnang Wa392, *moonnau Wb243, muonnau стегаю 155

NP muotnam стегал 345, mootnam 285, Wa373, Wb243

B mŏnnam: mosʃam Wb243

Taz monnam: -ssam 416, 418, E483, Wb243, драл E485

Kar. *mŏnnam Wb243

aorist participle

Taz mootel (стегать) 430, mottel E483

future participle

Taz moossa 418

mōtčə-

Taz motčam (cfr. latentive mottam стегал) 418, 416, E449, Wb243, future motčeläpse E449

mōtpi-

Taz motpam E478, Wb243

mōtpänčə-

Taz motpändšam E478

mōtku-

Č muotkuam стегаю (всегда) 316

NP muotkuang 345

mōtäćə-

Taz motétjam (-tt-) бил E483, mootetjam or mottétjam Wb243, motétjam отодрал E485

aorist participle

Taz mottétjendel-g[um] (-t-) E483

mōttə- itr.

N muotak благовещу, ringa till kyrka / to ring to church, slå, бил, t.ex. med ‹unreadable word›, стегаю Wa392, 58

Č muottang стегаю 316

K muottang (-oo-) стегаю Wa392



mi̮ thing (auxiliary noun)

N что нибудь / anything, šända mî что нибудь новое / something new Wa392, Wb244, meha‿mî работа [thing to do]: Px1S mehá‿mam Pp174, plural meha‿mat 178, okermú or dative okerkmuend ́[sic] в одном месте, šedemú or dative sedemuend в двое (на два мести) åtskills / apart, nágormú в трое 147, locative šedemăgan на двух местах, nagormăgan 147, Px1S man‿mêm мой, мое (manmem pagî [my thing, the knife]) 113, Px1S mêm Pp72

MO k͔ai mê что такое / what thing (anything) 76

Č , teben mî [of his], k͔ai mî что нибудь / anything 301, Px1S man mú мое / my [something] Pp300, man muu Wa392, taatjeak͔ muclose place 334

OO , , enclitic, vart ́[sic] som helst / anywhere to ́[sic], expresses neutrum, Russian то: karimî утро, NB Also forms a derivation suffix by nouns, lägerí-mä (-mê) brokigt / something motley. NB sändä mä nytt / something new, seäpka ma [something light], Px1S man mueu 339

K Px1S muêu Pp72

NP : Px1S mêvvэ Pp300, Wa392, näkkerí‿mä brokigt то / something motley 286, näkkerí(ma) (-mэ) Wa393, mimbedi-mê отдано-то / a given away thing, membedi-mê сделано / a made thing, imbedi mê взято / a taken thing 337

Jel. kueilmä (= kuei душа) 352

B mi något, нибудь 361, 372, †kai mы något / something GSL287, Wb244, Px1S man mêm 372, dative ookermend into one piece, šidemend i tu delar / into two pieces, naarmend into three, tiettemend, sombelamend, muk͔tenmend 371, locative tibenjaanamagan (tibenjaanemuagan) by my brother 362–, okermăǥan tillsammans / together, šidemaǥan (по разно), naarmaǥan åtskills / [three] apart 371, ablative? teettemaǥana på 4 särskilda ställen, 4 åtskills 371

Taz något = ting E445, plural -met 404, locative maǥan (meaǥan, mêk͔an) E455–, dative mendэ E444–, Px1S -mêm Pp407, Pp410

TazTK : (collectives:) kumeljm, maateljm, netteljmэ, kîljm, poljmэ, genitive kîljmen (-t), poljmet (-n), dative kîljmend, maateljmend, ablative kîljmeak͔an, poljmeak͔an Pc391

Kar. något: Px1S mên 399, dative -mênd 402, as collective: iiteljmэ villages Pc397

see also ǖtəľ mi̮ ‘evening’, k͔arəľ mi̮ ‘morning’, k͔aməľ mi̮ ‘garment’, konärəľ mi̮ ‘fur coat’, üssamə ‘nart’, ōkkər mi̮k͔ən ‘in one place’



mē- to do

N méap сделал Pv131, mḗap сделал: mēhap: mélebe: méd: mégu Wa389, 41, 150, 185, сделал Wb235, preterite mehak пек, сделал / I baked, I made 30, infinitive meegu 9

MO miegau Wa389, Wb235

Č miegam сделал Pv321, 315, miegam (-ǥ-): miesam: mieleu Wa389, Wb235, 150

OO miegàm сделал 340, *miegam Wa389, Wb235, 3D míe’îtji Pv321

K mḗgau сделал Pv274, meegau делал: meessau: meeleu Wa389, Wb235

NP meiggam сделал: meissam 344, Wa389, Wb235, 150, 3S meigat 321

Jel. meegam 354, megam Wb235

B meengam Wb235

Taz meengam 416, E477, E481, E484, Wb235, latentive meendam E449, E477, E484, imperative meengä́šeng E460–, infinitive meäko сделать 429

TazTexts latentive3D mendedi gjorde 465

Kar. preterite meesam Pv416, *meengam Wb235

aorist participle

Taz meendel E481, E484

past participle

N mebel‿mî [made thing] (means ‘my work’, “my done”, takes ‹verbal?› suffixes) 178

Taz mépel E443, meebel E454, meepel (-elj) gjord / made Wb235

future participle

N meha‿mî работа [thing to do] 174, meha‿mî koček много ‹работ› / there is much work [much to do] 178

mēśpi-

N mešpap делаю Pv178, mešpap Pv196, méšpap делаю Wa389, Wb235, ?mešpap: mešpahap 41, latentive méšpendak id., пеку / I do, I bake Wa389, mešpap: mešpendak пеку 220, mešpendak 30, mešpendap Wb235, mešpandak делаю по маленько 198, infinitive mešpagu 196

aorist participle

N mešpadal 196

future participle

N mešpaha 196

mēśpimpi-

N 3S mešpamba делано (сделано) 196

mēśpänčə-

N mešpendšap Pv196

mēčə-

MO meedšau Wa389

K meetsau, metsau (metcau), métcau сделать хочу 274, mētsau (-ee-), meetcau? сделать хочу Wa389

NP meitčam, latentive? meitčindam 344

méčam (from -nčam?) Wb235

Taz meečam or méttam (cfr. latentive meendam делал) E477, meečam, meetam (cfr. latentive meendam сделал) E449, meečam (cfr. latentive meendam) E481, 416, méčam E484, 3S mečenged E459

aorist participle

Taz mečendšel gott görande [who will do] E459

~ mēnčə-

N mendšap хочу делать: mendšahap хот‹ел› делать Pv178

Č miendam Wa389, stolule miendam столом сделаю / I will make it into a table 284

mēčänčə-

NP meitčindšam 344

mēmpi-

N membap сделал Pv178, Wb235, сделано 182, 3S memba сделано 179, membap от меня сделаю [sic, not ‘сделано’], 3S memba делано (сделано) 196

Č miembam Wa389

OO *miembam Wa389

K mémbau сделал 274, meembau Wa389

NP meimbbam ́[sic] Wa389

meembam Wb235

Taz 3S meemba E476

aorist participle

NP membedi-mê сделано / a made thing 337

mēlćə-

Taz meeltjam сделал (завсем) Wb235

mēkku-

N preterite mekuhak, future mekulebe försöka göra / try to do 219

Č mie(k)kuam сделиваю 315

mēkkumpi-

N mekumbap (не знавши) сделал 197, 221

mēk͔əl-

OO preterite [mie]-ǥassam (to miegàm сделал) 340

mēku- itr. to make oneself

Ob 1P mégut сделались / we made ourselves: čardšé sule meegut родны стали / we became related [we made us relatives] T454–

Č 3S si ule mieguan собольём сделался / he turned (made himself) into a sable 284



mi- to give

N mĕap отдал Pv131, meap дал Pv203, mĕáp отдал: mĕháp: mĕlébe: mĕd: mĕgu Wa391, Wb235, 41, 150, meáp: meháp 185

Ob meap Pv446–

MO ˜mĕgau Wa391, megau Wb235

Č mîam (mu-): imperative 2S mêdä Pv321, mîam отдал 315, miam (-ê-, -î-) or mîam: mêsam: mêleu Wa391, *migam? Wb235, future meleus Pv316

OO mîam Wa391, migam? Wb235

K mígau отдал Pv274, mígau: missau: mileu Wa391, Wb235, miau 150

NP miggam: missam Pv321, 344, 345, Wa391, Wb235

Jel. migam 354, Wb235, future milaps дам 360

B mingam дал 361, mingam Wb235

Taz miingam giva 416, míingam: 3S míinged Pv412, mingam E477, E484, Wb235, latentive 3S mind дал, conditional mimmäm PvE459, imperative ming, mit E447–, infinitive mieko отдать 429

Kar. mingam Wb235

aorist participle

Taz mindel E484, mĭndel [given] Wb235

past participle

Taz mipel 432, mipel (-lj) E443, mipelj Wb235

minčə-

Ob mendšap T431–

Č mêndam 321

K mindsau отдать хочу 274

NP mindšam 344

Jel. mindšam даю 360

Taz mindšam E477, (cfr. latentive mindam дал) 418, 416, Wb235, 439–, mindam or mindšam E484

minčänčə-

Taz minnendšam дать хочу E449, E460

mimpi-

Ob 3S membad T445

Č membam 335

K mimbau отдал 274

Taz mĭmbam 432, mimbam Wb235

aorist participle

NP mimbedi-mê отдано-то / a given away thing 337

mimpänčə-

Taz mimmändšam Wb235

mikku-

Č mîkkuam отдаю 315

NP mikkuwam даю 345

milćə-

Taz miltjam отдал Wb235

*mī-

mīntəľ (aorist participle) sharp

Jel. míndil (= aangdesemil vass) 349, Wb163

B míndil (= aangdesemil) Wb163

mīr- to carve, to plane

N mĭrnap строгаю: -rhap строгал: -rlage (-lebe): -rek: -rgu Wa390, 223, mirnap: mirhap: mirlage: míra͑k: mirgu 37, 185, 188, mirnap строгал 147, Wb238

MO mĭrnang Wa390, *miirnau Wb238

Č miernam Wa390, Wb238, G25

K miirnau строгал 276, Wa390, Wb238

NP mirnam строгал 343, Wa390, Wb238

B mirnam Wb238

Taz mirnam строгал E477, mirnam E467, Wb238

Kar. mirnam Wb238

aorist participle

B miirel-g[um] Wb238

mīrpi-

B mirbam Wb238

mīrččə-

NP mirtčam стану, latentive mirtčindam строгаю 343

Taz mirttam or mirčam E477

mīrččänčə-

NP mirtčindšam 343

mīrə- (< mīr- + tə-)

Kar. miiram (= mirnam) Wb238

aorist participle

N mirdal-g[up] 188

mīränčə-

N mirendšak строгаю по маленько 198, mirendšak строгаю 222

mīränčänčə-

N mirennendšak 222

mīk͔əl- to carve, to plane

N mieǥannap строгнул (раз) Wb238, miegassap: miegaldš 37, 218, preterite mieǥassap (раз) строгнул: -ldš! Wa390, miegannap: miegassap: miegallébe: miegaldš! 185, preterite mieǥassap 147

MO miéǥassáu отстр[огнул] Wa390

Č mieǥannam Wa390, 3S? mieǥannan hyvla [probably error for 1S -m] 340, preterite miegassam G25

K mieǥannau (-g-) Wa390

NP mieǥannam Wa390

B mieǥalnam Wb238

Taz miek͔alnam строгнул E467, 1. *mieǥalnam, 2. miek͔alnam Wb238

Kar. *mieǥalnam Wb238

mīk͔əlčänčə-

[mieǥa]-ldšändšam Wb238

mīk͔əlpi-

[mieǥa]-lbam Wb238

mīk͔əlälćə-

Taz [miek͔a-]léltjam Wb238

hole

NP (myy) hål Wa372, my Wa391, Wb241

B myy hål Wb241

Taz *myy Wb241, Wb289

Kar. *myy Wb241



mumpəľ thimble

mumpəľəľ mūnə adjective forefinger

Taz 1. mumbelel-muun, 2. mumbeljil [forefinger] Wb227

mīmə adverbial past by, Russian мимо

N mima förbi, мимо 82, GSL717



māt house

N māt дом, hus Wa389, maat Wb236, 150, mat Pc101, Pp113, 172, mat (-n) Pc170, mat: caritive matkalek 24, dative maatt(a), matt домой / home, locative and ablative maatkan дома, из-дома, local 1S matkaek дома, домой, elative 1S mánna‿nan из-дома / from [my] home 84

Ob dative maat(a), locative maatk͔an Pc429–, 84

MO maat Wa389, dative *maatta͑, locative and ablative *maatk͔an 84, Pp260

Č muat Pc296, Wa389, Wb236, 150, 284, Px1S muatma Pp312

OO *muat Wa389, Wb236

K maat Pc246, Wa389, Wa396, ablative maatk͔an 79, dative maatta͑ домой, locative and ablative maatk͔an дома, из-дома 84, comitative maasse 230, Px1S maanm Pp260

NP maat Pc296, Wa389, Wa396

Jel. maat: Px1S manma 354, maanm 377, dative maatt(э) Pc359, maatta šeernang [I entered the house] 356

B maat: maaden Pc369, mâât Wb236, dative maatta домой 388, locative maatk͔an дома 388, Px1S maanm Pp377

Taz maat or maatn: maaden Pc406, 404, *mâât Wb236

TazTK maat 391

TazTexts maat, maan 463–

Kar. maat Pc398, Pc402, 394, 397, *mâât Wb236

see also mātə-pāri ‘roof’, numəľ māt ‘church’

māt(ək)ka

Č muakka or muatka dim. 64

K njuunjokka maakka избушка 64

mātəľ adjective

Taz collective maateljmî 404

TazTK collective maateljm

Kar. collective maadeljmî юрты 402

mātkətəľ caritive adjective

K maatkade-g. houseless person 66

Taz maatketil 435



māta door

Tym mada dörr 158

N mā́da (maadá) dörr Wa392, máadà Wb244, máda: Px1S -dam 47, máda, maada 140

MO maada Wa392

Č muadà Wa392, Wb244, moatá Wa372

OO muada 326, *muadà Wa392, Wb244

K maatta Wa392, maattà Wb244

NP maatta Wa392, *maattà Wb244

Jel. maata 355, Wb244

B maata Wb244, maada 386

Taz *maata Wb244

Kar. *maata Wb244

mātan topə door’s foot = threshold

MO maadan-tob [tröskel / threshold] Wa372, maadan (-эn) toob Wb203

Ob locative măd(a)‿topk͔an vid dörren / by the door T445

K maattan-toppa eg. dörrens fot / prop. foot of the door Wa372, maattan toppэ (-a) Wb203

mātan tōp door’s brim = threshold

OO muadan-tuob [threshold] Wa372

mātan āŋ door-opening = threshold

B maadan ak (-ng) [threshold] Wb203

mātan salčə door-post = threshold

Taz maatas-saldš [threshold] Wb203

Kar. matas-sald Wb203



mačə- to cut

N mădšap резал: -ahap Wa390, Wb239, Wa411, 39, 224

Nm măsap резал ([N] madšap) 212, *mačap 224, măsap (-ds-) Wa390

Ob 3S madšid (-dšed) T445

MO mačau Wa390, Wb239

Č māčam Wa390, mačam Wb239

K matcau Wa390, Wa382, Wb239

NP matčam резал 344, mătčam Wa390, Wb239

Jel. mačam 354

B mačam Wb239

Taz mačam: -esam 416, E469, E482, Wb239, резал 428, E485, preterite 3S mačes E446–

Kar. matam Wb239

aorist participle

Taz mäčäl (mäčel) ́[sic] or mačandel 430, mačedšel or mačendšel E482

past participle

Taz mačebel skuren E454

mačäśpi-

N mădšešpap режу Wa390, madšešpap: madšešpahap: -špet! 39

Ob 3S mačešpad T445

mačänčə-

Č mačendam Wa390

K matcendsau Wa390

NP matčíndšam режу 344

Taz mačändšam 416, Wb239

mačəmpi-

N gerund madšembal(e) eák jag är skuren / I am cut 140

3Ssuurm maǯemba the animal is wounded [cut], gerundmadзembal‿eang jag är sårad / I am wounded G149

mačembam Wb239

Taz 3S mačemba E454

past participle

OO maačembie utэ sårad hand / wounded [cut] hand (= maačembetji) 326

aorist participle

OO maačembetji sårad 326

mačəmpänčə-

mačemmändšam Wb239

mačäćə-

Taz mačétjam отрезал E485, Wb239, mačetjam резал E483

Kar. mattétjengam Wb239

aorist participle

Taz mačétjendel-g[um] E483

mačäl-

Taz mačä́lnam резал E469, Wb239

mačälčänčə-

Taz [mačä́]-ldšändšam (-e-) Wb239

mačälpi-

Taz [mačä́]-lbam Wb239

aorist participle

Taz man mačälbedel kuel min skurna fisk / my cut fish E454

mačälpänčə-

Taz [mačä́]-lbändäm Wb239

mačälälćə-

Taz [mače]-léltjam Wb239

maččə-

MO matčau резал Wa372

Taz mačang (-tč-) строгаю Pv424

maččər-

Taz mačernam режу Wb239, mačernang Pv420

maččərččänčə-

Taz mačerčändšam Wb239

maččərälćə-

Taz mačeréltjam Wb239



mātur hero

N? [rather MO] maadur ([N] -êr) богатырь Wa389, mádur Wb237

Nm maador Wa389

maadar, maader, maador, maadur 230

Ob maadar [initially consequently changed to maadur = MO] PcT430–, maadar and [MO] maadur 153, genitive maadern, maadarn T432–

MO maadur [for Ob maadar, but never explicitly labeled as MO] T430–

OO múad‹_›r Wa389

K maadur Wa389

NP máatûor Wa389

Jel. maader 354, *mââter Wb237

B mââter Wb237

Taz *mââter Wb237

Kar. *mââter Wb237



mātər- to beg, to ask

Taz maaternam прошу E480, maaternang прошу, begära Wb246, optative 2S maaterländ E447

mātərpi-

Taz maaterbam просил E480, Wb246

mačk͔olčə- to erect

NP mačkúldšam (дерево поставил / I raised a tree) Wa395



mūt fathom, bosom

Č muut пасух, barm / bosom: Px1S muutma Wa390, Wb239



mūč(ə) river bend

B muuč (-tn) волок, att draga båten över, bildad af flodens krokig‹het?› / place to haul the boat, in a river bend Wb245

Taz muuč Wb245

Kar. *muuč Wb245



mūtə- to bark

N múdak (-uu-) лаю: -ahak Wa390, mudàk Wb239, mudak, 3S kanak mudan собака лает / the dog barks 39

Nm? 3S múuda͑k Wa390

MO muudang Wa390, Wb239

Č muučang Wa390, Wb239

K muuttang Wa390, Wb239

NP muuttang Wa390, Wb239

Jel. latentive 3S? muut 3rd person лает [rather noun] 354, Wb239

B latentive 3S? muut (3rd person) [with question mark, rather noun] Wb239

Taz *muut Wb239

Kar. *muut Wb239



mī̮tə liver

N mùid lever 20, mùid Wa389, mî́d Wb236, mued(э) 42, muid, mued 160, mùid: Px1S -dop 174

Nm mî́d Wa389

MO mî̆d Wa389

Č mîîdä Wa389, mî́dä Wb236

OO mî́îdэ Wa389, Wb236

K mûida͑, mîîda͑: Px1S mîîttou Wa389, *mîîdэ Wb236

NP mîîdэ Wa389, Wb236

Jel. mî́d 354, míd Wb236

B mî́îdэ Wb236

Taz mîîtэ Wb236

Kar. *míd Wb236



mī̮ta younger brother

N mîda (-ûi-), mîîda yngre bror Wa389, mî́da Wb208, mî́dà Wb236, mîda: Px1S mîdam 12, 44, 173

Nm mî́da Wa389



mettä? adverbial

Taz mättä кажется / it seems E461–, mättä () думал E462, mättä вот! E485



mitə- tr. to reach

N mĕdáp догнал: -ahap: -elebe: -ed!: -egu Wa389, 10, medak ́[sic] догнал Wb236

MO mĕtáu Wa389, metau Wb236

Č metam Wa389, Wb236

K mittau догнал: mittasau Wa389, Wb236

NP mittam Wa389, Wb236

[the right column for Tundra dialects is empty in word list 2]

mitäśpi-

N medešpap: -pahap 182, 222

mitänčə-

N mĕdendšap догоняю Wa389, 10, medendšap (хочу догнать?) догоняю: preterite -dšahap 182, 220, 222, medendšak догоняю (from medap) 198

Nm medensap Wa389

MO mĕténdšau Wa389

Č metendam Wa389

K mittedsau (хочу) Wa389

mitəkku-

N mĕ́dakuap догонял Wa389, Wb236, Pv197, 221, preterite medakohap 10, 182, догонял 218

Č mĕdekuau (mĕdä-) догонивал? Wa389

K midêkkuau догнал (он ушел) Wa389

aorist participle

N medakudal 197

mitəkkuänčə-

N medakyendšap хочу (стану) догнать 197, (medakyendšak догонять хочу) 198

mitəkkumpi-

N medakuombap не знавши догонял, 3S medakumba [as passive participle] Pv197

mitəmpi-

OO metembam Wa389

mitə- itr. to arrive

N medak? дошел Wa389, medak дошел, hinna Wb236

Ob medák T441, metang Wa389, metak дошел 153, 3S mĕ́täk, medak, metan, medan T429–

medang 150

MO *metang Wa389, Wb236, metang (= mysembang [ripened, got ready]) Wa391

Č mĕtang Wa389, *metang Wb236

OO *mĕtang Wa389

K mittang дошел Wa389, Wb236, 150

NP *mittang Wb236

Taz mittang E453

mitänčə-

MO midénšang T446

mitəkku-

N medakuak: -kuhak (changed to transitive medakuap: -kuhap) 197

mitərə- tr. to lead

Ob 3S medärid дошел (from medak) 156

K mittearau принес 156

mītə end

Ob dative midä́nd: to nuun mĭdänd (čibend) вечно / forever (den där (den andra?) världens ände / the end of the other world, midä́nd related with medak) T446, tonun midänd вечно T460, to|nun midänd? (= tonu čibend) вечно, cfr. medak дошел 155

mitə adverbial as [obviously imperative 3SO from mi- ‘to give’]

B mite, mit liksom (как равно, будто): mite loka liksom räv / as fox, mite äte liksom ren / as reindeer, mit alakuna liksom båt / as [of my?] boat 390

Taz mittэ liksom 453, будто E461, равно как, будто бы E440



mīttə- to touch

MO miittau тронул Wa409, Wb245, míittau Wb229

Č miittam Wa409, míttam Wb245

OO *miittam Wa409, *míttam Wb245

mīttəmpi-

MO -mbau id. Wa409

Č miittembam Wa409

OO *miittembam Wa409



manə penis

Jel. man manslem 358, Wb245

B maan’э penis Wb245



māna fool

N [predicative or adverb] maanak я безумный / I am mad Wa391, я дик / I am wild Wb241

mānaľ adjective mad, wild

N maanal дикий, vild, galen Wb241, mánal-gup (-aa-) (безумный, ) дикий / (mad, ) wild [person] Wa391, manal-gup безумный 49

MO maanal Wa391

Č moanai Wb241, moanai-g. дикий [wild person], –suurm [wild animal] Wa391

K maanai Wa391, maanai (gum) [mad person] Wa391



mančə glade (ētə-mančə ‘yard’)

Ob mandš улица: dative mannondš aldšek упал на улицу / fell out [in the yard], mannondš (= pone) T433, mannondš = poone, out 154

K mandša͑ улица: dative mandsond 154



mančə- to glance

NP mandšam смотрел Wa391, Wb240

mančəmpi- to watch

N mănnambap смотрю: -bahap: -bed!: -bagu Wa391, Wb240, 40, 221

Ob mannembap Pv436–, mannembak T448, latentive mannemendap T445

MO *mănnambap Wa391

Č mannembam: -besam Wa391, Wb240

OO *mannembam Wb240

K mandsembau смотрю: -mba͑sau Wa391, mandšembau [sic, -dš-] Wb240

NP mandšámbam смотрю Wa391, mandšambam Wb240

Jel. mannembap 354, *mannembam Wb240

B mannembam Wb240

Taz mannembam 428, E471, Wb240

TazTexts optative mannembeläm 463

Kar. mannembengam Wb240

mančəmpänčə-

MO mannemendšau T445

[manne(m)]-mändšam Wb240

mančäćə-

Ob mandšédšak T444–, latentive mandšéčendak сглянул (changed to desiderative mandšédšendšak) T445

mančəkkolćəmpi-

Taz măndšekoltjembam сматриваю E471



mānči- to measure

N mandšap мерил Pv191, mā́ndšap мерил: -ahap: -elebe: -ed!: -egu Wa390, maandšap Wb238, mándšap: mándšahap: mandšelébe: mandšéd!: mandšegu 37, mandšap 185, 224

Nm mānsap Wa390, mansasap ́[sic] 224

MO maandšau Wa390, Wb238

Č moandšam Wa390, Wb238

K maandsau Wa390, *maandšau Wb238

NP maandšiam, maandšam Wa390, maandšam Wb238

B mâândšam Wb238

Taz maandšam смерил E480, E483

Kar.? mandam (d = ): preterite -ndesam Wb238, mačam [sic, probably ‘to cut’] Wb238

aorist participle

Taz maannendšel E483

mānčäśpi-

N māndšešpap Wa390, maandšešpap мерю Wb238, mandšešpap 37

Nm mansešpap Wa390

mānčänčə-

N mandšendšak ́[sic, lacking queue reduction] хочу мерить 191

Č moannéndam мерю Wa390

maannändšam Wb238

mānčimpi-

Taz maannembam смерил E480, Wb238

mānčimpänčə-

Taz mannemändšam Wb238

mānčäjə-

B maandšejam Wb238

mānčäćə-

Taz [maandše]-tjam Wb238

Kar. mattétjengam [sic, probably ‘to cut’] Wb238

mānčəntə-? itr.

N mandšendak ́[sic, lacking queue reduction] 191

mānčikkolćəmpi-

Taz maandšekoltjembam смериваю E471, Wb238

mānči measure

OO moandše мера Wa390, moandšê Wb238

NP maandši Wa390, maandsi [sic, -ds-] Wb238



mančəčə- to finish

N măndšadšap окончил: -dšelebe: -dšed! Wa390, Wb235, mandšadšap, -k: mandšadšahap: -dšadšelebe: -dšadšed! 40

Nm kerlé mandšasap окончил драть / I stopped flaying 215, mansasap Wa390

Ob koalle mančap убить скончил / I finished killing 153, 3S mantšid скончил T434, future mančeleps скончаю T445

mančəčänčə-

Ob mančéndšak skall göra ända T441

mančəčəmpi-

Ob 3S mančembad скончал T445

mančərə-

N [măndša]-rap Wa390

mōnpa adverbial

Taz moonba, moomba говорят (слышно), man säger / is said (that...) E441



mūnə finger

N mún, muun finger Wa389, Wb237, mun Pc96, Pc100, Pc168, 15, Px1S munop 112, múnop 174

MO muun Wa389

Č muunö: dative muunöndö Pc290, 284, Wa389, 235

OO múunэ Wa389, Wb237

K muun: dative munond Pc235, Px1S muunou Pp257, muun Wa389, *muunэ Wb237

NP muunэ Pc290, Wa389, Wb237

Jel. muun 354

B muun’э: Px3S muunedš (fingers except for thumb) Wb227, Wb237, plural Px1S muuniim Pp373

Taz muun 403, Wb227, *muun’э Wb237

Kar. muun Wb227, *muun’э Wb237

mūnən kuəsə fingerring

Taz mun kues ring Wb245

Kar. muunt kî̀s Wb245

mūnəľ adjective

Taz collective muuniljmî 403, muunieljmы 404

mūntə piece

N munda (see below) 57

mūntəŋ adverb wholly, in one piece

N mŭ́nda͑k все, mundang and [all of the boats] Wa392, mundak (or munda), mundang and 57, ˜mundak Wb242, mundang äramban [he is the oldest of all] 65, mundak kuenba все ушли / all went 75, †mundak, †mundang alla GSL287

Ob mundak k͔oanned всех убил / he killed them all 440

Jel. mundeng весь 354, *muundeng Wb242

B mundeng 372, muundeng Wb242, muundek soma всех лучше / best of all 373

Taz *muundeng Wb242, mundeng, mundek 439–

Kar. mundeng все 399, *muundeng Wb242



mi̮ni- to bend

N mê̆nap (mûenap) нагиб, böja Wa392, mênap Wb242, menap: -hap 56

MO mê̆náu Wa392, mênau Wb242

Č menam Wa392, mênam (-ê-?) Wb242

OO *menam Wa392, *mênam Wb242

K mênau (-e-) Wa392, *mênau Wb242

NP mênni(g)am нагиб Wa392, mênnigam Wb242

B mînam Wb242

Taz *mînam Wb242

Kar. *mînam Wb242

mi̮näśpi-

N mênéšpap нагибаю Wa392, menéšpap Wb242, 56

mi̮nimpi-

N menambap Wb242

NP menimbam -лся Wa392

mi̮nänčə-

Č menéndam нагибаю Wa392

mînändšam Wb242

mi̮näćə-

Taz 1. mînetjam, 2. mînnètjam Wb242

Kar. [mîne]-tjengam Wb242

mi̮näćänčə-

Taz mînetjändšam Wb242

mi̮näćəmpi-

Taz mînétjembam (-л) Wb242

mi̮nićəmpi- itr.

OO menedjemba загнулся Wa392

aorist participle

OO menedjembadje-pu böjt träd / bent tree Wa392



meni lips, chin

NP männi läpp 285, mä̆nnì haka, läpp Wa338, männi haka, läpp [labeled OO] Wb162, männi haka, läpp Wa339, Wa389



mentə- to pass

N mä̆ndák прошел, gå förbi: -ahak: -alage: -ek! Wa392, 56, mändak Wb242, 229, 186

MO mändang Wa392, Wb242

Č mendšang Wa392, Wb242

OO mändšang Wa392, Wb242

K mendang Wa392, Wb242, 229

NP mendang Wa392

B mäntam Wb242

Kar. *mäntam Wb242

mentäśpi-

N mändéšpak прохожу Wa392, Wb242, 56

mentəmpi-

N männämbak прошел Wa392

mändambak [false, lacking queue reduction] or männambak Wb242

OO männembang Wa392

K mendambang Wa392

mentəptə-

Č menttam окончил / I finished Wa390, Wb235

OO *menttam Wb235

ment(əpt)äjə-

B mäntéjam (-tté-) Wb242

ment(əpt)äćə-

B (-tjam) Wb242

Taz mentétjam (-tt-) Wb242, mänttétjam прошел E453

ment(əpt)äćänčə-

Taz [menté]-tjändam Wb242

ment(əpt)äćəmpi-

Taz menttétjembang Wb242



minər- to hunt

B mĭnernang [as correspondance to N peak промышляю] Wb262

Taz *mĭnernang Wb262

Kar. *mĭnernang Wb262

aorist participle

B minerel-g[um] [который] промышляет 379

Taz minerél-g[um] hunter 417

minərpi-

Taz minerpang промышлял E480, Wb262

TazTexts 3D minerpáǥ 463

minərččänčə-

Taz [mĭner]-rčandšang Wb262

minərälćə-

Taz [mĭner]-réltjang Wb262

maćə forest

Tym mač skog, berg / forest, mountain 157

N măč skog Wa392, Wb243, 16, mac̢ (-dš, -dž) Pc165, madš Pc97, mač Pc159, Px1S madšop 109

MO matj Wa392, Wb243

Č mătjè Wa392, mattjeä Wb243, genitive matjen 330

OO matj Wa392, Wb243

K mattje: madjen Pc237, mattjê (-e) Wa392, Wb243

Jel. mač skog 355, Wb243, locative mačóǥan 359

B mač 367, Wb243, Px2S mačol Pp375

Taz mač 404, Wb243

TazTexts dative matjond skog 463–

Kar. matj: genitive matjen: dative matjond 397, Wb243

maćəľ adjective

Taz collective mačiljmэ 404

mōćə- to limp

MO mootjang хромаю Wa387, Wa390, Wb208, Wb231, Wb239

Č mootjang Wa387, Wb239

OO *mootjang Wa387, Wb239

K moottjang хромаю, optative moodjelang Wa387, Wb239

aorist participle

MO moodjendi (-e) halt / lame Wa387, Wb239

OO moodjedje Wa387

*mōćə noun

mōćət- to limp

B moočennang Wb208, ˜močennang: -ssang Wb239

mōća- to limp

Taz mootjangang: 3S mootjanga Pv421, mootjangam [sic, -m] хромаю: -áʃang E468, mootjangang хромаю Wb208, mootjangang (-g-) Wb239

Kar. *mootjangang Wb208

aorist participle

Taz moočandel som haltar 430

mōćančänčə-

Taz mootjanändšang Wb208

*mōća noun

mōćaľ adjective lame

Č mootjei Wa387, Wb239

OO *mootjei Wb239

B moočal Wb208, Wb239

Taz mootjael Wb208, mootjal Wb239

Kar. *mootjael Wb208

mōćaŋ adverb

B moočang adverb, mootjang eengang [I am lame] Wb208, muočang Wb239

moććə heel

MO mŏtj Wa390, motj Wb238

Č mottjö: dative -önd Pc290, 235, motjö Wa390

K mottje Wa390, Wb238, 256, mottje: genitive modjen [false, copied from preceeding kottje ‘servant’] Pc237

NP mottje häl: genitive motján [false, copied from preceeding puttje ‘nose’] 291, mottje: motjan 286, (vade), nedra ‹vristen?› / (wade), the lower ‹ankle?› Wa390, Wb238, Px1S mottjum Px3S [false] [mo]tjat 306

moćća heel

N ˜mŏ́ča häl Wa390, močà häl, nedra vaden / heel, the lower calf Wb238, moča: Px1S -čam 31

mūćəmat-

Ob 3S endet kind mučuan bågsträngen ljöd / the bowstring resounded T430–, [1S falsely constructed by Castrén:] mučuak ljuda (om bågsträngen) Wa391, 155, giva ljud Wb241



meća bobtail

B mä̆́čä Wb315

Taz 1. mätjä́, 2. mätjä̀ svans in genere Wb315

Kar. metjä́ rensvans / reindeer tail Wb315



maki stick

N măg (-ǥ-?) spö, палка Wa391, mag Pc97, Pc168, Wb241, mag: Px1S -gop 54, Pp109

MO mak͔? Wa391

Č măgà (-k-) палка Wa391, maga Wb241

K mak͔k͔e: genitive magên 236, mak͔k͔e палка Wa391, makke Wb241, makk(a): Px1S makkou Pp256

NP makki (-kk-) Wa391, Wb241

Jel. mak палка 354

B mak bräde? / board? Wb241

Kar. mak палка Wb241



maka adze

K makka (-k͔k͔-): -kkan [as correspondence to N kuessál ‘hammer’] Wa374, makka Wb205



māk͔əli- to err

Č moagalang заблудился Wa356, moaǥalang заблудился, ошибся Wa392, *muaǥalang Wb243

OO muaǥalang Wa392, Wb243

NP maak͔alang Wa392, Wb243

māk͔olu-?

K mākkoluang ошибся, misstaga sig Wa392

māk͔əlčə-

N magaldšap, -k мешался, bliva störd / to be disturbed 59, ?mā́galdšak (-aa-) ошибся, ta fel / to err Wa392, maagaldšak ошибся, заблудился Wb243, magaldšak мешался 219, 224

MO maagaldšang заблудился Wa356, Wa392

OO muagaldang Wa356

K maagaldsang Wa356, maagaldšang Wb243

NP maagáldšang Wa356

B maaǥaldšang ошибся Wb243

Taz maak͔aldšam ошибся E466, 1. *maaǥaldšang, 2. maak͔aldšam Wb243

Kar. maaǥaldšengang Wb243

māk͔əlčəmpi-

OO [muaǥa]-ldembang id. [заблудился, ошибся] Wa392

Taz maakaldšembang Wb243

māk͔əlčälćə-

Taz maak͔aldšeldšam Wb243

makka mound

N măká (má̆ka) бугор, tuva Wa389, maká Wb237, 15

MO mak (-kk) ́[sic] Wa389

Č makka Wa389, Wb237

OO *makka Wa389, Wb237

K makka: -kkan Wa389, Wb237, makka: -kkan [without translation] 231

NP *makka Wa389, Wb237

makkaľ adjective

N makal tuvig Wa389, Wb237

MO makkal Wa389, Wb237

Č? makkal adjective Wa389, *makkal Wb237

K *makkal Wb237

NP *makkal Wb237

B mákkal Wb237

Taz *mákkal Wb237



mak͔k͔alčə-

Č mak͔k͔aldam köra på för häftigt (så att hästen bliver ‹unreadable›), köra (ex. hästen att dricka) / to drive too fierce, so that the horse becomes ‹~tired~›, to drive (e.g. the horse to drink) Wa393, Wb244

OO mak͔k͔aldam Wb244

K mak͔k͔aldsau гоню, понюгаю, köra, driva på / to drive, to urge on Wa393, поннюгаю, köra (häst, ren) / to drive (a horse, a reindeer) Wb244, [= taangau] Wa425

mak͔k͔alčəmpi-

K mak͔k͔aldsembau гоню Wa393

mok͔ə back

N mŏga (), mŏǥ rygg (= moǥor, “stem mo, cfr. cöndel-mo”) Wa390, moǥ rygg, спина Wb237, 79, 281, móga 40, moh 159

moǥ 151

Nm? mŏ́ga Wa390

MO mok͔ 281, Wa390, Wb237

Č mogo rygg Wa390, moǥo Wb237

OO *moǥo Wb237

K mok͔k͔a͑: genitive mōgon Pc237, mok͔k͔a () Wa390, Wb237, mok͔k͔a: Px1S mok͔k͔ou Pp256

NP *mok͔k͔a Wb237

In local use:

N andan mogo за лодкой / [the space] behind the boat 161, dative mogond за (ad l.) / behind: šogorn mogond за печку / to behind the oven, máda‿mogond за избу / to behind the house 79, locative and ablative mogogan (-t) in, e l.: šogor mogogan за печкой / behind the oven, čynde‿mogogan efter hästen / behind the horse 79, prosecutive mogóut за 79, †mogond: †mogōgan: †mogoun GSL716

Ob dative šogor mogond [to behind the oven] T437, local 1S man mogoǥek за мной / behind me T448, nominative? šogor mog(o) (mok͔) pol mäkt за печкой куча дров / behind the oven is a heap of wood T436

Č moǥóǥan: moǥoún, moǥoun 327

K dative mokkond: maada‿mokkond за избу / to behind the house, pečan mokkond за печь / to behind the oven, locative mok͔k͔ogan: maada͑‿mok͔k͔ógan [behind the house], kynden mokkógon за ло‹шади› / behind the horse, prosecutive mok͔k͔oun: maadă‿mok͔k͔óun [along the back of the house] 79, †mokkong ́[sic]: †mokkōgan: †mokkoun GSL716

NP locative mok͔k͔ogan 327

Taz dative mok͔ond за, locative mok͔ogan id., brukas eg. om det, som har rygg, eller därmed likartat: šogor-mok͔ond (or -tak͔t) 435, †mokond: †mok͔ōgan GSL716

mok͔ postposition

MO dative mok͔t (= tak͔t), locative mok͔k͔an (= tak͔k͔an), prosecutive mongmen (= taagmen) 79, mok͔k͔ê [explanation to Ob šogor mog(o) ] T436, dativemokt, prosecutive [K?]mokmen GSL716

Č mok͔ зад: dative mok͔t за (allat.): muaden mok͔t за дом / to behind the house, puon mok͔t за дерево / to behind the tree (from mok͔ back) 327, locative and ablative mok͔k͔on (or moǥóǥan): muaden mok͔k͔on (or moǥóǥan) ippa, kuanna за, из-за / lies behind the house, came from behind the house 327, prosecutive mok͔men (or moǥoún) по зад: teben mokmen (or moǥoun [along the back of him] 327

NP dative mok͔t 327, locative mok͔k͔on (or mok͔k͔ogan) (bruka‹d?s?› me‹d?› adverb i NP / used ‹as?› adverb in NP) 327, locative mok͔k͔on из зади [sic, translated as ablative] 329

B dative mok͔t baktill 387

mok͔əľ lapu adjective sculls

N mogol-lab roddåra / rowing oar[s] [sculls] Wa387

mok͔ənnä adverbial backwards

N mogone tillbaka Wa392, mogoné Wa392, Wb243, †moǥone GSL724

Ob mogoné, mógone T430–, mogone 153, local 3S mogonégand T458

MO mogoné Wa362

Č moǥoné назад 327, mógone tillbaka 329, *mŏ́gŏné Wa362, ablative mogonen(nä) из-зади [read: locative mogonen, ablative mogonennä], prosecutive mogone’un по зади 329

OO mogoné 329, *mŏ́gŏné Wa362

K mŏ́gŏné Wa362, mogone 80, 83, locative (mogoneagan) or mogonen 80

NP locative mok͔annín из зади, по зади [sic, translated as ablative and prosecutive] 329

Jel. mógone 351, *moǥonéä Wb193

B mogoneä назад 387, moǥonéä (-eä or -e) Wb193, mogone Wb243

Taz mogoneä 437, mogone E464, mok͔onä Wb193, Wb243

TazTexts mogone 464–

Kar. moǥoná Wb193, moǥoneä Wb243

mok͔ənnäľ adjective

K mogonnei 67

mok͔al / mok͔ol back

Tym mokal 157

Č moǥol (= moǥo) Wb237

OO *moǥol Wb237

K mok͔k͔ol (= mok͔k͔a) Wa390, Wb237

NP mok͔k͔ol Wa390, Wb237

B mok͔al: Px1S -lm: Px3S -ldš Wb237

Taz *mok͔al Wb237

Kar. mok͔al Wb237

mok͔ər ridge, butt of hammer

N mŏ́ǥor rygg, yxhammare, den uddlösa sidan av kniven / back, butt of axe, the edgeless side of the knife Wa389, Wb237, moǥor Wa390, mogor 13

Ob mogor strand, rygg / shore, back T430, moogor 153

MO mogor Wa389

Č mogor kniv-hammare / butt on knife Wa389

K mogêr Wb237

NP mokár Wb237

Jel. mok͔ar rygg 354, Wb237

On page Wa390, different word?:

N mŏgêr берег? / shore? Wa390

MO? mŏ́gor вер‹с?е?›ть Wa390

Č moogor (-ǥ-) Wa390

K mŏ́geor Wa390

NP mŏkár Wa390



mukä / muko bird cherry tree

N mŭgé черемуха, hägg Wa391, mugé Wb241, muge 48

MO muko Wa391, Wb241

Č mŭgò Wa391, mugo Wb241, mugò 293

K mukkó Wa391, mukko Wb241

NP mukku: genitive mukkun Pc293, mūkku Wa391, mukku Wb241

B múke Wb241, Ethn. Mugešendil-kî́ [tributary to Lower Baiha] Ethn.:129

Taz myke Wb241

Kar. *múke Wb241

mukäľ adjective

Taz mykélj-pu Wb241

mi̮ka needle

N mê̆ga игла, nål Wa391, mêgà Wb241, mêga: Px1S -gam 47

MO mê̆ká Wa391, mêka Wb241

Č mêgà (me-) Wa391

OO? mêka Wa391

K mîkka Wa391, Wb241

NP mêkka Wa391, Wb241

Jel. mîk ́[sic] 354, *mîkà Wb241

B mîkà Wb241

Taz *mîkà Wb241

Kar. *mîkà Wb241



mēktə ~ mektə heap

N mäkt куча Wa392, Wb244

Ob mäkt куча, Px1S mäktem T436, 154

MO mäkt [without translation] 281

OO mäktà = mäktä Wa392, mäktä Wb244

K mäkta͑ Wa392, mäktэ Wb244

NP miekt Wa392, Wb244

B miekt Wb244, njimaräl-mäkt куча мошек / swarm of gnats Wb253

Taz méekt Wb244

Kar. *miekt Wb244

pōľ mektə woodpile

N pol-mäkt vedtrave Wa392, Wb244

Ob pol mäkt vedtrave (hög), куча дров T436–, 154

MO pooi mäkt Wa392

K poi-mäkta͑ Wa392

see also tǖľ mēktə ‘lungs’



māŋk͔ə younger brother of spouse

Č muanǥa (= Ob k͔uenek шурин) Wa381, ?muanga [with question mark] шурин / brother in law Wb238, muanga Wa390, Wb219

OO mêanǥa Wa381, mêanga Wb219, Px3S *maangàt Wb202, *?muanga Wb238

K Px3S maangat systerson (svåger?) / nephew (brother in law?) Wa372

NP Px3S maangát systerson / nephew Wa372, maangàt Wb202, maangat Wa390, [with question mark] Wb238



maŋkämpi- to be tight

MO 3S mangémba [as correspondence to N tŏkoatpa] Wa419, [left column for N] 3S mangemba тесно, det är trångt / it is tight [= B îpkalemba] Wb245

Č 3S *mangemba Wa419

K 3S maggemba тесно, så att det ej går in / it is tight, so that it does not fit Wa419

NP 3S mangemba Wa419

aorist participle

MO [mangém]-badal Wa419



maŋkəlčəkä: ke̮pəľ maŋkəlčəkä torso

Ob Px3S mat cemnjan kabal man goldšeget eppa [changed to only kab] min broder труп ligger / my brother’s body lies, (explanation:) kabalman kaldšege huvudlös kropp / headless body T448



mūŋkət bosom

N mungát пасух, barm: Px1S -nm Wa390, mungat: -ganm 114, mungat 39, 170, mungaεt 101, mungat: dative mungat 159

MO mŭnget Wa390

Č munget Wb239, Č? mūngét Wa390

K munget: Px3S mungetta͑: Px1S -gennau (-nma) Wa390, mungĕt 246

NP mungát Wa390, Wb239

Jel. mungat barm 354, Wb239

B munget Wb239

Taz *munget Wb239

Kar. *munget Wb239

mūŋkal- to put in the bosom

Ob mungannau, 3S munganned в пазух положил T456

mūŋk͔əl knot

N ˜múk͔al knut, узел Wa392, muuk͔ol Wb244, muk͔al 60

Nm muukol Wa392

MO? [Parabel] mŭk͔k͔ol

Jel. muuk͔ol 355

B muuk͔ol Wb244

Taz muuk͔ol Wb244

Kar. *muuk͔ol Wb244

mūŋk͔ələľ adjective

TazTK muuk͔ol-laka knut 391, muukol-lak͔a Wb244

Kar. *muukol-lak͔a Wb244



muŋk͔əľa button

Taz muk͔k͔oljà knapp Wb245

Kar. *muk͔k͔oljà Wb245



māśəŋ seine

N mā́šek sajip Wa392, mášek Wb244

MO maaзeng Wa392

Č (deleted: *maaзeng Wa392)

K maaзeng nät Wa392, maazêng Wb244



maśśu forest spirit

N maše, maš лесовой 28

maśśuľ adjective

N mašel luoh 28, mašel-loh лесовой / forest spirit Wa387

massu (*maśśu) siberian pine

NP massu [as correspondence to N tä̆däk] Wa423, massu кедр Wb245



mus adverbial freely; on horseback

Č mus Wa353, Wb181, mus taačang [I ride horseback] Wa353

OO *mus Wa353, Wb181



mūsə- / müsə- to wipe, to wash off

MO my̆sau мыл Wa389, mysau мыл, вытер Wb238

Č mysam вытер, мыл Wa389, Wb238, Wa394

müsəmpi-

Č mysembam Wa389

müsəkku-

Č mysukkuam вытираю Wa389

mūsäl- to wipe

N muhennap: muhessap вытер: latentive muheldšap: muhelébe: muheldš!: muhelgu 18, 218, 224, [muhe]-nnap: preterite muhessap (*muehhap) вытер: -ldšap: -elebe: -ldš!: -lgu Wa389, muhennap вытер (nu): muhessap (förut) 183, 196, infinitive muhelgu 193

Taz musä́lnam вытер E478

mūsäläśpi-

N muhelešpap вытираю Wa389, 18, 196, вытеру 222

mūsälčänčə-

N muheldšendsap torka 198

Taz musäldšä̆ndšam E478

mūsälkumpi-

N muhelgumbap (не знавши) вытер 197, muhelgumbak 221

mūsəlčə- / müsəlčə- itr. to wash oneself

N muholdšak мылся Wa389, preterite muldšahak Wa389, 25

MO myseldšang Wa389

K myseldsang Wa389

mūsəlčäśpi-

N muldšešpak 25, muldšešpap (muhol-) [sic, -p] моюсь Wa389

mūsəlčə- / müsəlčə- tr. to wash

B ˜muʃeldšam tvätta Wb238



muśə- / müśə- itr. to ripen, to boil

N mušak поспел / ripened: -ahak: -ellage: muše͑k! Wa391, 53, 217, mušàk Wb241

Č mysang Wa391, Wb241

OO *mysang Wb241

K mysang Wa391, Wb241

NP mysang Wa391, Wb241

Jel. *mušang Wb241, 3S mušan 354

B mušang Wb241

Taz mušang Pv424, Wb241

Kar. *mušang Wb241

muśäśpi-

N mušešpak поспею Wa391, Wb241, mušešpak поспеваю: mušešpahak 53

muśəmpi- / müśəmpi-

N mušembak поспел Pv195, mŭšembak поспел / ripened (about food): 3S mušemba Wa391, Wb241, 217, 221, ˜muše͑mbak 53, 3S mošemba mogen, ‹сдрялый??› [not ‘спелый’] 28

MO mysembang Wa391

Č *mysembang Wb241

K mysembang Wa391, Wb241

NP *mysembang Wb241

Taz 3S mušemba поспел E449

muśäćəmpi-

Taz 3S mušetjemba Wb241

muśərə- / müśərə- tr. to boil

Taz mušeram варил Pv413, E467, Wb170, сварил 415

Kar. mušeram Pv413

muśərəmpi- / müśərəmpi-

Č mysermbam Wa402

OO *mysermbam Wa402

K mysserembau жарю рыбу / I fry fish Wa402

Taz mušerembam Wb170

muśəränčə-

Taz mušerä́ndšam 415, Wb170

muśərälćə-

Taz mušeréltjam сварил E467, Wb170

muśərak͔əlpi-

Taz mušerágalbang свариваю E470, mušerágalbam Wb170

miśśal- to snatch

N mišannap сдернул Wa391, 150, ˜mišannap Wb240

Ob mišannap сдернул T451–, 155

MO mĭsănnău Wa391, misannau T451, 3S misánned дернул T445

Č mešannam Wa391, mäšannam Wb240, mäšannap [sic, -p] 150

OO mešennam upptaga (bort-) Wa409, OO? mešennam borttaga, убрал Wb245

K missannau Wa391, дернул, захватил 155, missannap ́[sic, -p] Wb240

NP mišannam borttaga, убирал Wa409, Wb240, Wb245 mĭšannam Wa391

B mišálnam Wb240, mišalnam Wb245

Taz mišálnam дернул E469, Wb240, mišälnam E474

Kar. *mišálnam Wb240

miśśalčänčə-

[mišá]-ldšändšam Wb240

miśśalpi-

[mišá]-lbam Wb240

miśśalälćə-

[mišá]-léltjam Wb240

miśśa-

B mišángam выдергиваю Wb240

Taz mišángam выдергиваю E468, mišangam выдерну E480

miśśančə-

Taz mišandšam Wb240

miśśančänčə-

Taz mišanändšam Wb240

miśśampi-

Taz mišambam выдергивал E480, Wb240

miśśakkolćəmpi-

B [rather Taz] mišakóltjembam выдергиваю Wb240

Taz mišakoltjembam выдергиваю E471



mārəmčuŋ fish trap

Taz maarndšeng котец, ett slags stängsel för fisk: dative mardekt: comitative maardekse Wb246, Ethn. maarndš котец, marndš en rund instängning, Finnish karsina 112



markə mound, heap, islet

N mărg (-ǥ-?) buske / bush Wa391, marg Pc97, Pc168, Wb237, Wa400, Wb264, marg: Px1S -rgop 46, Pp109

MO marg Wa391, genitive margan Pc236

Č margê Wa391, marga Wb237, margä buske 235

OO *marga Wb237

K marge͑ (-e) Wa391, margэ Wb237, marg buske 229, Pc236

NP margэ ö / island Wa373, Wb203, marg(э) Pc290, (deleted: marg Wa389)

Jel. ?marg куря [= курья ‘anabranch’, or error for куча?] 352

B marg [island] Wb203

Taz mark Wb203

Kar. *marg Wb203



mārka [proper name on upper Ket]

NP Marga Ethn.:23



mōri end & mōr postposition through

N mor genom, längsmed (eg. höjd) / through, along (prop. height): angen mor genom (i) sömnen / in (through) the sleep, yden mor genom vattnet / through the water, pon mor, trädets höjd eller längs med trädet / the height of the tree, or: along the tree, moor höjd, hela höjden, hela längden / the whole height, length 82, mŏr вышина, höjd, längsmed / height, along: angen mor сквозь сон / through the sleep, yden mor genom vattnet / through the water, pon mor trädets höjd / height of the tree Wa392, ?mor сквозь (?), längsmed: angen mor i sömnen / in sleep, [left column, in different style, dialect?] puun-mor Wb243, mor?: angen mor сквоз сон, yden mor ? 60

mōr genom (?), eg. hörn (höjd), ända / prop. corner (height), end GSL708

Č moor: dative moorónd сквоз, igenom, allt igenom, ifrån ända till ända: locative moorógan id.: matjen moor från ena ändan av skogen till den andra (långt in i skogen) / from one end of the forest to the other (far into the forest) 330

K mōr: aangen moor, dative ?moorend: ȳden moorend pöngelang föll genom vattnet / I fell through the water, ablative ?moorogan: ȳden moorogan attuang ser genom vattnet / I look through the water [ɔ: I am visible through the water] 82, mor Wa392

NP muer только?: seängan muer all skog? (только) / only forest [ɔ: all through the forest] 330

B muur hörn (Finnish kulma), t.ex. på ett bord, i rummet (вообще) / corner, e.g. of a table, in the room (generally) (= seängä) Wb243

TazTexts locative nan morógan på detta ställe / on this place 463

Kar. *muur Wb243



mor(ət)- to crush

Č mornam сломал: imperative morttэ 325, mornam: morssam сломал, söndra Wa361, Wa392, Wb192

OO *mornam Wa361

NP mornam сломал Wb242

moru crumble

NP morru bit, stycke [as correspondence to N laga] Wa387, Wa392, Wb230, Wb242

merkə wind

Tym märga ветер 158

N mä̆rg(a) (-ǥ-?) ветер Wa391, märg(ä) 41, märg Wb240, Wa419, 151

MO märǥ? (-g-) Wa391

Č märgä väder: dative märgendä Pc292, 235, märgä̀ Wa391, *märgê () Wb240

K mä̆́rgä Wa391, märgê () Wb240, märg (not märǥ) 229

NP märgэ Wa391, *märgê () Wb240

Jel. merg 354, Wb240

B märg (märka) Wb240, märg Wb188, märgä SQNK, locative märgógan SQNK

Taz *märg Wb240

Kar. *märg Wb240

merkəľ adjective

N märgal-k͔ap segel / sail Wa384, ˜märgal-kap segel Wb224

NP Ethn. Merg-aige [ɔ: Mergai-ge] [river on upper Ket] Ethn.:23

merkəŋ adverb

MO märgeng ветрено Wa391

mir price

N mĕr цена Wa391, Wb240, 41, comitative merhek дорого [is expensive] Wa391, 41, merhék 56

mir, mer 150

MO comitative mersse Wa391

Č mĕr Wa391, mär 150, Wb240, comitative Č merssi jeng [is expensive] Wa391

K mir Wa391, comitative mirsseng Wa391

NP mirэ Wa391, mirê Wb240, comitative *mirsseng Wa391, caritive mirgálageng [is cheap] Wa382

Jel. mir 354, Wb240, comitative mirsi dyrt 354, *mirssi (eng) Wb240

B mir Wb220, Wb240, comitative mirssi (eng) Wb240

Taz *mir Wb240, comitative mirssenga Wb240, caritive mirkaleng E452

Kar. *mir Wb240, comitative *mirssenga Wb240

mirsəməľ possessive adjective expensive

N merhul dyr Wa391, Wb240, 41, 56

Č merssi(e) Wa391, märssi Wb240

K mirssy 229, mirsse (ba) ́[sic] дорогий Wa391, mirssi (-e) Wb240

NP mirssui Wa391, Wb240

Jel. mirsimil 354, *mirssemil (-el) Wb240

B mirssemil (-el) Wb240

Taz *mirssemil (-el) Wb240

Kar. *mirssemil (-el) Wb240

mirkətəľ caritive adjective cheap

NP mirgedi billig Wa382, Wa391, Wb240

B mirgedil Wb240

Taz *mirgedil Wb240

Kar. mirgedel Wb240

mirəŋ- to sell

N *merngap: preterite merhhap продал: -rglebe: -rgengd! [sic]: -rngu Wa391, merngnap продал: preterite merhhap продал Wb240, merhap: merglebe: merengd!: merngu 41, mer(e)ngnap продал: merhap (-x-) 185, G146, PvGSL654

MO mĕrngáu Wa391

Č meregnam (-r(e)ggnam deleted) Wa391, märegnam Wb240

OO mergnam: -rgsam: -rgleus: -rgnem: merngdэ: mernggu Wa391

K mirngnau продал Wa391, mirngnau Wb240

NP mirángnam: -kʃam Wa391, Wb240

Jel. míregnam 354, miregnam Wb240

B mirengnam Wb240

Taz mirengnam Pv431, 428, E478, Wb240, nomen actionis genitive 1S mirengnä́ne-kund пока я продал E443

Kar. *mirengnam Wb240

aorist participle

Taz mirengdel-g[um] 431

mirəŋpi-

N merngpap Wa391

Taz mirengbam продал Wb240

mirəŋčänčə-

Taz mirengnändšam E478, Wb240, 2S mirngnändšal E440

mirəŋälćə-

Taz mirengéltjam Wb240

mirəŋər-

Taz mirengernam продавал Wb240

mirəŋərččə-

Taz mirengerčam Wb240

mirčə- to pay

Taz optative 3S mirdelet заплатил E462

mirčänčə-

Taz mirdä́ndang заплачу E441

mālu adverbial apart

Ob maal åtskills, i stycken, пополам Wa389, 155, [left column for N] Wb235, maal(a) alček пополам упал / fell apart T441–, mā́al taarnaad fördelen eder / distribute yourself, jakautukaa T453

K maal: maal-matcau sönderskära / I cut off Wa389, maal kuannang разошел, gå åtskills / I [?] went apart 230

NP maal [sic, copied from other dialect] Wa389

B mââl Wb235

Taz *mââl Wb235, maal-mačam рассек / I cut apart E453, maal-iingam сменил (денги) / I changed (money) [I took apart] E453

(maal-meengam [окончил / I finished]), comitative? maalseä разный Wb235

Kar. *mââl Wb235



mala- to gnaw

N mala’ap гризу Pv131, mălá’ap гризу, gnaga (= hăčernap): -ahap: -lagu: -lad Wa390, Wb239, mala’áp: malahap: malád!: malagu 39, mala’áp: malaháp 185, mala’ap кусаю 199, mala’ak 223

K mălăgau гризу Wa390, malagau Wb239, 229

NP mallagam Wa390, Wb239

B málăngam Wb239

Taz malángam гризу: -áʃam E468, malangam E480, *málăngam Wb239

Kar. *málăngam Wb239

malančə-

malandšam Wb239

malančänčə-

malanändšam Wb239

malampi-

Taz malambam гриз E480, málămbamWb239

malal-

N malannap Wb239, preterite [mala]-sap 185

MO malannau Wa390

Č malannam Wa390

K malannau гризу: -ssau: -lleu Wa390

maləpčə-?

(deleted: K maltcau id. Wa390)



mālmə- itr. to end

K lakkele malmang [I stopped working] 271

NP malmang кончался Wa390, Wb235

mālməmpi-

K malmambang [окончи?]-л Wa390

mālməčə- tr. to finish

MO malčau Pv275, mălčáu Wa390, maalčau окончил Wb235, 3S malčed T434, (Ob mančeleps changed to MO malč-[-eleps] T445)

Č? malčam G42

K maltcau окончил Pv275, Wa390, maaltcau Wb235, malčau 229

NP malmačam окончил Wa390, Wb235

mālməčänčə-

MO (Ob mančéndšak changed to MO malčéndšep with Ob ending T441)

K maltcendsau 275



mallä? adverbial

Taz malle однако: mălle () ila однако жив, maalle tîmd однако здесь 440, mallä однако 440, †malla GSL740



mola hood

Taz Ethn. mola sommarmössa bestående av en duk / summer hat consisting of a cloth Wb246, mola mössa av lärft, som betäcker nacke, öron och en del av ansiktet, med spetsig form / hat of linen, that covers the neck, ears and part of the face, of pointed form Ethn.:95



mōlmə- to lie

Taz molmang вру Wb286, preterite 3S molmes E459

mōlmänčə-

Taz molmändšang Wb286

mōlmäptə-

Taz molmä́ptang залукавился, заврал E466, Wb286

aorist participle

Taz [molmä́]-ptendel-g[um] Wb286

past participle

Taz [molmä́]-ptebel Wb286

mōlmäptəmpi-

Taz [molmä́]-ptembang Wb286

mōlmal-

Taz molmálnang соврал E469

Kar. molmalnang соврал Wb286

mōlmalpi-

Kar. molmalpang (-b-) Wb286

mōlmalčänčə-

Kar. molmaldšändšang Wb286

mōlmalälćə-

Taz molmaléltjang Wb286

mōlməľ adjective

Taz moolmel-g[um] ljugare / liar 429

mōlməsəməľ possessive adjective

Taz moolmesemel(j)-g[um] Wb286

Kar. *moolmesemel(j)-g[um] Wb286



molčə- itr. to smear oneself

B molčang, mulčengang Wb232

Taz moldšáng or moltang замарался Pv424, moldšam [sic, -m] замарался E466, moldšang Wb232

Kar. moldjang Wb232

molčəmpi-

B imperative 3S moldšembengäjeä voro besudlade SQNK

Taz moldšembang Wb232

molčəpčə- tr. to smear

Taz moldšeptam замарал E466, moldjepčam (-dš-) (-tam) (-ng) замарал (-ся) Wb232

Kar. moldjeptengam Wb232

molčəpčəmpi-

Taz [moldje]-ptembam Wb232

mī̮lə- to ripple

K 3S mî̄leng (replaced with mî̄le) Wa378

mī̮li ripples

K mî̄le (-ê-, -uî-), mîîl störtvåg / surge [ripples]: Px3S mîlet Wa378, mî́lэ våg, störtvåg Wb242, mîîl Wb215, mîl Wa392

NP mî́li Wa378, mîîli Wb242

B ˜mî́îl’э liten våg, svallande våg / small wave, rippling wave Wb242

Taz *˜mî́îl’э Wb242

Kar. *˜mî́îl’э Wb242



mēlču adverbial forever

Ob meeldše, meeldš вечно, alltid; вовсе, завсем T434–, meeldš evigt 154

Č mieldä вовсе 335

OO mieldэ 335

K meeldso 154

NP meeldšu 335

B meeldše вовсе 389

Taz meeldš вовсе 439



mēlčə-

Č mieldam запер (dörr, kista) / I shut close (a door, a chest) Wb245, Wa411, stänga dörr Wa414

OO *mieldam Wb245, Wa411



*tā

tāk͔əľ local adjective

Taz naak͔er-po‿táǥel kum treårig människa / man of three years, naak͔er tjeel‿ták͔el kolmipäivänen / of three days, naaker pit‿ták͔el-iljmat kolmiöinen poika / a child three nights old E443

over see tāŋi



-ta Russian -то

N ?k͔ai‿da что нибудь / something, ?kuda‿da кто нибудь / someone 76, kudaêda кто-то / someone, kai‿da что-то / something 77



da conjuction and, Russian да

N da (= ai) och, Russian да 86, GSL740

Č da: kanang da (or a) koška [dog and cat] 336

OO da 336

K da (= ai, i) 86

NP da 336



to lake

N sjö Wa421, tu Wb321, 22, tu (= to): genitive ton Pc93, Pc159, tu: tot Pc167, genitive tot‿čan до озера 79, prosecutive tóut 80, tuo: Px1S tum or tom 107, tu: tom 174

MO to Wa421, Wb321

Č to: genitive ton Pc289, Wb321

OO *to Wa421, Wb321

K to sjö: genitive ton: dative tonda Pc233, Wa421, Wb321

NP Wa421, *to Wb321, dative tŏnd Pc289

Jel. tuu 357

B tu: ton: tond Pc366, tuu: Px1S tom Pp375, : Px1S tom Wb321

Taz tu: tot 403, Pc405, *tú Wb321, accusative top E453, tu: Px1S tom Pp410

TazTK tu 391

Kar. tu: genitive ton 397, *tú Wb321, Ethn. Tjingdu Лебяжье озеро, svansjön, lake name by Angutiha

toľ adjective

Taz collective toljmî 403

TazTK collective toljm 391

Taz Ethn. Tolg (Russian Толька) [tributary to Taz] Ethn.:80, 81

Jel. Ethn. Tolge (Tolg) id. Ethn.:119



*tō-

tōk͔əlčə- to read, to count

N togoldšáp прочитал Pv129, togoldšap Pv192, tógoldšap прочитал Wa421, tógoldšáp Wb321, togoldšap: togoldšahap сочитал: togoldšed!: -dšegu 22, 23, 59, (скоро) прочитал 224

Nm togolsap Pv129, 224, tógolsap Wa421

MO toogoldšau Wa421, Wb321

Č toogoldam Wa421, Wb321

OO *toogoldam Wa421, Wb321

K tógoldsau Wa421, toogoldsau Wb321, Pv267

NP togáldšam Wa421, toogaldšam Wb321

B tógoldšam читал? Pv381, túgoldšam Wb321

Taz tógoldšam Wb321

Kar. túgeldengam Wb321

aorist participle

N togoldšedal 129

K togoldsendi 267

past participle

N togoldšebal 129

future participle

N togoldšahá 129

debitive participle

K togoldsesotti 267

tōk͔əlčäśpi-

N togoldšešpap прочитаю 129, 222

tōk͔əlčänčə-

N togoldšendšap хочу читать 129, 192

Nm togolsensap 129

K toogoldsendsau 267

tōk͔əlčəmpi-

N toǥoldšembap читаю? Wa421, toogoldšembap Wb321, togoldšembap читаю: togoldšembahap: togoldšembéd(ä) 22, 129, 192, 221

K togoldsembau отчитал Wa421

Kar. túgeldembam Wb321

aorist participle

N togoldšembadal 192

tōk͔əlčəkku-

N togoldšekuap 129

tōr- to read, to count

N tórnap читаю Wa421, tornap Wb321, 59, 192

MO toornau Wb321

Č tuornam Wa421, Wb321

K toornau читаю Wa421, Wb321

NP toornam Wa421, Wb321

Kar. turnam Wb321

aorist participle

N tortal 192

see also tōn ‘hundred’



feather, tree needle, fin

N tu перо, крыло / feather, wing Wa421, Wb321, 23

MO tu Wa421

Č tu Wa421

OO *tu Wa421

K tú(u) Wa421

NP fjäder, vinge Wa421

Jel. tuu перо 357, Wb321

B fjäder: tuut: tuund Pc366, tuu () Wb321

Taz tu penna: tuun Pc405, *tuu Wb321, : Px1S tuum Pp410

Kar. tuu fjäder: genitive tuun 397, Wb321

tūtə

NP sain tuutэ övre ögonhår / the upper eye hair [= eyebrows] Wa360

see also sǟk͔ə tūtə ‘pochard, Aythya’



tū- to row

Tym infinitive tugu гребу 158

N tuak гребу Pv131, Pv190, tuak: tŭhak: -lage: tŭk!: tugu Wa423, Wb323, 38, 185, 218, 223, latentive tundak гребу 190

Nm tuak 208

MO tŭang Wa423, Wb323

Č tuuwang: 3S tung or tuan Pv321, tuuang гребу 315, *tuuwang Wa423, *túwang Wb323

OO *tuuwang Wa423, *túwang Wb323

K tuu(w)ang Pv273, tuuwang Wa423, túwang Wb323

NP tuuggang ro 344, Wa423, tuggang Pv321, túggang Wb323

Jel. tuugang 357, Wb323

B tuungang Wb323, [without translation] Pv383

Taz túngang гребу E477, tuungang E480, Wb323, tuungam: -gal: -ged: -gáge [sic, objective suffixes in singular] гребу Pv420, infinitive tuugo E451–, túuko 429

Kar. *tuungang Wb323

aorist participle

N tudal 131, tudal (tundal) 190, tundal-gok I am a rower 173

B tuundel-g[um] гребец 379

Taz tuundel-g[um] 429, Wb323

future participle

K tuusʃá-gum гребец / rower [ɔ: person who will row] 266

debitive participle

MO tūssodi-g[um] (= K tuusʃá-gum) 266

tūśpi-

N tušpak гребу 195, 222

tūnčə-

K tuundsang 273

NP tuundšang гребу 344

Taz tundšam or túndam [sic, -m] E477, tundšang 426

tuundšang Wb323

tūmpi-

Taz tuumbang греб or гребу E480, Wb323

tūkku-

Č tuukuang гребу, погребаю 315

tūk͔əl-

Nm tuogonnak гребу 208

tū- to close

N tuap запер, stänga dörren / I closed the door: -hap: -ud!: -ugu Wa414, Wb245, Wa411, Wa424, 18, 58, 140, 186, 218, 223, tuap запер, ex. flodgren / to dam a river [confused with ćū- ‘to dam’] Wb311

Č tuam запер 317, tuuwam 315, Wa424

K tuuwau Wa424

NP tuggam запер: preterite tussam 344, 345, Wa414, tuuggam Wa411

B tuungam [запер] Wb301

Taz tuungam закрыл Pv415, túngam запираю E477, Wb301, tuungam [as correspondence to N aabaktap] Wb166

Kar. *tuungam Wb301, Wb166

tūśpi-

N tušpap запираю, stänga dörren efter sig Wa414, Wa424, 58, 186

tūnčə-

Č tundam запирать хочу 317

NP tundšam запру 344

tuundam (-dš-) Wb301

Taz tundšam or tundam запирать стану E477, tuundam 415, tuundšam Wb166

tūnčänčə-

NP tundšíndšam запираю 344

tūmpi-

N mat maada tumbap (-k) я запер дверь / I have closed the door, 3S máda tumban дверь заперта / the door is closed, tumba заперто, gerund tumbal(e) ek заперто (есть) 140, 3S tumba 196

Č 3S tumba заперто 324

OO 3S muada tuumba dörren är öppen / the door is open [ɔ: closed] 326

K gerund tuumbal‿eng заперто / is closed 279

B 3S maada tuumba [the door is closed] 386

tuumbam Wb301

tūkku-

Č tuukkuam заприваю 315

NP tukkuwam запираю 345

tūäćə-

Č tuétjam на час запер 317

tūlćə-

NP tuuldjam 345, tuldjam 345

tūrimpi-

Tym 3S turmba полен / is full 158

tūntə-

N tundap запер: tundahap: tundelébe: tundugu Pv196

tūntänčə-?

N tundendšap ́[sic, lacking queue reduction] 196

tūntəmpi-?

N 3S tundamba ́[sic, lacking queue reduction] 196



tū- to carry

tūntə- itr.

K tuundang вожу 222, tundang вожу 261



tī̮ Tatar

N (only Russian tatár)

MO tii Wa422

Č tîî (= k͔yälm) Wa422

OO *tîî Wa422

tî́î Wb322

K tîî tatar Wa422, 227

NP Wa422, tếê Wb322, tîî tatar Wa425



tī̮- tr. to curse

N tîap ругаю Pv130, Pv189, tîap ругаю: tîhap: tîgu 223, tiap браню, ругаю: tihap ругал: tid(a)!: tigu 19, 218, tíap [браню]: tihap (-k): tíd!: tígu Wa420, браню? Wb318, tiap ругал 183, 218

Nm tiak 208

Taz tîngam ругаю, infinitive tîeko 429, G25

aorist participle

N tîdal 189

Taz tîndel-g[um] som grälar (tî́ndedel-g[um]) 429

tī̮nčə-

N tîndšap ругать хочу 189

tī̮ntə- itr.

N tîndak ругаюсь 189, tíndak браню Wa420, t‹ii›ndak браню 222, tiindak бранюсь, ругаюсь Wb318, tindak: -hak 19, 57, tindak ругался 183, tindak ругаю 195

MO tiintang Wa420, tiindang Wb318

Č tíndšang браню Wa420, tiindšang Wb318

OO *tiindang Wa420

K tiindang ругаюсь Wa420, Wb318, браню 261

Taz tîîntang браню 423, E471, tы́ntang ругаю Wb222, tîîntang ругаю Wb318, latentive tы́nnendang ругаюсь Wb222

aorist participle

N tîndadal 189

Taz tîînnendel-g[um] som träter Wb318, tî́ndedel-g. 429

tī̮ntänčə-

Taz tы́nnändšang Wb222

tī̮ntəmpi-

Taz tîînnembang Wb318

tī̮ntəkkolćəmpi-

Taz tîîntekoltjembang (по)браниваю E471, Wb222

tī̮k͔əl- tr.

N tiegannap выругал: -ssap 224, preterite tîegassap сругал 189, tiǥassap (tie-) выругал Wa420, tígassap 19, tieǥasʃap Wb318, tîgassap 183

Nm tiegannak ругаю: [tiegal]-dšap 208

Č tieǥannam träta 340

tī̮k͔əlčänčə-

Nm tiegalsensak [without translation, comparison to takkalsénsap хочу собирать] 207

tī̮r- tr.

Č tírnam Wa420

rot

N гной, var Wb319

NP гной Wa417

B tée Wb319

Taz tée Wb319

tēpəńə- to smell rotten

N 3S tebik воняает 7

NP 3S teebing душно Wa425

tē- to rot

past participle

Nm tébäl [rotten] Wa420

Č ciebie, ciebí гнилый, ciebie-guel [rotten fish] Wa417

OO čiebí Wa417

tēśpi-

N tešpak jag ruttnar / I am rotting Wa421, 20

tēmpi- to be rotten

N 3S temba гнило, кисло Wa420, 20, rutten 7, témba Wb319, 24

MO 3S teemba Wa417

Č 3S čiemba гнило Wa417

OO 3S čiemba Wa417

K 3S teemba Wa420, tēmba (-ee-) Wa417

NP 3S teemba Wa417

B 3S teemba Wb319

Taz *teemba Wb319, temba E450

Kar. *teemba Wb319

aorist participle

K teembadĭ [rotten] Wa420, Wb319

past participle

N témbal rutten, sur, гнилый, кислый Wa420, Wb319

tērə- tr.

tēräśpi-

N terešpap göra ruttet: -pahak 20, teréšpak röta, göra rutten Wa421

tērəmpi-

MO 3S teermba Wa417

K 3S teermba Wa417, r?e?›mba Wb319

NP 3S terámba Wa417



*če

čerəmpi- to rot

N 3S čermba är ruttet, illafaret / is rotten, spoiled Wa417

aorist participle

N čermbadal rutten (ex. fisk) / rotten (e.g. fish) Wa417



cloud

K newagláǥe‿di mörkaktig / darkish [cloud] 65

NP yyt-aalti himmel / sky [ɔ: yytaal-ti ‘watery cloud’] Wa394, Wb252

Kar. genitive tin-ol Wb319

tīttə cloud

N tĭt moln 20, tĭt Wa420, tít, titt 100, tit: dative titend Pc169, 159, 161, Wb319

MO tiit Wa420

Č tiittä Wa420, *tittä Wb319

OO tjiittä Wa420, *tittä Wb319

K tiitta͑ 246, tiitta, tiitta͑ Wa420, tittä Wb319

NP tiittэ Wa420, *tittä Wb319

Jel. tiitt(e) 357

B tiitt’э Wb319

Taz *tiitt’э Wb319

Kar. tit Wb319

tīttəľ adjective

N tittal mörk, mulen / dark, cloudy Wb319, títal, tiital морозный / frosty Wa420, tital dšel kall dag / cold day 57

OO tiittal mörk, mulen / dark, cloudy Wa420

NP tiittal mulen / cloudy Wa386

B tíittil Wb319

Taz *tíittil Wb319

Kar. *tíittil Wb319

tīttəmpi- to be cloudy

NP 3S tiittámba Wa420

fathom (measure)

N tii сажен, famn Wa425, Wb322

Ob tii famn 155, dative tiind T441–

MO tii Wa425

Č tii Wa425

OO tjii Wa425

K tii famn Wa425, Wa425, ti‹i› 155

NP tii Wa425

Jel. tii 357, Wb322

B tii Wb322

Taz *tii Wb322

Kar. *tii Wb322



adverbial now

N теперь, сей час Wa422, 37, ti теперъ, сей час, вот Wb322, 38, ti‿hép сей час, теперь 84

Ob ti‿ap (-m) [sic, probably error for *tidap] (tetam) теперь T434

MO te tam 84, †tedam nu GSL730

Č t‹e›däm теперь 335

OO tjidam nu 334

K tii Wa422, tidam теперь (tidam man tyyuang [now I came]) 84, GSL730

B tii теперь, сей час 389, Wb322

Taz tii теперь 439, Wb322, tîî теперь E455, E459, tii уж, теперь: tii tyys уж пришел / now he came 440

Kar. *tii Wb322

tīttaməľ next

N ti tauel [without translation] 180

see also nā tī



*tī- to fly

tīmpi- to fly

N timbak летаю, flyga Pv194, timbak: timbahak: tímbak: timbagu 20, 218, 221, tímbak летаю Wa420, tiimbak Wb319, Wb330

Č *tiimbang Wa420, Wb319

K tiimbang Wa420, Wb319

NP *tiimbang Wa420, Wb319

Jel. 3S tiimba летает 357, *tiimbang Wb319

B tiimbang Wb319

Taz *tiimbang Wb319, 3S tiimba flyger E458–

Kar. *tiimbang Wb319

aorist participle

K tiimbada-s[uurum] (-bede-) [flying animal = bird] Wa420

tilčər- to fly

B tildšernang Wb330

Taz *tildšernang Wb330

Kar. tildernang Wb330, Wb319, 3S tilderna летает Wb319

aorist participle

tilčərəľ sūrəm bird, ‘flying animal’

N teldšer-hurap fågel 20, teldšer-húra͑p птица, eg. bevingat djur Wa420, teldšer-huurap Wb319

Nm telser-h. Wa420

MO teldšer-suurm Wa420

Č telderes-(-l-)suurm Wa420, Wb319

OO *telderes-(-l-)suurm Wa420

K tĭldser-suurum Wa420, Wb319

NP tildšeres-ʃuuram Wa420, Wb319

B tildjeres-ʃuurem (tildjerelj-) Wb319

Taz *tildjeres-ʃuurem Wb319

Kar. tilderel-suurum Wb319

tilčərpi-

B tildšerpang летал Wb330

tilčə- tr.

Ob tĕldšak поднял, uppsvinga 155, 3S teldšid, tĕldšît поднял T441

MO 3S teldšed upplyfta (om vinden som lyfter höet) / to lift (about the wind, that lifts the hay) T441



fire

N eld Wa418, Wb314, ty 33, 159, ty: accusative tym, typ Pc95, Pc166, 160, Px1S tym Pp172

Ob ty eld: genitive tyyn T448

MO ty Wa418

Č *tjyy Wa418, Wb314

OO tjy 284, tjyy 285, Wa418, Wb314

K tyy: dative tȳnd Pc234, Wa418, genitive tyyn-dop eldstad / fireplace Wa408, accusative tym 262

NP *tyy Wa418

Jel. 357, *tyy Wb314

B tyy: tyynd Pc366, Wb314

Taz tyy: tynd Pc405, Wb314, accusative typ 441

TazTK tyy: tynd: tyogan 392

Kar. tyy 395, Wb314

tǖn saji & tǖ-saji spark

N tý-haj искра, gnista, eldens öga Wa418, Wb314, ty-xai 18

K tyys-sai Wa418

tǖľ adjective

see tǖľ tiśśä ‘gun’



fibre

N pot-ty слой / tree fiber 20, Wa399, Wb261

B puut-ty Wb261

Taz puot-ty Wb261

Kar. *puot-ty Wb261



tǖ- (H tȫ-) to come

Tym tyak пришел 158, future tylakse приду 158

N töak пришел Pv177, Wb322, 183, 218, Pv190, 223, tö́ak: tö́hak: tö́lage: tök: tögu Wa422, 23, imperative tök приди 7

Nm töak приду ́[sic]: latentive töndak пришел 208

Ob töuak пришел PvT435, 3S töök, tööuan T432–, preterite 2S töösánd T450, latentive töndak T435, 3S töönd T435–, optative 2S tölend иди T436–, gerund tööle T443–, gerund preteriti tö́lebele T437–

MO tyyang Wa422, Wb322, latentive tyndang T435

Č tjuang пришел 317, tjúwang, tjuuwang: 3S tjung or [tjuw]-an Wa422, Wb322, 3S tjung 336

OO tjuwang пришел 284, tjuuwang 339, *tjúwang Wa422, Wb322

K tyywang Wa422, Wb322, tyyuang 84

NP tyggang пришел: latentive tyyndang 344, Wb322, tyygang Wa422

Jel. tyygang 357, Wb322

B tyyngang: optative tyyläng: future tyyläkse Wb322, 361

Taz tyyngang E441–, Wb322, tyngang E477, tyyngam [sic, -m] приду ́[sic] Pv420, 3S tyynga E445–, preterite 3S tyys E464, latentive 3S týnd E460, conditional tyymmäng PvE459, infinitive työ́ko 429

TazTexts 3D tyyngaǥ 463

Kar. *tyyngang Wb322

aorist participle

Taz tyyndel som kom / that came 430, tyyndel-g[um] Wb322

past participle

N töbal-gup прише‹дший› 190

future participle

N töha gop 177

tǖśpi-

N tö́špak прихожу Wa422, Wb322, 23, 183, 190, 222, töšpak иду (по маленько) 195

aorist participle

N töšpadal 190

tǖnčə-

N töndšak прийти хочу Pv177, 198, tööndšak приду Wa422

Nm tönsak 208

Ob tööndšak приду 153, 3S tööndšek придёт T432

Č tjyndang прийти хочу, приду 317, Wa422

OO tjyndang приду 284, 339, Wa422

K tyyndsang Wa422

NP tyyndšang приду 344

Jel. aša tyndšang не иду 349

tyyndšang Wb322

Taz tyndšang приду E477, tyyndšang E449–, 3S tyndša, tyyndša and tyynda 439, tyynda E440, latentive 3S tyynendš E462

tǖmpi-

N tömbak, 3S tömban 72

Nm tömbak пришел 208, 3S tömban 83

Ob 3S töömba T436–, latentive 3S tö́mmand T437–

MO tymba?›ng, 2S tymand, latentive 3S tyma?›nd T436

OO latentive 3S kudö tjymmend (= k͔ai tjymmend) кто пришел / who has come 300

B 3S tyymba 390

Taz tyymbang Wb322, E444–

TazTexts 3S tyymba, tymba 465

tǖkku-

N tökuak прихожу Pv197, tö́kuak: -hak приходил Wa422, Wb322, 23, 183, 196, 221, preterite tökuhak приходил 218, infinitive tökugu 197

Nm tökuaak приходил 208

Č tjŭkkuang Wa422, Wb322

K tyykuang -л: -kusang Wa422, tykuang Wb322

B tyykkuang? Wb322

aorist participle

N tökudal 197

future participle

N tökuhá 197

tǖkkumpi-

N tökumbak приходил (не помню) 183, не знавши приходил: infinitive tökumbagu? Pv197

tǖkkuänčə-

N tökyendšak приходить хочу 197, 198

tǖntə-?

Taz tyyndedel-gum som far / traveling (“from tyynga”) [more probably being tǖnčə-, and meaning ‘person who is coming’] 430

tǖk͔əl-?

Nm future tökyllage побываю [probably ɔ: *tökylage = tȫkku-] 208

tüwə-? (H tǖ-) to descend

N tyak спустился, fara utför: -hak: tylage 59, Wa424, (tyhak пришел / I came [false]) [in brackets] 25, ? [3S used as adverb?] okertyk мимо (eg. мимо спустился / prop. descended by): okertyk timba мимо летит / flies by 83, oku͑rtyk мимо 45, okertyk Wa351

Ob ille týyak вниз спустился PvT436–, 3S týuan or tyk T433–, 1D ille tyyai T460, 3D k͔are tyáge [came down to the shore] T430, ille tyáge T458, 1P ille tyyut T454

NP tyyggang [doubtful, as the word has merged with tǖ- ‘to come’ in other dialects than H, and thus come out of use and replaced with the peculiar derivation below] Wa424

tüwəkku-

Ob optative 1D tykolai T448, ille tykolae! låt oss flyga ned / let’s fly down T448, conjunctive 2S ille tykon end [changed to:] optative 2S tykulend! вниз спустись, sänk dig ned / descend (please) T448

tüććowə- id.

MO tytjóang Wa424

Č tytjowang спустился Wa424

K tytjóuang Wa424



tüə birch bark

Tym näfver 157

N twé береста Wa419, Wb317, twe 5, 17, 27, tue Pc167, tue: locative tweagan: dual tweag 91, twe: plural twet 162, twe: Px1S twem 174

MO *twé Wa419

Č tjye Wa419, Wb317

OO tjye 284, 285, Wa419, Wb317

K twé Wa419

NP tye Wa419, Wb317

Jel. 357

B tö́ Wb317

Kar. tyy (töö) Wb317, tyy or töö [falsely ‘eld / fire’ copied from the preceeding tyy ‘fire’], genitive töön 395

tüəľ adjective

B tööl-maat nävertält / birch bark tent Ethn.:125

Kar. tööl-laka [piece of birch bark] Wb317



*tap

tapir- tr. to kick

N tabarnap пинаю / I kick it Wb317, 217, 223, preterite tăbarhap пинал: -rlebe: -rt: -rgu Wa419, 18, 183, 220

MO tábernáu Wa419, táabernau (-er-) Wb317

Č taabernam Wa419, *táabernau (-er-) Wb317

OO taabэrnam Wa419, *táabernau (-er-) Wb317

K tăba͑rnau пинаю Wa419, *táabernau (-er-) Wb317, taabernau 227

NP tapirnam Wa419, Wb317

B tapernam Wb317

Taz *tapernam Wb317

Kar. *tapernam Wb317

tapirččänčə-

taperttändšam (-č-) Wb317

tapittə- itr.

Č taptang пинаю (“from Russian топтать”) Wa419

tappol- tr.

N taponnap пнул / I kicked it Wb317: preterite tapóhap пнул: -lebe: -ldš! Wa419, 18, preterite tapohap пнул 183, 220

MO taponnau Wa419

K tapponnau Wa419, 227

B tappólnam Wb317

Taz *tappólnam Wb317

Kar. *tappólnam Wb317

tappolpi-

tappólpam Wb317

tāpu base

N tā́b stam, комель, po-tab Wa418, tab, pot-tap trädstam / tree trunk 60, 86, t‹ă›b Pc169, taab Wb315, tába, tab 13, hoi‿táb голос / voice 22

MO taab Wa418

Č toabà Wa418, toaba Wb315

OO taabэ: Px3S toabedä Wa418, taabê Wb315

K taaba͑: -ógan Wa418, taaba Wb315

NP taabu Wa418, Wb315

Jel. taap(e) 357, *tââb Wb315

B tââb Wb315

Taz taap’э Wb315

Kar. *taap’э Wb315



tapäk squirrel

N tăbék белка, ekorre Wa418, Wb315, 17, tabek Pc102, Wb257, 89, tabék: plural tabét Pc162, Pc162, Px1S tabegm 114, 174

Č taabék Wa418

OO tabeäk 339, taabéäk Wa418

Jel. tapeng 355

B tä̆́päk Wb257, täpäng Wb315

Taz täpäng Wb257, Wb315, täbeak E441, täpäk E465: genitive täpen E458, accusative täpäp E474

Kar. täpeng: genitive täpén Wb315, Wb257

tapäj- to hunt squirrels

Taz täpänjang белку промышляю E467, täpännjang Wb329

tapäśpi-

Taz täpäšpang E467

tōp brim

N tṓp, toop край, gräns, det yttersta Wa424, Wb325, tóp Pc104, 100, top Pc169, 60, tôp: Px1S tom 55, tōm Pp116

MO toob Wa424, Wb325

Č tuop край: dative tuoptä () nära till (allat.): maaden tuoptä nära till (det yttersta) stugan, в край дома / to beside the house: locative and ablative tuopk͔an nära vid / ifrån, в край / с край / by/from beside the house 328, tuop Wa424, Wb325, tuob край: dative tuopt Pc294

OO *tuop: *tuoptä () 328, *tuop Wa424, Wb325

K toob край 245, Px1S toobma Pp256, toobm(a) Pp258, tōp, ýt-top [shore] Wa424, toop, ýt-top 228, tyyn-dop eldstad / fireplace Wa408

NP tuop Wa424, Wb325, dative tuopt в край: locative tuopk͔an 328

B túb край 361, tup Wb325, dative toopt на край 387

Taz toop Wb325

Kar. *tup Wb325

see also mātan tōp ‘threshold’

tōpk͔əľ local adjective

N po topk͔al mat самый крайный дом / the edgemost house 55

topə foot, leg

Tym topa 157

N tŏb fot Wa418, tob Pc96, Pc168, Wb314, tob(aε) 8, genitive toban-ol fotblad (ovantill), spår / instep, foot mark (îldšet undre bladet / the sole) Wa424, toban-olt spår / footprint 54, genitive? tobóšal liten fot / small foot 206

Ob dative tŏbond T429

MO tob Wa418

Č toba Pc291, toobà Wa418, tooba 287, Wb314, tóoba: toban or tobên G74

OO toobэ Wa418, Wb314

K toppa: genitive tooba͑n Pc235, toppa͑ 245, toppa Wa418, Wb314, 64, instructive tooban till fots / on foot Wa354, Wb183

NP toppэ Pc290, Wa418, Wb314, instructive topan [on foot] Wa354

Jel. toop(e) 357, comitative topesa till fots / on foot 350

B tob’э Wb314, tobэ Wb186, genitive tópen 366

Taz top 404, Pc405, top’э Wb314, genitive 1S tobonэ E450–, tob(a): Px1S tobop Pp173

Kar. tob: genitive tobon 397, tup Wb314

see also mātan topə ‘threshold’, genitive topən kuəććə ‘ankle’

topəka

Č tobaga dim. 64

topəkka

K tobêkka dim. 64

topəľ adjective

Ob tobi T434

Taz collective topeljmî 404

topəkətəľ caritive adjective

N tobogedal хромой / lame Wa418

Č toobagedi 296, Wa418

OO toobogedje Wa418

K toppegede (-i) halt (fotlös) / lame (footless) Wa387, toppagede Wa418, toppogedi 66



čopər berry

N čŏ́ber bär, ягода Wa413, Wb310, čober Wb297, 28, čóbar 48

Nm cцŏber Wa413

MO čober Wa413

Č toobér Wa413, tóobèr Wb310, tober Wb297

OO *toobér Wa413, *tóobèr Wb310

K cŏber, cōber Wa413, cóber Wb297, čṓber: genitive čoppérn Pc238, Px1S coberm(e) Pp258, [without label] tjóber Wb310

NP čopar Wa413, Wb297

Jel. tjóber 357, *tjoper Wb297

B tjoper Wb297, genitive lattar-tjóbert-pu enrisbuske / juniper bush [corpse-berry-tree] Wb233

Taz čooper Wb297

Kar. toper Wb297, sil-toper kråkbär / crowberry, водяника Wb328

see also sǟk͔ə čopər ‘blueberry’, ńārk͔ə čopər ‘lingonberry’, k͔aran čopər ‘craneberry’



tūpə attribute tough

N tū́ba (wač) seg [chewy meat] Wa423, tuba wač 47

tūpəŋ adverb

N tŭbek твердо, seg, hård / tough[ly], hard[ly] Wa423, tubek твердо, hård, seg, (om kött, mat) / hard, chewy (about meat, food) 47

čūpa- to shake off

Taz tupangam трясал, skaka: tupasam 415, Wb207

čūpančə-

Taz tupandšam 415, Wb207

čūpančänčə-

Taz tupanändšam Wb207

čupal-

Č tobannam (deleted: skaka häftigt / to shake heavily) Wa386, Wb304, Wa417, вытрясал Wb313

OO tōbannam вы‹чис?›тил Wa386, *tobannam Wb313

NP č̢ū́pannam (вы)метал / threw out Wa386, [left column without label] čupannam вытрясал, вычистил, выметал, skaka bort, göra rent / I shook it off, I cleaned it Wb304

Taz tupalnam вытряс‹ал?›, imperative tupaldš 427, tupálnam трясу E469, Wb304, nomen actionis genitive 1S tupaldšä́ne трясал E465

čupər-

Č tobarnam вытрясу Wb313

OO tobarnam (= laǥaram) Wa386, Wa425, [tōba]-rnam (deleted: трясу) Wa386, Wb313

NP čŭparnam трясал, вычистил (skaka bort), трясу / to shake away Wa386, Wa417, [left column without label] čuparnam трясу Wb304

Taz tupernam трясу, imperative tuperэ 427, 1. čupernam, 2. túpernam Wb304

Kar. tupernam трясу?, трясал Wb304

čupərččänčə-

Taz čuperčändšam Wb304

čupərpi-

Kar. tuperpam трясал Wb304

čūpət hem

Č tuubet fåll Wa398, Wb304, Wa417, Wb313

OO *tuubet Wa398, Wb313

K? Nm? [in left column, where normally Nm, not K] cúuba͑t (ts-): Px1S cuubanm (-enm) Wa398, [left column for N] cuubat fåll Wa417, čuuba͑t [sic, č-] Wb304, čuubat [sic, č-] Wb259, [without label] čuubet Wb313



teppär adverbial now, Russian теперь

N teper теперь 84



tīpə peg, dowel

N tib, tiib sticka Wa420, tib: dative -bend Pc98, Pc169, tíb(a) 20

tiib Wb304, tíb sticka Wb318, Px1S tibem Pp110, tibep 174

MO tib Wa420, collective tiibala 238

Č čiibä sticka: dative -bend Pc292, c̢iibä Wb304, Wb318, čiibä̀ Wa420

OO *c̢iibä Wb304, Wb318, *čiibä̀ Wa420

K tiib: dative tiippend Pc238, tiiba͑ Wa420, tiib 245, tiib: Px1S tiippeu Pp256

NP tiibэ Pc291, Wa420, Wb318, Px2P tiibэlet 305, Px1S típpim [without translation] 306

Jel. tiip(e) sticka 357

B tiib Wb304

Taz tib: tipóǥan Pc405, 404, tiip’э Wb304, Px1S tiibom Pp410

Kar. *tiip’э Wb304, Kar. tiib Wb318

kuəsəľ tīpə iron nail

N k͔uehel-tíb spik / nail Wa381, k͔uehel-tib(e) 32

K kuesel tiiba͑ Wa381

tīpəľ adjective

Taz collective tíbiljmэ 404

tīpə (front) end (cfr. ćī̮pə ‘(back) end’)

Taz (tiip’э deleted for B tjíb Wb302)

Kar. id.



tipi man

N tĕb man Wa422, teb: dative -end Pc98, Pc169, Wb321, Wb325, Px1S tebep Pp110, Px2S tebel муж 26, 60

Ob teb man T446: Px3S tebed муж T429: Px1S tepep T431

MO teb Wa422, Px1S tebeu T431

Č tebä Wa422, Wb321

OO tebэ Wa422, *tebä Wb321, Px1Dtébэwì G101

K tippa: genitive tiban Pc237, Pc238, típpa͑ Wa422, tippa Wb321, tippa: Px1S tippeu 256

NP (tippэ?› deleted and replaced with tipie-k͔um) Wa422

Taz genitive 2S tibendä E450

neľ tipisək͔ə man and wife

Ob näl‿debiski, näl tebeseǥe муж с женой (tebese ‘with the man’, ǥe enclitic ‘and’) T446

MO näl‿debesk͔, -sege T446

tipiľ k͔um adjective

Tym tebel-[gup] мужик 157

N tĕbel-gup mansperson, мужчина Wa422, tebel-gop 26, tebäl gup 46

tebel-gum Wb321

NP tipie-k͔um Wa422, Wb321

Jel. tipil-gum 357, *tipil-gup Wb321

B tipil-gup Wb321

Taz *tipil-gup Wb321

Kar. tibel-gum Wb321

tipiľ ńā brother

N tebenja bror (utan avseende på ålder) / brother (independent of age) 56, tebenja bror Wa424, tibenja (from teb ‘man’ and nja ‘brother’) Wb325, tebenja 72, Pp172

Nm temnjà Wa424

Ob čemnja T447–, Px3S čemnjaad(a) T432–

MO inessive 1S temnjaunán Pp249, [tebenja Wa424 being Parabel or N]

Č temnjä Wa424, Wb325, inessive 1S temnjáneannan Pp302

OO tämnjá Wa424, tämnjä Wb325

K tibennja Wa424, Wb325

NP tibinnja Wa424, Wb325

Jel. tíbenja брат: comitative tibenjáse 358

B tibenjá Wb325

tibenja Wb162, genitive 1S tibenjaana‿magan у брата / by my brother 362

Taz *tibenjá Wb325, Px1S tibenjap, tibenjam E445–, Pp408, tebenjap E448, genitive 2S tebenjanda E465

TazTexts Px3S tibenjád, genitive 2S tebenjanda 465

Kar. *tibenjá Wb325, comitative 1S tibenjánese Pp400



tipsin ~ tipsiń comb

N tĭfi kam Wa421, tifi: dual tifiag Pc167, Wb320, 228, tifí: Px1S tifim 21, 91

MO tepsen Wa421, Wb320

Č tĕ́psĕ́n Wa421

OO tepsen Wa421, Wb320

K tipsen Wa421, Wb320, 228, Px1S tipsenm 258

NP tipsin Wa421, Wb320

Jel. tips 357

B tipsen Wb320

Taz tipsen: dative tipsett Pc406, *tipsen Wb320

Kar. *tipsen Wb320



*tam

tamtəl- to wrap

N tămdannap: preterite -ssap, -hap завернул, veckla: -ldš! Wa424, tamdannáp завернул, omlinda Wb325, tamdannáp собрал 206, (deleted: tamd?›annap as synonym to kŭráp) Wa374

MO [tam]d[annau] (or [tam]ǥ[annau]) Wa424, [without label] tamdannau 228

NP tamdánnap [sic, -p] завернул Wa424, tamdannam ombinda Wb325, 150

B tamdelnam Wb325

Taz *tamdelnam Wb325

Kar. *tamdelnam Wb325

tamtəläśpi-

N tamdalešpap заверну Wa424

tamk͔əl- to wrap

MO [tam]ǥ[annau] (or [tam]d[annau]) Wa424

Č tamgannam Wa424, Wb325

OO *tamgannam Wa424, Wb325

K tamgannau Wa424, Wb325, 228, tamgannam [sic, -m] 150

NP *tamgannam Wa424



tama / tāma mouse

N tắwa möss Wa418, tawà 14

tawà Wb315

MO *tắwa Wa418

Č *taawa Wa418

OO tawá Wa418

K taawa Wa418

NP tavva Wa418

Jel. ta͑ma 357, *tăma Wb315

B tăma Wb315

Taz *tăma Wb315

Kar. *tăma Wb315



tavar wares

N merhul tawar [expensive wares] 56

MO k͔eepte towar [cheap wares] Wa382



tāmmi adverbial upstream

N tam вверх (по реку) 83, †tām GSL717, locative taaman warga в верху (по Оби) живет / he lives upstream (Ob) 81

Ob ablative taamen‿di с верху T456, 156

MO taam 83

Č taam(ma) в верх 334, [labeled Č, but rather K] taamma͑ вверх Wa420, taamen(nä) с верху [read: locative taamen, ablative taamennä] 334

OO táamэ 334

K taama͑ 83

NP taammi вверх Wa420, taammэ ́[sic] 334, ablative taamminnэ 334

Jel. taam 357, *taamm’э Wb318

B taamm’a в верх 388, taamm’э Wb318, locative taammen в верху 388

Taz taamm’a в верх 438, ablative taamen с верху 438

Kar. *taamm’э Wb318

tāmmiľ adjective

N támel (-al) den övre sidan av floden Wa420, taamэl Wb318, tamel 18, tamal-(-el-)gop tomska samojeder / Tomsk Samoyeds [i.e. Selkups] Wa420, taamel-ǥup nedre ostjaker / downstream [ɔ: upstream] Ostyaks [i.e. Selkups] Wb318

MO taami Wa420

Č tammel Wa420, tammel (-э-) Wb318

OO taamel Wa420, *tammel (-э-) Wb318

K taami-p[ileng] [upstream side] Wa420, taami? Wb318

NP taammie (ǥ[umэ]) Wa420, Wb318

Jel. tamel верховский 357, *taamel Wb318

B taamel Wb318

Taz *taamel Wb318

Kar. tammel Wb318



čāmčä frog

N čámdše лягушка Wa412, 21, čaamdše Wb296, Wb309

Nm caamse Wa412

MO čaamdše Wa412

Č taamdeä̀ Wa412, taamdeä Wb309

OO *taamdeä̀ Wa412, *taamdeä Wb309

K cáamdse Wa412, caamdše Wb296, cââmdse (a long a to o) 227

NP câmdšэ [read: č-] 286, čaamdšэ Wa412

B čaamdš’э Wb296

Taz *čaamdš’э Wb296

čāmčäŋ id.

Kar. támtek (-ng) Wb296

tamtər kindred

B tamder орда́ Wb244, 372, tămder [as correspondence to N čaadš ‘род’] Wb294

Taz *tămder Wb294

Kar. *tămder Wb294



tāmka basket

K taamga, taamgà [= Ob kormdše birch bark basket] Wa375, taamgà Wb205



tōm river Tom

tōmk͔əľ local adjective

N Topkol-kuač town Tomsk Wa424, Topkol-k͔uač 57

~ tōmə

Č Tuu river Tom Wa424, [without label] Wb325

tōməľ adjective

Č Tuuje-kuače town Tomsk Wa424, [without label] Wb325

tom- to tell

Taz tomnang говорю / I speak Wb329, 3P tomnáden говорят / they say E441



te̮mə- to buy

N tawap (tauáp) купил Pv132, tawap купил (nu): tauháp купил: taulébe: tawéd(ä)!: taugu 19, 57, tawáp купил: tauhap: taulebe: tawed!: taugu Wa420, Wb318, tawap купил: tauhap: taulebe: imperative tawed, 3S tawimd: taugu 199, 217

MO tawau Pv275, täwáu Wa420, täwau Wb318

Č tewam Pv322, tewam (teuwam) Wa420, Wb318

OO tewam 284, Wa420, Wb318

K tawau (-uw-) Pv275, tawau: tawsau (-us-) (tauзau) Wa420, Wb318

NP tävvam Pv322, têvvam Wa420, tevvam 285, täwam (täuuam) Wb318

Jel. têmám 357, *tĕmam Wb318

B temam купил 383, tĕmam Wb318

Taz temam: -esam 416, têmam Wb318, nomen actionis genitive 1S temeptäne or [false] temä́ne kund [пока я купил / while I bought] E443

Kar. *tĕmam Wb318

aorist participle

K taundi 275

future participle

K tausʃa 275

te̮mäśpi-

N tawéšpap куплю Wa420, Wb318, tawešpap покупаю: tawešpahap 19

te̮məmpi-

N 3S taumba куплено 19

te̮mänčə-

OO tewéndam Wa420

K tawendsau 275

B temändšam Wb318

Taz temä́ndšang 416, tämändšam E440

te̮mtə- to trade

aorist participle

Taz temdedel-g[um] köpman / merchant 417

te̮mtən k͔um? merchant

N tamdat-kup купец 19, tămdat-kup köpman Wa420

Č temmen-gum [without translation] 322

Taz temdet-k͔um E454

te̮mtəna k͔um? merchant

MO tamna-gum [as correspondance to K aorist participle taundi] 275, tamna-g. Wa420

K tamdenà-gom Wa420



čǟma

B čääma rik / rich Wb222

Taz *čääma arg? / angry? Wb222

čǟmaľ adjective

B čä́mael-gum rik / rich [man] Wb222

Taz *čä́mael-gum сердитый / angry [man]

Kar. tjäämael-gup rik / rich [man] Wb222

čǟmaŋ adverb

B čä̆máng rikt / richly Wb222



tēmə anabranch, протока

Č čiewu проток Wa371

Jel. taama протока 352, Wb202

B teeme Wb202

Taz teemэ Wb202

Kar. tiim’э Wb202



timə tooth

Tym teme 51, time 157

N teu tand: dative tewend Pc94, Pc167, 20, 51, Wa420, Wb319, Wb294, Px1S tewem Pp108, tewep 174

MO Px1S tĭwew 253, *teu Wa420

Č čeu Wa420, Wb294, č̢eu Wb319

OO teu Wa420

K tiua: dative tiwend Pc234, tiuwa Wa420, tiu Wb319, tiu: Px1S tiiweu Pp253

NP tivvэ: dative tivvind Pc288, tivvэ (-a) Wa420

Jel. tim 357, 359, *tĭm’э Wb319

B tĭmэ Pc365, tĭm’э Wb319, genitive timet 362, genitive 1S timon-ug [tip of my tooth] 362, ablative timóǥan 365

Taz *tĭm’э Wb319

Kar. *tĭm’э Wb319



tǖmə larch

N töu лиственник, lärkträd: dative töwend Pc94, Pc168, Wa423, Wb324, työu 5, töu: Px1S töwep 48, tövep 174

töu Wb304

MO tyu Wa423, Wb324

Č čyu: dative čywendä Pc289, Wa423, Wb324, Wb304, Px3S čyudö and čiudö [without translation] 304

OO *čyu Wa423, Wb324, Wb304

K týu(a): dative tyywend Pc234, tyywa (tyyua), tyu Wa423, týu Wb324, Px1S tyyweu 253

NP tyywэ Wa423, Wb324

Jel. tyym 357, *tyym’э Wb324

B tyyme: tyymógan Pc365, tyym’э Wb324, Wb304, genitive tyymen (-t) 362

Kar. *tyym’э Wb324, Wb304



tat- to bring

Ob [normally tatə-; tat- only in:] optative 2S tallel T441– (once: tadelel (tallel) T444)

MO tannau Wa419, latentive tatau T447

Č tannam Wa419, Wb316

OO *tannam Wa419, Wb316

K tănnau принес Wa419, Wb316

NP tatnam Wa419, Wb316

tatpi-

K tătpau прежде ппринес Wa419

tatčə-

Ob 2P tatšilt T441

tatə- id.

N tădáp принес, hämta, Finnish tuon: -ahap: -elebe: -ed! Wa419, Wb316, 55, infinitive tadagu 16, imperative y‿t(ta)dak принеси воды / bring water, not *ydadak 182

Ob 3S tadid принес T447, preterite 3S tades (taades) T447, latentive 3S taadanded gav (= taadit), optative 2S tadelel (tallel) (mostly tallel from tat-) T444, gerund tadele T454

B tătam Wb316

Taz *tătam Wb316, imperative tatäd, tateng E447–, preterite 3S taates E451

Kar. *tătam Wb316

aorist participle

Taz tatedel som bär 430

tatäśpi-

N tadéšpap принесу Wa419, 16, tádešpap ́[sic] Wb316

tatəmpi-

Ob 3S sep tadamba привел меня / he has brought me T458

Taz tatembam Wb316

tatänčə-

tatendšam Wa419

tāt- to walk

OO teannang шагаю 339, Wa343

tātər-

Taz infinitive taadargo ехать, nomen actionis dative taadaränd E465

tātərpi-

Taz taaterpam нес? Wa419

tātok͔əmpi-

Ob taadógambak похаживаю (= K paldjuang) 154, 3S taadógamba похаживает, vandrar T438

МО taadogambang похаживаю, [falsely deducted:] taadogang T438

tātərə- tr. to carry

N tádarak везу: tádarahap: tadarlébe: imperative tadared 17, tadarak везу: -rlebe 183, tádarak (-p) везу, незу, hämta Wa419, tádarap Wa419, несу, везу, bära, föra: -rlebe понесу 41

Ob taadarap Pv441–, унесу, несу 156

MO taadarau Wa419

Č taadaram Wa419, [as auxiliary verb in gerund constructions:] tjaatlé taadaram [I light] 314

OO *taadaram Wa419

K taadarau (-e-) везу Wa419, [as auxiliary verb in gerund constructions:] moolle‿daadarau стегаю / I beat Wa373, patjolle taadarau [I split] Wa401, tjepsle‿daadarau расплетаю / I twine it up Wa416, kurle‿d[aadarau] плету / I plait 227, orble taadarau росту / I grow (orble caacang id. (eg. fara / prop. to travel). Present is formed by these words) 230

NP taataram Wa419

Taz taateram Wa419



tātə attribute straight, rightsided

N tád(a) прямой, táda wat rak väg / straight road (deleted: den högra / the right side) Wa422, taada wat прямая дорога 35, táad прямой, правый Wb323, †tād rak GSL717

MO taad (deleted: höger), taad (ut) [right (hand)] Wa422

taad [rightsided] Wb257, Wb273

Č taada Wa422, Wb323

OO *taadэ Wb323

K taade Wa422, taadэ Wb323, K taada (= taadeng), taada-gotte (= cetcolds [upside down]) 82

NP taadэ Wa422, Wb323

Jel. taad rak 357, *tââd ’э Wb323

B tââd ’э Wb323, taadэ (= nî́îndše straight) Wb258, taat-pälel [rightsided] 361, Wb257

Kar. *taat-pälel Wb257

Taz taat-pälel(j) Wb257

tātəľ adjective

Taz (?taatelj replaced with taateng Wb257)

tātəŋ attribute straight, rightsided

N tádag wat högra vägen / the right side road Wa422, tádak (-êk) höger, tádak pälek [right side] Wa422, tadak pälek högra sidan, tatak pälekand на право / to the right side, [tada]-ng ud höger hand / the right hand 40

K taadeng Wa422

NP taateng Wa422

Jel. taadek (-ng) höger 355

Taz taateng (-k) Wb323, taateng (= taat-pälel(j) ) Wb257

Kar. taatek Wb323, taateng [as correspondence to B nî́îndše ‘straight’] Wb258

tātəŋ adverb

N tádêk (-ak) прямо, höger Wa422, táadek (-эk) прямо Wb323, tadek прямо 35, †tadek rakt, förbi (from †tād) GSL717

MO taadang прямо Wa422, Wb323, 83

Č taadeng мимо, eg. прямо / past, prop. straight 330, taatang Wa422

OO taadэng 330, Wa422

K taadэng Wb323, taadeng (or taada) 1. прямо, rakt fram / straight forward, 2. мимо, förbi / past by 82, taadang (‹čana??›) 83, †tādang, †tādeng GSL717

NP taatáng 1. прямо 2. мимо, *taadэng Wb323

B taadek (= niindšek прямо) 387, taadeng [прямо] Wb323

Taz taatek прямо 438, taateng (-k) Wb323

Kar. *taateng (-k) Wb323

tātəŋ noun

N local 3S tatkand прямо Wa422, 35, tátkand(a) прямо 83

tātəwəl attribute?

NP taadol (uttэ) höger, -lэ (pilang) Wa422, taadol-uttэ höger hand Wb323



čāčə- to go, to travel

N čā́dšak еду, иду, yde cadšak пешком иду / I walk by foot: -elage Wa413, čaadšak Wb296, Wb309, čadšak: -hak: čadšláge: čadšek!: čadšagu 29, 184

Nm cцaadsak Wa413

Ob čaadšak Pv436–, 3S čaadšek, čadša, čaadšan идет, fara T429–

MO čaadšang Wa413, 3S čaadšeng T443

Č taačang Wa413, Wb296, Wa353, еду, иду Wb309, [as auxiliary verb in gerund constructions:] orble daačang [I grow] Wa350

OO taadang Wa413, Wb309, imperative taatök иди 336

K caacang Wa413, Wb296, Wa353, čaačang 227, [as auxiliary verb in gerund constructions:] orble caacang росту / I grow (eg. fara / prop. to travel) (orble taadarau id. Present is formed by these words) 230, orble cātcang 277, orble‿dsacang, orble‿dsaacang рощу, växa Wa350

NP čaačang Wa413, Wb296, imperative čaačák! 336

aorist participle

N čadšadal gop едущий человек 177

čāčəmpi-

N čadšambak ехал (не помню) 184, ехал (не знавши) 197

čāčəpsan nomen instrumenti

Č taatsän езд‹_›, езда / travel Pp319

čāči kindred

N čadš род Wa414, čaadš род Wb294, Wb308, čādš 34

Nm cцaads Wa414

MO čaadš, kuul-čaads [humankind] Wa414

Č tadše род Wa414, taadše Wb294, Wb308

OO *taadše Wb308



čačam narrow

čačam ki̮ tributary to Vasjugan, Russian Чижапка

(N) Ethn. Tschádschap-kî́ (Khanty Wai-jógan [‘narrow river’, by Castrén explained as ‘elk river’])

čačəćä noun near, relative

N čardšé släkting / relative: Px1S -em 13, čardšé? släkting, nära, propinquus, affinis / relative, close Wa411, čardšé родитель / parent 50, čardše родитель 83, 227

Nm carše Wa411

MO čačedje Wa411

Č taatjeä släkting / relative Wa411

K cădsedje родный / relative, -dje-gum Wa411, cadsedje 227

Jel. čedšedji близко 356

B čedšjeä близный 388, čečijeä , čedšjeä (-ej-, -ij-) близный Wb294

Taz (tetetjeä близный) 438, 1. čečetjä, 2. čečejä, 3. tetetjä Wb294

Kar. tertja (or tertják͔al) Wb294

čačəćäľ adjective

MO čăčedjéi-g. (čădš-) [relative] Wa411

čačəćäŋ adverb

Č tatjeng jeng [is near, or: is relative] Wa411

čačəćäk noun near

N čardšek близко [function?] Wa411, čardšiek (or čardšikwajek) близко 31

MO čáčeak͔ (-dš-) близ, närhet, nära / nearness, near Wb294, dative čadšeak͔t 83, čačeak͔t Wa411, †čādšeak͔t GSL724, čáčeak͔t prope ad Wb294, locative and ablative čadšeak͔k͔an 83, čačeak͔k͔an Wa411, čáčeak͔k͔an prope in Wb294, †čadšeak͔k͔an GSL724

Č tatjeák͔ närhet, släkt 334, dative taačeak͔tä близко 334, taatjeak͔t Wa411, Wb308, †tātjeakt GSL724, locative taačeak͔k͔an 334, taatjeak͔k͔an Wa411, †tātjeakkan GSL724, [OO or Č] dative tatjeak͔t nära till: muaden tatjeak͔t [to near the house]: locative tatjeak͔k͔an: prosecutive tatjeak͔men (NB. can be used both as postposition and adverb) 328

OO dative tjaatjeak͔t Wb294, *taačeak͔tä 334, locative *taačeak͔k͔an 334

K dative cattseak͔ta͑ близко 83, catceakta͑ Wa411, caceak͔t Wb294, locative and ablative cattseak͔k͔an 83, cătseak͔k͔an Wa411, caceak͔k͔an Wb294

NP dative čatčeak͔t 334, čatčeak͔t: maadàn čatčeak͔t [to near the house] 328, čatčeak͔t Wa411, čatčeak͔t Wb294, locative čatčeak͔k͔an 328, 334, Wb294

B dative čedšjak͔t близко 388, čečják͔t, čečejak͔t Wb294, locative and ablative čedšjak͔an (-e|ijak͔-) 388, čečjak͔an Wb294

Taz dative tetetjäk͔t (-tjeäk͔t) близко 438, 1. čečejäk͔t, 2. tetetjákt Wb294, locative and ablative tetetjä́k͔an (-tjeäk͔-) 438, 1. čečetják͔an, 2. čečeják͔an, 3. tetetjä́k͔an Wb294

Kar. dative tertjakt Wb294, locative tertjákkan Wb294

čačəćäk͔k͔əľ local adjective

N čardšekal близный / near, čardšekal mat [a near house] Wa411

Č tatjeak͔k͔ai близний 334, tatjakkai k[um] близний / person being near 296

K cattseakî близный 83

NP čatčeak͔k͔ai 334

Taz tetetjä́k͔el близкий 434

Kar. tertják͔al Wb294

čačəćäkkuwa?

N čardšekwa близный 83, locative and ablative čardšekwágan in, e l., nära ifrån 83

čačəćäkkuwaŋ? adverb

N čardšekuak близко (ad l.), поближе 83, (čardšiek or) čardšikwajek близко [is near], čardšek wak nära till (dative) / to near 31

čačəćäk͔ attribute?

MO čačeak͔-k͔um близный человек / a near person Wb294, čaačeak͔ Wb308

Č taatjeak͔ mu närbeläget ställe / a close place 334, taatjeak͔ muat [a near house], taatjeak͔ k͔um [a near person] Wa411, taatjeak Wb294, taatjeak͔ близный Wb308

OO *taatjeak͔ muat [a near house] Wa411, *taatjeak͔ близный Wb308

K caceaǥeng [is near] Wa411, caceak [function?] Wa411, cáceak͔ [function?] Wb294

NP čatčeak͔ (-k͔) близный, čatčeak [function?] Wb294

čačəćäsəŋ-

Ob gerund čardšé sule meegut родны стали / we became related [we made us relatives] (explanation [false form]: čadšesaang?) T454, čardšesule megut T460, čardšesule megut 156

K gerund čadšešesúle 156



čāčəkaľ adjective

N čaškal равный Wa416, 35, 36, равный, jämn (i motsats mot udda) / even (in contrast to odd) 48, [once:] čašal 36

čāčəkaŋ adverb

N čaškak, čaškang? mehak равно [I made even] 48, čaškak равно (ej udda) / even (not odd) Wa416

tattar Tatar

N tatár tatar Wa422, 29



tātk͔əl- to furl, wrap together (eg. net, lasso) [Castrén confuses with tak͔k͔əl- ‘to gather’]

Nm tatkannap: tatkasʃap (replaced with takkannap собирал: takkasʃap) 207

N ? tapkassap: tapkallébe, changed to takkassap собрал: takkallébe 193, tap‹t?›assap, -nnap собрал 218)

NP (tak͔k͔ánnam ‘I gathered’ changed to:) tātk͔annam, taatk͔annam Wa419

tātk͔əlpi-

Nm tatkalbap (replaced with takkalbap собрал) 207

tātk͔əlälćə-

Nm tatkaleldšap собрал 207



čuəčəpə shaman

Jel. čuedšebe [Nenets:] tadibe 354

B čuedšebe trollkarl, präst / wizard, priest Wb221, genitive čuedšeben SQNK

Taz *čuedšebe Wb221

Kar. tî́tebe Wb221

čuəčəpəľ k͔um adjective id.

MO čuedšebe(-i)-g. Wa383

Č tuedebie-gum Wa383

K cuedsebe-gum (-bi-) Wa383

B čuedšebel-gum (-l k͔um) Wb221

Taz *čuedšebel-gum (-l k͔um) Wb221

Kar. tî́tebel-g. Wb221



čuəččə earth, land

N čûeč земля, место Wa413, čueč место Wb297, Wb310, Pc100, Pc170, 28, 59, Px1S čuečop 113, čûeč: Px1S -dšóp 32, čodš ́[sic] land 51

Nm cuec or čûeč Wa413

Ob čueč, Px3S čuečeda T434–

MO tjuetj место Wa413, Wb297, Wb310, genitive čuečen T451

Č tuettä jord, ställe Wa413, Wa398, Wb310, genitive tuetten 330

OO ujei tuetta = ujel‿duettä [slippery locality] 285, [OO or Č] kyngdel duetta stritt ställe / rapid locality 284

K cuece? Wa413, cuece () Wb297, arg‿dšueč foreign country 227

NP čûečэ jord 286, Wa413, čuečэ Wb297, čueč 334

Jel. tjuetj 357, prosecutive čuečómet 359

B čueč 367, tjueč: tjuečondš 363, tjueč Wb297, accusative čuečem-apsa-ireäd month when the ground freezes Wb333

Taz tuet 404, čueč 435, E459, *tjueč Wb297, accusative tuettep Wb246, tjuetjam (čuečem) E453, locative čuečóǥan E475, prosecutive čuečómet 403

Kar. tî́t (čî́îč) Wb297

čuəččəľ adjective

Taz collective tuettiljmы 404

čuəččok͔əľ local adjective

B tap-čuečógal здешний / of this land, tuu-čuečógal тамошний / of that land, manel-čuečógal g[um] främling / stranger (person of a foreign land) 373

čōčə bar

N čodš шест, stör Wa416, 54, stör, stång (att hänga på) Wb302, čoodš Wb312, genitive čodšen 96, 165

Nm códs Wa416

MO čŏdš Wa416

Č tuodšè Wa416, tuodše Wb302, Wb312

OO tuodšê Wa416, tuodše stång Wb312

K coodsa͑ (ts-) stång (att hänga på kläder) / bar to hang clothes on Wa416, coodsэ Wb302, coods bro / bridge Wa409, Wa399, Wb263

NP čoodšê [= K coodsa͑] Wa416, čoodšэ Wb302

B čuudš’э Wb302, čuudš stång: čuudšondš 363

Taz 1. čuodš’э, 2. tootэ Wb302

Kar. tuuč (čuuč) Wb302



tōtə- to quarrel

B tuutang (deleted: (-m)) браню Wb222, tuuttengam Wb222, [tuutta]-ng -лся Wb318

Taz tootang браню 422, 1. tuotang, 2. tootang браню Wb222, tuottengang Wb222, tootang Wb318

Kar. *tuutang Wb222, *tuuttengam Wb222

tōtəmpi-

Taz tootembang бранюсь Wb222, [tuo]-tembang Wb318

tōtänčə-

Taz tootändšang Wb222

tōttə- (< *tōtəptə-) tr.

B tuuttam ругаю, браню Wb318

Taz tuotam (-ng) Wb318

Kar. tuutténgam Wb318



tōtəľ or tōtaľ adjective [meaning unknown]

N toodal-pok͔ nät / net (war-pok not / seine) Wa399



čoččə- to place

N čočáp поставил (ett fat, en kittel etc.) / to place (a dish, a kettle): -ahap: -elebe Wa415, čočap: čočahap: čočelébe: čočed!: čočegu 39, čočap поставил, ställa på sin plats / to put on its place Wb301

Nm cцocцáp Wa415

Ob latentive 3S čocended поставил T448

[the right column for TD is empty in word list 2]

čeččə- id.

MO čečau ställa på sin plats Wa415, Wb301

Č *täčam Wa415

OO täčam Wa415, Wb301, поставил Wb312

K cĕcau (-tts-) Wa415, cetcau Wb301, cĕ(t)cau [with ćaččə- ‘to throw’] Wa415, Wb302, cecau (= [MO?] čačau) [without translation] 227

NP čêčam 330, Wa415, Wb301, četčam вынес [confused with čaččə-] 344, 345

čeččänčə-

NP četčindšam вынесу [confused with čaččə-] 344

čeččəkkunčə-

NP četčakkundšam выношу [confused with čaččə-] 344

čeččä-

NP četčĭgam на час [вынес] [confused with čaččə-] 345

čeččolčə-

NP čêčuldšam vände upp och ned / I turned it upside down 330

čeččolčə adverbial upside down

K cetcolds (= taada-gotte) 82

čeččin (če̮-?) adverbial

NP čêčin (= k͔amtín [headlong]) [rather: upside down] 330

tuto / tutu carp

N tŏd карась (fisk) Wa425, Wb326

MO tŏtŏ́ Wa425, toto Wb326

Č tou Wa425, Wb326, toto 235, t‹ó›tò: collective -ola 293

OO *tou Wa425, Wb326

K tuttó: -on Wa425, tutto Wb326

NP tuttu: genitive tuttun 293, Wa425, Wb326

B tŭt Wb326

Taz *tŭt Wb326

Kar. *tŭt Wb326



tutu- to chew

N tŭdap tugga, жую: -ahap: -ed! Wa424, Wb324, tudohap: tuded! 52

NP tuttuwam Wa424, Wb324

Jel. tuutàp tugga 358

B tŭtam жую Wb324

Taz tutam жую E480, *tŭtam Wb324

Kar. *tŭtam Wb324

tutumpi-

Taz tutembam жевал E480, tutembang Wb324

tutol-

N tŭdonnap: -hap tugga Wa424, Wb324, tudonnap: -ssap 52, 224, tudonnap: tudohap, -ssap 186, tudossap: imperative tudoldš 193, tudonnap: -ssak tugga 218

MO tŭtonnau Wa424

K tuttonnau Wa424, Wb324

tutolnamWb324

tutoläśpi-

N tudolešpap Wa424, 186, жую, tugga 52, 218

tutər-

MO tŭternau Wa424

Č tudörnam [looks more like -ö- than -ou-] Wa424, tudournau [sic, -u] Wb324

OO tudörnam Wa424, *tudournau Wb324

K tudernau Wa424, Wb324

B tuternam Wb324

Taz *tuternam Wb324

Kar. *tuternam Wb324

tutut-

N tŭdonnap: -ssap Wa424

NP tututnam Wa424, Wb324

tututtə- itr.

Č tučang Wa424, Wb324

OO tuttang Wa424, Wb324

NP tututtang Wa424



če̮ččə until see če̮nnə



ti̮təŋ siberian pine

N tä̆däk (tadek) or [false, from oblique forms:] tadík кедр Wa423, tädäk (-ek) Wb245, 46, 60, tädäk (-эk) Wb324, tädäk: plural -dít Pc162, Pc166, Pp115, tä́däk, tädík Pc103, tähak [sic, -h-] lärkträd / larch ́[sic] 202, tähäk [sic, -h-] [without translation] 167

MO têdîng: tetîn: tetîla 243, tädeng Wa423, tädik [sic, Parabel dialect if not error] Wb324

Č täčang Wa423, täčeng Wb324, täčeng: genitive täčegen 295, tä̆teng: genitive tätegn G80

OO teténg: genitive -ngen Wa423, *teteng Wb324

K tĕ́dêng Wa423, teteng Wb324, teteng: tetten: tedengd Pc243

Jel. tît ́[sic] кедр 355

B tî̆́têng, tî̆́tэng: genitive tî̆́tîn Pc368, tîteng Wb245, Wb324

Taz tîteng: genitive tîtîn 406, Wb245, Wb324

Kar. tî́teng: genitive tîtî́n Pc398, Wb245, Wb324

ti̮təŋəľ adjective

N tädíl кедровый 60, Wa423

Nm? tädíl Wa423

MO täti Wa423

Taz tîtilj-pú Wb245

Kar. tîtil-pu Wb245



tī̮təmpi- to hurry

MO tiidambang [as correspondence to N čĕ́geptak ‘торопился’] Wa410



tet- (tit-?)

Č tännam вынул?, upptaga (borttaga) (t.ex. nät, fänge)) / to take out, away, e.g. net, trap Wa409



tetəntaŋ rowan tree

N tä̆dä̆ndák рябина, trädet Wa362



tītə withe, stick

N tiid (= măg ) Wa391, мелкий талник, litet videträd Wa425, мелкий талник, прут, spö, videspö Wb326

tiid spö Wa425

MO tiid Wa425

Č tjiidä Wa391, Wa425, Wb326

OO tjiidэ Wa425, Wb326

K tiida Wa425, Wb326

NP tiitэ or patal-tiitэ [green withe] Wa425, Wb326

B tiit’э Wb326

Taz *tiit’э Wb326

Kar. *tiit’э Wb326

tītən śāŋ bush

K tiitsang (= tiida) Wa425

čičə younger maternal uncle

NP čîčэ шурин (ung, gammal) Wa381, Wa415, čičэ Wb302

čiča id.

MO čĕ?ê?›ča Wa415, čeča дядя, morbror Wb302, čečá Wb312

Č tečeä́ morbror Wa415, tečéä Wb312, tečeä Wb302

OO tidja (farbror, morbror) Wa415

K cĭca (tsitsa), citca (from Russian [Castrén means that the word should be Russian дядя]) Wa415, citca Wb302

čičəka

N čĕdšega дядя, morbror Wa415, čedšega Wb302, 41, cedšega: allative -gan 159

Nm cĕdsega Wa415



tītə- to open one’s mouth

N angma tidap рот отворил (ak mouth): -hap: tidlébe: tided! 45



čičə- to go against the flow

čičəwəl > čičul adverbial upstream

MO cedšel (= taam) 83

Č tädel в верх (= taam(ma)) / upstream [by Castrén explained as a gerund] 334



tȫt otter

N tö́t выдра Wa423, Pc101, töt Wb324, Pc169, Pp114, töt (-n) Pc170, töt: Px1S tönm 47, bäver / beaver 161

Nm? tööt Wa423

Ob genitive tö́det T429

MO työt Wa423

Č työt Wa423, Wb324

OO tjyöt Wa423, *työt Wb324

K tööt: dative töötta͑ Pc246, Wa423, Wb324, 228

NP tööt Wa423, Wb324

Jel. tööt 357, Wb324

B tööt: tööden Pc369, tööt Wb324

Taz tööt or töötn 406, tööt Wb324, E457

Kar. *tööt Wb324



tüt shit

NP tyt lort, говно Wa425, [left column for N, without label] Wb326

B tyt Wb326

Taz *tyt Wb326

Kar. *tyt Wb326

tütəńə- to stink of shit

N tydeak воняю / I stink Wa425, Wb326, 3S tydík душный / stinks (= aptík) Wa425

K 3S tytting Wa425, [form?] tytti Wa425

aorist participle

MO tydindei [stinking] Wa425, [left column for N, without label] tydindi luktande Wb326



tāna little

tānaŋ adverb

taanak [sic, -k, the word does not exist in the northern dialects] (= k͔ának) 149

MO taanang (= taanakang) Wa377, Wb215, 84, мало Wa418, Wb327

tānakka attribute

Č taanaka (adjective) 335, taanaka малый Wa377, Wa425, Wb327

OO *taanaka Wa377, Wb327

K taana͑ka мало, taankajeng [is little] Wa377, 227, *taanaka Wb327

NP taanák(ka), taanakeng мало [is little] Wa377, taanaakka‿lak͔ [quite little] 335

tānakkaŋ adverb

MO taanakang 84, Wa377, †tānakang litet GSL734

Č taanakang мало 335, taanakang litet, taanakang jeng [is little] Wa377, Wb327

OO taanakang 335, Wb327

K taana͑kang 84, taan(a͑)kang, taanakang miau мало дал / I gave a little Wa377, taanakang litet Wb327

NP taanaakkang 335, Wb327, taanákkang мало Wa377

tānamčə- to reduce

Č taanamdam убавил 319, Wa425, Wb327

tānəmčut

Č (deleted: taanamdöt убытка [reduction] 319)

tanəmtə- to learn, to get used to

B taanamtang Wb178

Taz tanamdang учился E451, E466, E480, привик E465, taanamdam [sic, -m] учился 415, Wb178, *taanamtang Wb178

past participle

B taanamdebel Wb178

Taz taanamdebel Wb178, tjyyndelä taanambedel-gum ́[sic] a man learned to shoot E451

tanəmtəmpi-

Taz tanamnembang E480, привик Wb178

tanəmtalčə- itr.

B tanamdaldšang выучился Wb178

Taz tanamdaldšang выучился E466, tandaldšang учился Pv423, tandaldšang выучился Wb178

Kar. tantaldengang Wb178

tanəmtalčəmpi-

B [tanamda]-ldšembang Wb178

Taz tandaldšembang учился, ‹__›аю E480

tanəmtalčänčə-

Taz tandaldšendšang 423

tanəmtalčə- tr. to teach

Taz tanamdaldšam выучил E466, tamdaldšam (-ng): -esam Wb178, preterite 3S tanamdaldšes учил E451

Kar. tandaldengam Wb178

aorist participle

Kar. tandalbedel-g[um] ́[sic] Wb178

past participle

Kar. tandaldšebel-g[um] Wb178

tanəmtalčänčə-

Taz tandaldšendam 415

čānčə attribute broad

N čaandše bred Wb293, Wb308

Č toandše bred 319, taandše Wb293, Wb308, Wa418, Wa424

OO *taandše Wb308

NP čaandšэ bred Wa410

B č̢âândš or -dšэ Wb293

Taz čaandš’э Wb293

Kar. taand’э (-dš-) Wb293

čānčə pō board

Jel. čaandšabu доска 354, Wb230

Taz *čaandšabu Wb230

see also čānčə k͔āt ‘forehead’

čānčəľ adjective

Taz kumet taandeil pu a tree of a man’s breadth E442, tiit tándil kob a hide four fathoms broad E443

čānčətə breadth

Č toandšedä ширина 319

čančə- to exit

N čandšak: čandšahak вышел: čandšláge: čandšek!: čandšegu 19, čăndšak вышел: -ahak: -alage Wa412, Wb309, čăndšák Wb296

Nm cцansak Wa412

Ob poone čandšak Pv436–, 3S pone čandšan ([MO?] -eng), konne čandšek на берегу вышел / he went out onto the shore T430, konne čandša T456

MO čančang Wa412, *čandšang Wb296

Č tandšang Wa412, Wb296, Wb309

OO tandang or tandšang Wa412, Wb309

K căndsang (ts-) Wa412, Wb296

NP čăndšang Wa412, Wb296

Taz tandang вышел (на улицу) Wb329, poone-tandang вышел E453

[no TD equivalents in word list 2]

čančäśpi-

N čandšešpak выхожу Wa412, Wb296, 19

čančänčə-

Ob čannendšak выйду T431, 153

MO čannéndšang Wa412

Č tannéndang выйду Wa412

K candsendsang 153

Taz 3S tannéndš utgår E450

čančəmpi-

N (from čandšak:) preterite -mbahak 220

Taz tannembang Wb329

čančəkku-

N čandšakouak выходил: čandšakuk! Wa412, čandšakuak Wb296, čandšakohak выходил: -lage: imperative čandšakuk 19, 220

Ob 3S pone čandša kuan GSL853

Č tandšekuang Wa412

čančəkkolćəmpi-

Taz tandekoltjembang выходил E471, выхаживал Wb329

čančok͔əmpi-

N čandšakombak выходил (не помню) 184

Taz tandógombang выходил E468, Wb329

čaččə- tr. to bring out

N čačap (?) увел, вынес Wa412, čačap вынес, föra ut: -ed Wa415, 224, pone čačap вынес: čačahap: -lébe: čačéd! 42

Nm căcáp Wa415, cacap 224

Ob čacap: 3S pone čačîd на улицу увел T429–, 153, infinitive ydep čăčegu воду таскать, hämta vatten / to bring [out] water T431

debitive participle

Ob ýdep čačasodi koček att hämta vatten, därtill har jag folk tillräckligt / (people) to bring water (I) have many T431, čačasodi hämtare / bringer (ydep čačasodi) 153

čaččäśpi-

N čačešpap вынесу Wa415



čančə- to go up

Ob enne čandšák верх идет [ɔ: иду] / I go up T435, enne oneg mātkaek čandšák han [ɔ: jag] kom upp i sin egen stuga / I came up to my own house T436, gerund pot paarond čandšele guan на дерево полезил (ушел) / (the sable) went climbing up a tree T440

čančäśpi-

Ob 3S lemba koimbele enne čandšešpa [the eagle rises circling up, translation unreadable] T448

čančol- to crawl

MO? [no label] čandšonnang? krypa Wa416

Č tandönnang (“for -dennang”) [-ö- seems clear] 284, ползаю Wb313, tandounnang Wa362, Wa417, tandonnang Wb193

OO *tandönnang Wb313

K c̢andsonnang ползаю Wa362, candsonnang Wb313

NP (deleted: -nnang Wa362)

čančolpi-

Č tandoulbang Wa362, tandólbang [-ó- with one stroke] Wb313

OO *tandoulbang Wa362

K candsolbang ползаю Wa362

NP čančulbang Wa362



če̮n sinew

N čat sena, åder 19, 101, Pc161, čat, čêt sena Wa412, čat Wb295, čat (-n) Pc170, čắt: dative čátt 159, č̢at Pp114, čát Pp174

Nm cцăt Wa412

MO čen Wa412, Wb295

Č čen Wa412, čän Wb295, čän: dative čänd (“or -nend”) Pc294, čän: Px1S čäneu: local 1S čängaeng Pp310

OO ujei čän = ujel‿dšän [smooth sinew] 285, čänэ ́[sic] Wa412, *čänэ Wb295

K căn 246, čaen (“a short a to ä[Castrén means that N a (here) corresponds to K ]) 227, čên Pc236, can Pc242, căn (ts-) Wa412, cên: Px1S cênm Pp258

NP čänэ Wa412, Wb295

Jel. tjên sena 356

B čän: dative čändš Pc367, čen: čendš: čengan, 367, Px1S tjenm [without translation] Pp376, čen (-ê-) Wb295, kačet-čen sträng / fiddle string Wb209

Taz čên Wb295

Kar. čen жила: dative čend 397, 394, Px1S tjenm Pp401, ten Wb295



če̮nnə postposition until

N čan до: tot‿čan до озера / till the lake, bis zum See, järvelle asti, kolda-čan до Оби / until Ob, tau‿čan до сюда / until here, mi‿čan до нас / until us, pulhai‿čan до колена / to the knees, ydemčan or ydemgu‿čan (ydet‿čan) до вечера / until it becomes evening 79

MO čan: ton dšan / till the lake 79, †čann ända till GSL708

Č tĕn (tennä): ton denna до озера / until the lake, kuacen dennä до города / until the town, me tennä до нас / until us 327, kain dennä [until what], kun dennä докул [whereto], taun‿dennä досюда / hereto, nan dennä [until it] 336, †tenne GSL708

K cen(na͑): maada͑ dsenna до избы / until the house, kotta ́[sic] dsenna до Оби / until Ob, me-dsenna до нас / until us 79, nan‿dsend дотуль [until it], ton‿dsend, taun‿dsend досель / hereto [sic, -nd in all forms] 155, †čenn GSL70

NP ton|dšen до озера / till the lake, mattэ dšen (čen) до [until his house] 327, kun čen [whereto], tawan dšen(nэ) [hereto] 336

/ če̮ččə id.

B čêč(э) ända till, до 387

Taz têttэ до, ända till: maadet-têttэ до юрты / until the house, kît têttэ до реки / till the river 435, †tette [with čann etc.] GSL708



čī̮nə cloth

NP čî́nэ kläde Wa367, Wa372, čînэ Wb203, Wa417, činэ (-a) Wb304

čī̮nəľ mi̮ cloth

NP čî́naima Wa367, Wb198, činaima зипун Wa417, čînaima Wb304

čī̮nən pī cloth(-piece)

NP čînán-pi (= čî́nэ) Wa372, čînan-pi Wb203, Wa417, činan pi kläde Wb304



či̮ni face

NP č̢înni Wa426



čī̮nčə- to drop

N 3S číndšek каплет Wa412, čindšek Wb296

Nm cцínsek Wa412

B 3S čî́ndša () Wb296

Taz 3S čî́ndša, latentive čî́nnendš Wb296

Kar. 3S čî́nčenga = tjîntjenga Wb296

čī̮nča drop

N číndšá капля Wa412, čindšá 20, okermú čîndša en droppe 6

teni mind

N tä̆n (tään) ум Wa421, tän Wb320, tän(ä): Px1S tänep 32, comitative täneh‿eak [I am wise], täneh‿ehak [I was wise] 141, tä́nehedšak умный стал / I became wise Wa423, täneh‿edšak 49, 200, täneh‿élage: täneh‿ek: täneh‿egu 200, caritive tängalg ehak я был глупый / I was stupid 200

Nm comitative täne’édšak [I became wise] Wa423

MO tei Wa421, Wb320

Č tänä Wa421, täänä Wb320, Px1S? tenemjeng хочу, eg. в моем уме есть (ten ум) / I want, prop. is in my mind Wa369

OO tän Wa421

K tei ум Wa421, Wb320, comitative teise (-з-) умный / wise, teis‿eng [is wise] Wa421

NP teiji Wa421, Wb320

Jel. teen(e) ум 357, tén Wb320

B tän: Px1S tänom Wb320, comitative ténes[‿élä] SQNK

Taz tenэ Wb320, comitative tenes‿eeng 432, tänes‿ees E442

Kar. ten Wb320

tenisəməľ possessive adjective wise

N tänhul умный Wa421, Wb320, tänhul-gop 32, tänuhul 141, tänuhul gup 200, tänuhu͑l 341

Č tänзie-g., -si-g. Wa421, tänsi (-з-) Wb320

K teiзy (gum) Wa421, teisi (-e, -y) Wb320, teisý умный, teise-gum 229

NP teisui Wa421, Wb320

B tänesemil Wb320

Taz tenesemel Wb320, E445, 432, tänesemel E442

Kar. *tenesemel Wb320

tenikətəľ caritive adjective stupid

N tänägedál = tängedal безумный Wa421, täänägedäl-g. 32, tängedal (gup) глупый, безумный 59, tängedal 200

K teigede(-i)-g[um] Wa421

Taz teneketil Wb320

Kar. tenegedel Wb320

tenikita caritive noun fool

N tängeda: tängedak [I am a fool]: -dand [you are a fool] 200

tenikələm- to become stupid

N tä́negalmnak безумный стал: -galablage Wa423, tänegalmnak: -galabláge 49

tenirpi- to think

N tä̆rbak думаю: -bahak Wa421, tärbák Wb320, tärbák: tärbahap 21, tärbák: tärbahak: tärba͑k!: tärbagu 32, tärbak (-p) думаю 218

Ob tärbák я думаю, tärbak думал T435: 3S tärba думает, tänker T431, T447

MO teirbang Wa421

Č tärbang думаю Wa421

K teerbang (-an, -ang) думаю Wa421, téerbang Wb320

NP teerbang думаю Wa421, *téerbang Wb320

Jel. tenerbang думаю 357, Wb320

B tenerbang Wb320

Taz tenerbam верю (помню) Wb320, tenerbang tänker, думаю E448–, pömbam aša tenerbam jag tror ej tungusen / I don’t believe the Tungus E453–

Kar. tenerbengam Wb320

tenirpänčə-

Taz tenerbändšam Wb320

tenäptə- to think of

N täneptak спомнил, сдумал: täneptelebe спомню 21, täneptak спомнил Wa421, täneptap спомнил 183

Č täneptang [дума]лся Wa421

tenäptəmpi-

Č täneptembang Wa421

OO *täneptembang Wa421

tenəmə- to know

N tänuap знаю Pv176, Pv190, 223, tä̆nuap знаю, помню: -hap: tä̆nyed: -ugu, aha tanuap не знаю Wa421, Wb320, 21, 183, 218, aha tänuap не знаю 32, gerund tänule знающий 197

Ob 2S tänual знаешь T453–, tänuan T433, asa tänuan? ́[sic] не знаешь ли? / don’t you know? 153

MO tonuau Wa421

Č touruam [sic, written r, not n] знаю, помню Wa421, touruam ́[sic] Wb320

OO *touruam Wa421, *touruam Wb320

K tinuwau знаю, помню Wa421, tinuwau Wb320

NP tinnuam знаю Wa421, Wb320

Jel. tenemam знаю 357, Wb320

B tenemam знаю: -mesam 385, tänemam Wb320

Taz tenemam Wb320, 439–, tenememam [sic, Lehtisalo reads tenemernam] E451, 3S tenemet E462, tenememet ́[sic] E446

Kar. *tenemam Wb320

aorist participle

N tänudal 175, 190

Č tourundyö [sic, written r, not n] Wa421

K tinundi знающий / knowing Wa421

NP tinnundae (gum) Wa421

B tenemtél (replaced by nomen actionis adjective teneméptel) знающий / knowing SQNK

past participle

N tänubal-gop знающий / knowing [ɔ: known person] Wa421, tänupal gup 21

future participle

N tänuhá 190

tenəmänčə-

N (tänundšap) 190

B tänemändšam Wb320

tenəməmpi-

N 3S tänumba известно 190

Taz tenemembam Wb320

tenə- to remember

Taz tenam помню Wb320, äsam aša tenam отца не помню / I don’t remember my father E450

čēṇmə rope

Tym čem верёвка 158

N čere͑m (čerm), čerm(a) веревка Wa414, čerm Wb300, Wb209, 227, čérma 58

Nm cцélm Wa414, celm 227

MO [sic, ?ɔ: Nm] čelm Wb300

K ceenma͑ liten, smal rem / small, thin strap Wa414, čeenma () Wb300, cenma rep 227

čenm G42

NP č̢ienmэ () Wa414, čienmä () Wb300

B čéenm’э: Px1S -mom Wb300

Taz *čéenm’э Wb300, accusative čénmem E446

Kar. tiinmэ: Px1S -mom Wb300



tēntal- ~ tēntäl- to fasten to the belt

N tendannap fästa vid gördeln (yxa, svärd) / to fasten by the belt (axe, sword): teega t. omgjorda svärdet Wa425, tendannap Wb326

Ob teaǥa tändannáp саблю привязал (повесил) / I attached the sword T436, tändannap (teega) gjorda svärdet / to gird the sword 154

MO teendännau Wa425, *téndännau Wb326, tendännau T436, tändannau: imperative tändaldš T448

Č tiendännam Wa425, Wb326

OO tjendännam Wa425, Wb326

K téndännau Wb326

NP tiendánnam Wa425, tiendannam Wb326

B tendálnam Wb326

Taz *tendálnam Wb326

Kar. téntalnam Wb326

tēntalpi-

NP tiendálbam Wa425

B [téntá]-lpam Wb326

tēntalalčə- & tēntalčalčə-

Ob tändallaldšak kläda på 155, 3S teagap tändallaldšîd саблю завязал [she attached to me the sword] T448

MO tändaláldšau = tändaldšaldšau T448

tēntət-

K teendannau (-ênnau) fästa vid gördeln Wa425, téndännau Wb326

čēnčuččə- to speak

N čenčak говорю: -ahak Wa415, Wb311, 224, čénčak Wb301, čentšak: čenčahak: čendšlage: čendše͑k!: čendšagu 38, čentčak: -hak 185, 3S čenček 80

Nm cцéencak Wa415

Ob čeenčak Pv454, 3S čeenček, čeenča, čenčan говорит T430–

Č työnttang говорю Wa415, Wb301, Wb311, nomen actionis tyondöttä: Px1S -eu 319

K cēncang (ts-) Wa415, ceencang Wb301, ceentcang 155

NP čienčučang Wa415, samtala Wa369

Jel. čeenčang 357

B čeenčang = čeencengang Wb301, future3S čēnčelése SQNK

Taz teenčang говорю E480, teenttang E482, 1. *čeenčang, 2. teenttang говорю Wb301

Kar. teenttengang Wb301

aorist participle

Taz teenttendel (-dil) E482

čēnčuččäśpi-

N čenčešpak Wa415, čénčešpak говорю Wb301, čentčešpak 38

čēnčuččänčə-

N čenčendšak tala хочу 198

Taz teentändšang Wb301

čēnčuččəmpi-

N 3S čendšamba 38

Taz [teen]-čembang E480, teenttembang (-č-) говорил Wb301

čēnčuččälćə-

Taz teenttéltjang Wb301

čēnčuľ speech

N čendši разговор 60, Wa415

tīnalpi-

B tinálbam давлю / I press Wb294

Taz *tinálbam Wb294

Kar. tinálbengam Wb294

tīnalälćə-

Taz [tina]-léltjam Wb294

tīnalälćəmpi-

Taz [tina]-léltjembang Wb294

činčä adverbial just, a moment ago

OO tondè [probably ɔ: *töndè] давно (не давно), nyss 334



tünaŋ / tǖnaŋ sleeve

N tö̆nak ärm Wa421, tönak: genitive tönan Pc120, Pc166, Wb321, 22, 159, 229, Px1S tönagm 114, 174, tö́nak: plural töna’at Pc162, tönát (-aat) 166

MO tönang Wa421, Wb321

Č tjy̆nang: genitive tjyna’an or -nagan or -nan Pc295, tjynang Wa421, tjynắng Wb321, Px1S tjynangma Pp311

OO tjynang рукав 284, Wa421, *tjynắng Wb321

K tyynang: genitive tyynan Pc243, Wa421, 229, tȳ́nang Wb321

NP tyynnang Wa421, Wb321

Jel. tynang ärm 357, Wb321

B tyynjang ́[sic] Wb321, tynjáng: tynján [without translation] Pc368

Taz tyynang: Px3S -kt Wb321

Kar. tynang: dative tynak͔t Pc398, tynang Wb321



tāćī

N čuedš-tadši рубеж, rå / border 37

Ob taadši under, под: prosecutive čuečetaadšiut (iloun) (cuecen (-t) taadšiun) под землей / (around) under the earth T435



čī̮ćə- to order; to say, see ćī̮čə-



tićəkka or čićəkka attribute narrow

Č tetjeka узкий, trång Wa412, Wb309

OO *tetjeka Wa412, Wb309

tićəkkaŋ adverb

Č tečekang jeng Wa412



tūja hair

K túja (tuuja) hår Wa350, tuuja människohår / human hair Wa385, tuujà Wb224, tuja Wa424, Wb327

NP tuija Wa350, Wa424, Wb327



če̮j māt

NP čai-mat torf-jurt / peat hut Ethn.:22



tǟľ adjective of yesterday

tǟľ ćēlə yesterday [constantly confused with tǟlə ‘tomorrow’ and tālćä ‘long ago’]

N tal dšel вчера Wa421, 21, tel-dšel Wb321, tal dšil gårdag (, morgondag) 28, t‹ä›ldšel (-dšelt) вчера (, завтра) 84

MO t‹ii›ldjel 84, ?tiel давно 84

Č tie djel вчера (“= tjeel (?)”) 334, tiedjel Wa421, tiedjél Wb321,†tje tjēl i går GSL730

OO tjie tjiel (“tje туда”) 334

K teeldje i går, вчера Wa421, Wb321, 84, adjective teeldjel-djel gårdag / the day of yesterday Wa421

NP teildji 334, teildje Wa421, teildje Wb321

B ([false:] teäl 1. вчера, 2. завтра: teälel-djeel (-djiel) gårdag 388)

Taz tääle tjel вчера E447, tääldjel вчера E449, täldjel вчера 438



te(jə)ľ or če(jə)ľ adjective [meaning unknown]

Č tei-porǥo päls / fur coat (= porgo) Wa371



tejä adverbial long ago

NP teije давно (уж), längesedan 334, täija [as corresponcence to N tăldše] Wa418, ([other dialects] taldje is here:) täija 286, täije Wb315, †teiji längesedan GSL730



tǖľ mēktə lungs

K tyymäkta lunga Wa403, Wa425, tyymäktä (-a) Wb327

NP tyymiektэ lunga Wa373, Wb327, tyimiektэ Wa403



*tāk back

Ob locative naat‿tol‿daak͔et ([3S] -k͔and) по далее их (tak͔ за) [behind them] T436, nat‿tol‿daaket 154

MO dative tak͔t, locative tak͔k͔an, prosecutive taagmen 79, local 3S nan dol‿daak͔and, local 1S nau dol‿daakeng T436

Č dative taak͔t за (the usual expression for за) 327, locative and ablative tāk͔k͔an (taak͔k͔an): puon, ‹iu›n taak͔k͔an за or из-за / behind or from behind the tree, ‹Ob?› 327

OO dative *tak͔t 327

K dative tak͔t, locative taak͔k͔an, prosecutive taakmen 79, †tak͔t: †tak͔k͔an: †tak͔men (“the stem is probably *tag or *tak the back side”) GSL716

NP dative tak͔t, locative taak͔k͔an, prosecutive taak͔men 327

B dative taak͔t за (ad), locative tāk͔k͔an 387

Taz dative tak͔t за (dative): šogor-tak͔t за печку / to behind the oven, piit-tak͔t за осину / to behind the aspen, tak͔oaš-tak͔t bak sängen / to behind the bed 435, locative and ablative ták͔k͔an or tak͔an за (abl-loc.): šogor-tak͔k͔an [behind the oven] 435, prosecutive tangmet за 435

tākk͔əľ local adjective

N takel‿gu шлея / breech-band [back strap] 58

tāk or tāŋ adverbial away

N tak or tang bort Wb314, Wa418, 7, tak (= albe, āra͑k прочь) Wa338, tak’ 57, tak-čekap развязал / I tied up Wa414, tak-c̢îkkap 147, tak passap убавил, прочь взял [I put away] 45, tak (taak) прочь, вон: tang aldšek [it fell away] (cfr. tak’ aldšek в низ / it fell downstream [/takkə/]) 83

tāk͔ wares

Jel. ?tak͔ товар 354, Wb222, ?taak͔ калым 355, *taak͔ Wb328

B tak͔ vara / ware Wb222, taak͔ vara av allt slag (även renar) / wares of all kind (including reindeer) Wb328

Taz taak͔ vara E450, *tak͔ Wb222, accusative taaǥam E455, comitative taak͔se E450, kuelese tak͔s‿eeng рыбой богат / is rich in fish E422, mat taakš‿eengang I am rich E442

tāk͔səməľ possessive adjective

Jel. tak͔ʃemil rik / rich 354, tak͔semel Wb222, taak͔ʃemil Wb328

Taz tak͔semel Wb222, tak͔semel E459, taksemel (or taksel) E442

Kar. taak͔ʃemel-g[um] [rich man] Wb222



tak͔- to bury

N preterite tahhap хоронил: -glebe: taht?: takku Wa424, Wb325, 186, 223, tahhap: takt!: takku 5, 53

Nm tagnap Wa424

MO tangnau Wa424, Wb325

Č tak͔nau [sic, -u] Wa424, tak͔nam Wb325

OO tak͔nam begrava: preterite -k͔sam: future -k͔leus: conjunctive tak͔nim: imperative tak͔tэ!: infinitive takku 339, tak͔nam Wa424, Wb325

K tak͔nau Wa424

B tak͔nam хоронил 361, Wb325

Taz tangnam [without translation] E480, tangnam Wb325

Kar. tangnang Wb325

tak͔äśpi-

N tagešpap хороню, begrava Wa424, 5, 186, tagešpap: -pahap: -špet! 53

tak͔čə-

MO tak͔tčau Wa424

OO infinitive tak͔tegu 339

K tak͔tsau хоронить стану Wa424, 228

B takčam Wb325

Taz tak͔čam Wb325

tak͔pi-

Taz tak͔pam [without translation] E480, Wb325

tak͔äćə-

Taz tak͔étjam Wb325

tak͔k͔əl-

NP tak͔k͔annam Wa424, Wb325

tak͔ət- or tak͔əl-

K taǥannau Wa424, хоронил Wb325, begrava 228

čak͔əčə- to close

N čăgadšap запер (дверь замком), låsa / to lock Wa411, Wb295, stänga dörren, rigla 58, låsa? Wa414, čagadšap: čagadšahap: čagadšed(ä)!: -dšagú 18, 224

Nm sagasap 224, căgasap Wa411

MO čagadšau (= kettau) Wa411

Č taaǥadam täcka, betäcka / to cover Wa411, закрыл, täcka (med duk, ej lock) / to cover (with a cloth, not with a lid) Wb308

B čaǥadšam (-k͔-) запер Wb173

Taz 1. čák͔ačam (takatam), 2. tak͔atam Wb295, *čaǥadšam Wb173

Kar. tak͔atengam Wb295

čak͔əčäśpi-

N čagadšešpap запираю Wa411, 18, čagdšešpap 222

čak͔əčəmpi-

Taz -čembam Wb295

tāk͔əćə-

Ob taagedšak скоро прибежал: 3S maadar šil|tšorgond taagedšîk богатырь соболем завернулся / the hero turned into a sable T439, taagedsîk T440, 3D suguldše tagedšáge назад воротились / they turned back T457, 1S tagedšak воротился, повернулся 156

MO taagedšang повернулся T457, vända om / to turn around 156

tāk͔əlćə-

Ob taageldšak [sic, -ldš-, explanation to the same word] завернулся 155

K tāgeldj‹a›ng скоро забежал 155



tak͔talčə- / tak͔tolčə- to prepare

Ob taktaldšap приготовлю 153, imperative kandš(a) tak͔taldšed нарту приготовь! / prepare the nart T429

MO tak͔toldšau приготовил, bereda, utrusta Wb327

Č tak͔toldam приготовил, людей (саней) нарядил Wa425, Wb327

OO *tak͔toldam Wa425, Wb327

K tak͔toldsau приготовил (собрал?) Wa425

NP tāk͔tuldšam utrusta Wa425, tak͔tuldšam Wb327

tak͔talčəmpi- / tak͔tolčəmpi-

Ob 3P ydep taktaldšembaadat питьё приготовили [they had prepared vodka] T455, takkaldšembap [sic, -kk-] приготовил (сбирал) 156

MO 3P taktoldšembaadet T455

tak͔talči-? itr.?

N taktaldšak собрался [confused with tak͔k͔aldšap собрал] 59, taktaldšak собирался (cfr. takkaldšap собрал) 219, 224

tak͔k͔əl- to gather

N [tắk͔k͔a]-nnap: preterite tắk͔k͔asap: -ldšap собрал: -llebe, -ldš Wa419, tak͔k͔annap собрал Wb316, latentive tak͔k͔aldšap Wb316, 59, takkaldšap собрал 219, takkasap (-ss-): latentive takkaldšap: takkallébe: takkaldš!: takkalgu 17, 40, preterite takkasap выбрал (со-) 19, takkannap (все) собрал: takkassap: takkaldšap собрал 183, 224, takkassap собрал: takkallébe: takkannip: takkaldš 193

Nm takkannap собирал: takkasʃap: latentive takkalsap собрал: takkals!: takkallel! 207

Ob 1P takkannut samlade T453

MO *tak͔k͔annau Wa419, takkannau, собрал T453, latentive tak͔k͔aldšau собирал Wa419

Č tak͔k͔annam Wa419, Wb316

OO taak͔kannam Wa419, *tak͔k͔annam Wb316

K tak͔k͔annau Wa419, Wb316, latentive takkaldsau собирал [as comparison to Ob taktaldšap приготовлю] 153

NP tak͔k͔ánnam [replaced with tātk͔-] Wa419

B tak͔k͔álnam Wb316

tak͔k͔alnam собирал Wb327

Taz takkalnam собрал E478, *tak͔k͔álnam Wb316

Kar. *tak͔k͔álnam Wb316

tak͔k͔əläśpi-

N tak͔k͔aléšpap собираю Wa419, Wb316, takkalešpap: takkalešped 17, 183

Nm takkaléšpap 207

tak͔k͔əlpi-

N tak͔k͔albap Wb316, 3S takkalba собрано Wa419, 17, 40

Nm takkalbap собрал 207

B [tak͔k͔á]-lpam Wb316

tak͔k͔əlčänčə-

N takkaldšendšak samla 198

Nm takkalsénsap хочу 207

Taz takkaldšä̆ndšam E478

tak͔k͔əlälćə-

Taz takkaléltjam собирал E467, tak͔k͔aléltjam Wb316

tak͔k͔əlälćəmpi-

tak͔k͔aléltjembam Wb316

tak͔k͔ət-?? [must be tak͔k͔əl-, but *tak͔k͔ət- is the stem to the following derivation]

Č tak͔k͔annam собрал 317

tak͔k͔əttə-?? [obviously falsely constructed]

Č -ttam в[ ту] п[ору] собрал 317



tuək͔tə- to mix

N tuek͔táp мешал, blanda: -ted!: -agu Wa422, tuektahap: tuektéd(ä)!: tuektagu 30, tuek͔tap Wb315

MO tuak͔tau Wa422, Wb315

Č tuak͔tam Wa422, (= nengoldam) Wa374, мешал, квашю (-л) (ex. flott och mjöl) / I mixed, pickled (eg. grease and flour) Wb315, tuaktam blanda Wa418

OO tuak͔tam квашю (-л) Wa374, Wb315

K tuok͔tau мешал (mjöl etc.) Wa422, Wb315

NP tuak͔tam мешал (flott och mjöl) / I mixed (grease and flour) Wa374, Wb204

B teaktengam: -ktesam [without translation] 385, têak͔tengam (= korbennam) Wb204, têak͔tam мешал Wb251, teak͔tam Wb315

Taz tuak͔tam смешал (mjöl) / I mixed (flour): -esam Wb204, Wb251, Wb315

Kar. teak͔tam Wb204, têak͔tam Wb315

tuək͔täśpi-

N tuek͔téšpap Wa422, tuektešpap мешаю, blanda (= korbannak) 30, (tuaktešpap) [in brackets] Wa374

tuək͔təmpi-

Č tuak͔tambam мешал Wa374

-tembam Wb315

tuək͔tänčə-

Č tuak͔téndam мешаю Wa374

čokiŋka reindeer calf

NP (čog inga liten ren / small reindeer) [in brackets] Wa357



tokkəmatpi- to be stuck

N 3S tŏkoatpa тесно / is tight Wa419, 18, tokuatpa затело, fästa sig hårt / is stuck hard Wb317

Č 3S čokuatpa (trång?) kommer (ej) ut, (затело fästa sig) / (tight?) can (not) come out, (to get stuck) Wa419

past participle

N tokuatpal тесный / tight 18, tokoatpal тесный Wa419



čokkəmat- to come loose

OO 3S tjokuanna [отошло] Wa419

čokkəmatpi- to be loose

OO 3S tjokuatpa отошло / has come loose Wa419, Wb317



čuk insect of any kind

N čuk mask / worm Wa416, Wb303

MO čok Wa394

Č čûk Wa394

OO *čûk Wa394

K cŭ́k mask Wa394, cuk Wb303

NP čûk mask Wa394

B tjuk Wb303

Taz *tjuk Wb303

Kar. tuk Wb303



tukə- (tuka-?) to comb

B tukam or tukengam: tukesam [without translation] 385, tukengam, tukam kamma Wb198

Taz tukam чесал, imperative tukäd (-éd) 428, E469, *tukengam, *tukam Wb198

Kar. *tukengam, *tukam Wb198

tukət-

B tukennam id. Wb198

Taz tukennam E469, Wb198

tukətčänčə-

Taz tukettändang Wb198

tukətälćə-

Taz tukedéltjam Wb198

tukol-

Taz tukólnam чесал E469, [tuk]-olnam Wb198

tukolčänčə-

Taz [tuko]-ldšädšam ́[sic] Wb198

tukolpi-

Taz [tuk]-olbam id. Wb198

tukolpänčə-

Taz [tuk]-olbändam (-ndšam) Wb198

če̮kə- itr. to dry

N čagak высох: -alage Wa412, Wb296, 20

Nm cцăgak Wa412

MO čegang Wa412

Č čägang Wa412, Wb296

OO *čägang Wa412, Wb296

K cakkang (c-, ts-): 3S cageng Wa412, Wb296

NP čêkang Wa412, Wb296

Jel. 3S čekán det är torrt 357

Taz čekang or têkang Wb296, čekam [sic, -m] E472

past participle

N čagebal Wb208, čagebal grund / shallow Wa416, Wb303

Nm cцagebal Wa416

B čégebel (-ế-) сухой Wb208

Taz čekebel Wb208

če̮käśpi-

N čagéšpak высыхаю Wa412, čagešpak Wb296, 20

če̮kəmpi-

Tym 3S čägemba мелко / it is shallow 158

N čagembak я высох (förr), čagêmbak 412, čagembak Wb296, 221, 3S čagêmba сухо Wa412, čagemba мелко, det är grunt / it is shallow Wa416, Wb303, сухо 26

MO 3S čegemba высох Wa412

Č čägembang Wa412, 3S čagemba Wa416

K căgembang, 3S cagemba Wa412, мелко, mycket grund, där man ej kommer fram Wa416, Wb303

NP 3S čêkámba мелко Wa416, čekamba Wb303

Jel. 3S čekemba 357, Wb296

B 3S čekemba (čê-) Wb296, čéegemba (-ế-) Wb208

Taz čekembang Wb296, 3S 1. čekemba, 2. *tekemba Wb296, čếkemba Wb208

Kar. 3S tekemba Wb296

aorist participle

K cagembadi Wa416, Wb303

NP čêkambadál Wa416, čekambedal Wb303

če̮känčə-

Taz tekändšang Wb296

če̮käćə-

B čekkédjang (-tj-) Wb296

Taz 1. čekkétjang, 2. *tekkétjengang Wb296

Kar. tekkétjengang Wb296

če̮kərə- tr.

N čagarap высушил: -ahap Wa412, Wb296, c̢agarap 20

MO čegereu [sic, -eu] Wa412

K cakkerau Wa412, Wb296

NP čêkkeram Wa412, Wb296

Jel. čekerap (-m) 357, *čekeram Wb296

B čekeram (čê-) Wb296

Taz čekeram E472, 1. čekeram, 2. têkeram Wb296

Kar. tekerengam Wb296

aorist participle

Kar. tekerendel-g[um] Wb296

če̮kəränčə-

B čekerändšam Wb296

Kar. tekerendam Wb296

če̮kərəmpi-

Taz čekerembam Wb296

če̮kərälćə-

Taz čekeréltjam Wb296

če̮kərälćəmpi-

Taz čekeréltjembam высушил E472, Wb296

če̮kopčə- tr.

Č čägoptam высушил Wa412, Wb296

OO *čägoptam Wa412, Wb296

NP čêkkupčam Wa412, Wb296

če̮kopčəmpi-

Č čägoptambamWa412

tēk͔a ~ tǟk͔a Tungus spear; sword

N teaga шпага, пальма, ett slags svärd / Tungus spear, a kind of sword Wa418, teaǥa Wb314, téga 10, tega: Px1S -gam 173

Nm? teaga svärd Wa418

Ob teeǥa сабля / sabre T436–

MO teaǥa Wa418

Č čeaǥa Wa418

K teak͔k͔a ostjakiskt svärd, пальма / “Selkup sword”, Tungus spear Wa418, Wb314

NP tiak͔k͔a Wa418, Wb314

B teäǥa Wb314

Taz tääk͔a Wb314, teäga Ethn.:114

Kar.*teäǥa Wb314

tǟk͔atəľ

B teäǥádel muun ringfinger (пальма) / ring finger ([from the word] Tungus spear) Wb227

tȫko goose

MO tyego Wa422, Wb322, Px1S twegem (-p) Pp110

Č čyögò Wa422, čyögo Wb322, cyögo gås Wb304, čyogò: collective -ola 293

OO *čyögò Wa422, *čyögo Wb322

K työkko (töökko) Wa422, työkko Wb322, töökko 228, 229

NP tökku: genitive töökkun 293, töökku Wa422, tökku Wb322

B tööko Wb304

Taz *tööko Wb304

Kar. *tööko Wb304

Jel. tööko 357, Wb322

B tööko Wb322

Taz *tööko Wb322

Kar. tööko Wb322

/ tüəku

N twég гусь, gås Wa422, Wb304, Wb322, tweg (-k) 5, tweg: Px1S twegep 30, 98, 228, tveg 55, tweg: dual twegeg 168

tüəkuľ adjective

N twegel-li goose bone 160

tāŋ ~ tāŋə mountain

N genitive tagat-par högt berg / high mountain 27, tăgat-par (= kêt-par) Wa422

taa berg Wa418, Wb215

Ob genitive tāget paarond [up on the mountain] T435

MO tang högt berg Wa377, Wb314, Wa422, T435, genitive taan paarond T435

Č taa гора, högt berg (Tatar tai) Wa377, Wb314

OO tang гора (cfr. [dialect?] taa) 339, Wa377, Wb314

B taang хребет Wb314

Taz taang berg 435, Wb314, seäk͔k͔al-taang eg. черный хребет [ɔ: forested mountain] Wb281

Kar. *taang Wb314



taŋə summer

Tym (Px3S) tagы(t) 157

N tăgî, ta’i лето Wa419, tagi or taî Wb317, Px3S tagît sommar, instructive taget летом 18, N? taî: Px1S tavop 341

MO tagi (ta’i) Wa419

Č tagi: Px3S tagdä: Px1S (tag?›u >) taou Wa419

OO taî: Px1S taom (-u) min sommar: Px3S tagdä 339, taom (-u): tăgdэ Wa419

K tagi: tagen: Px3S taget Wa419

NP taggэ (-e) Wa419, taggi ́[sic] Wa419, tagge Wb317

Jel. tag, instructive taget (-n) 351, Wb317

B taang Wb317, genitive tangat Wb333

Taz *taang Wb317, instructive tangen E474, genitive ooker taangatk͔o на одно лето / for one summer E476

Kar. *taang Wb317, genitive tanget Wb333

taŋəľ adjective

N tagel летный, tagel-märg летный ветер / summer wind 19, Wa419

Č tagel Wa419

Taz šite-tangel gum två somrar gammal människa / two summers old person E443

taŋəm- to become summer

Č 3S taumna, nom taumnan Wa419

taŋəmpi- to be summer

Č 3S taumban Wa419

OO taumba лето стал Wa419



tāŋi (> tā / taj) adverbial over

N tag på andra sidan 55, taǥ за (ad l.): koldat tag за Обь / over Ob, pot tag за дерево / over the tree, pot-tag за год / through a year [‘за’ here meaning ‘to the other side’] 79, †tag [together with tāk͔ ‘back’] GSL716

MO taa 79

K taa: kolttan taa за Обь, poon taa за дерево 79, † GSL716

Č taa bakom, allat., på andra sidan: tun taa (not mok͔t) bakom trädet / to behind the tree [sic, ɔ: over the lake], puon taa and mokt bakom trädet / to behind the tree 327

Taz taa till andra sidan, ex. kît-taa bak floden / over the river 435, Wb329, taa kuess gick på andra sidan / went to the other side 435, taa-alčang falla bakom (på andra sidan) [I fell over to the other side] E453

locative and ablative:

N tagen (taget, tagn) (in, e l.): kolda tagen за Обю, из-за / on/from the other side of Ob, pot-tagen, tit tagen за облаком / over the cloud, used about everything that has sides 79, †tagaen GSL716

Č taan 327

K ablative taan’a (replaced with locative taan): kolttan (poon, maadan) taan il‹ä›ng [I live on the other side of Ob (of the tree, of the house)] 79

Taz taan på andra sidan 435, †tān GSL716

prosecutive:

Č taaun (rarely used) 327

K taaun: poon taaun (or taakmen [from tāk͔ ’back’, that is consistently given as parallel form]) kuennan за дерево / it went around the other side of the tree 79, †tāun GSL716

Taz taamet по другую сторону 435, †tāmet GSL716

tāŋiľ adjective

K kolttan tai‿b(i)lekt [sic, -kt] (= aa‿blengd) [to the other side of Ob], tai‿b(i)leagan, tai b(i)lekaun 79

NP [or Č?] taai pelangd [to the other side] 328

Taz tael kum en människa som lever på andra sidan / a person (living) on the other side 435, taai-maat [a house on the other side], taail-njar [a swamp on the other side], taail-taang [a mountain on the other side] 435, tail‿päleak͔k͔an (= taan) på andra sidan / on the other side, tail-pälekt (= taa) 435, taail or taail-pälekal Wb329



taŋəś skies mit leather

Ob taîše подволок (taîš skinnet under meden = skidan / the skin under the runner = the ski) T429, taîs or tagis 153, taîs or tagîs поволок 153

Taz *tángaš Wb323

Kar. tángaš skinnbeklädd skida Wb323



taŋalčə- to be silent

Taz tangáldšang молчу (to stand silent and motionless), умный стою Wb172, E479

taŋalčəmpi-

Taz tangaldšembang молчу, стою / I stand silent E479, Wb172

tāŋk͔ə- to drive (cattle)

N tak͔ap погнал, угнал (= njoap?) Wa425, ták͔ap угнал, bortköra Wb326

Nm? taak͔áp Wa425

MO taangau гоню, bortköra Wa393, выгоню Wa425, tāngau Wa425

Č taangam köra Wa393, taanǥam Wa425, Wb326

OO *taangam Wa393, *taanǥam Wa425, Wb326

K taangau (домой) гоню: -ngasau Wa393, taangau köra bort, ut (en människa ur stugan), driva (hem) (en häst som lupit bort) / to chase out (a person from the house), to drive home (a horse that has run away) Wa425, taanǥau Wb326

NP taangam выгоню, köra [bort] Wa393, taanǥam Wa425

tāŋk͔əmpi-

MO taangambau -гаю Wa393

Č -mbam Wa393

taŋ-?? [either falsely by Castrén formed aorists, or being tak͔- ‘to bury’]

B tangnam: preterite takʃam Wb326

Taz *tangnam Wb326

Kar. *tangnam Wb326

tak͔tə-??

tak͔tam Wb326

taŋkə-

Ob future1D toldšemgend tangeláis в реку дойдем / we will arrive to the river T. [changed to ‘угоним’, and explained falsely with [MO] ‘taangau гоню’] T430



čāŋk͔ə- to make a bed, to spread out

N čāk͔ap постелил: -ahap: -kaed?! [question and exclamation mark by Castrén]: -alebe Wa415, čák͔ap Wb301, čákap: čákahap: č̢akalébe: c̢akaed!: čakagu 38, čak͔ap Wb311

Nm caak͔ap Wa415

MO čaangau Wa415

Č taanǥam Wa415, Wb301, Wb311

OO *taanǥam Wa415

K caangau Wa415, caanǥau Wb301

NP čaanǥam Wa415, čaangam Wb301

B čák͔k͔am (-ââ-) Wb301

Taz taak͔k͔am постелю E482, 1. čaak͔k͔am, 2. tāk͔k͔am Wb301

Kar. tāk͔k͔am: -k͔k͔asam Wb301

aorist participle

Taz taak͔k͔andel E482

čāŋk͔əmpi-

Taz čaak͔k͔ambam Wb301

čāŋk͔änčə-

B? -k͔k͔ändšam Wb301

Taz taak͔k͔ändam Wb301

Kar. tāk͔k͔ä?›ndam Wb301

čāŋk͔oś bed

NP čaangos bädd Wa375, Wa417, čānǥos sovställe Wa375, čaanǥos sovställe / sleeping place [deleted unreadable word кл‹_›ца (клепца?, confusion with ćapk͔oś as in Wb329)] Wb301

B čaak͔oš Wb301

Taz 1. *čaak͔oš, 2. taak͔k͔oaš Wb301, taak͔k͔oaš (-k͔-) bädd (renhud att ligga på) / bed (reindeer hide to lie on): Px1S -šm Wb329, genitive tak͔oaš-tak͔t bak sängen / to behind the bed 435

Kar. tăkóš, Kar.2 čaak͔k͔oaš Wb301



taŋŋi / takki adverbial downstream

N tak’, takk(a) в низ (på flod) 83, tak низ 18, takk(a) 147, †tak GSL717, locative takken (-t) warga в низу (по Оби) живет / he lives downstream Ob 81

Ob takkế вниз, на низу T436–, ablative takken‿di снизу T456, 156

MO tang T436, tange T457, tănge 83, ablative [ta-]ng[en (di?)] T456, †tang: †tangen GSL717

Č tang, tangga в низ 334, tangen(nä) с низу [read: locative tangen, ablative tangennä] 334

OO tangэ 334, tangge вниз Wa420

K tange͑ 83, (tang) Wa420

NP tangi вниз Wa420, tanggэ ́[sic] 334, ablative tanginnэ 334

Jel. tak 357, *takk’э Wb318

B takkэ в низ 388, takk’э Wb318, locative takken в низу 388

Taz takk’a в низ 438, ablative takken с низу 438

Kar. *takk’э Wb318

taŋŋiľ / takkiľ adjective

Tym takkel belek нижная сто[рона] / the lower (downstream) side 158

N tăkkal (-el) den nedre sidan av floden Wa420, 18, takkal-gup surgutska ostjaker / Surgut Ostyaks [i.e. Khanty] Wa420, takkal-ǥup övre ostjaker / upper [ɔ: lower] Ostyaks Wb318, Ethn.Ob “takkel-gup they call the Surgut Ostyaks”

Ob taki нижний T446, 155

MO tangi Wa420, T446

Č tangel (-i) Wa420, tangel Wb318

OO *tangel (-i) Wa420, *tangel Wb318

K tanggi 155, tangi-pileng nedre (from tang) Wa420, tangi? Wb318, tangi‿gaattar (нижная сторона) [downsteam direction] 155

NP tangie ([umэ]) Wa420, Wb318

Jel. takkel низовский 357, Wb318

B takkel Wb318

Taz *takkel Wb318

Kar. *takkel Wb318



tūŋkəs Tungus

N túnges tungus Wa422, 29



čī̮ŋk͔ə leather

N čî̆k͔: dative -k͔ond Pc100, čîk hud, hy / hide, skin Wa416, Wb303, 167, cîk͔ 202

Nm cцîk Wa416

NP čîng кожа Wa354



tās(u) river Taz

Jel. Ethn. Taas Ethn.:119

B Ethn. Taas, genitive Taaset-gup Tasovska ostjaker [Nenets Taasem, genitive Tasu; Tasú‿jam, Tasu‿haarad Mangaseja] Ethn.:125



tassän back end, arse

Č tassèn bakstam, eg. bak, stuss / stern, prop. back, arse, annen-tasʃen bakstam / stern Wa415, Wb312

OO *tassèn, *annen-tasʃen Wb312

/ tasiń

N and-taj корма / stern 206

taśśu- to be cold (weather)

Tym 3S teša холодно / it is cold 158

N 3S tä̆šek холодно Wa420, täšek морозно / it is frosty Wb319, täšek kall 20, täšek мороз 25

MO 3S tassung Wa420, Wb319

Č 3S *tassung Wa420

K 3S tassung холодно Wa420, Wb319

NP 3S *tassung Wa420

aorist participle

N tä̆šedäl kall Wa420, Wb319, täšedal 20

MO tassundi Wa420, Wb319

Č *tassundĭ Wa420, Wb319

K tassundĭ (djel) kall [cold day] Wa420, Wb319

NP tassundie Wa420, *tassundi Wb319

taśśu noun

N täš мороз / frost Wa420, Wb319

tōska

K toska (-oosa ́[sic]) [snuffbox] (= aamd horn) Wa402



česən (shoe-)strap

Č täsen band 294, Wa400, Wa414, Px1S täsenmä 310, *tesen Wb313

OO tesen Wa400, Wa417, Wb304, подвязка Wb313

K čḗsen: genitive čessénn 238, 242, cêsên [as correspondence to N pādar ‘подвязка’] Wa400, cesen Wb304, cesĕn (-з-) подвязка: Px1S cesenm(a) Pp258, †cesen: collective ††cesella [without translation] G72, GSL160

NP česán Wa400, Wb264, Wa417, подвязка Wb304, česan Wb313



tiśśä arrow

Ob tesse pil T438–, 154, tessé T444, tĕsse Wa422, [left column for N] tesʃe pil Wa425, [left column without label] tesʃé Wb322

MO *tĕsse Wa422

Č tisseä Wa422, Wb322

OO tesseä́ Wa422, tesʃeä Wb322

K tĭsse: dative -ssend Pc237, tisse Wa422, Wa425, 154, tissé Wb322

NP tissi Wa422, Wb322, Wa425

Jel. tiše 357, Wb322

B tišeä Wb322, dative tišend 363

Taz tišä Wb322, tiše Wb246, teše, tèše [both obviously corrected from ti-] E452

Kar. tišä Wb322

tǖľ tiśśä gun

N tylde bössa 23, 159, Pc159, tyldé Pc90, Pc167, Px1S tyldém Pp106, tyldè G65

Č tyltséä 287, tyltseä: Px3S tylcédä Pp303

OO tjyldesseä Wa419

K tyyltse: ablative tyyltseagan Pc232, Px1S tyyltseu Pp251

NP tyyldessi Wa419



tüśu lizard

N tö̆š(a) ящерица Wa419, töša 18, töš: dual töšeag Pc98, Pc169, Wb317, Px1S töšep Pp110

MO tös Wa419, Wb317

Č tösö Wa419, Wb317

tös: dative tösend: Px1S töseu G27

K tyssa͑: -ssen? Wa419, tyssa () Wb317, (deleted scrawling without translation tyssa 111)

NP tyssu Wa419, Wb317

tüśuŋka

NP tysunga Wa419, liten ödla Wb317

tar hair

Tym tar hår 157

N tăr ull / wool Wa420, tar: dative tart Pc99, Pc166, Wb317, 19, [false] tarop or [correct] tarm 174

MO *tăr Wa420

Č tar ull: dative tartta Pc294, *tăr Wa420, Px1S tarmä Pp310

OO *tăr Wa420

K tăr: dative tarta͑ Pc238, Wa420

NP tărэ Wa420, tarэ Wb317, tar ull, hår: dative tarttэ Pc294

Jel. tar 357, Wb317

B tar: dative tart Pc367, Wb317, Px1S tarm Pp376

Taz tar E442, Wb317

Kar. *tar Wb317

tarəľ adjective

Taz taril-porǥ hårig [зипун] / hairy [coat] Wb198, Ethn. taril-porg en utvändigt luden päls av renskinn (ovanpå denna i kallt väder en sok) / a outwards hairy coat of reindeer skin (above this in cold weather a sok) Ethn.:95

Kar. tarel-porg Wb198



tar postposition as

N ötar водой (сделался) [(became) as water] 161

kun tar how

N kutar, kuttar как, kutar éma как нибудь / anyhow 85, GSL738

Ob kuttar как T439–, 155

MO kundar 85, kundar‿di какой / how [being] 76

Č kundér (-der) как 336, kunder‿tji hurudan, какой 301

OO kunderэ 336, kunder‿étji 301

K kundar 85, kundar как Wa366, kundar‿édi (-e) какой 76, kundar ēdeng (eem(a͑)) как нибудь 85

B kuttar 389

Taz kuttar 439, E448

(GSL284: †kundaredi, †kundaretji, †kundartji hurudan, lik vilken)

nan tar so

MO nandar 85, nandar‿di 76

Č nändér (-der) так 336, nander‿tjí такой / so [being] 301

OO nannderэ ́[sic] [above written nar (= NP nar)] 336, nander‿étji 301

K nandar‿édi такой, sådan där 76, naddar [denasalisation] 85

(GSL284: †nandaredi, †nandaretji, †nandartji sådan, dylik)

> nar

NP nar (= OO nannderэ [above which is written nar]) 336

tamən tar like this

Č taunder вот так 336

OO taunderэ 336

K taundar 85, (deleted: taundar‿édi sådan här / [being] such as this 76)



tār- to divide, to change

N tarnap: tarhap разделиваю ́[sic]: tarlébe: tart(e)!: targu 21, []-rnap: -rhap: tart: -rlebe: -rgu Wa421, taarnap Wb320, tarnap: tarhap разделил: -rlebe 217, 223, Pv188

Ob taarnap делил 156

MO taarnau Wa421, Wb320

tarnau

Č taarnam Pv323, tarnam разделил 316, taarnam Wa421, Wb320

OO *taarnam Wa421, Wb320

K taarnau делил Pv276, dela, byta Wa421, Wb320, 156

NP taarnam делил (now): preterite tarssam 343, tarnam раздел[ил] 345, taarnam Wa421, Wb320

B taarnam (= taarnengam) делил: imperative taar! 384

(taar Wb320) [nothing else written in the column for TD in word list 2]

aorist participle [unclear of which derivation, probably false forms: the informants having trouble with r+t:]

MO taarnendše-gum [sic, -rn-] som delar / who shares 266, taarnendse-g[um] 276

K taarndi, taarnsedi (-e) (= MO taarnendse-g[um]) 276

tār- itr.?

Ob imperative2P šeda kuačond mā́al taarnaad в два города пополам делитесь, fördelen eder / divide yourself into the two towns T453

tāräśpi-

N tāréšpap Wa421, taréšpap делю Wb320, 21, tárešpap разделю 222

tārpi-

K taarbau сделил 276

tārččə-

Č tarttam разделить хочу 316

K taartcau 276

NP taartčam 343

B taarčam 384

tārččänčə-

NP taartčíndšam разделю 343

tārku-

N targuap: -uhap Wa421

K targuau меняю Wa421

NP tarkuam 345

tārə-

N tárap разделил, сменил (ex. skjorta) / divided, changed (e.g. shirt) Wa421, Wb320

tārəmpi-

K taarmbau Wa421

tāränčə-

N tarendšak 222

K (deleted: tarrendsang 276, future participle taarendsa 276)



čaru- to step

Ob čarak побежаю: konne čarek [treaded in land] T432–, póne čắrek вышел / stepped out T439, čarak побежал 153

MO čaruak, 3S čaruan T432, [left column for N] čaruak побежал, скочил Wb303

K čaruang побежал, выскочил, springa Wa417



čaroŋ or ćaroŋ

adverb

NP čarrung вместе / together 330, Wa410, Wb293, [as correspondence to N ookerng] Wa351, Wb179

taräl- to tremble

B tărelnang jag darrar (av köld, ålder) / I tremble (from cold, of age) Wb328, tarelnang Wb207

tarälpi-

B tarelbang jag darrar Wb328, Wb207

Kar. tarelbengang Wb207

taräľ-? [taräjəl-?, endings do not show -ľ-]

Taz tareilnang Wb207

taräľpi-?

Taz tareilbang дрожу E480, taréilbang, -lbengang дрожу E467, Wb207

taräľćänčə-?

Taz taréildšandšang Wb207

taräľäćə-?

Taz tareiléltjang дрожу Wb207

tarət-

Kar. tarennang Wb328

tarəmpi-

Kar. tarembengang Wb328

čārkuč(č)əpsan? nomen instrumenti

NP čaarkučapsan учение / study? [in brackets, among examples of nomen instrumenti -psan. Corresponding to Č oogolsän учение] 345

čorkə or čork͔ə hollowness; form

N čorg det inre, cavitas (?) / interior? Wb304 , pȫl-dšorg butelj / bottle [‘glass form’] Wa402, pöl-dšorg 56

Nm cцorg det inre Wa417, pö́l-sorg [bottle] Wa402

Ob dative šil|dšorgond pannak собольем завернулся / I turned into a sable T436–, kul|dolgand (dsorgond) piigeldšîk человеком (сделался) воротился / he turned into a human T439, k͔ul‿dšolgand? piigeldšik 155, sil|dsorgond T440, sil-dšorg betyder eg. det tagna inre (av sobeln), där hjälten kröp in / means prop. the taken interior (of the sable), where the hero crept in, maada-dšorg ett invändigt tomt hus / an internally empty house, čorg, det inre av något som är tomt / the interior of something that is empty 154

B čorg’э cavitas Wb304

Taz *čorg’э Wb304



turań red currant

Taz turánj кислица, syra (bär) Wb328

Kar. *turánj Wb328



čī̮rə adverbial often

Č tîîr ofta 335

OO tîîr ofta 335

B čîîre часто 389, čî́ri (čiiri) часто Wb305

Taz tîîr, tiire‿na часто 439, †tîr ofta (= †kȳdeng) GSL730, 1. *čî́ri , 2. tîîri Wb305

Kar. tjîîr Wb305

čī̮rəččə-

B čîîríčang часто бываю / I am often Wb305

Taz tîîrítjang часто хожу (бываю) Wb305

čī̮rəččəmpi-

Taz tîîritjembang до сыта (наелся) / I satisfied my hunger [confused with tīräćəmpi-] Wb305

ti̮rəm roe

N tĕrap fiskrom Wa421, terap Wb320, Pc169, Pp116, tera͑p 21, terăp Pc104

MO term Wa421, Wb320

Č tĕrĕ́m (tärém) Wa421, tärém Wb320, tärem: genitive täruun 295

OO têrém Wa421

K term: genitive tern 245, tĕrm Wa421, *term Wb320, (“ablative”, obviously prosecutive) termen or -rmmen 230

NP teram: genitive terruun Pc295, terám Wa421, Wb320

B tîrep: genitive tîrî́n Pc368, Pc369, tirep (-m) Wb320

Taz tîrem: genitive tîrîn 406, tirem Wb320

Kar. tîrep: genitive tirî́n 398, Wb320

ti̮rəməľ adjective

B? Taz? kuelet-tiril-iräd fish spawn month Wb333

Kar. kîîlt-tiril-ir. id. Wb333



terämmä Russian village

Č tereme [as correspondence to N k͔ărá ] Wa384, teremè Wb223

OO *tereme Wa384, *teremè Wb223



čerčə- or tertə- (??) to take service

Č tärdang [as correspondence to N ländak] Wa387, Wb231, нанялся Wa419, Wb317

OO *tärdang Wa387, Wa419, Wb317

čerčəmpi-

OO tärdembang Wa387, Wb317



tīrə entirety

NP tiir fyllnad Wa418, tiir full: pergan tiir auarnang до сыта ел / I ate myself satisfied Wa418, Wb314

tīrə- to fill

N tírap наполнил: -rhap: -rlebe: -red! Wa418, Wb314, tirap: tirhap наполнил 182, 217, infinitive tirgu 12

MO [tíra]-u Wa418

Č tiiram Wa418, Wb314

OO tjiram Wa418, *tiiram Wb314

K tiirau Wa418, Wb314

NP tĭrram Wb314

B tiiram Wb314, latentive -ndam Wb314

Taz tiiram наполнил E482

aorist participle

N tiirendel Wb314

Taz tiirendel E482

past participle

N tirbal 11

tīräśpi-

N tírešpap наполню Wa418, tiirešpap Wb314, tirešpap дополниваю 12, наполниваю 182, 217

tīrəmpi-

N tiirmbap наполнил Wb314

B tiirembam Wb314

(NP tiirmbidai [clearly a copy error for tiirimbidai] Wb315)

tīränčə-

B tiirändšam Wb314

tīräćə-

B tiiredšam Wb314

tīrəpčə-

Taz tiireptam Wb314

Kar. tiireptengam Wb314

tīrəpčəmpi-

Taz tiireptembam Wb314

tīrəpčänčə-

Taz tiireptändšam Wb314

tīralčə-

N tĭraldšap прибавил / I added [as correspondence to MO päldau] Wa423, tiraldšap Wb273, tiraldšap: tiraldšahap: -dšlebe 45

Nm tĭralsap Wa423

tīralčäśpi-

N tiraldšešpap Wa423, 44

tīri- itr. to become filled

Jel.tiirang я сыт / I am [ɔ: became] replete 357

tīrimpi- to be full

N 3S tírmba full, полно Wa418

tiirmbang (-k) jag är full, 3S tiirmba полно Wb315

MO *tírmba Wa418

Č 3S tiiremba Wa418

OO tjirmba Wa418

K 3S tiirmba Wa418

NP tiirimba Wa418

B tiirembang jag är mätt / I am replete Wb314

Taz *tiirembang Wb314, 3S tiirmba E442

Kar. tiirembengang Wb314

aorist participle

N tirmbadal full Wa418, 11, tiirmbadal Wb315

Č [tiirem]-bedi Wa418, *tiirmbedi Wb315

OO [tjirm]-bedi Wa418, *tiirmbedi Wb315

K tiirmbedi Wb315

NP tiirimbidai Wa418, tiirmbidai [sic, tīrəmpitəľ ‘filled’, but clearly a copy error] Wb315

past participle

N tirmbal full Wa418, tiirmbal Wb315

K tiirmbal Wa418

tīräćə- itr.

Taz tiirétjang (-rr-) я сыт / I am [ɔ: became] replete Wb314

Kar. tiiretjengang Wb314

tīräćəmpi-

Taz [tiiré]-tjembang Wb314

čǖrə staff

N čýr stav Wa413, čyr Wb297, Wb309, 22, kuhel-čyr копье / speer [iron staff] Wa413, 22

Nm cцýr Wa413

MOts?›yr Wa413

Č tyyr Wa413, Wb297, Wb309

OO [Č?] týr, [OO] tjyr stav (N čyr) 339, tjyyr Wa413, Wb309

K tsyyr(ä) (c-) Wa413, cyr Wb297

NP čyyrэ Wa413, Wb297

Jel. tjyyr 357, *čyyr’э Wb297

B čyyr’э Wb297

Taz 1. *čyyr’э, 2. čyyr’э Wb297

Kar. tyyr Wb297



talčə- ~ čalčə- to mark see ānəlčə-



talću tail

Tym talš svans 157

N tāldš svans Wa418, taldš Wb315, 49, 97, dative taldšond 100, taldš: taldšogan: taldšog 170, Px1S taldšop 109, [Nm?] talš 13

Nm tálš Wa418

MO taldj Wa418, Wb315

Č tăldje Wa418, taldjö Wb315

OO *tăldje Wa418, *taldjö Wb315

K tăldjuo Wa418, taldju Wb315

NP taldšu Wa418, Wb315

Jel. taldš 357, 359, Wb315

Kar. taldj’e Wb315



tālćä / tǟlćä adverbial long ago [confused with tǟľ ćēlə ‘yesterday’ and tǟlə ‘tomorrow’]

N tăldše förr, прежде, давно, Wa418, Wb315, tăldšé давно 84, taldše förut (= ugot) 13, 85, †taldše längesedan GSL730, locative taldšeagat пре‹же› 57

Nm talše Wa418

MO tĕldje Wa418, GSL730

Č teldje прежде, давно 334, Wb315, teldjè Wa418

OO teldje прежде, förr, давно 334, Wa418, Wb315

K taaldje Wa418, Wb315, taaldje 84

B teeldjéä прежде 388, teeldje förr SQNK

Taz tääldje давно 439, täldje Wb315, tä́ldje Wb315, teeldji SQNK

Kar. teldjé Wb315



talśalčə- ~ tarśalčə- to twine loose

B talšalšam? (= NP saandjannam рассплел) Wb288

Taz taršaldšam Wb288



tuələ- to steal

N tueláp украл (nu): preterite tuelhap украл: -llebe: -lgu: -led! Wa419, tuelap Wb316, imperative tuelet 17, 183

Ob tuelap T432–

MO *tuelau Wa419

Č tuelam Wa419, Wb316, tuelau [sic, -u] украл 315

OO *tuelam Wa419, Wb316

K tuelau Wa419, Wb316

NP tuellam украл 345, tuellàm Wa419, tuellam Wb316

Jel. tuelam 357

B têêlam (-ue-) Wb316, latentive tuelendam Wb316

Taz tuelam украл E482

Kar. tî́îlam Wb316

aorist participle

B tuelendel Wb316

Taz tuelendel E482

past participle

Taz tuelebel (-lj) stulen E443

tuəläśpi-

N tueléšpap украду Wa419, Wb316, tuelešpap краду 17

tuələmpi-

Ob 3P tuelambádat T441–

B tuelembam Wb316

tuəlänčə-

B [têê]-ländšam Wb316

tuələkku-

Č tuelkuam украдиваю 315

NP tuelakkuwam ворую or воровал 345

tuəläjə-

B tuellejam Wb316

tuəläćə-

Taz tuellétjam Wb316

tuəläćəmpi-

Taz [tuellé]-tjemb-[-am] Wb316

tuəläćəmpi- itr.

Taz 3S mat pangap tuellétjemba min kniv är bortstulen / my knife is stolen E454

tuəli noun

tuəliľ adjective

Taz tuelel-kum thief E476

tuəliŋ adverb secretly

K tuelang (iigau) [I took secretly] Wa419

tuəlir-

N tuernak ворую: tuerhak: tuerláge: tuerek: tuergu 17, tuernăk: -rhak: -rlage: -rgu Wa419, Wb316, 183, 188, 223

Č *tuernang Wa419, Wb316

OO *tuernang Wa419, Wb316

K tuernang Wa419, Wb316

NP tuelirnang Wa419, Wb316

B tuernang Wb316

Taz 2S tuernand E450

tuəlirččänčə-

B tuerčändšang Wb316

tuəlirət-

Taz tuerennang воровал Wb316, imperative tueretä́šeng stjäl 427, nomen actionis adjective tueretteljmendesila воровством живет / he lives by stealing E465

Kar. tîîrennang Wb316

aorist participle

Taz tuerettel-g[um] thief 430

tuəlirətpi-

Taz tueretpangWb316

tuəlakkaŋ adverb secretly

N tuelakak тайком Wa419, 17, 84

tolćə skis (without skin)

N toldš лыжа, skida Wa423, Wb323, 38

Nm tolš Wa423

Ob toldš skida 153, accusative toldšep поволок [лыжа] T429

MO toldj Wa423, Wb323

Č toldjö , Wb323

OO toldje Wa423

K toldje Wa423, toldjè [sic, ɔ: ] Wb323

NP toldšэ Wa423, Wb323

Jel. tuldš 357, *toldšэ Wb323

B toldšэ: toldjond Wb323, toldj (not -dš) Wb328

Taz toldš träskida / wooden ski Wb323

Kar. *toldš Wb323

tolćəsəməľ possessive adjective

Č toldjösy-g. Wa423

K toldjese-g. som far på skidor Wa423



tolćəm ki̮ or tolčəm ki̮ (?)

Ob Toldšemgé river name T430



tula copper

Tym tula koppar 158

N tŏlá koppar Wa423, Wb323, tola: Px1S -am 45

MO tola Wa423

Č tolà Wa423, *tulá Wb323

OO *tulá Wb323

K tula Wa423, tulá Wb323

NP tulla Wa423, Wb323

Jel. tula 357, Wb323

B tula Wb323

Taz *tula Wb323

Kar. *tula Wb323

tulaľ adjective

tulai kopparne, t.ex. tulai-k͔oomde Wb323

Č tulai-komde Wa423

OO *tulai-komde Wa423

K tulai-k͔omde kopparmynt / copper coin Wa372

B tulal Wb323



tuləj- to arrive

Taz tulenjang доехал Wb329

TazTexts 3S tulenje‿ke доехал, 3D tulinjaǥ kommo 464–

tuləśpi-

Taz tuleišpang id., latentive tuleušpendang dim. Wb329

TazTexts 3S tulešpa kom 464–



tūlko box

N tulgo liten kista, skrin Wa423, Wb323, Wa361, Pc93, Pc167, 341, ящик 38, tulgo (= hundak): dative tulgond 159, Px1S tulgóm Pp107, tulgò G52

Nm ty̆lgo (-y-) Wa423, genitive tylgo‿šynš det inre av kistan / the inner of the box 28, (deleted: tylgo язь / ide [confusion of ящик and язь] Wa425 ), tylgò G52

Jel. tuulgo kista 357, *tulgo (-uu-) Wb323

B tulgo (-uu-) Wb323

Taz tulgo: tulgogan 405, *tulgo (-uu-) Wb323, locative tulgóǥan E476

Kar. *tulgo (-uu-) Wb323

tūlćo id.

MO tuldjo Wa423

túldjo Wb323

Č tuldjo Pc289, 341, Wa423, tuldjò G52

OO *tuldjo Wa423

K tūldjo: dative tuuldjond Pc233, tūldjo Wa423, tuuldjo 228, Pp253, tuuldjò G52

NP tuuldjo Wa423



tǟlə adverbial tomorrow [constantly confused with tǟľ ‘of yesterday’ and tālćä ‘long ago’]

B teäl (1. вчера,) 2. завтра 388, teäl’э вчера / yesterday [false] Wb321

Taz tääl завтра E460, täälэ завтра (also, false: вчера) 438, Wb321

Kar. *täälэ [false:] вчера Wb321

MO ? tiel давно, tiel au djel i förrgår / day before yesterday [rather: day after tomorrow, but that is given as kari au djel] 84

K ? (teel förut (ej alltför länge sedan) / earlier (not long ago) [above written: igår / yesterday] (MO tiel)) 84

tǟləľ adjective [constantly confused with tǟľ ‘of yesterday’]

N tal dšil (gårdag,) morgondag 28

B teälel-djeel (djiel) [false:] gårdag 387, teälel-djel [false:] вчерашный день / yesterday’ day Wb321

Taz tääl djel [tomorrow] E462

TazTexts tääle tjeel, tääl tjeel andra dagen / the second (next) day 463–



telčə- to load

Ob taldšap [Castrén’s -a- is obviously to be read -ä-. although it appears four times as a] кладу 153, imperative kob taldšed шкури клади [load hides in the nart] T429, taldšek T429

MO taldšau T429



tülčə- to bring

Ob 3S tyldšid принес 156, k͔are tyldšid под горой принёс / brought it down to the shore T457

MO töldšau T457

K tyldsau (в избу) принес / brought it (into the house) 156



*nā by

nān locative (see also paradigms, where these postpositional constructions are labeled ‘inessive’)

Ob emandanaan [by his wife], mannán у меня / by me T434, 153

NP lok͔k͔annán [by the fox], lok͔k͔alannan [by the foxes], kyndaεnnàn [by the horse] 287

Taz ? pon mo porgonnán (porgóǥan) kales trägrenen stannade (fastnade) i pälsen / the tree branch stayed (stuck) in the coat [semantically looks like locative, not as ablative, but the locative is not used in the Tundra dialect] E452

nānəľ with adjective suffix added onto the postposition

Ob mínáni наш / our T444

nānnə ablative (see also paradigms, where these postpositional constructions are labeled ‘elative’)

OO ketjan‿nàn or ketjanda‿nnàn wargeng всех больше / is bigger than anyone 301

NP lok͔k͔ánnána [from by the fox], kyndaεnnàn [from by the horse] 287

B (pronouns, labeled ‘ablative’:) mannán, tannán, meenán, ténán, tebennán, tebeäǥannán, tebetnán (-detnaan) 371

Taz ténáana [from ye] 433, tibendänaan [from the man] E450–, suurennána [from the animal] E458, mannenaan’a [from my house] E475, -nán 406, naan’a, naana or -naan 408

TazTK kumetenánэ [from the many men], maattenaana [from the houses], kîljmetnaana [from the rivers], netteljmetnaan [from the girls], kočaljmennán [from the sacks] 391

Kar. (pronouns, labeled ‘ablative’:) mannán, tannán, menán, tebéagannán 398, maadetnaan [from the houses] 402

nāmən prosecutive (see also among the pronouns)

MO logannaun (= lógaún [along the fox]) 231, nannáun [along it, = naun], nalannaun [along them, = nalaun] 73, tonnaun [along that, = toun] 74

Č tebennaùn [along him, = tebeùn] 299, nannaun [along it, = naun] 300, tonnaun [along that, = toun] 300, [taun]naun [along this, = tau’un] 300

ni postposition to, see paradigms, as case allative

(e.g. NP lok͔k͔ánni [to the fox], lok͔k͔alánni [to the foxes] 287, “the dative [allative] suffix ni is actually a postposition” 286)

niľ adjective

N ? šynšenné [/śünćən niľ/?, -l lost to the following word?] нутренный / being inside 80

see also ńarən niľ peläŋ ‘north’, pūn niľ peläŋ ‘back side’, paŋən niľ piləŋ ‘right side’



eyebrows, eyelashes

N nu ögonhår / eye hair 60, haen-nu or nu ögonhår: enneagal-nu övre håret / “the upper hair” [= eyebrows] Wa360, hainnu ([plural?] -t), ögonhår, бровь, Px1S -num 46, , nuu ögonhår [entry followed by question mark] Wa396, nuu ögonhår (not ) 6

MO sein-nu Wa360



*ni̮-

ni̮ŋki- to stand

N nengák (-ê-) стою: -ahak: -alage: -agu Wa396, ˜nêngak (-e-) Wb255, nêngak: -gahahak ́[sic]: -lage: nênga͑k: nêngagu 47, nengak 185, 220

Ob 3S nenga, nengan стоит T429–, latentive 3S? nengänd стоит 153

MO nĕngang Wa396, *˜nêngang Wb255

Č lengang Wa396, lêngang Wb255, lengam [sic, -m] Wa385, G42

OO nêngang Wa396, *˜nêngang Wb255

K nê̆ngang (-e-) Wa396, ˜nêngang Wb255, 3S nengan 80

NP nê̆ngang Wa396, 3S nenga Wa385

Jel. nîngang 355, Wb255

B nîngang Wb255, gerund nыngelä 379

Taz nînkang Pv421, nîngang, ninkang E468, *nîngang Wb255, infinitive nîngagu E451, nîngu E452

Kar. nînkang Wb255

ni̮ŋkänčə-

nîngä́ndšang Wb255

ni̮läćə- to stand up (get up)

Ob 3S neledšik становился T449–, 156

MO 3S niledjeng or 1S -djang T449

Taz inne-niiletjang стал / I stood up E453

nī̮lčə- tr. to raise to standing

N níldšap uppställa (på benen), uppresa / raise on its legs: -ehap: -elebe: -ed!: -egu Wa395, nildšap uppställa (t.ex. en människa på benen): nildšehap: nildšlébe: nildšed! 39, niildšap Wb253

Nm niilsap Wa395

MO niildšau (= tjok͔k͔onnau) Wa395

Č nîîldàm Wa395, niildam Wb253

OO *nîîldàm Wa395, *niildam Wb253

K niildsau Wa395, Wb253, nîîldsang [as correspondance to Ob neledšik] 156

NP nildšam (человека поставил / I raised a man) Wa395, niildšam Wb25

B nĭldšam (-л) Wb253

Taz nîîldšam Wb253

Kar. nildšam = nildšengam Wb253

nī̮lčänčə-

-ldšändšam Wb253

nī̮lčəmpi-

Taz nîîldšembam Wb253

ne woman

Č neä, Px1S neu my wife, Px3S ˜nĕdä, nä̆tä Wa343, Wb169

OO neä, Px1S neu Wa343, Wb169

neľ adjective

Ob näl debiski, näl tebeseǥe муж с женой / wife and man T446

MO näl debesk͔, -sege T446

Taz nel-kulčà гоголь (матька) / female goldeneye Wb270

neľ k͔um woman

N näl-gup kvinna Wa393, 13, näl-gop 46, 229, näl-ǥum Wb248

Ob nälgup, nälgum, nälgop, nälgom T429–

MO näi-ǥum 281, Wa393

Č näi-gum (-k-) (näie-gum) Wa393, *näi-ǥum Wb248

OO *näi-gum Wa393, *näi-ǥum Wb248

K näije-ǥum, näie-gum, näi-ǥum, eg. näi Wa393, näi-ǥum Wb248, näie gom or nääje-gom 229

NP nei-k͔um hustru Wa343, hustru, kvinna Wb169

Jel. nél-gum 355, Wb248

B näl-(-lj)-gum Wb248

Taz näl-k͔um E445, *näl-(-lj)-gum Wb248

TazTexts nälgup 464–

Kar. neelэ?›-ǥup Wb248

neľ k͔upsəməľ possessive adjective

Taz nälgupsemel-g[um] (nälj-) gift / married [man] Wb254

neľ ńā sister

N njenja сестра, syster Wa395, njenjà Wb254, njänja: Px1S -am 46

Nm? njä̆njá Wa395

njenja, njanja, nanja 150

Ob Px1S njänjam, njenjam T438–, allative 3S njännjandane T458

MO nänja Wa395, nanja T438, allative 3S nanjandane T458, yce njanja ́[sic] [younger sister] Wa395

Č njänjà (yngre syster) Wa395, njänja Wb254

OO nanja or njänja syster 339, nanja Wa395, Wb254

K nennja Wa395

Jel. njenja 355, Wb254

B njĕnjà () Wb165, njenja Wb254

Taz *njĕnjà Wb165, *njenja Wb254

Kar. *njĕnjà Wb165, *njenja Wb254

neľa daughter

B näljä dotter Wb248

Taz *näljä Wb248, Px1S näljäp E450–

Kar. *näljä Wb248, näljä Wb254

> nē daughter

N дочь Wa395, Wb254, ne: Px1S nem 46, ne: dual neag 91, Pc167

Ob genitive 2S koun neendogo [for the princess], allative? neena T435

MO nee Wa395

Č nie 284, Wa395, Wb254

OO ne [without translation] 284, *nie Wa395, Wb254

K Wa395

NP nee Wa395

netə- to marry

N nädák женился: -ahak: -alage Wa395, Wb254, nädähak: -lage: nädäk! 46, nädahak: nä́däk 58, nädak 150

Ob 2S nätänd, netand T432–

MO nätang Wa395, *nädang Wb254, 3S néteng or netegan: 2P -dalt Pv271

Č netang женился Pv320, Wa395, Wb254

OO nädang 339, Wa395, Wb254

K njettang женился: 3S njedeng (or njettegang?) Pv271, njättang 339, Wa395, Wb254

NP nettang Wa395, Wb254

B ˜nätang Wb254

Taz netang Pv422, *˜nätang Wb254

Kar. netang Wb254

aorist participle

K njedendi-g[um] женатый / married [man] 271

past participle

N ahal nädäbäl ogift / unmarried Wa339, 42

future participle

K njedesʃá 271

debitive participle

K [njede]-sotti 271

netänčə-

Ob nedendšak T432

K njettendsang 271

netəkku-

B ˜nätkang сватался (женился) Wb303

Taz nätkang женился, gifta sig E468, Wb254, *˜nätkang Wb303, nomen actionis ablative nätkepteäǥan E464, nomen actionis dative netkeptänd E475

Kar. netkang Wb303

aorist participle

Taz nätkändel (= nälgupsemel-g[um] married) Wb254

netəkkumpi-

B nätkembang id. Wb303

netəkkänčə-

Taz nätkändšang (-dang) Wb254

netäŋ / nitäŋ girl

N nädék девка Wa393, Wb248, nedek Pc102, nedek Pc167, nädék 9, 46, nedék 14, nädek 150, 159, 229, Px1S nädegm 114, 173, allative näden 159

Nm? nä̆dék Wa393

Č neteng flicka: genitive netegen 295, nitäng Wa393, Wb248

OO niteng 284

K nitteng flicka 229, 243, ˜nitteng Wa393, nitténg Wb248

NP nitt‹i›ng: genitive nittin 295, nittìng Wa393, nitting 150, Wb248

Jel. neteng (-k) девка, дочь 355, Wb248

Taz *neteng, netäng flicka Wb248

TazTK netteng 391

Kar. *neteng, *netäng Wb248

nitäŋəkka

OO nideka liten flicka (from niteng) 284

K nittekka dim. 64

netäŋəľ adjective

B nätél SQNK

TazTK collective netteljmэ 391

netäŋəŋ adverb

N nädek: nädeng eäk [I am a girl] 191

ni postposition to see *nā and as case allative



nǖ- to open

N nö́ap отворил, öppna: nö́hap: nölebe: nöd: nögu Wa395, Wb253, future nölebe, nölage 42, nöap: nöhap 185

MO nyyau Wa395, Wb253

Č njyywam Wa395, Wb253

OO *njyywam Wa395, Wb253

K nýywau: nyyssau: nyyleu Wa395, Wb253

NP nyyggam Wa395, Wb253

Jel. nyygam 355

B nyyngam Wb253

Taz nyyngam E484, Wb253

Kar. nyyngam Wb253

aorist participle

Taz nyyndel E484

nǖśpi-

N nöšpap отворяю Wa395, 42, 185, nö́špap Wb253

nǖnčə-

Č njyyndam Wa395, nyyndam [without translation] 284

OO nyyndam [without translation] 284

nyyndšam Wb253

nǖmpi-

nyymbam Wb253

nǖkućə- itr. to open oneself

Ob (deleted: 3S warota nöögudšik [the gate opened] T454)

nopə glove

Tym nop handske 157

N nŏb(a) handske Wa396, nob Pc96, nŏb Wb255, nob, noba, Px1S -bóp 48

noob 151

MO nop Wa396, Wb255, Px1S nobou Pp255

Č lóba Pc291, loba: Px1S lobòu Pp306, lŏbà Wa396, lobà Wb255

OO lŏ́bă Wa396, *lobà Wb255

K noppa: genitive nooban Pc235, noppa͑ Wa396, noppa Wb255, nopp(a): Px1S noppou Pp254

NP noppэ Wa396, Wb255

Jel. nuup 355

B nope () 361, nopê (-e) Wb255

Taz *nopê Wb255, accusative nopep, nopem E475, accusative 1S nopom Pp411

Kar. nup Wb255



nom: numə- God, sky

Tym nop 157

N nop: genitive nuun Gud, luft, ‹vind? värld?, unreadable› / God, air, ‹wind? world?› Wa394, Wb252, Pc166, Pp115, 147, nŏp Pc104, allative nomn omtak богу молюсь / I pray to God Wa350, nop: caritive nomgalk 5

Ob genitive nut T435, nun, nuun T446–, nominative? to num тот свет (i.e. другой свет) / that world (i.e. another world) 155, [left column for N] to num (-o-) тот свет, to nuut cib?› (see mītə, ćī̮pə) Wa394

MO nom: genitive nuun 281, ˜nom Wa394, nom Wb252

Č lom: genitive luun Pc295, Wa394, Wb252, Px1S lomma Pp312

OO *lom Wa394, Wb252

K nom: genitive nuun Pc245, ˜nom Wa394, nom 229, Wb252, Px1S nomm(a) Pp259

NP nomэ Wa394, Wb252, numэ [sic, without translation] 286, nom: genitive nuan 295

Jel. núp Gud 355

B nop: genitive nuun Pc369, 361, Wb252

Taz nom kyrka / church: genitive nuun 406, *nop Wb252, dative nomd E453, predicative 1S nomang [I am God] E457, genitive nuun-aate vildren / wild reindeer Wb258

Kar. nup Wb252

see also sī̮rəľ nom ‘hail’

numən śünćə heaven

N nu-šyndš, nuu-šyndj небо, himmel Wa394, nuu-šyndš Wb252, nušynš 58, dative nu‿šynjenš в, на верх, till det inre, ablative nu‿šynšeagan с верху 80, dative nu‿šynjendš вверх 83

Ob dative nu‿synjend T433

Č luun-syndjy Wa394

K nuu-syndš himmel Wa394

numən pāri sky

K nuun-bār himmel Wa394

numən koľa orbis mundi

N nuut-koja värld / world Wb205

nuut-(nuun-)koja värld Wb205

Ob nut-koja T435

K nuun-koja Wa375

numəľ adjective

N nuul gudomlig / divine Wa394

Taz nul-lok͔a fjällracka (eg. Guds räv) / polar fox (prop. God’s fox) Wb258

numəľ māt church

N nun-mat or nuul-maat церковь, kyrka Wa394, nuun-maat Wb252, nun mat 5, 28, nuun maa‹d› ‹_› 147

MO núun-maat Wa394

Č luun-muat Wa394

K nuun-maat 229, Wa394



nuwaľ ~ ni̮waľ adjective dark

K newai mörk, newallaǥ темновато / darkish, -llága djeel [a darkish day] Wa386, Wb228, Wa397, Wb256, 149

NP nuuvvai, nuuwallaǥ Wa386, núvvài Wb228

nuwaŋ ~ ni̮waŋ adverb

K newang eng темно стало / it became [ɔ: is] dark Wa386, Wb228

NP nūvvang eng Wa386, nuvvang Wb228



nim name

N nĕp namn: plural niut Wa395, Wb253, 43, nep 147, 161, 169, Pp115, 173, nep: plural niut 162

MO ˜nem Wa395, nem Wb253

Č njem 284, Wa395, Wb253

OO nim, nem 284, *njem Wa395, Wb253

K nim: genitive niun Pc245, Wa395, Wb253, Px1S nimma Pp227

NP nimэ 286, Wa395, nime Wb253

Jel. nim 355, Wb253

B nim Wb253

Taz *nim Wb253, nim, nip E458

Kar. *nim Wb253

nimkətəľ caritive adjective nameless

N nepkadal = nemgadal namnlös 147, Wa395, nepkadal Wb253

MO nemgede Wa395, nemgadal, nemgedi Wb253

Č njemgadie Wa395, *njemgadje Wb253

OO njemgadje Wa395, Wb253

Jel. nipkitil 355, nipketil Wb253

B nimgedil Wb253

Taz *nimgedil Wb253, nipketil-muun [ring finger] Wb227

Kar. *nimgedil Wb253

nimtə- to name

Taz nimdengam имя дал: -mdesam Wb258, preterite 3P nimdesadet имя дали E464

nimtänčə-

Taz nimnändšam Wb258

nimtəmpi-

Taz nimnembam Wb258

niwər hair

Tym nivur hår 157



nat- to rub

Č nannam mala: imperative nattэ! 325, nănnam skrapa, mala / to scrape, to grind (= načk͔annam) Wa397, nannam Wb250

OO *nannam Wb250

natk͔əl-

N nătk͔annap: -ss- вытер, skrapa en hud (= muhessap) / to scrape a hide Wa397, skrapa med kniv (skovla en hud), mala / to scrape (a hide) with a knife, to grind Wb250, Wa389, Wb208, latentive? natkaldšap Wa397, natk͔aldšap id. Wb250

Ob 3S tesse natk͔annede fortfara att sig röra, eg. gnida på / to continue to move, prop. to rub on [the arrow scraped it (?)] T444, (explanation:) 1S ?natkannap, slå ihjäl? / to kill? 155

MO natk͔annau Wa397

Č načk͔annam skrapa, mala (= nănnam) Wa397, Wb250

OO *načk͔annam Wb250

K natk͔annau skovla en hud ‹_›, mala Wa397, skrapa (jämna) en hud 155, latentive? natk͔aldsau вытер Wa397

NP natk͔annam skovla hud Wa397, Wb250

Jel. nátk͔annam 355

B natk͔aelnam [sic, -ae-]: -elsam: -elläps Wb250

Taz natk͔alnam вытер E467, Wb250

Kar. *natk͔alnam Wb250

natk͔əlčänčə-

Taz natk͔aldšändamWb250

natk͔əlpi-

Taz natk͔albam Wb250

natk͔əlälćə-

Taz natk͔aléltjam Wb250

nātə one must

K (naadiang (-äng) Russian надо) [/nātə ēγaŋ/? or verb nātəŋi-?] [as correspondence to N kĕgak ‘I want’] Wa369

nātərə- to need, to love

Ob man asa naadaráp мне не надо, jag behöver ej / I dont need her T443–

aorist participle

Ob naadarntel kubl(e) töuan надобный для тебя человек пришел / the man you need came ([MO] naadarende som är nödvändig) T433



nōtəŋ sterlet

N nóodak (-êk) стерлядь: genitive nódín (-d): plural nodít (-îît) Wa397, Wb256, nódê͑k Pc103, Px1S nodengn ́[sic], Px2S -gl 103

MO noodang Wa397

Č nuočung Wa397, lúočeng: genitive luočegn G80

OO nuočong Wa397

K noodeng: genitive -den 243, noodêng Wa397, noodэng Wb256

NP nootàng Wa397, nootang Wb256

Jel. nooteng 355, *nuuteng Wb256

B nuuteng Wb256

Taz nuotêng Wb256

Kar. núutэk Wb256

nōtəŋəľ adjective

Taz nuotil-kuel Wb256

Kar. nuutîl-kîîl Wb256



ni̮čk͔əl- to tear

Ob nečkannap сломал 154, 3S nečkanned сломал, (explanation:) сорвал, söndra, t.ex. kläde / to tear, e.g. a cloth T438

K neckanna‹u› содрал 154



neččäľ young

B näčél (= Jel. yčel) Wb185

Taz 1. *näčél, 2. néčel Wb185

Kar. nettel Wb185



nitə heart wood, крень; sledge runner from heart wood

NP nittэ полос, mede / sledge runner Wa379, Wb216, Wa394



nīt(t)ə- ~ ńīt(t)ə- to kiss

N njiittap поцеловал, kyssa Wa397, целовал Wb256

Ob njiitap поцеловал, 3S njiitid T433, 154

MO niittau Wa397, Wb256

Č njiitam Wa397, Wb256

K njiittau Wa397, 154, *niittau Wb256

NP njiittam Wa397, Wb256

B niitam Wb256

Taz *niitam Wb256

Kar. *niitam Wb256

nītəmpi-

niitembam Wb256

nītänčə-

nitändšam Wb256

nītäćə-

Taz niitétjam Wb256

Kar. niittétjengam Wb256



nānčə belly

N nandš (-dž) mage Wa394, 22, 42

Nm naans Wa394

MO nandš Wa394

Č naandše Wa394, *nandšê Wb252

OO neandš Wa394

K naandse͑ Wa394, nandšê Wb252

B nandš: nannondš 363, nấndš Wb252

Taz *nấndš Wb252

Kar. nand (-dš) Wb252

nānčəččə-

B nandšečengam играю, spela fiol / to play the fiddle [held against the belly] Wb257

nūnə- to get tired

MO nuunang Wa394

Č núnang, *núunang Wa394, nunang Wb250

OO nuunang устал 339, *núunang Wa394, *nunang Wb250

K núunang устал Wa394, nuunang Wb250

NP nuunnang Wa394, Wb250

nūnəćə- ~ ńūnəćə-

N nju’undšak устал: nju’undšelage: imperative nj’undšek: nju’undšugu 16, njú’undšak: -elage: -ugu: -ek! Wa394, nju’undšak Wb250, njuundšang 339

Jel. nuunedšang 355, Wb250

B nuunedšang Wb250

Taz nuunetjang Wb250, E451

Kar. nuunetjengang Wb250

past participle

Taz nuunetjébel-(-lj-)g[um] trött / tired person Wb250

nūnəćəmpi-

Taz nuunetjembang устал Wb250

nūnəćälćə-

Taz nuunetjéltjang устал (завсем) E467, Wb250



nī̮nčə attribute straight

B nî́îndše rak (= taadэ) Wb258

Taz? nîîndэ rak Wb258

nī̮nčəŋ adverb

B niindšek (= taadek) прямо 387, nî́îndšeng прямо, мимо / straight, past Wb258

Taz nîîndšek (-ng), прямо, мимо 438



nenəŋk͔a mosquito

N nĕnk͔á комар Wa396, nenk͔a Wb255, nanká [read: nänká] 47

Nm nänká Wa396

MO nenk͔k͔a Wa396

Č nanǥa Wa396, Wb255

OO naanaga Wa396, nánaǥa Wb255

K nănank͔a Wa396, nenank͔a Wb255

NP nenánk͔a Wa396, *nenank͔a Wb255

Jel. nénaka 355, nénak͔a Wb255

B nä̆nak͔a Wb255

Taz *nä̆nak͔a Wb255

Kar. *nä̆nak͔a Wb255



nüńirə- to miss (shoot by)

Nm njuurap (не попал, мимо стрелял, skjuta miste), fela, taga miste, обстрелил, мимо стрелил Wa397, Wb256

MO njýrau Wa397, njyrau Wb256

Č jiram мимо стрелил Wa397

OO jiram (j-) [without translation] 339, *jiram Wa397

NP njuijiram Wa397, Wb256

B nynjeram Wb256

Taz njynjeram Wb256

Kar. *njynjeram Wb256

nüńirälćə-

K nyyréldjau обстрелил Wa397, nyyreldjau Wb256

Taz [njynje]-réltjam Wb256

nüńirpi-

B nynjerbam (-p-) Wb256

*nok͔ə

nok͔al- & nok͔ol- to push off, to stretch out

Ob nogannap подал 156, 3S gala noganned чашку подала / passed over a cup T457, noganned (> [MO?] nogonned) T458

MO nogannau T457, nogonnau 156

Č noǥonnam Wb250

OO *noǥonnam Wb250

K nok͔k͔onnau упираю / I support Wa394, 1. упер / I supported, 2. пехал / I pushed Wb250, nok͔k͔onnau подал 156

NP [*nok͔k͔o]-nnam Wa394, nok͔k͔unnam Wb250

B nok͔k͔alnam пехнул / I pushed 361, Wb250

Taz nok͔k͔ólnam пехнул, nok͔k͔alnam id. E469, nok͔k͔ólnam stöta / to push Wb250

Kar. nok͔alnam Wb250

nok͔alpi- & nok͔olpi-

Č nogolbam Wb250

OO *nogolbam Wb250

K nok͔k͔olbau id.: -lbesau Wa394, Wb250, nok͔k͔olbam [sic, -m] Wb250

NP nok͔k͔ûlbam 1. stöda, упираю, 2. пехаю Wa394, nok͔k͔ulbam Wb250

B nok͔k͔albam Wb250

Taz nok͔k͔olbam Wb250

nok͔olälćə-

Taz -léltjam Wb250

nok͔ər- tr.

Č noogornam stöda / to support Wa394, [falsely labeled NP] nóǥornam упираю, пехаю / I support, I push Wb251

OO *noogornam Wa394

Kar. ? nok͔arnam Wb251 [probably /nok͔ar-/]

nok͔ər- itr.

Č noogornang stödja sig; пехаю / to support oneself; I push Wa394, [falsely labeled NP] nóǥornang упираюсь Wb251

OO *noogornang Wa394

nok͔a-

B nok͔angam пехаю 361, nok͔ángam: -aʃam Wb251

Taz nok͔ángam пехаю E468, Wb251, nok͔angam E480, nok͔angam пехаю E484, nok͔ongam Wb251

aorist participle

Taz nok͔andel-g[um] E484

nok͔ampi-

Taz nok͔ambam пехал (пехаю) E480, nok͔ambam -л (-ю) (-ng -лся) 

nok͔ančə-

Taz nok͔ondšam Wb251

nok͔ančänčə-

Taz nok͔onändšam Wb251

nokutə- to support

N nugudap упер -hap: -lebe: nuguded(a)!: nugudugu 18, 183, 195, 217, 221, nŭgudap упер?: -ahap: -ded: -ugu ́[sic] Wa394, nuǥudap упер Wb250

Nm nŏgedáp (nŏgö-) Wa394

MO nugedang Wa394

nokutəmpi-

N nugudambap упираю Wa394, 183, 217, 221, nugudambap 195, nogodambap: -mbahap 18

Nm nogeodambap Wa394



nuku nape

N nŏg(a) nacke Wa393, nug, nog Wb248, nóga, nog: Px1S -góp 33, 12, nog 151

MO nuk Wa393

Č nuga: locative nugógon Pc291, nŏga: -gen Wa393, nuga Wb248, nugà: Px1S nugou (l-): Px1D lugu’ui [rest of paradigm with l-] Pp307

K nukka͑: genitive nugon Pc237, nukka: Px1S nukkou Pp256, nukka Wa393, Wb248

NP nukku: Px1S nukum 285, nukkû Wa393, nukku Wb248



*ne̮k(ə)

ne̮kər mottledness, writing

N năger письмо / letter Wa393, Wb248, 12, nắgar 50

MO năger Wa393

Č näger Wa393, Wb248

OO läger Wa393, Wb248

K nagér: genitive nákkern 238, năger Wa393, nager 227

NP näkár Wa393

Jel. nêker 355, Wb248

B nêker Wb248

Taz *nêker Wb248, neker E454–

Kar. *nêker Wb248

ne̮kərəľ adjective motley

N năgerl brokig, пестрый Wa393, Wb249, 12

MO năgeri Wa393, Wb249

Č nägeri Wa393, Wb249

OO lägerí-mä something motley 339, lägeri Wa393, Wb249

K nakkeri Wa393, Wb249, 227

NP näkkerí‿mä brokigt то / something motley 286, näkkerí(ma) (-mэ) Wa393, näkkeri Wb249

Jel. nêkeri 355, *nêkeril Wb249

B nêkeril Wb249

Taz *nêkeril Wb249

Kar. negeril Wb249

ne̮kərəŋ adverb

N nagereng ek пестро / is mottle Wa393

ne̮kər- to write

N preterite năgerhap написал (= nagerap [sic, false, if not old latentive]): -rlebe Wa393, 182, nagernap написал / I wrote it Wb248, 217, 223, infinitive nagergu 12

Č nägernam записал 316, Wa393, Wb248, latentive? nägerttam в[ ту] п[ору] писал 316

OO lägernam Wa393, Wb248

K nagernau писал / I wrote it Wa393, Wb248

NP näkarnam пишу 343, näkárnam Wa393

Jel. nêkernam 355, Wb248

B nêkernam Wb248

Taz *nêkernam Wb248

Kar. *nêkernam Wb248

ne̮kəräśpi-

N nageréšpap Wa393, nagerešpap пишу 222

ne̮kərpi-

Taz nêkerpam id. Wb248

ne̮kərččänčə-

Č nägertténdam писать хочу 316

Taz nêkerčändšam Wb248, nekerdšendšam E459

ne̮kərälćə-

Taz nekerḗltjam выписал E467, nekeréltjam dim. писал Wb248

ne̮kərälćänčə-

Taz [nekerél]-tjändšam Wb248

ne̮kərälćəmpi-

Taz nekeréltjembam все написал E472, Wb248

ne̮kərkumpi-

N nagergumbap (не знавши) писал 197, nagergumbak 221

ne̮kərkolćəmpi-

Taz nekerkoltjembam записиваю E471, написиваю (за-) Wb248

ne̮kənčə- to mottle, to write

N năgendšap пишу / I write it Wa393, Wb248, nagendšak: -dšahak 12, 182, 198, 220, nagendšak пишу: latentive nagenndšap ́[sic] 198, nagendšak пишу [false also: писать стану (хочу)] 222

Nm nagensap Wa393

MO nagedšang [denasalisation, if correct] Wa393

Č nägendam Wa393, nägendang Wb248, nomen actionis nägendettä: accusative -em 319

OO lägendam Wa393, lägendang Wb248

K nagendsau (-ng) пишу Wa393, Wb248

NP näkandšang 343, näkándšang Wa393, näkandšang Wb248

Jel. nêkendšam 355, Wb248

B nêkendšam Wb248

Taz näkendšam пишу E483, *nêkendšam Wb248, gerund nekendelä, infinitive nekendšego E451–

Kar. nêkendšengam Wb248

aorist participle

N nagendšedal-gup писарь / scribe 180

Č nägendie-g. [writing person] Wa393, nägendie G25

OO lägenindje-j. [sic, ɔ: -g.] Wa393

NP näkandšendí?›-ǥum Wa393

Taz näkennendšel E483

future participle

ne̮kənčəpsa k͔um scribe

N nagendša-gup писарь Wa393, nagendšaha-gup 12, nagendšá-gup 180

Nm nagenʃa-gop Wa393

MO nagendša-ǥ. Wa393

K nagendesʃá gum писарь 266, nagendsa-ǥum Wa393

ne̮kənčäśpi-

N nagendšešpap Wa393, 12, nagendšešpak пописиваю 182

ne̮kənčänčə-

N nagennendšak писать хочу 222

NP näkandšindšang писать хочу 343

Taz nekennä́ndšang Wb248

ne̮kənčəmpi-

N nagendšembak ́[sic, lacking queue reduction] писал (не знаю) 184, nagendšembak ́[sic, lacking queue reduction] писал (не знавши) 197

Taz nêkennembam Wb248



*nek

nekä- to pull

N negeap тяну Pv131, Pv190, nĕgéap тяну: -ehap: -elebe: latentive negendap тяну Wa394, Wb251, negeap тяну: latentive negendap (-k) тяну: -lebe: negehap 21, 183, 195, 198, 218, 220, 223

Nm negeap: latentive negendap тяну 215, nägéap Wa394

Ob 3D nägéage тянут, тянули T437

B nekengam тяну: -kesam Wb251

Taz näkä́ngam тяну E468, näkängam E480, E484, 1. *nekengam, 2. näkä́ngam тяну, тащу Wb251

Kar. *nekengam Wb251

aorist participle

N negedal 190

Taz näkändel-g[um] E484

future participle

N negehá 190

nekänčə-

N negendšap тянуть хочу 190

näkändšam Wb251

nekänčänčə-

näkänändšam Wb251

nekäntə- itr.

N negendak 190

nekämpi-

Taz näkämbam тянул E480, Wb251

nekär-

Jel. *nekernam Wb251

B nekernam id. [тяну, тащу] Wb251

Taz 1. *nekernam, 2. näkärnam Wb251

nekärččänčə-

Taz näkärčändam Wb251

nekärälćə-

Taz näkäréltjam Wb251

nǟk͔k͔əl-

N neak͔annap: -ssap Wa394, nekannap: nekassap тянул 190, preterite nekassap 198

Ob näk͔k͔annap сдернул T448–, 156, näkkannak тащу 154, 3S näk͔k͔annán (-ed) тянут T437, nak͔k͔anned натянул T438, nê̆kkannap тащу (-л) (руками) / I pull (pulled) with my hands Wa394

neäk͔alnam (-ng) (= B šek͔aldšam) Wb282

B preterite neäk͔k͔alsaméne SQNK

Taz infinitive neäk͔alkonak͔o нюхать [for me to smoke] E463

nǟk͔k͔əläśpi-

N nek͔alešpak, latentive nekalešpendak Wa394, 21, nekalešpak тяну: nekalešpendak по маленько 183, 198, 220, neka‹le›špap (-g-) тягиваю 190

nǟk͔k͔əlčə- itr.

N ?nek͔aldšak тянул (нюхал) / I pulled (I sniffed) Wa394, nékaldšak нюхал (tobak), тянул 21, nekaldšak натянул 183

nek͔aľ? adverbial

Taz näk͔alj, neäkalj (nää-) а, но, utan / but E445



nuŋa shaman’s drum

B nungà trumma / drum Wb272

Taz *nungà Wb272



ni̮ŋkolčə- to mix

MO nengóldšau Wa374, nengoldšau Wb204

Č nengoldam (= tuak͔tam) мешаю Wa374, Wb251

OO nungoldam Wa374, *nengoldam Wb251

K nêngoldsau мешаю, blanda Wa374, nengoldsau Wa394, Wb251, Wa422

ni̮ŋkolčəmpi-

K nengoldsembau мешал Wa374

narə stick

N năr mast Wa393, Wb249, nar 13, nar: Px1S naróp or narm 174



narä

B narä-pu harjei [хорей, driving pole] Wb257

Taz *narä-pu Wb257



Narəm town Narym

N Naráp [-á- may be --] Narym Wa396, Naráp Wb255, Nárap 56

Nm Nárîp-koac [town Narym] Wa396



nuərək attribute?

B nêêreng märgógan, nêêreng märgä SQNK

Taz nuereng [märgä] тихий ветер / light wind SQNK



ni̮rəkkə- to fear

ni̮rəkkalčə- itr.

Taz nîrkaldšang испугался / got scared Wb229

ni̮rəkkalčə- tr. to scare

Taz nirkáldšam испугал E469, nîrkaldšam испугал Wb229 (nîrkaldšang replaced with nîrkemánnang E450)

ni̮rəkkəmat- itr. to get scared

Taz nirkemánnang боялся E472, nîrkemánnang испугался Wb229, E450

ni̮rəkkəmatčə-

Taz nîrkematčang Wb229

ni̮rśa ruffe, Gymnocephalus cernua

N ˜nĕršá girs, гёршь [sic, ɔ: ёрш] Wa397, neršà Wb256

MO nĕrs Wa397, ners Wb256

Č njerssa Wa397, Wb256

OO *njerssa Wa397, Wb256

K nerssa Pc237, Wa397, Wb256

NP nîrssa Wa397, Wb256

B nirša Wb256

Taz *nirša Wb256

Kar. *nirša Wb256



nir handle

N nĕr skaft, pagen-ner knivskaft / knife handle Wa394, 21, 167, ner skaft (på kniv, yxa m.m.) / handle on knife, axe etc. (cfr. paŋk͔ə) Wb251, Wa403

MO ner Wa394

Č njer 284, Wa394, Wb251

OO nir 284, *njer Wa394, Wb251

K nir, paan-nir Wa394, Wb251, Wa403

NP nirэ Wa394, Wb251

Jel. nir 355, Wb251

B nir Wb251

Taz *nir Wb251

Kar. *nir Wb251



ćō- to smear

N čoap мазал Pv190, čóap мазал, smörja, påmåla (from čeu glue?): čohap: -ol. [read: čolebe]: -od!: čogu Wa414, 34, rappa (med lera) / to plaster (with clay) Wb301, Wb311, 147, 218, čoap: čoed 130, čoap: čohap: čolebe 185, 223

Nm čoap 208, 3S čoud 130

MO tjoau Wa414, Wb301, Wb311

Č tj‹ó›am мазал 317, čoowam rappa Wa414, čówam Wb301

OO tjoowam Wa414, tjówam Wb311

K tjoowau мазал Pv273, rappa (med lera) Wa414, tjówau Wb311

NP tjoggam Wa414, Wb311

B čoongam Wb301

Taz tjoongam Wb301

Kar. *tjoongam Wb301

ćōśpi-

N čošpap мазаю Wa414, мажу 34, 185, 195, č̢ošpap 218, čospak мазаю 222

ćōnčə-

Č tj‹ó›ndam мазать хочу 317

Taz tjoondšam Wb301

ćōk͔əl-

Nm čuogannap мазаю 208

Taz tjógolnam Wb301

Kar. *tjógolnam Wb301

ćōk͔əlälćə-

Taz tjógoléltjam Wb301

ćōntə- itr.

N čondak мазаю 195

ćōntəmpi-

N čonbap [sic, -nb-] 130

ćū earth, mud

Tymčuu land 157

N čú глина, lera, jord Wa413, Wb297, ču jord (mull), бор 51, čuu lera 147

MO tju jord (tiega tju lera / clay) Wa413, tjuu Wb310

Č tjuu jord, глина Wa413, Wb297, Wb257, Wb310

OO *tjuu Wa413, Wb310

K tjuu jord, mo Wa413, Wb310

Jel. tjuu sand 357, Wb297

B tjuu sand Wb297

ćūľ adjective

K čuul čueč боровое место [ɔ: muddy ground] 66

Jel. čuul-gel grave 354

ćūľ māt earth hut

B čuul-maat землянка Ethn.:125

Taz tjuul-maaat Wb205

B Ethn. čulmaat



ćū- to get warm

Taz čuungang грелся, värma sig efter att hava frusit / to warm oneself after having frozen Wb265

ćūnčə-

Taz čundšang Wb265

ćūmpi-

Taz čumbang грелся Wb265

ćūtə- itr.

Taz čutang согрелся Wb265

Kar. čutang Wb265

ćūtänčə-

Taz čutändšang Wb265

Kar. čutendang Wb265

ćūtəmpi-

Taz čuttembang согреюсь E470, čutembang греюсь Wb265

ćū- to dam

N čúap запер (pata, исток) / I dammed (a dam, a tributary ) Wa414, čuap Wb233, Wb311, запер (дверь, исток etc.) / I closed (the door, a tributary etc.) Wb301, latentive čundap запер (исток) Wa414, čuap: čuhap; čulébe: čud(a)!: čugu 36

MO tjuau (pata) Wa414, Wb311

Č čuuwam (исток) Wa414

OO tjuuwam исток запер Wa414, Wb311

K tjuuwau Wa414, Wb311

[as TD equivalents are given tū- ‘to close’ in word list 2]

ćūśpi-

N čušpap запираю 36, Wa414

*će̮ heel

ćī̮k͔əl- to trample

N čiegannap Wa411, čieǥannap ступил (ногою) Wb295

NP latentive čiegáldšang шагнул / I stepped Wa345, čîeǥáldšang шагнул Wa343, 3S? [č̢îeg]-ánnan [rather error for -m] Wa411

~ će̮k͔əl-?

MO tjegannau давлю / I press Wa345, tjek͔k͔annau [sic, -k͔k͔-] Wa411

Č [čăgă]-nnam давил / I pressed Wa345, tjegannam Wa411, tjegannam [corresponding to N êppa’ap] Wa421

OO [tjega]-nnam давил Wa345, tjeǥannam Wa411

K tjegannau давлю Wa345, Wa411

ćī̮k͔əlpi-

NP čîegálbam давлю / I press Wa345, č̢îegálbam давлю (med hand) / I press with the hand Wa411

~ će̮k͔əlpi-?

Č čăgălbam давлю Wa345, -lbam Wa411

OO tjegalbam давлю Wa345, -lbam Wa411

K tjegalbau давлю: -lbessau Wa345, 262, tjegalbau: -bassau Wa411, preterite tjegalbéssau задавил 228

ćī̮k͔əlčə- itr.

N [čiegal]-dšak: čiegaldšahap ступил: čiegaldšelage: čigaldšek: čigaldšegu 17, čiegaldšak ступил (ногою), träda / I trampled: -dšelage: -ldšek!: -egu Wa411, Wb308, стопил (раз) 224, čieǥaldšak Wb295

Nm [*ciega]-lsak 224

NP čîegáldšang Wa411, NP? čîeǥáldš‹... outside scan›§§§KOLLAUPP§§§ Wa411, čieǥaldšang Wb295

~ će̮k͔əlčə-?

K tjegaldsang Wa411, Wb295, ступил Wb308

će̮j-

N čenjap давлю, trycka med fot / to press with the foot: preterite česjap: future čeljlebe: imperative četj? [imperative čet: infinitive četku represent će̮t-] Wa411, 14, čenjap давлю, прижму, trycka Wb294, Wb308

ćī̮t-

N č̢î́nnap топтал Pv136, PvG141, činnap Pv193, činnap топаю: čissap trampa litet (“preterite -‹ts›ap”): čillebe: imperative čit 15, činnap топтал, trycka / to trample; to press: -sʃap: -llebe: čit Wa411, činnap топчу: čissap топтал 182, činnap топчу: čissap топтал 218, činnap топчу (давлю): čissap топтал (давил) 224

Nm činnap топчу (stem čit): čissap: čittap 212

MO tjinnau [as correspondence to N čenjap давлю] Wa411, Wb294, tjinnau давлю Wb308

Č nomen actionis čidettä ud[aram] давить [перестал] / I stopped pressing [falsely formed, like suodöttä черпать] 319

aorist participle

N čittal-gup 136

past participle

N č̢itpal 136

future participle

N čissá 136

~ će̮t-?</span

N [paradigmatic forms to će̮j-:] imperative čet: infinitive četku Wa411

ćī̮täśpi-

N čidešpap топтаю 222, [or Nm] cîdespap 136

ćī̮tpi-

N č̢îtpap топтал 136

Nm čitpap топчу 212

ćī̮tčə-

N čičap хочу 136, čitčap trampa 198

Nm cicap 136, čitsap 212

ćī̮tčänčə-

Nm čitsénsap хочу (= čitsap) 212

ćī̮tku-

N čitkuap 136

ćī̮täćə-

N čidédšap 136

Nm čidédšap топтал 212

ćī̮ttə- itr.

N gerund čittale 192

aorist participle

N čittadal 192

ćī̮ŋ-??

N (čîkkap топтал:) cîglebe [as header to ćī̮t-] 136

*će̮lću heel

će̮lćol- / ńe̮lćol- / ńe̮nćol- to trample down (momentane aspect)

N čä̆́ldšónnap: preterite -dšohap Wa411, čäldšonnap топтаю Wb295, Wb257, latentive čeldšóldsap Wa411, čäldšoldšap затоптал Wb295, čäldšuldšap стоптал 182, preterite čäldšohap стоптал: čäldšolébe: imperative čäldšoldš: čäldšolgu 15, čäldšúhap стоптал 182

MO njeldjónnau Wa411, njeldjonnau топтаю Wb257, Wb295, imperative njeldjoldš 276

Č njendjónnam: infinitive njendšolgu Pv323, niendšónnang топтал 316

njäldjonnam = njändjon‹nam› 150

K nildjónnau топтал: infinitive nildjolgu Pv276, [both ńe̮lćol- and ńe̮lćut-:] njeldjonnau топтаю (топтал) Wa411, *njeldjonnau Wb257, njeldjonnau (= N čeldšennap) 227

NP njeldjûnnam [replaced with -tnam] Wa411

B čeldšolnam Wb295

Taz tjeltjólnam затоптал E469, 1. čeldjólnam, 2. -tjólnam Wb295, imperative tjeldjold or -ldš топтай 417

Kar. *čeldjólnam Wb295

aorist participle

K nildjoldse-gum 276

Taz tjeldjoldšel-g[um] som trampar / that tramples [ɔ: that trampled] 430

debitive participle

K nildjosotti 276

će̮lćolpi- / ńe̮lćolpi- / ńe̮nćolpi-

OO njendjolbang шагнул Wa343

K nildjolbau 276, njeldjolbau топчу Wa411

ńe̮lćolčänčə-

K nildjoldsendsau 276

će̮lćolälćə-

Taz tjeltjoléltjam Wb295

će̮lćut- / ńe̮lćut- / ńe̮nćut- (durative aspect)

N čeldšĕnnap топтаю: -dšessap топтал Wa411, čäldšennáp топчу: č̢äldšessap, čäldšeháp: imperative čäldšet 15, c̢äldšennap топ[ч]у: čäldšessap топтал 182

Č (from niendšónnang топтал:) -ttang топтаю 316, njändjounnam топчу Wa411, Wb257, imperative 2S njendšottö (“from a different form” [than njendjónnam]): 3S -nnimdä 323

OO njendjonnang (~ teannang шагаю) 339, Wa343, njäldjounnam Wa411, Wb257

K [both ńe̮lćol- and ńe̮lćut-:] njeldjonnau топтаю (топтал) Wa411, *njeldjonnau Wb257, njeldjonnau (= N čeldšennap) 227

NP [njeldjûnnam changed to:] -tnam Wa411, njeldjutnam Wb257

B tjeldšennam Wb257

Taz tjeldjennam топтаю E480, tjeldjennam топтал, imperative tjedjettэ ́[sic] 427, Wb257, Wb295, tjéldjennam E469, tjäldennam: conditional tjäldjetemäng E460

Kar. tjeldjennam Wb257, Wb295

aorist participle

Taz tjeldjettel-g[um] som trampar 430

će̮lćutčänčə- / ńe̮nćutčänčə-

Č njendšotténdam 323

Taz tjeldjettändšam Wb295, Wb257

će̮lćutpi-

Taz tjeldjetpam вытоптал E480, топтал Wb257, Wb295

će̮lćutälćə-

Taz tjeldjetéltjam Wb295



ći̮ kettle

N či kittel, котел Wa412, Wb295, Wb309, 19, 33, čî or či: dative čend Pc92, čî Pc166, či: Px1S čem 172

tji Wb295, tjí Wb309

K tje, tji: genitive tjin: ablative tjagan Pc233, tje Wa412, Wb309, tji: genitive tjin: dative tjind 229

NP čĭ Wa412

Jel. tji kittel 356

B tjí Wb295

Kar. tjí Wb295

kuəsəľ ći̮ id. (lit. iron kettle)

MO kuesel tjĭ Wa412

Č kuei-зä Wa412

OO kuai-зeä (kueiзeä) Wa412



ćǖ belt

Tym ‹č›y bälte 157

N čö́ пояс Wa415, čö Wb209, čö: genitive čön Pc94, Pc168, Wb293, čö: Px1S čöm 46, Pp108, [dative or false stem to čö́ndel mo:] čö́nd Wa410

MO kyy Wa415, Wb209

kyy Wb293

Č *kyy Wa410, Wa415, Px3S kyydö [without translation] 304

OO *kyy Wa410

K kýy: ablative kyyogan 234, kyy Wa410, Wa415

NP *kyy Wa410

Jel. tjyy 353, Wb209, *tjý Wb293, čy 356

B tjyy: tjyyn Pc366, Wb209, tjý Wb293

Taz *tjý Wb293, *tjyy Wb209

Kar. *tjý Wb293, *tjyy Wb209

ćǖntə- to belt oneself

Č *kȳndang Wa410, *kyyndang Wb209

OO *kȳndang Wa410, *kyyndang Wb209

K kȳndang gördla sig, опоясывался Wa410, kyyndang Wb209

NP *kȳndang Wa410, *kyyndang Wb209

ćǖntänčə-

Č kynnendang опоясываюсь Wa410

ćǖntəľmo girdle

N čö́ndel mo поясница (“mo from moga back”) Wa410, čöndel-mo Wb293, Wa390, 9

Nm čö́öndäl mo Wa410

MO kyndi-mo Wa410, Wb209

Č kyndý ma?› Wa410, *kyndy-mo Wb209

OO kyndjy-mo 339, kyndjy mo Wa410, Wb209

K kyyndỳ mo поясница Wa410, kyndy-mo Wb209

NP kyyndae mo Wa410

B tjyndil-mo Wb209

Taz *tjyndil-mo Wb209

Kar. *tjyndil-mo Wb209



ćǖ- to throw, to shoot

N čöap стреляю Pv189, čö́ap стрелял, бросал, по пустому, d.ä. skjuta utan att träffa / I shoot, I threw at random, to shoot without hitting: čö́hap: -lebe: -cö́t!: čögu Wa413, čöap: čöhap: čölebe: čöd!: čögu 29, 42, Wa422, Wb209, 217, 223, čöap стреляю: 3S čöud 131, 195, 218, cöap стреляю: cölebe 184, стрелял 196

Nm čöap [without translation] 208

MO ky̆au Wa413

Č kyywamWa413, Wb209, Wb297

OO kyywam (read: kyyuwam) 284, *kyywam Wa413, Wb209

K kyywau -л, skjuta med båge / to shoot with bow Wa413, Wb297, K? MO? kyywau бросал, стрелял по пустому (om barn, som skjuta med båge) / I threw, shot at random (about children shooting with bow) Wb209

NP kyyggam skjuta по пустому (om barn) Wa413, kyggam Wb209

B tjýngam Wb209, Wb297

Taz *tjýngam Wb209, Wb297, preterite tjyysam, tjyysang E456–

Kar. *tjýngam Wb209, Wb297

aorist participle

N čödal (čöndal) 189

future participle

N čöhá 189

ćǖśpi-

N čöšpak стреляю 195

ćǖnčə-

N čöndšap стрелять хочу 189, 198

tjýndšam Wb209, tjyyndšam Wb297

ćǖnčänčə-

tjynnändšang Wb209

ćǖmpi-

Taz tjymbam Wb209

tjyymbam Wb297

ćǖkku-

N čökuap стрелял 196, 221

ćǖntə- itr.

N č̢öndak стреляю 189, čöndak 195

Č kyyndangWa413

K kyyndau [sic, -u, rather latentive from ćǖ-] (înden) [I shoot with bow] Wa413

Taz infinitive tjyyndego E451, gerund čyndalä E451

aorist participle

N čöndadal 189

B somak tjyndedil som väl skjuter / well shooting 380

ćǖntok͔əmpi-

Taz tjyndógombang застреливал E468

ćüə pine

Tym čy сосна 157

N čwé сосна Wa414, Wb300, Wb208, 5, čwe Wb311, 281, čwé: Px1S čwém 33

MO kye 281, Wa414, Wb300, Wb208

OO kye Wa414, Wb208

NP tjye [doubtful, only found in the word lists, not in the NP manuscript. The word ought to be *kye, but is lacking in Ket dialect, where it is replaced by kuərkə] Wa414, Wb300, Wb311

Jel. tjö́ 353, Wb208

B tjöö Wb300, tjö́ Wb208

Taz tjyy Wb208

Kar. tjyy Wb300, Wb208

ćüəľ adjective

NP tjyei Wa414, сосновый Wb311

Jel. tjööl-pu 353, Wb208

B tjö́l-pu Wb300, tjööl-pu Wb208

Taz tjyyl-pu Wb208, *tjö́l-pu Wb300

Kar. *tjyyl-pu Wb208



ćāpə leaf

N čáb(a) лист, blad Wa416, čáb Wb302, čaab Wb312, 151, čab 55

čaab or caaf 147

Nm cáaf Wa416

MO tjaab Wa416, Wb302, Wb312

Č tjoabà Wa416, tjoaba Wb312

OO tjaabэ Wa416, Wb312, ujel‿djaaba [smooth leaf] 285

K tjaaba͑: -ban: -ogan Wa416, tjaaba Wb312

NP tjaabэ Wa416, Wb312

B tjaab’э Wb302

Taz *tjaab’э Wb302, tjaabэ табак / tobacco E463

Kar. *tjaab’э Wb302

ćāpəkətəľ caritive adjective

B tjaabegedil ireä́d [leafless month] Wb333

Taz *tjaabegedil Wb333

Kar. *tjaabegedil Wb333



ćāpə- to catch fire

B imperative 3S čáabangángajeä [changed to tjaabanbangajeä] SQNK

ćāpəmpi- to burn

N latentive 3S ty čābemand огонь горит / the fire burns 11

B imperative 3S tjáabanbángajeä brinna SQNK



ćāpu- to grab

K preterite tjaabasau поймал 155



ćapəmpi- to drop

N 3S čabamba каплет 20, Wa412

Taz 3S sajend yt čabamba gråter tårar, ögonvatten (eg. rinna tårar) / her tears drop [‘the water of her eyes drops’] E450



ćapərka attribute soft

Č tjäberga mjuk Wa401, Wb266, Wa425, Wb327

OO *tjäberga Wa425, Wb327

ćapərkaŋ adverb

Č tjäbergang jeng [is soft] Wa401

ćaptə- to promise

N čăptap обещал: -hap Wa416, 55, čaptáp сулил, lova Wb303, čaptap Wb313

MO tjăptau Wa416, Wb303, tjaptáu сулил Wb313

Č tjăptam Wa416, tjaptam Wb313

OO *tjăptam Wa416, *tjaptam Wb313

K tjăptau Wa416, *tjaptáu Wb313

NP *tjăptam Wa416, *tjaptam Wb313

B tjaptam Wb303

Taz 1. *tjaptam, 2. tjäptam Wb303

Kar. *tjaptam Wb303

ćaptəmpi-

Č tjaptambam Wa416

OO *tjaptambam Wa416

K tjaptembau сулил Wa416, Wb303

ćaptäćə-

Taz tjaptétjam посулил Wb303

ćaptä tale

N čapté сказка Wa416

MO tjápte Wa416

Č tjaptè Wa416

NP čapti Wa416

ćaptär- to tell tales

Č tjapternang berätta saga Wa416

NP čaptirnang Wa416



ćaptu dew, fog

N čapt(a) роса, dagg Wa413, 161, čapt(aε) 30, čapt Pc100, čapt Wb297, 202, čapta: dative čaptond Pc159

MO tjapt dagg 281, tjăpt Wa413, Wb297, [without label] tjapt роса Wb310

Č tjaptä Wa413, Wb310

OO tjaptэ Wa413, Wb310

K tjaptu: dative -tund Pc237, captto dagg 246, tjaptu: -ptógan, tjapto туман / fog Wa413, tjaptu Wb310

NP tjaptu, čaptu Wa413, čaptu Wb297, *tjaptu Wb310

B tjapt’э Wb297



ćapk͔oś iron trap

N čákos rävfänge, клепца / trap for foxes Wa417, čakoš Wb303, čák͔os Wb313

MO tjak͔k͔os Wa417, Wb313, tjakkos Wb303

Č tjapk͔os Wa417, tjapkos (= [MO?] tjakkos) 341

OO *tjapk͔os Wa417, Wb313

K tjapkŏs Pc242, Px1S tjapkosm Pp258, tjapkos Wa417, tjapk͔os Wb313, (deleted scrawling without translation: tjapkos 111)

NP tjapkus Wa417, tjapk͔us Wb313

Jel. tjapkos harfänge / hare trap 357

B tjakkoš Wb303

Taz *tjakkoš Wb303, Taz? tjak͔k͔oaš клепци (fänge för hare, räv, varg etc.) / iron trap (for hare, fox, wolf etc.) Wb329

Kar. *tjakkoš Wb303

ćapk͔ośəččə- to hunt with iron trap

B tjak͔k͔oaščang клепцами промышляю Wb329

Taz tjak͔oaštam (-ng) fånga med tjakos (č and t alternate in Taz dialect) E471, tjak͔k͔oaščang Wb329

ćapk͔ośəččəmpi-

Taz [tjak͔k͔oaš]-čembang Wb329

TazTexts 3P lokalj tjak͔k͔oštempáǥ rävar fånga de med tjak͔k͔os / they catch foxes with tjak͔k͔oš 463



ćāpsu- to spear

Ob pot paarond čaapsap на (вершину) дерева поставил (dödade henne och ställde på ett träd) [speared her up on a tree] T445, 155

MO tjapsau sticka igenom (med en stör) och hänga vid trädtoppen / to spear through (with a pole) and hang up on a tree top: future tjaapseleps: imperative tjaapsed, ordet brukas om genomstungen fisk som blivit uppsatt att torka / used about fish impaled to dry T445



ćopa elder brother

N tjopá! brother! 87

Taz tjopà äldre bror Wb162



ćoptə noun? wet

K tjopt‿eäng я м[окрый] / I am wet, tjopt‿esung [he became wet], [tjopt‿e]-ssuang [I became wet] Wa410

ćoptəľ adjective wet

MO tjŏpti сырой, fuktig (våt (skog)) / wet (forest) Wa410, Wb293

K tjopti (porg) våt / wet [cloth] Wa410, tjopti våt, сырой Wb307

NP čoptaé 1. rå (сырой), 2. våt / 1. raw [false, сырой means here only ‘wet’], 2. wet Wa410

ćoptəŋ adverb

K tjopteng Wa410

NP čoptang eng [is wet] Wa410

ćoptəsəməľ possessive adjective

K? tjoptesi (porg) [wet cloth] Wa410

ćōptə attribute cheap [according to Castrén, normally ‘thin’]

Č tjuoptä [as correspondence to N k͔ê̄ptek ‘cheap’] Wa382, tjuoptэ Wb220, Wa391, Wb240

OO tjuoptê Wa382, tjuoptэ Wa418, tjuopte () billig Wb316



ćopsə cradle

N čŏf vagga Wa414, čóf Pc163, čof Wb300, Wb311, čófa, čof 33, čof: dative čohond 159, čof: plural čófat 162, Px1S čofop 116, 172, čof (prop. -ph-, -ps-) 227, cof 202

Ob cops Wa414, 155, ablative čopsógan T447

MO tjops Wa414, Wb300, Wb311

Č tjopsè Wa414, *tjopse () Wb311

OO tjopsэ Wa414, Wb311

K tjopsa͑: -ond: -ógan Wa414, *tjopse () Wb311, tjops 155, tjopsa 227

NP čopsэ Wa414, Wb311

(tjops ‹ej?›) [meaning: not attested. For Taz is given pit’э ‘nest’] Wb300



će̮p adverbial nearly

Ob čep, načep чуть T450, na‿čep чуть не 156, [left column for N] čep or načep (na djep) чуть не, nästan 85

MO tjep 85

Č tjeb as чуть не, ?iireng tep всегда, oupphörligt, ideligen / ceaselessly 335

OO teb as [sic, t-] 335

NP tjep чуть не 335

Taz tjep E474



će̮pər son-in-law, husband of younger sister

K tjä̆́ber зять, svärson / son-in-law Wa355, tjäber Wa410, Wb294, Wb307, Wb313, tjäber: genitive tjäppern: dative -bert Pc238, Px1S tjäberm(e) Pp258

NP čepár svärson Wa355, Wb294, NP? čebar Wa410, čepar Wb307

će̮pərəččə- to court

Ob čaberčap свататься, gerund čăbarčele T454, čăberčap сватал(ся) 156, [left column for N] čăberčap сватал, fria Wa417, čaberčap (-k) сватал, -лся Wb303

MO tjäberčang (-u) Wa417, tjäberčau Wb303, tjäberčang сватался, tjäberčau сватал Wb313

Č tjäberttang сватаюсь Wa417

OO *tjäberttang Wa417

K tjäppercau Wa417, Wb313, tjäppertcau 156

će̮pərəŋ- id.

Č tjäbergnam посватался Wa417, tjäbergnang Wb313

OO *tjäbergnam Wa417, *tjäbergnang Wb313



će̮psə- to twine up

MO tjäpsau: preterite -sasang?› Wa416, Wb288, расплел, uppfläta Wb312

Č tjäpsam (= OO tjekkam) Wa416, Wb312

K tjepsau расплел, gerund tjepsle daadarau расплетаю Wa416, Wb312

NP tjepsam расплел (= saandjannam) Wa416, Wb312



ćī̮pə (back) end (cfr. tīpə ‘(front) end’)

N čib bakre ändan: andat-čib bakstam / stern (andan ug framstam / prow) 57, číb конец (= ug) Wa415, 60, čib Wb302, čib: Px1S čibep: Px3S čibad 40, andet-cib bakstam Wb180, a(ndên)-čib Wa353

Ob dative čibend [= mĭdänd] T446, čagas-čib (from нижная сторона, Čaas, from the river Taz) T442, dative čaas‿čibend на низ (norrut, nedåt) / downstream (northward, down) [ɔ: to the Ocean-end (the mythological place where the waters flow, on Ob this being northwards)], čās‿čibed в низ T442, tonu čibend (= to|nun midänd) [to the end of that world], [left column for N] to nuut cib?› Wa394

MO tjib Wa415, Wb302, a[nden] tjib båt-bak / back of the boat Wa415, tjaasen-tjib [Ocean-end], dative tjaasen tjibend T441

Č ciibä [without translation] 235

NP andun tjib [stern] Wa415, aan‿tjíbэ (-ii-) [tröskel / threshold, end of (door-)opening] Wa372

Jel. tjíp корма: ala-tjib [shipstern] 357

B tjíb Wb302

Taz *tjíb Wb302

Kar. *tjíb Wb302



ćom- to snow

N 3S čomná снег идет Wa412, čomna Wb295, Wb309, 18, nop tjomna (č-) Wb295

Nm 3S cómna Wa412

3S tjómna () or tjomnán снег идет Wb309

MO 3S nom tjomna снег идет Wa412, Wb295

Č 3S tjomna (-e) or preterite tjŏpsang Wa412

OO 3S *tjomna Wa412

K 3S nom tjomnan det snöar Wa363, tjomnan Wa412

NP 3S čomnэ Wa412

B 3S tjomna Wb295

Taz 3S *tjomna Wb295

Kar. 3S *tjomna Wb295



ćuwu- to get angry

N čúak рассердился, Finnish suutun: čuhak: čulage: čuk Wa415, čuak Wb302, Wb312, 185, 194, čuak: čuhak: čuláge: čúk!: čugu 46

MO tjuuang Wa415

tjuang Wb302

Č *tjuuwang Wa415, Wb312

OO *tjuuwang Wa415, Wb312

K tjuuwang Wa415, Wb312

NP čuuwang Wa415, Wb302

ćuwuptə- tr. to anger

N čuptap (= čuptaldšap) рассердил 194, 220

ćuwuptalčə-

N čuptaldšap рассердил Wa415, Wb302, čuptaldšap: čuptaldšahap: -dšelebe 46, 194, 220

ćumpə moss

N čumb мох (ren- eller kärrmossa) Wa415, Wb300, Wb310, čumba 49, čumb: Px1S -bóp 45

MO tjumb Wa415, Wb300, Wb310

Č tjŭ́mbà Wa415, *tjumba Wb310

OO tjumbэ Wa415, *tjumba Wb310

K tjŭmba͑ Wa415, tjumba Wb310

NP čŭ́mbэ Wa415



ćumpu attribute long

N čŭmb(a) lång Wa413, čumba 31, 200, čumb Wb300, Wa366, Wb310, čumba gop [tall person] 49, čumb‿ék долгий [is long] Wa413, 31, čumb‿ek 49, čumb‿eäk [I am long]: čumbéhak 200

Nm cumb yyd lång afton / long evening Wa354

MO tjumb Wa413, Wb310

Č tjumba͑ lång, tjumb‿ieng долго [is long] 330, tjumba Wa413, Wb300, Wb310

OO tjumba 330, Wa413, Wb310

K tjumba (-e), tjumb‿eng [is long] Wa413, Wb310

NP čumbэ ́[sic], čumb‿éng [is long] 285, Wa413

Jel. tjumb 357, *tjumbэ Wb300

B tjumbэ Wb300, tjumbe- Wb333, instructive tjumben (-t) вдоль / lengthwise 387

Taz *tjumbэ Wb300, instructive čumben в доль 437, †čumben? på längden, längs GSL717

Kar. *tjumbэ Wb300

ćumpu kuəććə pintail, Anas acuta

N čumba kueč (-dš) вострохвост (andart) Wa414

MO tjumba kuatj Wa414

Č *tjumba kuettje Wa414

OO tjumba kuetje Wa414

K tjumba kuettje (kuetj) Wa414

NP čumba kuetj, -ttje Wa414

ćumpuŋ adverb

Č tjumbang jeng [is long] Wa413

ćōmpə length

N genitive 2S čomaênda kund в доль, på längden / lengthwise 82

MO pon tjómb длина дерева / a tree’s length, local 3S tjómbagand lengthwise 82

Č tjuom доль?: genitive 2S tjuomenda gund (k-) в доль, på längden / lengthwise 330

OO [confused with the adjective ćumpu:] genitive 2S tjummendэ gund (from tjumba, prop. *tjumbendэ) 330

K (?syndju gund or syndjundu gund på längden, as correspondance to N čomaênda kund, being śünćə ‘inside’, indicating that the word ćōmpə was unknown in K 82)

NP [confused with the adjective ćumpu:] genitive 2S čumbunda kund в доль 330

ćōmpəľ adjective

Taz kumet čoombel pu a tree of a man’s length E442

ćumpənä wolf

Tym čumbene varg? 157

N č̢umba né волк Wa415, čumba né Wb300, 49

Ob čumbane T432

MO tjumba ne Wa415

Č tjumbä neä Wa415

OO tjumba ne Wa415

K tjumba-ne Wa415

NP? čumbэ ne varg Wa413

Jel. tjumbene 357, *čumbene Wb300

B čumbene Wb300, genitive tjumbenéät SQNK

Taz tjumbenä E461–, Wb300, accusative tjumbeneäp E446, genitive čumbeneä‿naan’a from the wolf E476

Kar. tjummén’a (tjumén’a): Px1S -nam Wb300



ćūmmə

N plural genitive čumden‿nan by the Ostyaks [Selkups] [as parallel to rušten‿nan by the Russians, doubtful] 163

ćūmməľ adjective

N čumal ostjakisk / Ostyak: čuma‿še Ostyak language, čumal and [Ostyak boat] etc. 3, čuumal-še ostjakiskt språk 55, čuumal ‹s›e > čuumas-se, čuuma se G45

ćūmməľ k͔um Selkup

N čúmêl-gup ostjak Wa413, čuumel-k͔up (-эl-) samojed Wb297, čuumэl-ǥum Wb282, čúmel-gop 29, Ethn.Ob čumel-gup

će̮mə bird cherry berry, ягода черемухи

K tjeuwa häggbär Wa391



će̮mpət- to dress oneself

N čambannap снарядил (хорошую одежду надел) / I equipped (dressed good clothes) Wa417, Wb303, Wb313

Ob čambannap надел, одел хорошо T429, хорошо надел 153, 3S čambanned T429

MO tjumbennang [sic, clearly written u] Wa417

K tjembennau Wa417, Wb313, tjambannau Wb303

NP čîmbánnam снарядил Wa424, Wa425

B tjämbennang Wb303, tjembennang, latentive -ttang Wb209

Taz tjembennam: latentive -ttang E482, tjembennang Wb303, *tjembennang Wb209, imperative tjembetä́šeng bälta / to girdle 427

Kar. *tjembennang Wb209

će̮mpətčänčə-

tjembettändšang Wb209

će̮mpətpi-

B tjämbetpang Wb303

će̮mpətälćə-

B tjämbetéltjang Wb303

ći̮mə glue

N čeu клей Wa411, Wb294, Wb308, 14, 34, locative čeweagan ́[sic] Pc94, Pc167, č̢eu: Px1S čevep ́[sic] 174

MO tjeu Wa411, Wb308, Px1S tjeweu ́[sic] 253

tjeu 150

Č tjeu Wa411, Wb294, Wb308, tjou 150

OO tjou Wa411, Wb308

K tjeua͑ lim 234, tjeu Wa411, Wb308, tjeu: 1S tjewau [sic, -a-] Pp253

NP čevva 285, tjêo?›vva (-uvva), tjeuvva Wa411, tjeuvva Wb308

Jel. tjîm 356

B čĭmэ lim: genitive čimen (-t) 365, čim(э): Px1S čimom Wb294

Taz 1. *čim(э), 2. tjîm’э Wb294

ći̮mət- to glue

N čeunnap клеил: preterite -ssap: čeullebe: čeut!: čeullel! Wa411, Wb294, 224, infinitive čeutku 14, c̢eutku 193, čeunnam Wb308, č̢eunnap склеил (nu): čeussap = čeuhap (-hh-) (förut): čeutko 182, 218, preterite [čeu]-hhap склеил Wa411, čeussap Pv193, 196, [false:] tjeunnap Wb294

Nm čeunnap склеил (stem čeut): č̢eussap id. = čeuhhap: čeuttap id.: čeut!: čeullel! 212

MO tjeunnau Wa411, Wb308

Č tjeunnam Wa411, Wb308

OO tjounnam Wa411, Wb308

K tjeunnau Wa411, Wb308

NP čewátnam Wa411, tjewatnam Wb308

B čimennam Wb294

Taz čîmennam склеил, imperative čîmettэ 427, tjîmennam Wb294

ći̮mətäśpi-

N čeudešpap клею Wa411, 14, 182, 196, čeudéšpap Wb294, imperative c̢eudešpet! 14, čeudešpap: čeudešpahap 34

Nm čeudéšpap 212

ći̮mətpi-

Nm č̢eutpap 212

Č tjeu?›tpam Wa411

K tjeutpau Wa411, Wb308

NP tjewátpam Wa411

B čimetpam Wb294

ći̮mətčə-

N čeutčap limma 198

Nm čeucap (-ts-) клеить хочу 212

ći̮mətčänčə-

Nm čeutsensap 212

Taz tjîmettändšam Wb294

ći̮mətälćə-

Nm čeudéldšap склеил 212

Taz tjîmetéltjam Wb294

ći̮mətku-

Nm čeutkuap 212

ćātə postposition for

N čád про, вместо, för, om, i stället för: ehenda čad íd(a) kuenba вместо отца сын уехал / instead of the son, the father is gone, mat čád вместо меня / instead of me, mat čada про меня, om, angående mig / about me, kai-čád čenček о чем говорит (varom) / what is he talking about 80, kai‹t›čád о чем 85, local 1S čádagaek против: ma‿čadagaek töšpa (nenga) против меня едет (стоит?) / he comes (stands) against me, locative čádagan против 81

Ob čaad прямо, just: čeldšondša‿čaada vid själva middagen / by the very noon T436

MO tjeel tjoondš tjaad T436, *tját (djat) 80

locativečāttagan emot / against GSL708

Č tjaat or tjaadä про, вместо, против, för, för skull, i stället för, emot: aasenda tjaat i stället för, adverb [instead of the father] 329, k͔ain djat (по чему), о чем / for what 336

OO tjaat 329

K tját (djat): man djat kuannan вместо меня уехал / he went instead of me, aséne djat вместо отца / instead of my father, 2. emot: man djat nengan против меня стоит / he stands against me 80, Wa339, tjat (djat) против: man djat caadsang едет [против меня] / he goes against me 81, ? tjaada часть / part (= pai) 68

NP tjaat 329

B tjaad i stället för 387, čad против 387

Taz tjaadэ вместо, для, про, против 437, šiipa‿tjaad за утку / for the duck E476



ćātə- to set on fire

N čáadap, čā́dap зажег, клал огонь Pv122, Pv195, čádap (-aa-) зажег, bränna / I burned: -ahap Wa410, 221, čaadap зажег, bränna, antända Wb293, Wb307, preterite čaadahap, imperative čahaded!, čahadagu ́[sic] 11, preterite čadahap истопил: optative čadalak топлю: future čadalage 23

Nm čaadáp Pv122, cádap клал огонь: čádendap наклал 215

MO tjaadau Wa410, Wb293, Wb307, tjaadáu Pv263

Č tjoačàm зажег Pv313, tjoačam bränna Wa410, Wb307, tjaačam (tjoa-) 317

OO tjaačam Wa410, Wb307, 3S tjaačét Pv313

K tjāttau (-aa-): latentive tjaadendau (завсем) зажег Wa410, tjaattau Wb307, 262, tjaattáu: 3S tjáadet Pv263

NP čaattam зажег Pv313, 345, Wa410, tjattam (č-) 343, tjaattam Wb307

Jel. čaatam зажег 356

B tjaadam Pv378, Wb293

Taz tjaadam Pv417, E471, tjaatam Wb293, conditional tjaade(m)mäm PvE459, nomen actionis ablative typ tjaadepteäǥan valkean tekemisestä / from lightning the fire E464

Kar. tjaatam Pv394, 401, Wb293

aorist participle

N čádaedal клано 122, čadandal 123

Nm cadaendal (склал) 122

Č tjaačendie-gum [который] зажег / the person that lit 314

OO [tjaačen]-dje-g[um] 314

K tjaadendi-gum [который зажига]л 264

NP čaadándie 314

B tjaatedel-gum [кто] добыл / who lit 379

Taz tjaadedel-g[um] som gör eld 430

past participle

N čadaebal 122, čadabal 195

B tjaatebel-gum 379

future participle

N čadaeha 122, čadaha 195

K tjaadessa [gum] 264

Taz tjaatesa-g[um] 418

debitive participle

MO tjaadessodi (NB. -ss-) 264

Č tjaatsessödyö-gum 314

K tjaadesotti (-e) -gum (= tjaadessa) 264

NP čaadapsottae-g[um] 314

ćātäśpi-

N čádešpap зажигаю: latentive čadešpendak топлю Wa410, čaadéspap зажигаю, latentive čadešpendak по маленько Wb293, čadéspap по маленько кладу, latentive čadešpendap накладиваю 124, čahadešpap ́[sic] жгу, bränna, зажигаю 11, 3S čadéšpada 122

ćātänčə-

N čadéndšap огонь класть стану Pv124, čadendšap [жигать] хочу 195

Nm cadénsap 124

MO tjadendšau: future tjaadendšelps ́[sic]: imperative tjaadendšét Pv264

Č tjaačéndam хочу зажечь: preterite tjaačéndesam Pv313, latentive? tjoačendendam ́[sic, lacking queue reduction] Wa410

OO *tjaačéndam 313

K tjaatténdsau зажечь хочу (nu genast) / I want to light (now immediately): preterite tjaatténdssau я прежде хотел топить / I wanted to light earlier Pv264

NP tjattindšam: preterite tjattindšêssam Pv313, tjaattindšam сожгу: latentive tjattindšendam зажигаю 343, tjaattíndšendam зажигаю (from “future or inchoative” [= desiderative] tjattindšam) 314

B tjaatendšam зажигать хочу: gerund tjaatendšele Pv378, 379, tjaaténdšam зажгу 380

tjaatändšam Wb293

ćātəmpi- to have lit = to be burning [the awkward translations of durative forms, especially in this Castrén’s example verb, are the informant’s attempts to express perfect in Russian]

N čádambáp клал да горит Pv123, čádambap зажег, топил: latentive čadamandak топлю (-ил?) Wa410, čaadambap Wb293, čaadambap жгу, bränna 11, čadambap топлю 23, огонь (по маленьнко) накладываю Pv195, čádambap огонь (по маленько) раскладивал 221, čadembap зажег да горит 221, 3S čádamba [as passive participle] 122, latentive čadamandak топлю 11, 23, 182, (from čadap:) čamandap ́[sic] топлю 218

Nm cadembap клал да горит 215

MO 1P tjaadembaut: preterite tjaadembasáu Pv265

Č tjaačembam зажигаю 314, tjaačembám зажег, топится Pv314

K tjáadêmbáu зажигал да топится (länge sedan) Pv265, tjaadaêmbau Wa410, tjaadembau 262, 3S tjaadêmba накладено 264

NP tjaadámbam зажег, горит Pv314, Wa410

B tjaadembam огонь горит Pv380 (also false (-bambam)), Wb293, 3S tjáadamba накладено 380

Taz tjaadambám закладывал Pv419

aorist participle

N čadaembadal, čadambadal 122, čadambadal 123, 195

Č tjaačembedie-g[um] [который] зажигал / person who has lit 314, tjaačembedie-g[um] кот[орый] топит / person who fires 314

K tjaadembedi который зажигал 265, tjadembedi 264

NP [tjaada]-mbidae-g[um] 314

Taz tjaadembedel (= -beptel) 417

future participle

N čadambaha 123

K tjaadembessa-gum [который] после зажигает / person who will light later 265

debitive participle

MO [tjaadembe]-ssódi 265

K tjaadembesotti (= -ssa-gum) 265

ćātəmpänčə-

N čadammendšak 195, čádamendšak elda 198

K tjaadembendsau зажигать хочу: preterite tjaadembendssau 265

ćātəkku-

N čádaekuap кладивал Pv124

MO tjaadăkuau затопливал Pv266

Č tjaačekuam опять зажигаю 314, tjāčekuam топливаю Pv315

K tjaadêkuáu: infinitive tjáadakúgu Pv266

NP čaadakkuwam Pv315

B tjaadekungàm: tjaadekusàm Pv380

aorist participle

Č tjaačekundi-gum 315

K tjaadêkunde 266

future participle

N čadakuhá 125

Č tjaačekusʃa-gum [который] зажигает / person who will light 314, 315

K [tjaadaku]-tsa-gum ́[sic] 266

debitive participle

MO [tjaadaku]-ssódi 265

K tjaadakusotti (= -tsa-gum) 266

ćātəkkumpi-

N čadakumbap огонь складивал 124, 3S čadakumba [as passive participle] 125

K tjaadakumbau вытопливаю, 3S tjaadêkomba 266

ćātəkkuänčə-

N čadakyensap топить хочу 125

Č tjaačekyendam Pv315

ćātəkkuäśpi-

N čadakyešpap 125

ćātəkkuntə- itr.

N čádakundak 125

ćātəkkolćəmpi-

Taz tjaadekoltjembam огонь добываю E471, Wb293

ćātä-

NP čaattigam начал зажечь 345

ćātäćə-

N čadédšap momentane, скоро клал 124

Č tjaačétjam на час зажигал 317

Taz tjaattétjam Wb293

Kar. tjaatetjengam 395, tjaatétjengam Wb293

ćātäćəntəmpi-

N čadedšenbap [sic, -nb-] наклал 124

ćātälćə-

NP čaattíldjam 345

ćātok͔əmpi-

N čadagombap [sic, -ago-] всегда огонь сделаю 195

ćātəntə- itr.

N čádandak топлю? Wa410, (“latentive preterite” čádandahap Pv123)

future participle

N čadandaha 123


ćāčə- to forge

B tjaadšam ковал, smida (cfr. tjaatam = čaadam) Wb328

Taz tjaačam Wb328

ćāčəmpi-

Taz tjaačembam Wb328

ćāčur-

B tjaadšernam кую 379, Wb328

Taz tjaaternam Wb328

Kar. tjaaternang Wb328, [metathesis?, cfr. the participle, with only rhotacism] tjaarennang: -ressang (= tjaaternang) Wb328

aorist participle

B tjaadšerel-gum smed / smith 379, Wb328

Taz tjaaterél-gum 417

Kar. tjaaterel-ǥ. or tjaarerel-g[um] Wb328

future participle

K tjadêrsá-gum [sic, -d-] smed / smith [person who will forge] 266

ćāčurččänčə-

Taz tjaaterčändšang Wb328

ćātərəľ or čātərəľ

aorist participle?

N čaadaral проворный, говорловый / brisk, talkative Wa417

ćaččə- to throw, to shoot

N tjä̆čáp стрелил (до смерти), бросил: -elebe: -čed!, -čegu Wa422, tjäčap Wa413, стрелил (до смерти) 224, tjäčap: -hap: tjäčelébe: tjäčéd(a)!: tjäčegu 29, 42, tjäcap Wb312

Nm čäcцáp Wa422

Ob čäčap skjuta: 3S čačid (čäčid) бросил T444–, čačap Wb312

MO tjäčau Wa422, Wa384, tjacau бросил (fösa?) Wa412, tjätčau Wb312, [confused with čaččə-:] čačau бросил Wa415, čačau бросил, стрелил, kasta, skjuta Wb302

Č tjačam стрелял 315, Wa384, Wb224, бросил Wa415, Wb302, бросил, стрелил Wb312, tjaačam Wa422, tuo-tjačam [I threw away] Wa384, latentive tjaačendam в ту пору стрелял (from tjaačam [sic, -aa-, confused with ćātə-]) 316

OO *tjačam Wa384, Wa415, Wb312, *tjaačam Wa422

K tjacau (-ts-) бросил Wa384, Wa422, Wb312, tjatcau 155

NP tjačam (tjaεtčam) Wa384, tjatčam skjuta, kasta Wa415, Wa422

B tjäčam: -sam Wb302

Taz tjäčam sköt E452, Wb302, E474–, 3S tjäčîd sköt E474, preterite 3S tjäceset, tjacesed E446

Kar. tjä́ttam : -esam бросил Wb302

past participle

Taz mat tjättebel šiipa min skjutna and / my shot duck E454

ćaččäśpi-

N tjäčešpap кидаю 42, 29, tjäčešpak стрелю Wa422

ćaččəmpi-

Taz tjäčembam Wb302, 3S tjätjemba, gerund tjättembele E454

past participle

OO tjaačembie suurm (= -mbetje) skjuten fågel / a shot bird 326

aorist participle

OO -mbetje, tjačembetji iegang [!] jag är skjuten / I am shot 326

ćaččänčə-

tjäčändšam Wb302, tjäčéndšam SQNK

ćaččəkku-

N imperative tjä̆če-kyèd стрелка / arrow [ɔ: стреляй-ка / shoot it] Wa422, tjäče kyed стрелька 42

Č tjačekuam стреляю 315

ćaččəkkolćəmpi-

Taz tjäčekoltjembam бросаю E471, tjäčekoldjembam разбросаю Wb302

ćuətə- / ćüətə- to meet

Taz tjuetengam Wb223, E452, preterite 3S tep ma зep tjuetes он меня встречал / he met me E452

Kar. tjî́tam Wb223

ćuətəlčə- / ćüətəlčə- to meet

OO k͔yedeldam Wa384, Wb223

K kyedeldsang möta, встретил Wa384, k͔yedeldšang [sic, -dš-] Wb223, kyedeldšang (= N kêêdeldšak) 228, G7

NP kyedáldšang gå till möte / go to meet Wa384, k͔yedaldšang Wb223

B tjetaldšang Wb223

Taz tjuetaldšam Wb223

Kar. tjetaldengam Wb223

ćuətəlčəmpi-

Taz [tjuetal-]-dšembam Wb223

ćuətəlčälćə-

Taz [tjuetal-]-ldšeldšang Wb223

ćüətəlu-

NP kyedalúngang [sic, -ng-] встретил / I met Wa384

ćī̮tə postposition against

N čiid на, dative (under?): čuečen čiid, ablative čiideagan ifrån / from: locative čuečen čiideagan eppa [lies against the ground] 82

Ob ciid: čueče‿číid kä̂ttap на землю ударил / I hit him against the ground T451, čiid на: čueče‿čiid на землю 156

MO tjiid (-t) 82, čuečen tjid T451, locative tjideagan 82

Č tjiidä на: tuetten tjiid pöngelang на землю упал / I fell onto the ground, paskan tjiid på golvet / onto the floor, ablative tjideágan ?ifrån: sîrn tjiidéagan iisa‹m› [I took it from by the cow] 331

OO tjidэ на, locative tjidéagan 331

K tjiit (tiit), locative titteagan [sic, t-, different word?] 82, tjiit under (ad l.) = tiit, ablative and locative tiittegan under 156

č̢īd, †tjīd, †tjīt , nära vid, locative and ablativečideagan (†tjideagan, †tjītteagan) invid, nära vid, nära ifrån GSL708

~ tīćə

B tjiidš §§§KOLLAUP§§§ плот на, tätt invid: čuečet tjiidš плот на землю / against the ground, sîret tjiidš на снегу / against the snow, locative tjiidšógan плот на 387

Taz tiit or dative tiitjond плот на (край), tätt till på 436, locative tiitjógan tätt vid, uppå (till, på) 436



ćī̮čə- ~ čī̮ćə- to order; to say

Ob čiidšak говорю T453, čidšak talar, säger 155, 3S čiidšek скажет, говорит T453–, imperative čiidšek скажи T430, čiičang Wa369, Wa415, Wb301

MO čečang (= kännau, tjärang) Wa369, čeečang Wa415, Wb301, Wa417

Č tîîtjang говорю Wa415, tiittang ́[sic] Wb311

OO tiičang говорю Wa369, Wa415, Wb311, imperative tiitjek tala 336

Taz čiičang велел E448, preterite 3S tjîtesэ велел E451



ćončə middle (of a length)

N tjondš середина, det inre Wa422, Wb322, 34, 159, tjonš, dative tjonšond ́[sic, lacking queue reduction], locative and ablative tjonšogan i (från) mitten, prosecutive tjonšut по середку 81, dative tjondšond ́[sic, lacking queue reduction] or local 3S tjondšogond 83, 159, prosecutivečondšut GSL708

Nm čons Wa422

Ob čondš mitt T436–

MO tjonds Wa422, Wb322, tjondš Wb304, dative tjonnondš, locative and ablative tjondšógan, prosecutive tjondšóun 81

K tjonds (-dd-) Wa422, Wb322, dative tjondsond, prosecutive tjondsóun, local 3S tjondsógond, tjondsógand 81, †čondšond: †tjondsōgan: †tjondsoun GSL708

NP č̢ondš mitt, hälft (t.ex. rem, väg, linje) / middle (of e.g. a strap, a road, a line) (kîî centre of e.g. a lake, a forest, a circle): dative čondšónd: locative čondšoǥan 329, čondšэ Wa422, mitt, det inre Wa374, Wb304, Wb322

Jel. tjondš: dative tjonnond 357, Wb322

B čondš: dative čonnondš 363, tjondš: tjonnondš 364, Wb322, Wb304, tjonnóndš 387, locative tjondšógan 387

Taz 1. *tjondš, 2. tjond (-dš) Wb304, *tjondš Wb322, dative tjonnond (or local 3S tjondógand), locative tjondóǥan, prosecutive tjonnómet ́[sic] 436, †tjonnomet GSL708

Kar. *tjondš Wb322, Wb304

see also ćēlə(n)-ćončə ‘midday’, sāľ ćončə ‘the very middle’

ćončəľ adjective

B ke‿čondšil-iräd midwinter month Wb333

Taz kê‿tjondjel-ir. Wb333

Kar. *kê‿tjondjel-ir. Wb333

ćončok͔əľ local adjective

N tjonšógal средний 81

ćōntə- to cover

N čóndap закутал, одел, täcka: čondéd! Wa412, Wb296, čondap: čondahap закутал: čondelebe: čonded!: ?čóndagu 22, Wb309, čondap to cover someone else, active 183, 220, †čóndàp PvG127

Nm čondap закутаю 215

MO tjóndau Wa412, *tjoondau одел Wb309

Č tjuondšam Wa412, Wb309

OO tjuondam Wa412, Wb309

K tjoondau täcka (med täcke) Wa412, Wb296, Wb309

NP čóndam Pv313, čoondam закутал 343, čondam одел 345, č̢oondam Wa412, čóndam Wb296

B čoondam Wb296

Taz 1. *čoondam, 2. *tjóndam Wb296

Kar. tjóndam Wb296

ćōntänčə-

NP čoondíndšam: latentive čoondindšendam 343

tjoonnändšam Wb296

ćōntəmpi-

††condêmbàp, ††condembak PvG134

Taz tjoonnembam Wb296

ćōntä-

NP čondigam начал 345

ćōntäćə-

Taz [tjond]-étjam Wb296

ćōntälćə-

NP čondíldjam 345

ćōntəkku-

NP čondákkuwam 345

ćōnti- itr. to cover oneself

N čóndak закутался, täcka sig, оделся Wa412, Wb296, čondak закутаюсь: čondahak: čondalage: čóndek: ?čondagu 22, čondak täcka sig, оделся 183, 194, 220, preterite čondahak Pv196, †čondàk PvG129, G148

Č tjuondšang Wa412

K tjoondang -лся Wa412, Wb309

3S čóndeng, čóndegàn G129

B čoondang Wb296

Taz *čoondang Wb296

ćōntimpi-

[čoo]-nnembang Wb296

ćončəŋ adverb mildly

Č tjonnung sakta, långsamt, помаленько / slowly, slightly Wa355, *tjónnэng Wb188, tjonnэng Wb324

OO tjonnэng (= kässэng тихо) 335, tjoonnэng Wa355, tjónnэng Wb188, tjonnэng Wa424, Wb324

ćončəka attribute mild

B tjondšeka тихо 389, čoondšeká (-ka märg lugn vind / calm wind) Wb188

Taz tjondjeka Wb188

Kar. *tjondjeka Wb188

ćončəkaŋ adverb

Taz tjondjekáng adv. Wb188

ćončəkka attribute

Č tjŏndšeka смирный / calm Wa401, tjondšeka Wb266, Wa425, Wb327

OO *tjŏndšeka Wa401, Wb327



ćenta wet, humidity

N čändá vått ställe, våt / wet place, wet, čändájek [is wet] Wa410, čända мокро, čändajek 49, čandájek мокро (все) 8

Jel. čendä våt / wet 350

ćentaľ adjective wet

N čändal våt Wa410, Wb293, 49, čändel Wb307, čandal 8

B č̢ändal (-lj) Wb293, čändäl Wb184

Jel. čendel 356, *čändäl Wb184

Taz 1. *č̢ändal (-lj), 2. čändäl Wb293, tjändálj Wb184

Kar. tjändäl Wb293

ćentət- to get wet

N čändannak вымок (теперь): -llage Wa410, Wb293, čändännak: čändällage 49, čänd‹á?ä?›nnap [sic, -p] вымок 194, čändännak 220

B čändénnang [sic, -é-] Wb293, čändennang Wb184

Taz tjändennang bliva våt Pv421, вымок: latentive tjändettang E478, E482, preterite tjändessang 424, 1. *čändénnang, 2. tjändennang Wb293, tjändennang Wb184, latentive -ttang id.

Kar. tjändennang Wb293, Wb184, 421

aorist participle

Taz tjändettel-g[um] мокрый человек E482

ćentətčänčə-

Taz tjändetändang E478, tjändettändang Wb293, tjändettä́ndsang Wb184

ćentətpi-

N čändatpak мокрый стал (прежде), 49, Wa410, 3S čandakpa ́[sic] (одно) мокро 8, 3P? [čändä]-tpat 220

Taz tjändetpang Wb293

Kar. tjändetpengang Wb184

ćentətälćə-

Taz tjändetéltjang Wb184

ćentətälćəmpi-

Taz [tjändetéltj]-embang (по немногу) Wb184

ćentaptə- tr. to wet

N čändaptap вымочил: -elebe: -ed! Wa410, Wb293, čändaptap: čändaptahap: -ptelébe: -pted! 49, 220, čändáptap вым‹очил› 194

ćinti bow string

N čênd тетива, bågsträng Wa414, čênd (-e-?) Wb300, ?čênd Wb205, čend 33, Px1S čendep 174

Ob kind, kindä T430–, dative kinnend (“properly kindend”) T438 (“from which kin ́[sic] 154”), Px3S kendät T430, kind bågsträng, тетива Wa375

MO kênd (-t) Wa414, kênd (-e-) Wb205, kend Wb300, 281

Č kĕndše Wa375, kendšè Wa414

OO kändэ Wa414, kêndše Wa375, kêndšэ Wb205

K kindda͑ (-ê-), kênddä Wa414, kend (-ê-) (kenddä) Wa375, kênddэ Wb205

NP kîndi Wa414, kîndi Wa375, kindi Wb205

Jel. tjînd 352, Wb205

B tjînd Wb300, tjind: tjinnond 363, Wb205

Taz *tjînd Wb300, tjînd Wb205

Kar. tjind Wb300, Wb205



ćüntə horse

Tym čynd 157

N čönd häst Wa414, Wb209, Wb295, cönd Pc159, čynd(a) 37, čynd Pc164, 65, 86, čýnd: dual čyndéag Pc98, cynd 89, Px1S čyndép Pp110

Nm? cynd Wb295, tjundэ 87

MO könd Wa414, Wb209, Wb295, kynd 281, genitive kyndän Pc238, genitive kynden‿opti [with the horse], comitative kyndese T445, local 1S kyndeägeng 249

Č kyndö: locative kyndeágan Pc290, Wb209, 235, kynde () Pc340, kyndö̀ Wa414

OO kyndö 284, 326, *kyndö̀ Wa414, *kyndö Wb209

K kynddä: genitive kyndên Pc238, kynda͑, kyndda͑ Wa414, kynddä Wb209, kyndä Wa411, kynde: accusative kyndem 262, 279

NP kyndэ: genitive kyndán: allative kyndáni 285, kyndэ Wa414, kyndä Pc291, 286, Wb209, Px1S kyndim 306, Px2P kyndälät (-êlêt), genitive 2P kyndándat? 305

Jel. tjund 353, 356, *tjynd Wb209

B čynd’э (“from Russian конь with suffix 3S”) Wb295, tjynd Wb209, genitive čýnden 363, tjynd: dative tjynnond Pc367

Taz tjund: Px1S -om Wb209, 1. tjund, 2. tjynd Wb295, tjund E457–

TazTexts Px3S tjundet 465

Kar. plural comitative tjundetese 402, *tjynd Wb209,*tjund Wb295

ćüntəľ adjective

N čyndel-li horse bone 159, cöndel-wat horse road 160

K kyndi-maat [stable] Wa411

Kar. (for intransitive verb) tjundilj 402

ćüntəkka

OO kyndäká fåle / foal 284



ćünī stable

N čy̆ni двор, boskapsgård Wa411, čyni: dative čynind Wb295, 15, (“from this: čynd horse”) 58, Pc91, Pc159, č̢yní Pc167, č̢yni Pp106



ćünar halter

N čynár обрать, grimma Wa416, Wb303, 58



ćüćə bladder

Taz tjy̆čэ (tjyč) пузырь (hos ren, fisk etc.) / bladder by reinder, fish etc. Wb203

Kar. tjytj Wb203



ćūľ k͔um Selkup

Č tjuuje-gum Wa413, tjuuje-ǥum samojed Wb310, Wb297

OO *tjuuje-gum Wa413, *tjuuje-ǥum Wb310

NP č̢uuje-gum Wa413, čuuje-ǥum Wb297



ćī̮ľä orphan

Č tjie Wa414, Wb301

NP tjiije Wa414, tjie сирота Wb311

ćī̮ľäľ adjective

MO tjei-gum Wa414

Č tjei-gum Wa414, *tjei-ǥum Wb311

OO *tjei-gum Wa414, *tjei-ǥum Wb311

K tjei (-je)-gum or tje yce Wa414, tjei-ǥum Wb311

NP tjie-ǥum Wb311

B tjiiljälj gum Wb301

Taz 1. tjiljäil-g[um], 2. tjiljäel-g[um] Wb301

Kar. tjiläl-g[um] Wb301

ćī̮ľäka

N čéga сирота Wa414, Wb301, čega Wb311, čēga: Px1S -gam 34

ćī̮ľäkaľ adjective

N čegal-gup Wa414, čégal-ǥup Wb301



ćāk ~ ćǟk adverbial fast, soon

N čĕk скоро, fort Wa410, ček Wb300, Wa415, 40, 84, GSL730, č̢ek 41

K tjaak скоро Wa410, Wa353, Wb300, Wb307, 84, вдруг 82, †tjāk snart GSL730

NP tjaak͔ 335, *tjaak Wa410, Wb307

B tjéek (-ng, -kng) скоро 389, tjeegláǥ по скорее 387

Taz tjêk скоро 439, tjêêk Wb300

Kar. tjék Wb300

ćāŋ (?< ćākəŋ) adverb

MO tjaang Wa410, tjaang скоро, часто 84, †tjang snart GSL730

Č tjang скоро 335, tjaang Wa410, Wb307

OO tjang 335, *tjaang Wa410, Wb307

ćǟkäptə- to hurry

N čĕ́geptak торопился Wa410, čegeptak шибко торопился, skynda sig 12, 194, čekaptak Wb300, č̢egeptak очень торопился: -hak: -lage 182, čageptak skynda sig 217, čageptak 220, čageptak 221

B tjĕkäptengang Wb300, gerund tjekäptelä торопился ́[sic] Wb300

tjekeptele SQNK

Taz čäkä́ptang заторопился E466, 1. *tjĕkäptengang, 2. [tjĕkä]-ptang Wb300

Kar. tjekeptengam Wb300

past participle

tjekäptebel-g[um] торопливый Wb300

ćǟkäptəmpi-

N čegeptambak торопился: -bahak: -balage Wa410, 182, čegeptembák тороплюсь: čegeptembahak торопился: imperative čegéptembak: infinitive -ptembagu 12, [čagepta]-mbak тороплюсь 217, čageptambak 221

Taz 3S tjäkäptemba торопился E454

ćǟkäptalčə- tr.

N čegeptaldšak заторопил Wa410, 182, čegeptaldšak (-p?) 12, čegeptaldšap 194, 220

ćǟk(əp)čəmpi- to hurry

Č tjäktămbang Wa410

OO *tjäktămbang Wa410



ćak͔ə- ~ ćak͔k͔ə- to cut up

N čăk͔ap срезал, rensa (fisk, fågel) / I cut up, to clean (fish, fowl) Wa411, плостал Wb295, čak͔ap Wb308

MO tjak͔au stycka fisk Wa411

Č tjăǥam плостаю Wa411, Wb295, Wb308

OO *tjăǥam Wa411, Wb308

K tjak͔k͔аu rensa fisk: 3S tjakkêt: imperative 3S -kkimd 268, tjak͔k͔au skära i stycken fisk, fågel etc. för att koka Wa411, Wb308, (without label or translation, deleted: tjak͔k͔au Wb308)

NP tjak͔k͔am Wa411, Wb308

B čak͔am Wb295

Taz 1. *čak͔am, 2. tjak͔am Wb295

Kar. *tjak͔am Wb295

ćak͔(k͔)əmpi-

Taz tjak͔ambam Wb295

ćak͔(k͔)änčə-

K tjakkendsau 268

Taz tjakändšam Wb295



ćākə(č)čə- to come near

Ob čaagadšak близко пришел 156, 3S maadar tööle kaatk͔aek čāgadšîk ко мне близко пришел / came close to me T449, kaatkaek maadar tööle čaagedšîk, čeenček [a hero came close in front of me, spoke] T450



ćok͔k͔ə- to stab

N čok͔áp 1) долблю / to chisel?, 2) stöta, rena (korn) / to pound, to sort (grain): čok͔ahap, -k: čok͔éd 53

čok͔k͔əččə-

N preterite čok͔ečahak долбил (прежде): -lage: čok͔eček! 53

ćok͔k͔ol- to poke

N čŏk͔onnap: -sʃap: -ldš: -lgu: -ldšap поставил (en stolpe etc.) / to raise (a pole) Wa415, čokonnap: čokossap: -lebe: čokoldš!: -lgu 39, čok͔onnap запекал (stöta i jorden (isen) (en stolpe (spjut) etc.), instöta / to thrust (a pole, a spear etc.) into the ground (or ice) Wb301, Wb312

Nm čŏk͔onnap Wa415

MO tjok͔k͔onnau Wa415, Wb301, (= niildšau) Wa395, tjokkonnau запекал Wb312

Č čok͔onnamWa415, Wb301

OO? tjok͔onnam Wa415, *čok͔onnam Wb301

K tjok͔k͔onnau stöta i jorden en stör / to thrust a pole into the earth Wa415, *tjokkonnau Wb312

NP čôk͔k͔ûnnam Wa415, čok͔k͔unnam Wb301

B čok͔k͔ólnam поставил Wb301

Taz tjok͔olnam запекаю, imperative tjok͔old (-dš) 427, tjok͔k͔ólnam запекал, поставил E469, *čok͔k͔ólnam Wb301, ulgond k͔uek͔k͔ap tjok͔k͔olnam в лёд пролуб долбил, högg ett vak i isen / I hewed a icehole in the ice E475

Kar. tjok͔k͔ólnam ставил Wb301

ćok͔k͔olčänčə-

B [čok͔k͔ól]-dšändšam Wb301

ćok͔k͔olälćə-

Taz [tjok͔k͔o]-léltjam Wb301

ćok͔k͔or-

Č čok͔ornam тыщу, текаю Wa415, текаю Wb302

OO? tjok͔ornam sticka t.ex. is med spjut / to stab, e.g. ice with a speer Wa415, [without label] tjok͔ornam запекаю Wb312

B čok͔k͔órnam Wb302

Taz tjok͔k͔ornam пекаю, imperative tjok͔k͔orэ 427, E480, 1. *čok͔k͔órnam, 2. tjok͔k͔órnam Wb302

Kar. tjok͔k͔órnam Wb302

aorist participle

Taz tjok͔k͔orel-gum (-rnam) 430

ćok͔k͔orpi-

Taz tjok͔k͔orpam ‹т?п?›екал E480, tjok͔k͔órpam Wb302



ćukku- to itch

NP 3S čukkung kliar Wa363

ćī̮kalčə- to twine up

N čegaldšap: čegaldšahap пасплетал: -lebe: -dšed! 53, čiegaldšap расплетал (fläta upp ett band etc.) / I twined it up (a ribbon etc.) [corresponding to MO tjäpsau] [marked with a great ‘Obs’] Wa416, (deleted: čegaldšap расплетал) Wa414

B čiegaldšam (-ǥ-) Wb301

Taz tjiekaldšam Wb301

ćī̮kalčäśpi-

N čegaldšešpap расплетаю: -pahak: -ped! 53, čiegaldšéšpap Wa416

ćī̮kalčəmpi-

Taz tjiekaldšembam Wb301

ćī̮kalčälćə-

Taz tjiekaldšéldšam Wb301

ći̮kkə- to tie up

N čekap развязал, lösa en knut / I tied up (a knot): -ahap: čeked Wa414, Wb301, Wb311, čekap: čekaεhap отвязал: čekelébe: čekéd: čekagu 34, tak-čekap развязал Wa414, tak-c̢îkkap 147, čekähap: -lebe 56

MO tjekkau Wa414, Wb301, Wb311

Č tjekkam Wa414, tjekkam Wb311

OO tjekkam Wa414, Wa416, Wb311

K tjikkau отвезал: 3S -kket 268, tjikkau Wa414, Wb311

NP tjekkam Wa414, Wb311

Taz tjekkam (-ê-) Wb301

Kar. *tjekkam (-ê-) Wb301

ći̮kkäśpi-

N čekešpap развяжу Wa414, Wb301, 34

ći̮kkəmpi-

N 3S čekamba отвязано Wa414, 34

K tjikkembau Wa414



ćǟk͔ə attribute</span white

Tym ča‿gomde silver [‘white silver’] 158

N čā́g(a) белый, vit, ljus / white, bright Wa415, čága 23, čaga (= čelengbadal свeтлый) Wa410, čáǥ Wb302, čag Wb312, 200, čaǥ 47, čaga klar / bright 60, čagek [is white, or adverb] 47, Wa415, čaga‿jak (-eak) I am white: čaga‿ihak [I was white]: čaga‿iláge [I will be white] 200

MO tjeǥ Wa415, Wb302, Wb312, tiega [ɔ: tjega] tju lera / clay [white mud] Wa413

Č tjaaǥa Wa415, tjáaǥa Wb312

OO *tjaaǥa Wa415, *tjáaǥa Wb312

K tjeǥa͑ (-ǥ-), tjek͔ kaunpi [white cloth], tjeg‿eng [is white] Wa415, tjeǥaε Wb312

NP čĭeǥэ (-î-?) Wa415, čeg-a[amdie-k͔ong] [“white king”] Wa337

Jel. tjeaǥ 358

B čeäǥ Wb302

Taz čääk͔ (= ser) Wb302

Kar. tjeäǥ Wb302

ćǟk͔əŋ adverb

Č tjaǥang jeng (-g-) [is white] Wa415

K tjeǥeng бело Wb312

NP tjáǥang Wb312



ćaŋəsi Ocean (the mythological place to where the waters flow)

Ob čaas‿čibend на низ (norrut, nedåt) / downstream (northward, down) [ɔ: to the Ocean-end (on Ob this being northwards)], čagas-čib (from нижная сторона, Čaas, from the river Taz), čās‿čibed в низ T442, čaas‿ (čagas‿) čiib нижная сторона 155

MO tjaasen-tjib, tjaasen tjibend T441

K tjaas-tjiib 155

ćaŋəsiľ adjective

Taz Ethn. Časelg [tributary to Taz] Ethn.1:77–78, Čáselg Ethn.1:81, Čaaselg Ethn.1:84

Jel. Ethn. Časelg (Russian Časelka) Ethn.:119

ćaŋəntəsi-k͔oləttu Enisej

Taz tjắgandes-kold (=kold’э Jenisej) (eg. bred, vidsträckt flod / prop. broad, vast river) (tjagandes = tjăndes = njandes = Jenisej) Wb200, tjagandes-kold Wb256

ńantəsi Enisej

NP njandesi Jenisei-floden Wa397, Wb256

ńantəsiľ adjective

NP njandesi-k͔uečэ staden Jeniseisk / the town Enisejsk Wa382, njandesi kuečэ Wa397, njandesi-kuečê Wb256



ćaŋko / ćaŋku deadfall trap

NP tjangu harfänge, пасть / hare trap, deadfall trap Wa423, Wb324

B tjang пасть Wb324

Taz tjang пасть, giller för räv, hare, fjällracka / trap for fox, hare, polar fox Wb329, *tjangэ Wb324, (deleted: čang Ethn.:113)

Kar. *tjangэ Wb324

ćaŋkuččə- to hunt with deadfall trap

Taz tjangečang пастю промышляю Wb329, tjangettam (-ng) (-c̢-) fånga med tjangos [sic, -s, confused with ćapk͔oś] E471

Kar.? tjangettengam Wb329

ćaŋkuččəmpi-

Taz tjangečembam (-tt-) Wb329

TazTexts 3D tjangečempáǥ de fånga (harar) med tjangas / they catch (hares) with tjangas [sic, -s, confused with ćapk͔oś] 463



ćāŋk͔ə- to press

N čak͔ap (= čenjap давлю, trycka) 14

Nm cákap (tsj-) давил / I pressed Wa417



ćāŋku- to lack, not to be

N čanguak Pv142, Pv181, 3S čangu нет Wa410, 9, čanguan, čanguk (deleted: čangu) 142

čanguang, tjaanguang jag icke Wb293

Ob 3S čaanguan T443–

MO tjaanguang Wb307, 3S tjaanguan Wa410, 2D [tjaan]-guli Pv279

Č *tjekuang Wb307, 3S tjekuan, -kua, 1S [tjekku]-ang Wa410, 3S tjekuan 301, 327, Wa384

OO tjekuang Wb307, 3S *tjekuan Wa410 (3S k͔anjina tjaangung there is nothing [the word tjaangung belongs actually to NP kaijina] 301)

K tjaanguang: 3S tjaanguan, tjaangung Pv279, Wb307, 3S tjaanguan, tjaangu Wa410, 3S k͔aina tjaangu ничего [‘anything is missing’, there is nothing] Wa384, kaine tjaangu 79

NP čanguang Wa410, čaanguang Wb307, 3S čaangung Wa410, 3S k͔aimna tjangu [I have nothing] Wa384, 3S kaitna čaangu ничего нет / there is nothing [he has nothing] 286

Jel. 3S čeänguan 356

B čeängang нет: 3S čeänga (-ǥ-) Wb293, čeänga 372

Taz tjäängang Pv431, Wb293, 3S tjäänga 431, E442, 1. tjäänga, 2. čäänga Wb293, tjäänga, tjääng E448–, preterite 3S tjäänges E455, future tjäängelakʃe 431, imperative 3S tjäängengejeä E447

Kar. *tjäänga Wb293

(GSL656: čangu or čanguan ‘there is not’, in some dialects only used impersonally, but in others conjugated through all moods and tenses)

aorist participle [see also in compound numerals]

K tjaangundi 279

future participle

K tjaangussá 279

debitive participle

MO [tjaangu]-sodi 279

K tjaangusotti 279

ćāŋkumpi-

Č 3S tjekumba Wa410

ćāŋkunčə- / ćāŋkänčə-

N (not čangundšak [meaning that only future č̢anguláge is used] 181)

K tjaangundsang не буду 279

Taz tjäängä́ndšang (= tjäängelakʃe) 431, tjäängändšang Wb293

ćāŋkut?? noun? [peculiar constructions without possessive suffixes]

K tjaangut: man tjaangut ean без меня / without me [my absence is], man tjaakut [sic] egan, teben tjaangut [above: asʃa] ean без его / without him [his absence is] 79

ćuəŋk͔ə ice-hole

Č čuanǥa (= yrma) Wa398, пролуб, litet vak Wb300, čuanga Wa414, Wb311

OO tjuanǥa Wa398, Wb300, Wb311, litet vak Wa414

NP čuanǥa a temporary small ice-hole Wa340, čuanǥэ (-a) Wa398, čuangэ Pc290, *čuanǥa Wb300, NP? (deleted: čuanǥэ (-a) Wb300)



ćoŋkə sludge ice

B čonǥ’a [correspondance to N sonǥ шуга] Wb287



ći̮ŋki swan

N čêng(a) лебедь Wa413, čeng (-ê-) Wb297, Wb310, čeng(aε): Px1S -ngop 28, inessive čegennan [sic, -g-] 160

Ob čeng: genitive čenget T448

MO tjeng Wa413, Wb297, Wb310

Č tjengà́ Wa413, *tjenga Wb310

OO tjĕngэ Wa413, *tjenga Wb310

K tjingga͑: genitive tjingen Pc236, tjengǥa͑: -ngen, tjenga Wa413, Wb310, tjengga 156

NP tjengi Wa413, tjengì Wb310

Jel. tjîng 357, Wb297

B tjîng Wb297

Taz čîng’э Wb297

Kar. tjing Wb297

ći̮ŋkiľ adjective

N čengel-li swan bone 160

ćās adverbial now, Russian сейчас

NP tjas 334



ćas(ək͔) cold

Jel. tjas мороз / frost 357, *tjas Wb319

B tjas [as correspondence to N täš мороз] Wb319

Taz *tjas Wb319

Kar. *tjas Wb319

ćasək͔əľ adjective

Jel. tjasál kall 357, *tjaseǥal Wb319

B tjaseǥal [as correspondence to N täšedal] Wb319

Taz *tjaseǥal Wb319

Kar. *tjaseǥal Wb319



ćuəsə attribute narrow, thin

N čuehek узко [‘is thin’ or adverb] 20, 59, čuehek тонький 5, 30, čuaehek 6, čuehek узко, узкий, тонький, (trång?), tunn Wa412, čuehek узкий, тонкий Wb297

NP tjuos tunn Wa412, Wb309

ćuəsəkka

Tym čueska узко 158

N čuheka 6, čuheka jyn тонький ремень / thin strap 5, 30, čuheka mada trång dörr / narrow door 20, čuheka cuedš ́[sic] trångt ställe / narrow space Wa412, čuheka? G25, [Nm?] čueka njuš тонькая трава / thin grass 30

MO tjueska Wa412

Č tjueska тонкий Wa412, Wb309, Č? tjueska-pu прут / stick [thin tree] Wa391

OO *tjueska Wa412, Wb309

K tjuoska, tjuoskajeng [is thin] Wa412, Wb309

NP tjuosákka tunn Wa412

ćuəsəmčə-

N čuhemdšap узже сделал, göra trängre / I made narrower 59

čuəśaŋpi-

Ob čuešengbap наладил: 3P kulam kuačep čuešengbaadet люди город наладили [my people had made the town ready] T455, ?čuešengbap наладил (= K ottjennau) 156



ćōś tallow

N čoš сало, talg Pc100, Pc170, Wa410, Wb293, Wb307, 160, Px1S čošm 6, 174, Pp113, genitive čošen 96

MO tjos Wa410, Wb293, Wb307

Č tjuos Wa410, Wb307, Px1S tjuosmä Pp310, tjos сало: genitive tjoosen 294

K tjŏs rentalg Wa410, Wb307, tjos Pc242, tjooз Pc235, tjos: Px1S tjōsm Pp258

Jel. čuš сало 356, (deleted, left only as B: čúš Wb293)

B tjuoš: dative tjuošt Pc368, Wb293, čúš Wb293, Px1S tjuošm Pp377

Taz 1. *tjuoš, 2. tjós Wb293

Kar. tjúš Wb293

ćōśkətəľ caritive adjective

K tjoskade talglös / tallowless 66



će̮saj thatch

N čahai tak Wa416, Wb302, Wb226, Wb236, Pc92, Pc168, čahai: Px1S -jop 53, čahaei крыша 159

Nm čĕhai Wa416, [relabeled MO] čehai Wb302



ćesən / ćesər / ćisən snare

N čĕ́her snara, čeher Wb208, Wb300, 32, čeher: dative čehert 159, Pc99, čêhêr Pc166

MO kĕsĕn Wa414, kêsén (ke-) snara Wb208

Č käзèn Wa414, käsen; dative käsendä Pc294, Wb208, kesen: Px1S kesenmä Pp310

OO kêsèn Wa414, *kêsén Wb208, kesen: collective kesella 284, G43

K kê̆sén: genitive kessen(n) Pc238, kêsĕn: Px1S kêsenm(a) 258, kêsen Wa414, Wb300

NP kêsán Wa414, kesan Wb208

Jel. tjésen 353, Wb208

B tjesen: dative tjesendš Pc367, Wb300, čäsen Wb208

Taz tjesen: dative tjeset (-ttэ) (-nd) 406, tj(e)esen Wb300, tjääsen Wb208

Kar. tjesen: dative tjesend 397, Wb208, *tj(e)esen Wb300



ćüśu- to hurt

N 3S čöšan or čöša͑k болит, det värker Wa416

MO 3S kösun Wa416

K k͔y̆ssuang я болен, 3S kysung = kyssuan он болен 228, (1S kyssang болю), 3S ky̆ssuan or ky̆súng Wa416, kyssuang болю Wa370, Wb211, 3S kysung, kyssuan болно (болит) Wa370, [form unclear:] ky̆ssu (gum) больной / sick person Wa370

Taz 1S tjyšang болен / I am sick E451, gerund čyšelä E461

~ śüśu-

Č sösung, 1S sösuang Wa416

OO *sösung, 1S *sösuang Wa416



ćar: k͔ȫn ćar > k͔ȫnćər flank

N k͔ö́ndšir бок Wa377, kö́ndšir (-îr) [бок, ребро] Wb214, k͔öndšir бок (= k͔ö) 15, k͔öčjir бок: Px1S -rep 26, köčjir: -rep 174, köncir: dative köncirt 159, dative kö-cart подле (= könd), locative kö-čargan подле (= kögan (not from čar по), prosecutive kö-čarút 82

Nm? k͔ö́čir

MO [Parabel] köčir Wb214

Č k͔öndjer sida 328, köndjer (not from tjär each) 330, k͔ööndjér Wa377, *kö́ndjèr Wb214, dative k͔öndjert (= k͔ööndö) подле (allat.), prop. till sidan / to the side, locative and ablative k͔öndjergan vid, prosecutive k͔öndjermen (= k͔ööun) подле, около 328

OO kööndjer бок (“from köö-djer”) 284, *k͔ööndjér Wa377, kö́ndjèr Wb214, dative maadên (-an) k͔öndjert [to the side of the house]: k͔öndjergan: k͔öndjermen 328

K dative k͔ön-tjart, locative k͔ön-tjargan, prosecutive k͔ön-tjarun 82

NP dative k͔öndjert, locative k͔önderǥan [sic, -nde-] 328



ćar(ə) postposition each

N čar по: komde‿čar по рублю, kaporg čar по рубаху 82, tot komde‿čar по рублю, sedega‿čar по две, två i sänder / two at a time, nagur‿čar по три, teet‿čar по 4, 68, N? čar по Wa410, Wb307, N? čar по, eg. tjocklek / prop. thickness Wb294

čar, †tjar till ett belopp, Russian по, prop. thickness GSL708, GSL253

MO *tjar 82

Č tjär по: ton komnen tjär по рублю 330, sedeágen‿djer по двое, noaran‿djer (= noarse) по три, tietten‿djer (= tiettese) по четыре 298

OO komnen djer по рублю 330, okerdjer [as correspondance to Č okerse по одному], nearn‿djer 298

K tjar: komden tjar, kai porgan tjar по рубаху 82, ton komden tjar 68

NP tjar 330

B čar Wb294, tjar по 387, naartjär по три, teette‿tjär по четвером 370

Taz tjar Wb294, tjar по 437

Kar. tjar Wb294



ćarə- to speak, to say

MO tjärang (= kännau = čečang) Wa369, Wb328

tjarang Wa419

Č tjarang сказал 315, tjärang -л: -rзang Wa369, Wb328

OO tjärang сказал (= kannang) Wa369

K tjäráng скажу, говорю: -rsang Wa369, *tjärang Wb328

NP tjarrang сказал 345, tjärrang сказал Wa369, Wb328, tjarrang Wa369, Wa345

ćarəmpi-

MO? tjärmbang Wb328

K tjärembáng сказал Wa369

ćarəkku-

Č tjarkkuang сказываю 315

NP tjarakkuwam 345



ćarə thickness

N ?čar (replaced with čarm) Wa410

ćarəm attribute thick

N čarm толстый, čarmek [is thick] Wa410, Wb294, Wb307, 68, čar‿pu tjockt träd / thick tree 68

MO tjarm, (tjarm pu [thick tree]) Wa410, Wb294, Wb307

Č tjarm Wa410

OO *tjarm Wa410

K tjarm, tjarm‿eng [is thick] Wa410

NP čarám Wa410, čaaram Wb294

B čarm (čarp pang [thick knife]) Wb294

Taz tjarem Wb294

Kar. *tjarem Wb294

ćarəməŋ adverb

Č tjarung jeng [is thick] Wa410, tjarung толсто Wb307

ćarəməľ adjective

Taz muunet-tjaril pu fingerstjockt träd / finger-thick tree, kumet-tjaril pu manstjockt träd / tree of a man’s thickness E442, k͔aamet tjaril pu [a tree one fathom thick] E443



ćār(ə) evil

N (deleted: čar брань, träta 68)

Č *tjaar Wa425, Wb326

K tjaar драк, strid / fight Wa425, Wb326, tjar strid 82

ćār(əč)čə-

N čardšak ругаюсь (hårt), vehemonter / I curse Wa416, čárdšak ругаюсь (громко, så att det höres): -lage 57, (deleted: čaršak ругаюсь 68)

ćarət- to hit

Ob čär(n)nap попал 155, 3S maadarap kîlolond čärnned на богатыря попал в грудь / (the arrow) hit the hero in the breast T440, T444, [left column for N] čarnap попал, träffa (om pil) Wa417, čarnap (-k) Wb303, čarnap Wb313

MO 3S tjarned попал, шел, 1S tjarnang попал, träffa, råka ut för, čarnau я попал T440, T444, *tjarnang Wa417, [without label] tjarnau (-ng) попал Wb313

Č čarnam (-ng): 3S čarnet Wa417, Wb303

OO tjarnam Wa417, tjarnam (-ng) Wb313

K tjarnang Wa417, tjarnnau попал (= tjatcau) 155

NP čarannam Wa417, Wb303

B tjarnam Wb303

Taz 3S tjärned träffade (попал) E452

ćarətčə-

B tjarčam (-rttam) Wb303

ćarətpi-

Taz tjarpam? (deleted: -rnembam) Wb303



ćūrə sandbank

Taz tjuur’э [sand] Wb297

Kar. *tjuur’э Wb297



ćūrə- to weep

N čŭ́rak плачу, вою: -rhak: -rlage: -rlak: -ra͑k: -rgu Wa413, čurák Wb300, čurák: čurhak: čurlage: čúrek: čurgu 31, čurak: čurhak 184, č̢urak: čurhak 223, latentive čurndak 196

Nm čurak плачу: čurhak: čurndak 213

Ob 3S čuurek T432

MO tjuurang Wa413, Wb300, Wb310

Č čurang плачу 316, *tjuurang Wa413

OO tjŭrang 339, Wa413

K tjuurang плачу Wa413

NP čurrang плачу 343, čurang 345, čuurrang плакал? 345, čuurrang, *tjuurang Wa413, čurram [sic, -m] gråta 345

B čuurang Wb300

Taz tjuurang плачу E480, E482, Wb300, tjurang плакал E477, latentive tjúure͑ndang плакал E477, nomen actionis local 3S tjuurepteäǥand E450

Kar. *tjuurang Wb300

aorist participle

N čurdal-g[up] 188

Taz tjuurendel (-dil) E482, Wb300

future participle

N čurha 188

ćūräśpi-

N čurešpak плакаю Wa413, Wb300, 31, 222

Nm čurešpak 213

ćūrəmpi-

Nm čurmbak 213

Č *tjuurmbang Wa413

K tjuurmbang плакал Wa413, Wb300

Taz tjuurembang плакал E480

ćūränčə-

N čurendšak 198, плачу 222

Nm čurensap [sic, -p] 213

NP čurrindšang: latentive čurríndšendang 343

Taz tjuurä́ndšang E477

ćūrəkku-

N čurkuak плакаю 196, 221

Nm čurkuak плакал (плачивал): -uhak: -ulage 213

NP čurakkuang плакаю 345

ćūrəkkumpi-

N čurkumbak (не знавши) плакал 197, čurg‹u›mbak 221

Nm čurkumbak213

ćūrä-

NP čurrigam [sic, -m] 345

ćūrəlćə-

NP ?čuraldjang 345

ćūrälə- to begin to cry

N čurélak заплакал Wa413, čurelak 31, 184, 218, 219, čurelak: čurelahak: čurellage: čurelgu 193, закричал (заплакал) (плачу) 224

Ob čurelek плакать стала T439

ćūräj- to begin to cry

N čurenjak заплакал, свыл Wa413, Wb300

Ob čú(r)renjak Pv448–, čurrénjak (-rr-?) заплакал 1533S čúrrénje заплакал T432

ćūrəj- to begin to cry

MO tjuurenjang Wa413, заплакал Wb310

Č *tjuurenjang Wa413

OO tjúrenjáng 339, tjúrenjang Wa413

K tjuurenjang gråta mycket Wa413



ćērəs adverbial through, Russian через

N tĭeres сквоз (from Russian через) 81

MO *tjeeres 81

K tjeeres 81

NP tjeres 330



ćēlə day, sun

Tym Px3Sčield?›, čeld sol, (deleted: djelet sol) 157, čeld sol, dag 158

N čél (-ee-) dag Wa410, 31, čeel dag, sol Wb293, Wb307, čel: dative -lend Pc98, Pc169, Px1S čelep Pp110, Px3S čéld sol Wa410, 31, instructive čelt днем 37, 84, čeeln ek [it is day] Wa410, †čēlt om dagen GSL730

Ob čeel T435, local 3S čḗleagand(a), čelegand T434–

MO tjeel Wa410, Wb293, Wb307, instructive *tjeeln 84

Č tjiel Wa410, Wb307, instructive tjéelen днем 334

OO *tjiel Wa410, Wb307, instructive tjeeln 334

K tjeel dag, sol Wa410, instructive tjeeln 84, †tjēln, †tjēlen om dagen GSL730

NP čeelэ, tjiel Wa410, *tjiel Wb307, instructive tjelán 334

Jel. tjeel dag, Px3S tjeeled (tjeeld) sol 356, Wb293

B tjeel: Px1S -lop Wb293, -tjeelэ- Wb333, instructive tjeelet днем 388

Taz tjel: dual tjelóǥ 405, *tjeel Wb293, instructive tjeelet днем 438, Px3S tjeelet E456

TazTexts tjeel 463–

Kar. *tjeel Wb293

ćēlə(n)-ćončə midday

N čel-dšondšj middag Wa410, čeld‿tjonš 19

Ob čeldšondša‿čaada [until midday] T436

MO tjeel‿tjoondš‿tjaad T436

ćēlə adverbial on day

Ob čeel T438

Taz tjeel E474

see also tam ćēlə ‘today’, tǟľ ćēlə ‘yesterday’

ćēləľ adjective

B tjumbetjeelel-iräd [month of long days] Wb333

Taz *tjumbetjeelel-iräd Wb333

Kar. *tjumbetjeelel-iräd Wb333

ćēlək͔əľ? [error for local adjective ćēlok͔əľ or diminutive adjective ćēləkaľ]

Taz naaker tjélǥal-kum [a man of three days] E443

ćēləŋ adverb

K tjeeleng eng det blev dag / it became [ɔ: is] day Wa410

ćēləka

OO tjelga солнушка Wa410, Wb307

B tjĕ́lka dag (lillfinger / little finger) [the word in question is ćēlək͔k͔a ‘little finger’, but Castrén means that the form tjĕ́lka also is diminutive of ćēlə] Wb227

ćēləŋ- to dawn, to appear

ćēləŋpi-

N 3S čelengba свeтло стало, det blev dag / it became [ɔ: has become] day Wa410, Wb293, čélengba светло 31

Ob 3S iid(ä) čelengba сын родился / a child is born T434, 3S köe čeelengbád björkar växa / birches grow [ɔ: birch(es) has overgrown it] T447

МО 3S tjelangba Wa410

B 3S tjeeléngba Wb293

Taz *tjeeléngba Wb293

Kar. *tjeeléngba Wb293

aorist participle

N čelengbadal свeтлый (= čaga) Wa410, Wb293, čélengbadal čel светлый день / bright day 31

B tjeelengbedil Wb293

Taz *tjeelengbedil Wb293

Kar. tjeelengbedel Wb293

ćēləŋčə- to give birth

N čelegendšap родил Wa416, čelegendšap: čelegendšahap 50

ćeläńka calf

N čelenjga теленок (from Russian) 54, Wa416



ćēlək͔k͔a little finger

B tjĕ́lka (dag) lillfinger Wb227

Taz tjeelk͔a: Px1S -k͔am: Px2S -k͔al Wb227

ćēlək͔k͔aľ adjective

Taz 1. tjelkael-muun, 2. tjekal-muun (tjeel sol / sun) Wb227

Kar. tjelkán-muun Wb227



ńā partner

N (“tibenja ‘brother’ from teb ‘man’ and nja ‘brother’ ”) Wb325

TazTexts Px3S njeedэ 463–, local 3S (?) njäägand 463

Kar. njee, Px1S aam’э njémэ kamrat / friend [‘my other partner’]: Px1S njeem: Px2S njeel: absolute nominative njee Wb258

see also tipiľ ńā ‘brother’, neľ ńā ‘sister’, āmə-ńā ‘younger brother’

Expressing reciprocity:

N Px3D koden‿njidi vilkendera av två / which of two, na njidi тот из двух / that of two, or tena‿njídi, to‿njidi (Px3P -dat of many), tam‿njidi [this of two], Px3P koden‿njidat vilkendera av många / which of many 75, Px3D kode‿njidi: genitive 3D kode‿n‹jindie› (kode‿njinde(n)nan [by whom of them two]): accusative 3D kode‿njimdi: local 3D koden‿njegandi: comitative 3D kode‿njindihe: plural? kode‿nin: accusative 3P kode‿njemdat: local 3P kode‿njegandat (-n) 77, Px3S au‿nide aiga gepajek другой еще меньше / the other one is even smaller 65

Ob local 3D ondši niegandi čenčage сами собою говорят / they speak to themselves T430, ondši niegand ́[sic] между собою 153, Px3S? nien oralbáadet togo varanda (d.ä. i handen) / they took each other (by the hands) (nie, note [Px1D] niewi vi inbördes / we reciprocally) T436, 154, njään omdennut vi buga oss för varandra (neen) / we bow to each other T454, njään (njeen) inbördes 156

MO Px1D njaawi Pp77, genitive 3P njandat T436, local 3D nja-[-gandi] T430

Č Px3P kudö njaadat vilkendera (vilken av kamraterna) / which one (which of the friends) 301

K Px1S njau товарища = päl / friend, Px2S njaal: Px3S njaat: Px1D njaawi vi inbördes: Px2D njaali: Px3S njaadi: Px1P njaaut, Px2P njaalet, Px3P njaadet 77, Px3Pkude njādat vilkendera (av dem), vilken av kamraterna / which (of them), which of the friends GSL287

As collective:

B “Plural can also be formed by adding njá (from nja ‘friend’?) (indeclinable, augmentative)”: loǥanja [foxes], kumenjá people, äätenjá reindeers, ruušenjá [Russians] 364



ńō- to chase

N njóap гоню Pv130, njoap Pv179, Pv189, njóap гоню, jaga, köra, driva: njóhap: njod!: njogu: -lebe Wa393, Wb249, Wb225, Wa425, 182, 218, 217, 223, njoap: njohap: njod!: infinitive njogu 13, †njoap, †njoak jag jagade PvGSL647

Nm njoap гоню: latentive? njondap гоняю 208

Ob 3S njooid T442, gerund njoole taadarap гоняю T441, 155

MO njoau Pv273, njóau jaga, köra, driva Wa393, Wb249

Č njuowam Wa402, njoowau [sic, -u] Pv321, nomen actionis njoottä 321

OO njoowam or njoouwam 284, njoowam Wa402, 3S njout Pv321

K njoowau гоню: njossau Pv273, Wa393, Wb249

NP njoggàm: 3S njouat Pv321, njoggam гоню 286, Wa393, Wb249

Jel. njogam: njósam 355, njógam 354, Wb249

B njongam Pv382, 361, Wb225, njóngam Wb249, imperative njuud 382

Taz njoongam E484, *njóngam Wb249, Wb225, preterite njóssĕd гнал 403, latentive njoondam гнал, infinitive njóguo E451

Kar. *njóngam Wb249, Wb225

aorist participle

N njódal 130, njodal (njondal) 189

Č njoondyö-gum следующий / following (chasing) person 321

K njoondi [который гна]л / who chased [sic, false] 273

B njoondil-gup som jagar / that chases 380

Taz njoondel-g[um] = njootel som jagar 429, njoondel-g[um] E484, njootel 430

future participle

N njoha 130, njōhá 189

K njossá-gum [который гна]ть [будет] 273

debitive participle

Č njoossódyö-g[um] [который] хочет [гнать] 311

ńōśpi-

N njošpap 130, 195

ńōnčə-

N njondšap гнать хочу 130, 179, 198, njondšap: preterite -hak 189

Nm njonsap 130, хочу 208

Č njoondam следить буду 321

K njoondsau 273

njóndšam Wb249, Wb225

Taz [or latentive?] njoontam гоню = -ndam (-ndšam) 414

aorist participle

N njóndšadal g[up] 189

ńōmpi-

N njombap гнал 130, 3S njómba гонен, gerund njómbal(e) eäk я гонен / I am chased 140

Nm njombap гоню 208

Č njoombam следил (не знаю, своя ли зверь, чужая ли) 321, nomen actionis njoombettä 321

K gerund kynde njoombale eng the horse is chased 279

Taz njoombam гоняю Wb249, Wb225

ńōmpänčə-

Taz njoommändšam Wb249, Wb225

ńōkku-

N njokuap 130

Nm (njonguak ́[sic]) 208

Č njookuam последиваю?, d.ä. han jagar, men har nu upphört på en stund / i.e. he is hunting, but has stopped for a while 321

ńōkkumpi-

N njokumbap (не знавши) гонил 197, njogumbap 221

ńōntə- itr.

N njondak ([latentive from ńō-:] -p) гоню (= njornak (-nap) гоняю) 189, ([latentive from ńō-:] njondap гоняю 195) (“latentive preterite” njondahap 130)

ńōtə-

N njódap погнал: -ahap Wa393, 13, 182, погнал, следил, följa ett djur på spåren / to chase an animal on its tracks Wb249

Ob njoodap jagar efter T441–, njoodap ledsaga / to accompany 156, 3P njoodádet ledsaga / accompany T454

Č njočam слежу, -дею? 321, njuočam Wa402, Wb249, gerund njoo‹t›le (stem njoot) 321

K njōttau Wa402, njoottau Wb249, njottau Wb269, njoottau погнал 156

NP njottam Wa402, Wb249

B latentive [njó]-tendap Wb249

Taz njódam (-t-): -desam Wb249, 412, njootam 414, njoodam E471

aorist participle

Č njoočendyö-gum (present) 321

ńōtäśpi-

N njodešpap 130

ńōtəmpi-

N njodambap гоню (на одну сторону) 130, njodambap гоню (åt en sida) (= njóap) 189, njodambap погониваю: -ahap: -bed! Wa393, 13, 221, njodambap погоню 182

Č [njuo]-čembam Wa402

Taz njoodembamWb249

ńōtəmpänčə-

N njodamendšap jaga 198

ńōtänčə-

B njootändšam Wb249

Taz njootendam догоню 414, njootä́ndšam 418

ńōtäćə-

N njodedšap погнал 130

Taz njoodétjam Wb249

ńōtəkku-

Taz njotkam beledsaga, провожал / to accompany E468, Wb249, E463, gerund njotkalä E463

ńōtəkkänčə-

Taz njotkändsam Wb249

ńōtəkkolćəmpi-

Taz njoodekoltjembam загониваю E471, njootekoltjembam -ваю Wb249

ńōtok͔əmpi-

Taz njootógombang выгонивал E468, njotógombam Wb249

ńōtər- itr.

K njoodernau [sic, -u] Wa402

aorist participle

Taz njotterel-g[um] körare 417

ńōr-

N njórnap гоняю 130, njornap гоню 217, njornap: -rhap: -rt!: -rgu Wa393, Wb249, njornap: njorhap гонял, гонивал: njort!: njorgu 13, njornap: njorhap гонял: njort 182, njornak (-nap) гоняю 189, latentive? njorap 220

Nm njornap гоню 207

Jel. njornam355, *njórnam Wb249

B njórnam: -sam Wb249

Taz *njórnam Wb249

Kar. *njórnam Wb249

ńōrččə-

njórttam (-č-) Wb249

ńōrku-

N njorguap гонивал 221, preterite njorguhap гонивал: -lebe: -lel! 13, 218, njorguhap 182

ńōrkumpi-

N njorgumbap (не знавши) гонил 197, 221

ńōrok͔əmpi-

N njorugombap гонил (не помню) 184

ńi attribute not, Russian ни

B nje kutэ ни кто / no one 372, nje kai čeänga никого нет / there is no one [ɔ: nothing] (or kainé čeanga) 372, nje kušagan ne äša никогда / never 389, nješto не уже ли? 390

Kar. nje kut никто / no one 399, nje k͔ai ничто / nothing 399



ńī- to rest

Č njigang отдохнул Wa372, Wa397, Wb256

OO njigang: preterite njiisang Wa372, Wb256

NP njiggang (deleted: njiggeang?) Wa372, Wb256

ńī(ŋ)änčə- [-ŋ- being hiatus breaker]

Č njigendang -ю [отдохну] Wa372

ńīj-

B njî́njang (-л) Wb256

Taz *njî́njang Wb256

Kar. njínjang preterite -šang 394, *njî́njang Wb256

ńīśänčə-

njî́šä́ndšang Wb256

ńīśpi-

Taz njîšpang Wb256

ńāp duck

N njāp, njaap утка Wa395, njáp Pc104, Pc169, njab, njam 45, njap Pp116, 55, 160, njáp 100, njáb(a) ́[sic] 147, genitive njaban, accusative njabap 160, njap (-b): plural njabat 162

njaab, njaap Wb254

MO seaǥa njaab black duck 281, *njaap Wa395

Č njaap Wa395

OO njaab Wa395

K njaap (-b) Wa395, njaab 245, 256, Px1S njābm Pp258

NP *njaap (-b) Wa395

ńāp-ī egg (lit. duckling)

N njā́bí ägg Wa396, njábí 50, njaabì Wb255

Nm njaabi Wa396

K njaapi Wa396, Wb255

NP *njaapi Wa396

ńāpəľ adjective

N njabal-li [duck bone] 160

ńīpa grandma

K njiiba бабушка Wa396, Wb256, njíba [= OO njema] 339

NP njiipa Wa396, Wb256



ńamək

ńaməkəľ adjective soft

B njaamagel (-lj) Wb257, njaamagel Wb327

Taz njamagel mjuk E466, *njaamagel (-lj) Wb257

Kar. *njaamagel (-lj) Wb257

ńaməkalčə- to soften

B njaamgaldšam обмягчил Wb257, preterite njamgaldšeʃam gjort mjuk, vek SQNK

Taz njamgaldšam uppmjuka E466, *njaamgaldšam Wb257

Kar. njamgaldšengam Wb257

ńaməkalčäncə-

B njamgaldšendšang SQNK

ńoma hare

Tym njuwa заяц 157

N njewá hare Wa395, njewà Wb254, njewa: Px1S -am 45

MO njō Wa395, *njó Wa395

Č njuo Wa395, Wb254

K njoo (njó) Wa395, njó Wa395

NP njo Wa395, *njó Wa395

Jel. njoma 355, Wa395

B njoma Wa395

Taz *njoma Wa395

Kar. *njoma Wa395

ńomaľ adjective

Kar. njomal-muun [forefinger] (from njoma hare) Wb227

ńe̮məkka attribute flexible

K njeukka mjuk / soft Wa401, Wb257, Wb266

NP *njeukka Wa401, Wb257



ńim- tr. to suck

N niemnap сосу Pv178, Pv199, njemnap сосу (intr.): preterite njefap: njeblebe (-lage): njemgu: njemd Wa393, Wb247, 8, niemna‹p›: imperative nieuk 139, 151

Nm niemnap сосу 208

MO njemnau Wa393, Wb247

Č njemnam сосал Wa393, Wb247

OO *njemnam Wa393, Wb247

K njemnau: njepsau: njebleu Wa393, Wb247

NP *njemnam Wa393, Wb247

Jel. njemnam 355, Wb247

B njemnam Wb247

aorist participle

N niemdal 178

ńimčə-

N niemdšap: preterite niemdšahap хотел сосать 178

Nm niemsap хочу 208

Č njemdam Wa393

Taz njîmdšang E481, Wb247

ńimčänčə-

N niemnendšap (= niemdšap) Pv178

ńimtə- itr.

N njemdak сосу Wa393, niemdak 181, njemdák: preterite -hak (njefa njemdák [I suck the tit]) (note character -da) 8

ńimtəmpi- or ńimčəmpi-

N 3S niemnamba 178

ńimälćə-

Taz njîmeltjam (-č-) Wb247

ńimər- itr.

N gerund njurle 178, (deleted: njewarnap сосу Wb247, -rnap? Wa396)

Nm njeuarnak сосал 208

Č njeuarnang Wa393

OO *njeuarnang Wa393, Wb247

K njewarnang (-u) сосу Wa393, Wb247

NP (njewarnang?) Wa396, *njewarnang (njeuar-) Wb247

Jel. njemarnang 355, Wb247

B njemarnang Wb247

Taz *njemarnang Wb247

Kar. njimarnang Wb247

aorist participle

njimarél-g[um] som suger (diar) / sucking person Wb247

ńimərččänčə-

njemarčändšang Wb247

ńimərälćə-

Taz [njima]-réltjang Wb247

ńimk͔əl- / ńipk͔əl-

Nm niepkannap 208

ńipk͔əläśpi-

Nm niepkaléš‹p›ap 208

ńimə-? ńima-?

Kar. njimang Wb247

Taz njîmang сосал (with desiderative njîmdšang) E481, njîmang (-m) Wb247

ńimərə- tr. to suckle

N njurap сосал, giva di: -rlebe Wa396, njúrap: njúrahap: njurlebe 57

Nm njeurap (-m) Wa396, [left column for N] njeurap Wb247

MO njerau Wa396, Wb247

OO *njeurap Wa396

K njeurau Wa396, Wb247

NP njeuvvaram giva di Wa396, njeuwaram Wb247

aorist participle?

N njurtalga kebailmat dibarn / suckling, note -ga diminutive [-ga is probably the beginning of the next word ki̮pa] 57

ńiməräśpi-

N njurešpap сосу (act.) Wa396, 57

ńipsə tit, milk

N njef(a) титька, spene (*njeb) Wa393, njef Wb247, nief: Px1S niehop 6, 151, 202, niefa: niehop 173

MO njeps Wa393, Wb247

Č njepse (-è?) Wa393, *njepsэ Wb247

OO njepsä Wa393, Wb247

K njéps(a͑): -ên: -o?e?gan Wa393, njepsэ Wb247

NP njepsэ Wa393, *njepsэ Wb247

Jel. njeps spene 355, Wb247

B njeps 363, Wb247, dative niepsond 363

Taz njeps’э Wb247

Kar. njips Wb247



ńimma grandma

N? [left column for N] njemà farmor, mormor, бабушка Wb256

MO njema farmor Wa396

Č njema farmor, mormor Wa396

OO njema [= K njíba] 339, Wa396

ńimpakka

N niembaka mormor 24, niembáka mormor? Wa396

ńima

K? [relabeled as MO] au‿njewa mormor / maternal grandma Wa396, [labeled MO] njewa Wb256

ńimər-kuəsə / ńiməl-kuəsə / ńimən kuəsə tin, lead

Tym njur wues bly / lead 158

N njulgue tenn / tin Wa363, Wa397, njúlgueh (-uu-) Wa397, njulgueh G42

Nm njawer-gue (njauer-) Wa363, njeurgue Wa397, njewre (-er) guehe (deleted: mygg-järn? / mosquito-iron?) Wa397, (deleted: njeur-g. Wb256), njeur-gueh G42

MO? Č? [left column without label] njeun-gues Wa397, MO njaawer gues tenn, олово [headword in left column, labeled MO, no entry for N] Wb256

Č njeun-guese bly / lead Wa363, njeun-gues Wb256, Wa397

OO *njeun-guese Wa363, *njeun-gues Wb256

K njeun-gues Wa397, Wb256

NP njĕwár-gues олово / tin Wa363, njewar gues Wb256

B njemar kuesэ Wb256

Taz *njemar kuesэ Wb256

Kar. njemer kî́s Wb256



ńimərä gnat

N njuré мошка, myggart Wa395, njurè Wb253, njuréh 3

Nm njeuré Wa395

MO njeure Wa395, njeurè Wb253

Č njeuréä Wa395, njeureä мошка 287, Wb253

OO *njeuréä Wa395, *njeureä Wb253

K njeuré Wa395, *njeurè Wb253

NP njiuri Wa395, Wb253

Jel. njimer 355, Wb253

B njemerä мошка 365, njimarä Wb253

Taz *njimarä Wb253

Kar. njimer’э Wb253

ńiməräľ adjective

B njimaräl-mäkt куча мошек / swarm of gnats Wb253

ńūčə grass

Tym njudš?› hö 157

N njŭdš gräs, hö Wa393, 54, njúdš Wb247, accusative njudšep, -em 160, dative njudšo‹nd› 170, Px1S njudšop 174

njuudš 150

Nm njuds (-dz) Wa393

MO njudš Wa393

Č njūdšè (njuudšè) Wa393, njuudšэ Wb247

OO nuudše [sic, n-] [= Č? N? njudš] 339, Wa393, Wb247, 150, *njuudšэ Wb247

K njúds: -dsen: -ond Wa393, Wb247, (deleted scrawling without translation njuuds 111)

NP njuudšэ Wa393

Jel. njuudš 355, Wb247

B njuudš Wb247

Taz *njuudš Wb247

Kar. njuut Wb247



ńentəŋ adverb quickly

K njandeng (-k [sic]) скоро? 85



ńāń bread

Tym njaj bröd 158

N njaj 159, njai Pc92, Pc168, Px1S [false] njajop 107, 172, caritive njaj kalak 161

[left column, false] ?njanj bröd Wb257

MO Px1S njaim Pp252

Č njai: dative njaatje Pc288, Pp304

K njai Pc233, 64, njaai 66, dative njaaldje pöngelang на хлеб упал / fell on the bread 229, Px1S njaim Pp252

NP njaai: dative njaaldji Pc288

B njänj: njäänjen Pc365, Wb257, Px1S njäänjmэ Pp375

Taz njänj 403, Wb257, njäänj Pc404, Px1S njäänjm Pp409

TazTK njänj 392

Kar. njänj: dative njääntje Pc397, Wb257

ńāńəkka

K njaikka dim. 64

ńāńəľ adjective

N njail-laga brödstycke / piece of bread Wb230, 159

K njae (-i) rakka [piece of bread] Wa387

TazTK njanjel-laka 391, collective njaanjilmэ 392

Taz collective njänjilmî 403, njanjiljmы 404



ńāja squirrel

MO njaaja Wa418

K njáaja ekorre Wa418, Wb257, ton‿njāja [hundred squirrels] Wa423

NP njaija Wa418, Wb257



ńūńə- to be sweet, tasty (and the doubtful attribute ńūńə ‘sweet, tasty’, adverb ńūńəŋ)

N 3S [or adverb] njū́jek сладко Wa393, njujik сладко 8

MO 3S? njui or njuin Wa393

njúi söt Wb247

Č 3S? [adverb?] njujyng сладко Wa393

K njui söt (sötma?) / sweet (sweetness?): njui apsót söt mat / sweet food, 3S njujing Wa393

NP 3S *njujing Wa393

B 3S njuunjä verb сладко Wb247

Taz 3S *njuunjä Wb247

Kar. 3S njuunja Wb247

aorist participle

N njūjedal сладкий Wa393, njújedal Wb247, njujidal 8

MO njuindi Wb247

Č njyuundy 319, njuujyndy Wa393, njujyndy Wb247

OO njuuyndje söt 339, Wa393, njúyndje Wb247

K njūjidi söt Wa393, njújidi Wb247

NP *njūjidi söt Wa393, *njújidi Wb247, [form?] njujidime?›ndang Wa393

Jel. njúnjedil 355, *njuunjendil (-el) Wb247

B njuunjendil (-el) Wb247

Taz njuunjendelj Wb247

Kar. *njuunjendil (-el) Wb247

ńūńəptä nomen actionis

Č njuuyttä́ сладость / sweetness Pp319

NP njujiti сладость 345



ńuńu burbot

N njý налим, lake Wa396, Wb254, njy: genitive njyn Pc95, Pc168, njy: Px1S njym 47, Pp108, †njy: dualnjyog GSL168

Nm *njý Wa396

Č *njyy Wa396

OO *njyy Wa396

K njyy: ablative njyogan Pc234, Wa396

NP njyiju Wa396, njuiju Wb254

Jel. njyynjy 355, *njyynje Wb254

B njyynje Wb254

Taz *njyynje Wb254

Kar. *njyynje Wb254

ńuńuľ adjective

Taz Ethn. Njyynjel-tu lake name, Налимье озеро, Nyynjel-tu Ethn.:75

ńūńńu attribute small

K njúunjo liten Wa367, Wb198, njunjojeng маленько [is small] Wa367, njuunjo Wa394, Wb249, 228, njuunjojeng [is small] 228

NP njuunju Wa367, njúnju Wb249

ńūńńukka

K njuunjoka dem. Wa367, njúnjoka Wb249, njúnjokka 66, njuunjokka maakka избушка / small, house 64, [njuunjo]-ka, -kajeng [is small] 228

NP njuunjukka Wa367, njuunjukkà Wb249

ńūńńukkaŋ adverb

K njuunjakang немножко 227

ńeńu earthworm

N njeu червь, metmask Wa394, Wb251, nieu dative niewend Pc94, Pc167, 24, Px1S niewep 108

MO njei Wa394, Wb251, Wa416

Č njei Wa394, Wb251

OO njäi Wa394, Wb251

K njeĭju, njeiju Wa394, Wb251

NP nieju metmask Wa394, njeju Wb251

B njénje Wb251

Taz *njénje Wb251

Kar. njínj Wb251, njinj: genitive njinjen [without translation] 397



ńeńəmat- to get angry

B njenjemánnang: -ssang Wb302

Taz njenjemánnang рассердился E472, E453, Wb302

Kar. *njenjemánnang Wb302

past participle

Taz njenjemátpel [angry] Wb302

ńeńəmatpi-

B njenjemátpang Wb302

Taz *njenjemátpang Wb302

ńeńalčə- tr.

B njenjáldšengam Wb302

Taz *njenjáldšengam Wb302

Kar. *njenjáldšengam Wb302



ńak͔k͔əl- to pull

N njakk͔annap тащу, тяну, draga, släpa / I pull it, I drag it Wb251

MO njak͔k͔annau Wa394, 3S njak͔k͔anned T437–

Č njak͔k͔annam Wb251

OO njak͔k͔annam [тяну]л Wa394, Wb251

K njak͔k͔annau тянул, släpa, тащу (-л) руками Wa394, Wb251, руками тащу 154, njakkannau тащу 156

NP njak͔k͔ánnam Wa394, njak͔k͔annam Wb251

Jel. njak͔kannam тяну 355

ńak͔k͔əlpi-

N njak͔k͔albap id. Wb251

MO njak͔k͔albau Wa394

Č njak͔k͔albam тяну Wa394

OO *njak͔k͔albam Wa394

K njak͔k͔albau тяну Wa394

NP njak͔k͔álbam Wa394



ńaŋəćä attribute naked

N njä̆godšé голый, naken Wa395, njägedše Wb253, 200, njägedšeä-gup [naked person] 41, njägedše eak [I am naked] 200

MO njägedje Wa395, Wb253

Č njägetjeä Wa395, njägetjèä Wb253

OO njägedje Wa395, Wb253

K njägedjä, njägedjä-gum [naked person] Wa395, *njägedje Wb253

B njaangedšeä Wb253

Taz njaangetjeä Wb253

Kar. *njaangetjeä Wb253



ńaŋk͔ə mud

K njanǥe lera / clay Wa413, K? njắnǥa Wa413

NP njănǥa Wa413, njanǥa (-ǥ-) lera Wb257

B njak͔ Wb257

Taz ˜njak͔k͔a тина, грязь, няша Wb258, njak͔ няша Wb282, Wb257

Kar. *njak͔ Wb257

ńaŋk͔əľ adjective

see ńaŋk͔əľ k͔oləttu ‘Ob’



ńiŋkə- to undress; to weed, to pluck a bird

ńiŋkəśäćə- itr.

Ob 3S porgad tee njengešídšîk платье скинулся / his clothes undressed themselves (fell off) T434

ńiŋka younger sister

N njengá yngre syster Wa395, njengà Wb254, njenga: Px1S -gam 46, Wb208, njinká! sister! 87

Jel. njengá syster 349

Taz accusative 1S njingam сестра E445

Kar. njengà Wb254



ńeśə-

ńeśər- to glide

N njä̆šernak катаюсь: -rhak: -rlage Wa394, Wb252, 26, 184, 188, 217, 223

MO [njäʃer]-nang: preterite njäʃersang Wa394

Č njäsernang катаюсь 316, Wa394, Wb252

OO *njäsernang Wa394, Wb252

K njäsernang Wa394, Wb252

NP njäsarnang катался 343, Wb252, njäsárnang Wa394

B ˜njäšernang Wb252

Taz njäšernang катаюсь E480, *˜njäšernang Wb252, nješernang (njä-) катался E478

Kar. *˜njäšernang Wb252

ńeśəräśpi-

N njäšerešpak: latentive njäšerešpandak катаюсь 222

ńeśərččə-

NP [njäsa]-rtčang? [replaced with njäsartčíndšang] 343

ńeśərččänčə-

Č njäsertténdang катать хочу 316

NP njäsartčíndšang стану 343

Taz njäšerttändang E478, Wb252

ńeśərpi-

Taz njäšerpang катался E480, Wb252

ńeśərpänčə-

-rpändam Wb252

ńeśərälćə-

Taz -réltjang Wb252

ńeśal-

K njässannang катился (мимо) Wa394, Wb252

NP njässannang Wa394, Wb252

ńeśəl-?

Č njäsennang катился: imperative njäselek 325, njäsennang Wa394, Wb252

OO *njäsennang Wa394, Wb252



ńēšəli adverbial than, Russian нежели

N nješeli нежели, än, quam 86



ńüśu master

N njöš(ö) хозяин Wa394, njöš: dual njöšeag Pc98, Pc169, Wb252, 34, Px1S njöšep Pp110, 174, nominal predicative njöšek I am a master 201

Nm? njöš Wa394



ńarə swamp

N njăr болото, тундра Wa396, Wb255, njar: Px1S -rop 56, njăr kärr (a short a = ä) 147

Nm njär Wa396, njä̆r 147

MO *njăr Wa396

Č *njăr Wa396

OO *njăr Wa396

K njăr Wa396

NP njarrэ Wa396, Wb255

Jel. njar kärr 353, 355, Wb255

B njar тундра Wb255

Taz *njar Wb255

Kar. *njar Wb255, njar-toper lingon [= njarǥa-toper] Wb328

ńarən niľ peläŋ / peläkka / piləŋ north (‘swamp side’) [cfr. the opposite sǟŋk͔ən niľ piləŋ south (‘forest side’), that Castrén has not attested]

N njärne pälek (“= čelnd adšarmu восток / east”) 10

Ob njärne-pälek norr 155, ablative njärne pälekágandi från norra (kärr-) sidan / from the north (swamp) side T447, [left column for N] njärné-pälek norr, болотная сторона / north, swampy side Wa397, Wa396, Wa402, njarne(-i-)-pälek norra sidan, kärrsida / north side, swamp side Wb255

Č njarni-peleng болотная сторона Wa397

OO njarnie-p. Wa402

K njarné-pileng Wa397, 155, njărní-pileng Wa402

NP njaranní-pilang norr Wa402

ńarəľ adjective

K njari or njarel čueč болотистое место / swampy place 66

ńarək͔ or ńarak͔ attribute rightsided

Č njarak͔-pelei or njarak͔ höger Wa422, Wb323, Wb257

OO *njarak͔ Wa422, Wb257



ńark͔ə willow

N njarǥ 2. тальник (1. red) Wa395, njärǥ Wb252, njárga, njark, Px1S -rgop 46

Č njarǥà: -rgan Wa395, *njàrga Wb252, njargá [without translation, declined like kuargá bear] 291

OO *njarǥà Wa395, *njàrga Wb252

K njărga͑ Wa395, njàrga Wb252

NP njarǥö Wa395, *njàrga Wb252, njargэ Pc290

B njărǥ Wb252

Taz njărǥ(a) Wb252

Kar. *njărǥ(a) Wb252



ńārk͔ə attribute red

N njārǥ(a) (-ă-) (-ǥ-) röd, njārga‿ek [is red] Wa394, 45, njarǥ 1. röd (2. тальник) Wa395, njaarǥ Wb252, njarg, njarga, (njárga‿eak, -ga‿end, -ga‿ek [I am, you are, it is red]) 33, njarg: njarg‿eak or njarga‿eak or njarga‿jak [I am red] 141, njárga, njarga‿eak: -ga‿eand: -ga‿ek: njarga‿ehak: njarga‿elage: njarga‿ek [be red]: -ga‿’í [let him be red] 200

MO njaarǥ, njaarǥa‿eeng [is red] Wa394

Č njārǥ Wa394

OO *njārǥ Wa394

K njaarǥ (-k), njaarga‿eng [is red] Wa394, njaarga eäng I am red 279

NP *njaarǥ (-k) Wa394

Jel. nierg(a) 355

B njäärǥ Wb252

Taz njäärǥ Wb252

Kar. njärǥ Wb252

ńārk͔ə čopər lingonberry

N njārg(a) dšobar lingon, брусница Wa394, njarga cóbar 33

Kar. njarǥa-toper [lingon, = njar-toper] Wb328

ńārk͔ə kuru siberian weasel

Taz njärga kur [колонок] Wb224

ńār(k͔ə) məkə siberian weasel

B njärmäk (from njärg red) [колонок] Wb224

ńārk͔əŋ adverb

N njarǥek Wa394

Č njaarǥang jeng [is red] Wa394

ńārk͔əmčə- to make red

NP njaargamdšam выкрасил, måla / I painted Wa395, Wb252

ńuərmərə- to dye, to paint

N njuermarap выкрасил, måla, färga (med albark) / to paint, to dye (with alder bark): -ahap: -rlebe: -red Wa395, Wb254, njurmerahap: -ralebe: -red! 45

MO njuermaráu (= sernnáu) Wa395, Wb282

Č njuermaram Wa395

OO *njuermaram Wa395

ńuərmərəmpi-

N njuermarambap выкрасил Wa395, Wb254

ńuərməräśpi-

N njuermaréšpap [выкра]шу Wa395, Wb254

ńorək

NP njŏrák чебак / roach Wb257, njorák Wa403



*ńorpə

ńorpal- to clean

Č *njorbannam Wb250

OO njorbannam чистил Wa389, Wb250

K njorbannau вытираю: -ssau Wa389, njorbannau вытер Wb250

NP njorbannam вычистил, göra rent, rensa ur Wa386, Wa397, njorbannam 1. вытер, 2. вычистил Wa389, Wa394, Wb250

Taz njorpálnam вытер E469, njorpálnam Wb250

ńorpalpi-

Taz njorpálbam Wb250

ńorpalälćə-

Taz njorpaléltjamWb250

ńorpət-

Jel. njorbennam вытер 355, Wb250

Taz njorbennam E469, njorpennam Wb250

ńorpətčänčə-

Taz njorpetčändam Wb250

ńorpəj-

Kar. njorbennjam: preterite -šam 394, Wb250

Taz *njorbennjam Wb250

ńorpəśpi-

Taz [njorbe]-špam Wb250

ńorpəśälćə-

Taz [njorbe]-šéltjam Wb250

ńur flood meadow, сор

Kar. njŭr волок, ett skogbevuxet jämnt ställe (der båten ej (?) drages) / place to haul the boat, a forested flat place (where the boat is not (?) hauled) Wb258

ńūrəľ ki̮ adjective

Ethn. (Russian) Njurelka river Нюрелька (Khanty Jargan-jogan ‘Samoyed river’ [false for Khanty jarəŋ joγan ‘flood meadow river’])



ńerənnä adverbial forward

N nanné [sic, consistently n-] вперёд, framåt (nanne det främre) 80, nanné передок, anterius, вперёд Wa396, Wb255, 60, locative and ablative nannegat в, из перед 80, prosecutive nanneút поперед, framföre 80, †nanne: †nannen (†nanneagan): †nanneut GSL717

Ob njänne T440–, *njanne 80, locative njännéagat T441, prosecutive *njanneút 80

MO njanne 80, T441, njanné Wa396, locative njannén 80, prosecutive njanneút 80

Č njarnéä: njarnen(nä) в переди or с переди [read: locative njarnen in front, ablative njarnennä from front] 329, njarneä: locative njarnen Wa396

OO njarné: njarnèn 329

K njarne 80, njărne Wa396, locative njarnen 80, Wa396, ablative njarnenna из Wa396, prosecutive njarneun 80, K? njärné 147, †njarne: †njarnen: †njarneun GSL717

NP njaranni: locative njarannĕ́n: prosecutive njaranniun 329, njăranni: -nnin Wa396

B njännéä 387, Wb255, locative njänneän, -eaǥan 387, njänneagan (-än) Wb255

Taz njanneä 437, 1. *njännéä, 2. njännä́ Wb255, locative njanneaǥan, prosecutive njanneämen 437, †njanneä: †njanneamen GSL717

TazTexts njänne 464

Kar. njanneá Wb255

ńerənnäľ adjective

N nannél передний Wa396, nannel Wb255

MO njannéi Wa396, njannei Wb255

Č *njarnei Wa396, Wb255

OO *njarnei Wb255

K njarnei (maat) [frontmost house] Wa396, Wb255

NP njaranni (maat) Wa396, njaaranni Wb255

B njänneäl Wb255

Taz njanneälj Wb255

TazTexts njännel (njänjel) 465

Kar. njanneäl Wb255

ńerənnäk͔əľ local adjective

N nannéagal передний Wa396, nannegal впередний 60

Ob njanneagal 80

Taz njänneaǥalj Wb255



ńulk͔ə fir, Abies

N njulg(a) пихта Wa395, njulg Pc96, Wb252, njolg(a): Px1S -gop 46, njolg: dual njolgog Pc168

Nm njolg Wa395

MO njolg Wa395, Wb252

Č njulgo пихта: dative -lgondö Pc293, njylgö Wa395, njulgò Wb252, njulgo 235, Px1S njulgou Pp309

OO *njylgö Wa395, *njulgò Wb252

K njulga͑ Pc235, njŭlgê Wa395, njulgэ Wb252

NP njulgэ Pc290, Wa395, Wb252

Jel. njulg пихта 355

B njulg: njulgen (-t) or njulgon 367, Wb252

Taz njulg 404, Wb252

Kar. njulg: genitive njulgon 397, Wb252

ńulk͔əľ adjective

Taz collective njulgelmî 404



ńelću- to sweat

N ˜njä̆ldšak спотел, svettas: -ahak: -elage Wa396, njäldšak Wb255, 47

MO njälčang Wa396, Wb255

Č njeldjyang svettas 319, njeldjuang Wa396, Wb255

OO njeldjuang Wa396, Wb255

K njäldjuang Wa396, Wb255

NP njeldjuang Wa396, Wb255

B njeldšang Wb255

Taz njeltjang svettas Pv422, 1. njeldjang, 2. njeltjang Wb255

Kar. neltjang Wb255

ńelćumpi-

njeldšembang Wb255

ńelćänčə-

njeltjändšang Wb255

ńelćäćə-

Taz njeltjétjang Wb255

ńelćukum-

Č njeldjūgumnang Wa396, *-mnang Wb255

K njäldjugomnang спотел Wa396, Wb255

ńelćukumpi-

K njäldjugombang Wb255

ńelćutä sweat [confused with nomen actionis ńelćuptä]

Č njeldjydä́ svett: Px1S -teu, Px2S -tel [possessive forms changed to: “3S suffix from njeldjyang”] 319

NP njedjöti ́[sic] svett 345, njeldjöti пот Wa396



*k͔ā

k͔āt- to steer

N k͔aannap лодку правлю, ворочу: preterite kaassap: latentive kaattap Wa385, Wb225, (deleted: k͔ānnap воротил, preterite k͔āssap id., k͔ā?›ap лодку правил, styra båt Wa384)

Nm (deleted: preterite kásap Wa384)

K k͔aannau ворочу (лодку) Wa385, Wb225

NP k͔aatnam правлю (лодку) Wa385, kaatnam Wb225

k͔āk͔əl- to steer

N k͔aagannap id. Wa385, k͔ágannap приворотил (båt, ren etc.) Wb225

MO k͔aagannau Wa385

K k͔aagannau Wa385

B k͔aagalnam: latentive -ldšam Wb225

Taz k͔ák͔alnam лодку правлю, заворотил E467, 1. *k͔aagalnam, 2. k͔aak͔alnam приворотил (in genere) Wb225

Kar. *k͔aagalnam Wb225

k͔āk͔əlpi-

N k͔áagalbap id. Wb225

Č k͔aagalbam Wa385, Wb225

OO *k͔aagalbam Wa385, Wb225

K k͔aagalbau правлю (лодку) Wa385, Wb225

NP k͔aagalbam правлю Wa385, Wb225

Taz k͔agalbang Wb225

k͔āk͔əlčänčə-

Taz k͔aak͔aldšändšam Wb225

k͔āk͔əlälćə-

Taz kagaléltjam (правливаю) Wb225



k͔ā- (k͔aŋə-?) to chase

Č k͔aajam (kaaǥam) гоню Wa393, k͔aagam Wb249, *k͔aagam Wb225

OO k͔aaǥam Wa393, k͔aagam гоню, jaga, driva Wb225

k͔āmpi-

Č k͔āmbam гоню, jaga Wa393, k͔aambam Wb225

OO *k͔āmbam följa på spåren Wa393, *k͔aambam Wb225

k͔āmpikku-

Č k͔āmbakuam догониваю Wa393, k͔aambakuam Wb225

kuə excess

N k͔ue 1. лишка, överlopps / excess, 2. utom / except for Wa384, k͔ue överflöd, superfluum, för mycket, nimis, utom Wb223, kue лишный, överflödig, ?utom 60, 84, comitative k͔ueh‿ek лишно / is too much Wa384, 59, (as “postposition”:) kue кроме (prop. лишный): kundšógan kue utom kaftan / more than the frieze [Castrén translates ‘except for’], paógon kue кроме ножика / more than the knife, mátkan kue utom stuga / more than the house, ötkan kue utom vatten / more than water, nopkan kue utom Gud / more than God 79

MO kua Wb223

Č kua (= aalbeä): muatkan ālbe (or kua) kai nes tjekuan кроме (сверх дома) ничего нет / except for the house there is nothing 327, kua, kuejeng [is too much] Wa384, Wb223

OO kua лишный 284, 327, Wa384, Wb223

K k͔ue лишний Wa384, kua: paagan kua eg. больше ножика / more than the knife 79, kuejeng [is too much] 84

B kûe (kêê) Wb223

Taz kue слишком 439, k͔ue Wb223, kue för mycket, utom: pangógat kue utom kniv / apart from knife 435

Kar. k͔ы́ (kî́) Wb223

kuəŋ adverb too much

N k͔ueng nimis Wb223

MO kuang adverb Wa384, 84, k͔uang Wb223, †kuang för mycket; huru mycket / too much; how much [sic] GSL734

Č kuang слишком 335, Wa384, *k͔uang Wb223

OO kuang 335, *k͔uang Wb223

K kueng лишка Wa384, kuang слишком 84

NP *kueng Wa384

B kêê‿kotjeng (kue-) слишком много / too much 389

kuəľ adjective excessive

N k͔uei överflödig Wb223

MO kuai Wb223

Č *kuai Wb223

OO *kuai Wb223

NP k͔uei Wa384, Wb223

See also in numerals above tens

kuəsəməľ possessive adjective excessive

MO kuesel лишний, kuesel ton komde больше рубли / more than a ruble Wa384

ko island

N ko ö, остров Wa350, Wb178, 149, 151, kuo (= ko): genitive kon Pc93, ku: dative kond Pc167, ku Wa373, ku, ko Wb203, ku (large) island: Px1S kom 48, 174, ol-ko ö Wa350, Wb178

Nm ko Wa373

MO ko Wa373

K ko (g-) ö: dative kond (g-) 233, oln-go ö Wa373, Wb203

koľ adjective

N kol‿laga liten ö / small islet 48, Wa373

k͔o postposition for

N k͔o по, за, для, efter (för att hämta): šyndet-ko по лошади / for the horse, tebenján ko за братом / for my brother, ytko за водою / after water, tulgot ko для ящика / for the box, ehenko для отца / for my father 79, natk͔o по тому, для того 85, pečtko efter yxa / for an axe, pagetko efter kniv / for a knife, andatko efter båt / for a boat 161, logadatko [for foxes] 163, efter (för att hämta något), för skull GSL708, [in deleted paradigms as ‘casus consecutivus‘ (with question mark, then deleted): logatko, dual logágatko, plural logádatko, čyndetko (cyndetku, is genitive), dual čyndeagatko, plural čyndedetko 164, udetko, plural udadatko, kodšatko, dual not used (as singular), plural kodšágatko, plural andadatko 165, kagletko, leutko, čêhêrtko 166]

Ob emat ko sta taadarak для жены тебя везу / I carry you to be (my) wife T336, k͔are ydetk͔o tyuan под горою за водою побежала / descended to the shore for water T308, mi tömbaut čăberčele njänjandetko мы пришли свататься за сестрой / we have come to propose marriage for your sister T332

MO k͔o 79

Č k͔o, -ǥo, -go за: kynnengo за лошадю / for the horse 328

K k͔o по, для: kynden go kuanba [he is gone for the horse] 79, ko: kynden-go (g, not ǥ) 229, čopperko ́[sic] [for berries] 238

NP k͔o 328

B k͔o efter 387, pyyt k͔о по камню / for a stone 362

Taz k͔o efter (att hämta): aatätk͔o efter ren / to (fetch) reindeer 435, ooker taangatk͔o на одно лето / for one summer E476–, -ǥo postposition 439, E440

TazTexts kwäletk͔o eesá‿ke blev jurak / became a Nenets T463

k͔ajin k͔o why

N kaetko для чего, varför 79, kaitk͔o 85

Ob k͔aetk͔o, k͔aitk͔o (mostly written with k) T429–

MO kaingo 85, †kainǥo GSL738

Č kaengó для чего 328, k͔ainǥo по чему 336

K k͔aiggo (kaigǥo?) [denasalisation] 85

NP kaenǥo 336

B k͔aetk͔o для чего, varför 389

Taz kaetk͔o по чему 439, kaitk͔o E441, k͔aetk͔o E461

nan k͔o therefore

Nnatko därför GSL738

nango GSL738

Č nango для того 336

K naggo [denasalisation] 85, (†naggo deleted) GSL738

NP nanǥo 336

B natk͔o därför 389

Taz natk͔o для того 439, E440

k͔ośə – k͔o

N [labeled prosecutive] 1S matkošoko (= matkošenoko, matk͔ošonoko (makk-)) [for me], NB. mat and sep [the accusative stem śi-] each take the postposition ko 69, 2S tatkošonda͑ko (tatkóšendoko) [for thou] 70, 1D mikoše͑niego (mikošn͑iego, mikošeneko [for us two], 1P mikošenaεtko (-ntko) [for us many] 69, 2D tikošendiko [for you two], 2P tikošendaεtko [for you many] 70

K 1S mat [sic, -t] košonogo для меня / for me 79

B (deleted: matk͔ose... 371)



k͔ō ears

Tym ku öra 158

N k͔ô 3, 24, 149, k͔ô (k͔o) öra Wa378, k͔o (k͔ô) Wb215, ko: dative kond Pc159, Pc167, caritive k͔ogalag eak I am deaf Wa378, kogálang eák 140, (kogaol-g.) [put in brackets, false], Px1S kom Pp107, 172

MO k͔ố Wa378

Č k͔uo: dative k͔uondö Pc289, Wa378, Pp304, kuo Wb215

OO *k͔uo Wa378

K k͔o öra Wa378, 227, ko: genitive kon: dative koond Pc233, Px1S kou Pp253

NP k͔oo Wa378

Jel. k͔uu 353, Wb215

B : kuun 366, k͔uu Wb215

Taz Px1S kuum öra 410, Px3S kout E442 [in word list 2 only ynguolsán is given for Taz]

Kar. kuu: genitive kuun [without translation] 397, *k͔uu Wb215

k͔ōkətəľ caritive adjective deaf

N k͔ôgadal döv Wa378, k͔ógadal Wb215, kogadal 24

MO kógede (-i) Wa378, kogede kuang [I am a deaf man] 279

Č k͔uogadie?› Wa378, k͔uogadyö Wb215, kogodi döv 296

OO kuogodje Wa378, k͔uogэdje Wb215

K kōgedi (-e) Wa378, k͔ógadi (kógэdi) Wb215, kogedi 66, k͔ogede 227, k͔oogedi, -gede‿gum 228, koogedi kuuang [I am a deaf man] 279

NP k͔ooktie for koogadie 149, k͔ooketi, k͔ooktie Wa378, kooktie Wb215

Jel. kuuketil 353, *kuugedil Wb215

B kuugedil (-kedel) Wb215

Taz koketil (-g-) E442

Kar. *kuugedil Wb215

k͔ōk͔ita deaf person

N kogoda глухой 161

Taz koketa E442

k͔ōčču earring

N k͔ôč (-ŏ-) örring, серёжка Wa378, kôč 24, k͔oč (-ô-) Wb215, k͔ôč (-uo-) [without translation] 149

Nm koc () Wa378

MO k͔oč Wa378

Č k͔uoče Wa378, k͔uočê Wb215

OO k͔uoč Wa378

K k͔óoca͑ (-e), k͔ooc Wa378, k͔óčэ Wb215, kooc: Px1S kootcou 258, (deleted scrawling without translation kooc̢ 111)

NP k͔ooču Wa378, k͔óoču Wb215, koočû 285

B k͔uuč Wb215

Taz k͔ooč Wb215

Kar. kuutэ Wb215



k͔o- to find

N k͔óap нашел: k͔ohap: k͔olebe: kod!: kogu Wa380, Wb218, 14, imperative k͔od(e)! 27, koap нашел: koalebe 217

Ob kóap Pv435–, 3S koued T433

MO k͔oou: 2S kóal Wa380, k͔óu Wb218, 3S kówed T433

k͔ou 151

Č k͔oowam Wa380, kówam Wb218

OO *k͔oowam Wa380, *kówam Wb218

K k͔ŏ́wau: kŏssau Wa380, Wa368, kowau: kossau 227, kówau Wb218

NP k͔oggam 286, koggam Wa380, Wb218

Jel. k͔ogam 353, kogam Wb218

B k͔ongam: kŏsam Wb218

Taz koongam нашел Pv422, *k͔ongam Wb218, infinitive k͔ooku, koogu E451–, kooko 429

TazTexts 3S kóngete‿ke 463, latentive 3S k͔oonded 464–

Kar. *k͔ongam Wb218

past participle

Taz koobel E454

k͔ončə-

kondšam Wb218

k͔ompi-

Taz kombam Wb218

TazTexts latentive 3S k͔ommended 464

past participle

Taz k͔oombel найденный E454

k͔olćə-

MO koldšau T438, 3S koldšed [with question marks, false comparisons to Ob keeldšid спустил] T440

k͔okućə- itr.

Č k͔ógöčang встречал / I met Wa384, Wb223

OO k͔oogodjang Wa384, kóogotjang Wb223

k͔ončur- to look upon

N k͔ŏndšernap вижу: -rhap: -rlebe: -rt: -rgu Wa382, Wb220, 40, kondšernap 185

Nm konsernap Wa382

MO kondšernau Wa382, k͔ondšernau Wb220

Č kondernam Wa382, k͔ondournam Wb220

OO *kondernam Wa382, *k͔ondournam Wb220

K kondsernau Wa382, *k͔ondšernau Wb220

NP kondšurnam Wa382, k͔ondšurnam Wb220

Jel. k͔ondšernap 353

B k͔ondšernam Wb220

Taz kondšernam вижу E480, E463, k͔ondernam Wb220

Kar. *k͔ondernam Wb220

aorist participle

B kondšerél SQNK

k͔ončurččänčə-

B k͔ondšerttändam (-dšam) Wb220

k͔ončurpi-

Taz [kondšer]-rpam (-rbam) видел E480, k͔onderbam видал Wb220, 3S kondšerbat E464

aorist participle

B kondšerbedel SQNK

k͔ončurpänčə-

Taz k͔onderbändšam Wb220

k͔ončurälćə-

Taz k͔ondšeréltjam?› Wb220

k͔ośəptə- to find out

N koštap узнал (теперь) Pv176, koštak Pv176, kŏ́štap узнал: -ahap: -elebe: -elage: -îli Wa368, koštap: koštelebe or koštelage: koštéd(ä)! 23, 184

Ob 3S koštid узнал T456

MO kostau узнал Wa368

[The word is missing in word list 2]

k͔ośəptəmpi-

N kŏ́štambak узнал Wa368, 23, 221, koštambap (-k) 184

MO -mbau Wa368

k͔ośəptäśpi-

N kŏštešpak узнаю Wa368, koštešpak узнаваю 23, koštešpap узнаю 184

k͔ośolčə-

K k͔ossoldšau узнал Wa368

k͔o- to give birth

N k͔oap родил; föda (om far och mor) Wb224, preterite k͔ŏháp Wa384, k͔ohap 227

MO k͔oou Wa384, k͔óu Wb224

Č k͔óowam Wa384, *kowam Wb224

OO *k͔óowam Wa384, kowam Wb224

K k͔owau родил 227, k͔óowau Wa384, k͔ówau Wb224



billabong

K ku курья Wa371, Wb201

NP kuu Wa371, *ku Wb201

kūn śēr id.

N kyšer курья Wa371, kušér Wb201, 36, kušer: dative kušert 159, kušer Pc99, Pc166, Px1S kušerm 112

Nm kušér Wa371

MO kussere Wa371, kussér Wb201

Č kunзer Wa371, *kunзér Wb201

OO kunsér Wa371, kunзér Wb201



strap

N takel‿gu шлея / breech-band [back strap] 58

B kuu лямка Wb205, kuu Wb209

Taz *kuu Wb205, Wb209

Kar. *kuu Wb205, Wb209

see also āŋər-kū ‘halter chain’, suŋk͔ə-kū ‘halter chain’

kūk͔əlčə- to put on a strap

N [ɔ: Ob] kuugoldšak запрягся, лямку надел, spänna sig själv i rede (för en nart) / I put on a strap, to harness oneself (for a sledge) Wa375, Wb205

Ob kugoldšak лямку надел, 3S kúgoldšek T429, 153

MO kuugolčang на плече тащил Wa375

kūtəl- to pull on a strap

B kúudalnang (-m) Wb205

Taz *kúudalnang Wb205

Kar. kuudalnam Wb205

[NB. Lehtisalo falsely read these as kund-]

kūtəlčə-

B kúudaldšang (-m) Wb205

Taz *kúudaldšang

Kar. kuudaldengang Wb205

kūtəlčänčə-

kúudaldšändšam Wb205

kūtəlpi-

B kúudalbam Wb205

Taz *kúudalbam Wb205

kūtəko strap

MO kuudago [as correspondence to N čere͑m] Wa414, Wb300, kúudagò (верёвка) лямка Wb209

Č kŭdăgò Wa414, *kúudagò Wb209

OO *kŭdăgò Wa414, *kúudagò Wb209

K kuudago Wa414

B kuudago (ren-ljamka) (brukas av människa) / reindeer strap (use by man) Wb209

Taz *kuudago Wb209

Kar. *kuudago Wb209



k͔ū- to die

N k͔uak умер (now): k͔ulage: k͔uk!: k͔ugu Wa378, Wb214, 24, 58, kuak Pv190, 218, 223, 3S auda guk his mother died 86

Ob 3S kŭk T434

MO “id.” ́[= N, sic] Wa378

Č kuuwang Wa378, kuwang Wa378, Wb214, 3S kuan 317

OO *kuuwang Wa378, *kuwang Wa378, gerund kule kalang мертвый остался [I remained dying] 284

K k͔ū́ang Wa378, kuang Wb214

Jel. 3S k͔uugàn умер 353

B k͔ungang Wb214

Taz *k͔ungang Wb214, preterite 3s kuus E442, conditional k͔uummäng E460–

Kar. *k͔ungang Wb214

past participle

N kū́bal мертвый, död Wa378, k͔uubal Wb214

Nm? kúba͑l Wa378

Č k͔uubie () (kuubie gum) Wa378, kuubie Wb214, †kubie G150

OO kuubie (= kumbetje) död 326, 337

B kuubel (-il) Wb214

Taz *kuubel (-il) Wb214, kuubel-gum E464

Kar. *kuubel (-il)

k͔ūmpi-

N k͔umbak умер (earlier) Wa378, 24

k͔umbak (-ng) Wb214, kumbak 221

MO “id.” ́[= N, sic] Wa378

Č *kū́mbang Wa378, 3S kumba, kuumba 317

OO gerund kumbele ippa мертвый лежит / he lies dead 284

K kū́mbang Wa378

NP *kū́mbang Wa378

Taz kuumbang Wb214, 3S k͔uumba E441–

TazTexts 3S k͔uumba 465–

aorist participle

MO kuumbede [мертвый, död] Wa378, k͔uumbedi Wb214

OO kumbetje 326, kumbeatje (= kuubie) död 337, kuumbadje Wa378, *kuumbadie Wb214, †kuubatje ́[sic] G150

K kuubede (-i) [/k͔ūbbədi/, denasalisation] Wa378, k͔uubedi Wb214

NP kuumbadie Wa378, Wb214

Jel. kumbedil мертвый 353

k͔ūmpänčə-

Taz kummändšang Wb214

k͔ūnčə-

Č k͔undang Wa378

B kúndšang умру Wb214

Taz kuundšang E449, 3S kuundša E441

k͔ūrmo death

B k͔uurmo Wb214

Taz *k͔uurmo Wb214

Kar. *k͔uurmo Wb214

/ k͔ūrma? k͔ūrmə?

Č kuurma смерть: Px1S kuurmáu: Px2S -mal: Px3S kuurmäda Pp319, k͔uurma смерть Wa378

OO kuurmэ Wa378, k͔úurmэ Wb214

k͔ōśśan nomen instrumenti death

NP k͔ōssan смерть Wa378, k͔ossan Wb214

k͔ūk͔əľ??

N kugol gop мертвый / dead man 24, k͔ugŏl мертвый, död Wa378 [error for kubol?]



kū- to sink

Taz ? 3S ytto kuunga утонул / sank in water E441



ke̮ winter

Tym Px3S kat vinter 157

N instructive kat зимой 37, kan‿ék зимой [it is winter], Px3S kad 161

Č vinter Wa419, Wb205, ? Px3S ketä [without translation] 304

OO Px1S käu, Px3S katэ Wa419, *kä Wb205

NP Wa419, Wb205

Jel. kế, instructive kết зимой 352, Wb205

B ke Wb205, Wb333, instructive ket зимой Wb205, SQNK

Taz Wb205, instructive kêt Wb205, ken E474, Px1S k͔êêm Pp410

Kar. Wb205

ke̮rə- to spend the winter

B kerang зимовал (-ê-) Wb205

Taz kêrang Wb205

Kar. *kêrang Wb205

ke̮ränčə-

-rändšang Wb205

ke̮rəmpi-

kerembang Wb205

ke̮rəmpänčə-

keremmändšangWb205



k͔ē̮ river bank

N k͔ê гора, stort, litet berg, яр / big, small mountain, river bank Wa377, 15, Pc91, k͔ế гора, яр, backe, strand Wb215, Wb314

MO k͔ee гора, backe Wa377, Wa418

Č k͔êê jar, hög strand Wa377

OO *k͔êê Wa377

K k͔êê гора Wa377

NP k͔êê Wa377

Jel. jar?, höjd 353, k͔êê Wb215

B k͔îî яр Wb314, Wb215

Taz k͔êê Wb314, genitive ket E475

Kar. *k͔îî Wb215, Wb314

k͔ē̮n pāri id.

N k͔êt-par berg / mountain Wa374, 15, kêt-par Wa422, k͔et-par берег / shore 26, ket-par river shore 159

Taz kêt-par E441



ki̮ (tributary) river (cfr. k͔oləttu ‘main river’)

Tym flod 157

N flod, река Wa374, Wb204, 30, Wa381, : genitive ken [read: kên] Pc92, Pc166, genitive ket-par flodkälla / river source Wa374, 5, : Px1S kêm Pp107, Pp174

Ob , ke flod: Px3S ket T435, 154, genitive ket-kîî [middle of the river] 154, kês‿songna [to the river cape], [MO?] kis‿sok͔ T435–, kes-sok Wa359, 154

MO ke Wa374

Č : genitive ken Pc288, kî: Px1S keu [read: kêu] Pp303, Wa374, Wb204

OO *kê Wa374

K : genitive kîn: dative kînde: ablative keagan [read: kêagan] Pc233, (ke) Wa374, : Px1S kêu Pp251

NP : genitive kên Pc288, 285, Wa374

Jel. kî́ 352

B Wb204

Taz : dative kînd Pc404, 409, Wb204, genitive kîn E446–, Px1S kîm Pp409

TazTK 391

Kar. : plural kît 402, Wb204

ki̮ľ adjective

Taz collective kî́ljmî 403

TazTK collective kîljm 391



kī̮ centre (of an area)

N kii mitt, medelpunkt Wa374, kíi Wb204

Ob kíi mitt: Px3S kiid: prosecutive kîund T435, ket-kîî [middle of the river] 154

MO kîî Wa374, Wb204, dative kîînd eg. det inre, locative and ablative kîîgan, prosecutive kîîun 81, †: †kīnd: †kīgan: †kīun GSL708

Č mitt i allmänhet / centre in general: dative kînda в серетку: locative and ablative kîagan: prosecutive kîun по серетку 329

OO? kîî mitt (t.ex. på vägen?) 329

K kîî Wa374, Wb204

NP kîî medelpunkt (t.ex. av sjö, skog, cirkel) / centre (of e.g. a lake, a forest, a circle) (cfr. č̢ondš middle of e.g. a strap, a road, a line) 329, kîî mitt Wa422, *kîî Wa374

see also sāľ kī̮ ‘(the very) centre’



kī̮- to draw the bow

Ob kiigap натянул: 3S ennenda kîîged лук натянул / he drew the bow 155, *kîîau Wa375, 3S kîîged T440

MO kîau натянул, 3S kî’îd (= kîged) T440, kîîau натянул лук, spänna båge Wa375, Wb206

Č kîam: kîsam Wa375, Wb206

K kîîau стрелял / I shot, 3S kîîged 155, Wa375

NP kîggam: kîsʃam Wa375, Wb206

B kî́ngam Wb206

Taz kîngam spänna 415, 428, E468, *kî́ngam Wb206, imperative kîît 428, infinitive kîeko [without translation] 429

Kar. *kî́ngam Wb206

kī̮nčə-

Č kîndam (хочу) Wa375, (deleted: kîndam id. Wb206)

Taz (labeled future) kîîndam 415, kîndšam Wb206

kī̮nčok͔əmpi-

Taz kîndšógambam натягиваю лук E468, Wb206

kī̮mpi-

Taz kîmbam Wb206

kī̮mpänčə-

Taz kîmmändšam Wb206

-ke

TazTexts filler syllable: niin ai kuenne‿ke or niin ai‿ke kuennэ then he went again, ai maat tulenje‿ke (or ai‿ke maat tulenj) again he arrived in a tent, ondše‿ge himself, nîmde‿ke there 463–



postposition to

kīn(ī)(k)

B tepeäk͔iing (-k͔iin) [to them two] 372, tebetkii(ng) [to them many] 372

Taz kiini, kiin: lokadetkini [to the many foxes], aatäinkini [to my many reindeer] 403, kiini and kiiniaǥ: lok͔ana͑kiini or (-kiiniaǥ?) [to my two foxes], lok͔andakiini or (kiiniaǥ?) [to your two foxes] [the latter version, with dual ending on the postposition, put in brackets and added question mark, is further omitted], lok͔aínkiini [to my many foxes] 408, -kiini 433, iljmádetkiin к ребятам / to the many children E454

TazTK -kiin: kumetkin (or kumeljmetkin) [to the many men], atäljmetkin [to the reindeers], lokaljmetkiing [to the foxes] 391

Kar. kiini: atätkĭni [to the many reindeers] 394, aatä(a)k͔kiin(ing) [to the two reindeers], kumók͔kin(i) [to the two persons], utók͔kin [to the two hands] 396, iiteljmetkiin [to the villages] 397, -kini 433



k͔ȫ side

N k͔ö Wa377, 15, k͔ö́ бок, ребро Wb214, ar k͔ö сторона [other side] Wa377, край, mad kö край дома: dative könd подле, возле (ad l.), nära till: máda könda tök подле дом пришел / came to by the house 80, locative and ablative kögat, kögan (in, e l.), máda kögan подле, около дому, nära vid, ifrån / by the house 80, prosecutive köút подле, кругом, около: maada köút подле дом / along by the house 80, local 1S mat köǥek подле меня 80, †: †kȫnd: †kȫgön: †kȫut GSL717

Ob dative k͔önd, local 1S kögaek (kögaeng) T454–

MO dative k͔ööt 80, locative *k͔öögan, prosecutive köun Wa338, *k͔ööun 80, local 1S k͔öögeng около: man k͔ögeêng omkring mig / around [ɔ: beside] me 79

Č k͔öö sida, бок: dative k͔ööndö: locative k͔öögon: prosecutive k͔ööun 328

K dative k͔öönd: maada͑ k͔öönd 80, locative k͔öögan 80, prosecutive k͔ööun 80, köun Wa338, †kȫun GSL717

NP dative k͔öönd, locative k͔öǥan 328

Jel. k͔ö бок 353, *k͔ö́ Wb214

B k͔ö́ Wb214, dative k͔önd, locative k͔ögan подле, prosecutive k͔ömet 387, †kȫmet GSL717

Taz *k͔ö́ Wb214, dative k͔öönd подле: mat or maadet k͔öönd 436, locative k͔öögan 436, prosecutive k͔öömen подле (около) 436

Kar. k͔yy Wb214

see also k͔ȫn ćar ‘flank’

k͔ȫtə flank

MO k͔ööt Wa377 [rather dative to k͔ȫ, with nt > t in suffixes, see above]

Č k͔öödö ребро / rib: Px1S k͔öödeu Wa377, kö́ödö Wb214

OO k͔yödö Wa377, Wb214

K k͔ö́öta͑ (-e) ребро: Px1S kȫ́tteu Wa377, k͔ööta͑: Px1S köötteu Pp227, k͔öötэ Wb214

NP k͔öötэ: Px1S k͔öttim Wa377, *k͔öötэ Wb214, köötэ ребро 286

k͔ȫntə

Taz instructive alaku köönden ippa лодка на боку лежит / the boat lies on its side E476

k͔ȫččolčə adverbial beside

Ob kööčeldš nĕledšik рядом стали / stood up beside (him) T457, (k͔ö́čoldš рядом (“from k͔öč̢ rad / line”)) 84, kööceldš рядом 156

MO köčoldš T457, (*k͔ö́čoldš) 84

K (*k͔ö́čoldš) 84, k͔ööcolds 156

k͔ȫččolči-

Č k͔öčoldjang рядом стою (стоял) / I stand beside Wa385

OO k͔ööttoldjang Wa385, Wb225

K k͔öcoldjang рядом стою, vara i rad Wb225

NP k͔ö́cûldšang стоял (?) Wa385, k͔öčuldšang Wb225

k͔ȫččolimpi-

Č gerund köčolembele lengam рядом стою, from k͔öčolembang gå i en rad, иду рядом Wa385

NP [?, rather Č] gerund köčulembele nenga [stands beside] Wa385

k͔ȫččolčut

Č k͔öčoldöt ряд / line [ɔ: beside] Wa385

k͔üə birch

Tym k͔wä björk 157

N k͔wé björk Wa379, Wb216, 27, kwe 5, kwé 86, kwe: -eagan: -eag 91

Ob köe T447, 155

MO k͔öe Wa379, köe Wb216, koennan [read: köennan] [from the birch] 65

Č k͔öe Pc288, Wa379, *köe Wb216

OO kye björk 339, k͔ye Wa379

K k͔öe Wa379, köe: ablative köeágan Pc232, 228, Wb216, kyennan [from the birch] 65

NP k͔ye Wa379, *kye Wb216

Jel. k͔öe 353, Wb216

B k͔ä́ Wb216

Taz kwä: dual kwäaǥ Pc404, 1. k͔wä́, 2. k͔öä Wb216, ablative k͔wä́ǥan E457

Kar. k͔ä̂, *k͔wä́ Wb216

k͔üəko

NP k͔yekku Wa379

k͔üəľ adjective

Jel. k͔öel-pu 353, Wb216

B käl-pu Wb216

Taz k͔öälj-pú Wb216

Kar. käl-pu Wb216



kāp tinder

Tym kăp fnöske 157

N kā́p fnöske Wa367, káp Pc104, 100, kap Pc169, Pp116, Pp173, 13, kāp (-aa-) Wa374, Wa384, [MO?] káb Wb197, kaap 149

MO kaab Wa367, [MO?] kaab Wa374

Č kaap Wa367

OO keap Wa367

K kaap Wa367, kappэ Wb197, kaab трут 245, 256, [confused with ke̮pə ‘body’:] kàppa͑ (kab) Wa366, kaεppэ 149, Px1S kaabm Pp258

NP kaap Wa367, Wb197, káp (-aa-) Wa366, [NP?] kaap 147



k͔apə- to patch

Kar. k͔apam Wb218

k͔apä(jə)nčə-

Taz kapändšam [as desiderative to k͔apejam] 416, k͔apéndšam jag lappar Wb218

k͔apäjə-

Taz k͔apejam lappa 416, Wb218

k͔apäćə-

Taz 1. k͔appétjam, 2. kappétjengam Wb218

Kar. kapetjengam Wb218

k͔apəń patch

N k͔ăbí заплатка, lapp Wa381, k͔abì Wb218, k͔abi 32, 60, kapi: dual kapiag Pc167, 91

MO k͔ăpí Wa381, kapí Wb218

Č k͔abi Wa381

OO *k͔abi Wa381

K k͔appi Wa381, kappì Wb218, kappi 227

NP kăpái Wa381, kapái Wb218

B k͔ăpénj: Px1S -penjma Wb218

Taz *k͔ăpénj Wb218

Kar. *k͔ăpénj Wb218



kāpə adverbial if only, Russian кабы

B kaabe кабы SQNK

Taz kape: kabe tyylä кабы пришел or kabe tyyndša E440, kapi SQNK, †kapы GSL740



k͔apəćä / k͔apəjä / k͔apä adverbial later

N k͔ăpče после Wa376, k͔apče 11, 13, k͔apčè Wb213, kapče 80, kapčé после, поздо 84

MO k͔aptje Wa376, Wb213, k͔aptjé 80, kaptje 84

Č k͔aptjéä после 329, k͔aptje после, efter, sent 335, k͔aptjeä Wa376, Wb213

OO k͔ăpe or k͔aptje 335, k͔aaptje Wa376, *k͔aptje Wb213, *k͔aptjéä 329

K k͔ăppe Wa376, k͔appe Wb213, 84, k͔appé 80, appe [sic, see k͔apä lāk͔ə] G45

NP k͔appi 329, 335, Wa376, Wb213

B k͔abedjeä после 387, k͔abečéä Wb213, kabedjeä 388, kabetjeä SQNK

Taz kapetjeä после 439, kabetjä E459, *k͔abečéä Wb213, †kapetje efteråt GSL730

Kar. kabetje Wb213

see also k͔apəćä / k͔apəjä / k͔apä lāk͔ə ‘somewhat later’



k͔apərə- to become fat

N k͔ắbrak жирный стал: kaberláge Wa366, k͔abràk Wb210, kabrak жирный стал (теперь) 181, 221, kabrak: optative kaberlak (future -ge) жирный буду 7, 149

Nm k͔ăbarak Wa366

MO k͔abrang Wa366

Č kaaberang (rarely used) Wa366, k͔aberang Wb210

kaberang 149

K k͔apparang Wa366, k͕apparàng Wb210, kapparang 149

NP k͔apparang Wa366, Wb210, Wa426

B k͔aperang or kaperengang Wb210

Taz *k͔aperang or kaperengang Wb210

Kar. *k͔aperang or kaperengang Wb210

past participle

N kabrabal fet / fat Wa366, Wb210, 7

Nm k͔á̆brabal Wa366

B k͔aperepel Wb210

Taz k͔aperebel (-b-) Wb210

Kar. *k͔aperebel (-b-) Wb210

k͔apərəmpi- to be fat

N k͔á̆brambak or ká̆barambak jag är fet Wa366, 3S kabramba Wa366, 7, k͔abrambàk (я жирен) обжирелся / (I am fat) I have got fat Wb210, kabrambak жирный стал (förut) (= kabrak)7, 181, 221

MO [k͔abramba]-ng Wa366

Č k͔aabermbang Wa366, k͔ábermbang Wb210

K kapparmbang Wa366, Wb210

B 3S k͔aperemba Wb210

Taz 3S *k͔aperemba Wb210

Kar. 3S *k͔aperemba Wb210

aorist participle

MO kabrambedi (-e) Wa366, kabrambedi Wb210

K kapparmbede fet Wa366, kapparmbedi Wb210

k͔apəränčə-

Taz [k͔ape]-rändšang Wb210

k͔apərälćə-

Taz kaperéltjang id.

k͔apərälćänčə-

Taz kaperéltjändšang Wb210

k͔apäptə- to become fat

Taz kapääptang bliva fet Pv421, k͔apeä́ptang Wb210

k͔apäptänčə-

Taz k͔apeptändšang Wb210

k͔āpal- to carve

OO k͔aabannam [as correspondence to Č taldam to make a mark] Wa413, примечал, göra märke (t.ex. i träd) (veistän) / to make a mark in e.g. a tree, to carve Wb226

B k͔aabalnam veistän Wb226

Taz k͔ápalnam veistän E469, kapalnang 416, k͔aapálnam Wb226

k͔āpalpi-

OO k͔aabalbam Wa413, Wb226

Taz k͔aapálbam Wb226

k͔āpalčə-

Taz k͔aapáldšam Wb226

k͔āpalčänčə-

Taz kapaldšä́ndšang 416

k͔āpalälćə-

Taz [k͔aapa]-léltjam Wb226

k͔āpət-?

B k͔aabannam Wb226



k͔āptə attribute low, short

B k͔aaptэ kort / short Wb219, k͔aapt [as correspondence to N lămdék low] Wb230, k͔aapte‿tjeele-ireäd [month of short days] Wb333

Jel. kaapt(a) kort, låg 354

Taz *k͔aapt Wb230

Kar. *k͔aaptэ Wb219

k͔āptəka

B k͔aapteka Wb219, Wb230

Taz *k͔aapteka Wb230

Kar. *k͔aapteka Wb219



k͔aptə- to extinguish

N k͔ăptap погасил: -ahap: -alebe: kapted!: -agu Wa378, k͔aptap: k͔aptahap: k͔aptalébe: k͔apted(a)!, k͔aptagu 24, k͔aptáp Wb216

MO k͔aptau Wa378, Wb216

Č k͔aptam Wa378, Wb216

OO *k͔aptam Wa378, Wb216

K k͔ăptau Wa378, k͔aptau Wb216, kaptau: latentive kaptendau 262

NP *k͔aptam Wa378, Wb216

Jel. k͔aaptam 353, *k͔aptam (-â-) Wb216

B k͔aptam (-â-) Wb216

Taz *k͔aptam (-â-) Wb216

Kar. *k͔aptam (-â-) Wb216

k͔aptänčə-

Č kaptendam погасну Wa378

B k͔aptändšam Wb216

k͔aptäćə- tr.

Taz kaptetjam 412, kaptétjam Wb216

Kar. kaptetjengam Wb216

k͔apti- itr. to go out

N 3S kapteak погас: future3S k͔aptalá 24, k͔aptek: kaptalá погаснет Wa378

K 3S k͔apteng погасло Wa378

k͔aptimpi-

K kaptamba погасло Wa378

k͔aptäćə- itr.

N kaptedšak погас, 3S kaptedšan Wa378, k͔aptédšak Wb216

B 3S kaptétjä [погасло] Wb216

k͔aptäćəmpi-

Taz 3S kaptétjemba погасло Wb216

k͔aptäjəmpi-

B 3S kaptéjemba Wb216

k͔apsar anabranch, протока

K kapsár проток Wa371, Wb202

NP *kapsár Wa371, Wb202



k͔apśəń drum stick

B k͔apšinj trumsticka Wb272

Taz k͔apšinj Wb272



k͔opə skin

Tym kopa hud, ate gooba [reindeer hide] 157

N k͔ŏb(a) hud, кожа Wa380, k͔ob Pc96, Wb218, k͔óba, k͔ob 27, Px1S kobom 109, pot-koba bark Wa399, poot k͔ooba Wb261, puot-koba 13

Ob koob, kob T429

MO k͔oob Wa380, Wb218, Px1S k͔obóu Pp255

Č koba Pc291, k͔ooba Wa380, 151, kooba Wb218, seinä gop [my eyelids] Wa360, Px1S kobou Pp307

OO koob 285, koobэ Wa380, Wb218

K k͔oppa͑: kobon Wa380, Wb218, koppa: genitive kooben Pc235, koppa͑ 245, kopp(a): Px1S koppou Pp255, saina-gop ögonlock (-hud) [my eyelids] Wa360, saina-koppa Wa382, K? sain-gob Wb276

NP k͔oppэ Wa380, Wb218, koppэ: kopan Pc290, Pp305

Jel. k͔uup 353, kuup Wb218

B k͔óp(э) Wb218, Px1S kopom Pp375

Taz kop 403, *k͔óp(э) Wb218, prosecutive kobómet 403, Px1S kopom Pp410

Kar. Px1S kupom Pp401, *k͔óp(э) Wb218

k͔opəľ adjective

Taz collective kopeljmî 403

kōptə (sleeping, sitting) place

Ob kuopt plats, eg. ställe att sitta (ställe der någon suttit) / place, prop. place to sit, where someone has sat Wa375, k͔uopt 155, [left column for N] kuopt plats, ställe att sitta eller ligga / place to sit or lie Wb205

MO kopt постеля, bädd? / bed Wa375, Wb205

Č kopte (“from kooba”) Wa375

OO kuopt постеля / bed Wa375, *kuoptэ Wb205

K kuopta͑ Wa375, 155, *kuoptэ Wb205

NP kuoptэ ställe, plats / place Wa375, Wb205, ? Px2P kuoptэlэt [without translation, being kōptə or k͔ōptə], genitive 2P koptandэt 305

B kuupt: Px1S kuuptom Wb205

Taz *kuupt Wb205

Kar. *kuupt Wb205



k͔ōptə castrated animal

N k͔ōpte-hîr кладеный бык / castrated bull Wa378, k͔opte-hîr oxe, snöpt häst, tjur etc. / ox, castrated horse, bull etc. Wb216

K k͔oopte-sir Wa378, k͔oopte-sîr Wb216

NP k͔uoptэ oxe, snöpt häst / ox, castrated horse Pc290, Wa378, Wb216, ? Px2P kuoptэlэt [without translation, being k͔ōptə or kōptə], genitive 2P koptandэt 305

Jel. *k͔ooptэ Wb216

B k͔ooptэ oxe 353, k͔uuptэ Wb216

Taz *k͔ooptэ Wb216

Kar. *k͔uuptэ Wb216

k͔ōptəŋ- to castrate

N k͔óptengnap Wb216, k͔ōptehap [read: -hh-] клал, kastrera: k͔opteglebe: k͔optengd!, -engu Wa378, kôptehap: kopteglébe: koptengd!: koptengu 24, preterite koptehap 184

Nm? kooptengnak Wa378

MO k͔ooptengnau Wa378, *k͔óptengnau Wb216

Č k͔uoptengnam: -ngsam Wa378, Wb216

OO *k͔uoptengnam Wa378, Wb216

K k͔ooptengnau Wa378, k͔óptengnau Wb216

NP k͔uoptángnam Wa378, [falsely labeled Č] k͔uoptangnam Wb216

B k͔uuptengnam Wb216

Taz k͔óptengnam: latentive k͔ooptengdam E483, kooptengnam: -k͔sam: -gläpse: -ngd! Wb216, preterite k͔ooptek͔sang E456

Kar. *k͔uuptengnam Wb216

aorist participle

Taz kooptengdel-g[um] E483

k͔ōptəŋäśpi-

N kôptaεješpap кладу, kastrera 24, kopteješpap Wa378, 184

k͔ōptəŋpi-

N (k͔ōpte-hîr =) 3S k͔optengba кладеный бык Wa378, k͔ôptengba 24, k͔ooptembap Wb216

Č k͔uoptengbam Wa378

OO *k͔uoptengbam Wa378

K k͔ooptengbau Wa378

NP k͔uoptángbam Wa378

Taz k͔ooptengbam Wb216

aorist participle

OO *kooptengbedi sir Wa360

K kooptengbedi sir oxe (k͔ooptengbedi, but -bede sir) Wa360, k͔ooptengbede (-i) sir Wa378, k͔ooptembedi Wb216

k͔ōptəŋčänčə-

Taz k͔ooptengnändšam Wb216

k͔ōptəŋälćə-

Taz k͔ooptengéltjam Wb216

k͔ōptə- verb?? [doubtful]

Nm? k͔ṓptap (or kooptengnak) Wa378, k͔óptap? клал, kastrera Wb216

koptər threshold

N kŏ́ptar tröskel Wa372, koptar 47, koptár Wb203



k͔ūpətä bladder

N kúbede fiskblåsa? / fish bladder? Wa373



k͔ūptə- to land

NP k͔uptang пристал Wa377, Wb215



ke̮pə body

Ob kab [see below] T448, [left column for N:] ? kab труп, huvudlös kropp? / corpse, headless body (fnöske? / tinder? [confused with kāp]) Wa366, kab труп (utan huvud) 156

K ka͑ppa 156

ke̮pəľ adjective

Ob mat cemnjan kabal man goldšegel eppa (changed to only kab) min broder труп ligger / my brother’s body lies, (explanation:) kabalman kaldšege huvudlös kropp / headless body T448

ke̮ptä (black) currant

N kăpté смородина Wa370, kaptè Wb200

MO käpte Wa370, käptè Wb200

K kăptte смородина Wa370, kápttэ Wb200

NP kaεpti (a = ä) смородина 285, 149, Wa370, Wb200, kapti 285

B kêpte Wb200

Taz kêptä̀ Wb200, Wb328

Kar. kêptä̀ смородина Wb328



ki̮pa attribute small

N kếba, kebà liten, ung Wa367, kĕbá Wb198, keba Wa394, Wb249, 9, 26, 57, 141, 200, keba kanak hundvalp / puppy 52, kebajek [is small] 57, 65, kebajeak [I am little] 141, 200

Ob keba T435–

MO kiba, keba Wa367

Č keba Wa367, keba‿lágai маловатый 296

OO *keba Wa367

K kiba, kepa (= njúunjo) Wa367, kibajeng [is small] Wa367

Jel. kipa 351, *kipà Wb198

B kipà Wb198

Taz *kipà Wb198, kipa E451–

TazTexts kip‿aša nästan / nearly 465

Kar. *kipà Wb198

ki̮paŋ adverb

MO kebag‿láǥ‿eng [is smaller] 65

K kebang asʃa чуть не / nearly 85, kebag assa 156

B kîpang aš чуть не 389

Taz kip‿aš чуть не 439

ki̮pī̮lćəka

N kếbildšega () маленьнкий Wa367, kebíldšega Wb198, kebildšega 47, 65

Ob kebildšegä T452–

MO kebildšeka Wa367

ki̮pī̮lćəkaŋ adverb

Ob kebeldšegak T451

“kibilinga”

N kibilinga pagî [small knife] Wa367

ki̮pəľa

B kipileä liten 361, Wb198

Taz 1. *kipileä, 2. kipeljä Wb198, kipelja E457–, kîpela-porg en parka med håret inåt, bäres både sommar och vinter / a parka with the hair inwards, used both summer and winter Ethn.:95

Kar. *kipileä Wb198



k͔ǟptu attribute cheap

N k͔ê̄ptek (-äê-, -î-, -êế-) дешевый [‘is cheap’ or adverb] Wa382, k͔êptek дешево, дешевый 41, ?k͔éeptek billig [with question mark] Wb220, kêpt Wa391, Wa418, k͔ếptek Wb240, k͔ếêptek Wb316, kepteak [I am cheap? light?] 141

MO k͔eepte (towar) [cheap ware] Wa382, kêêpteng [‘is cheap’ or adverb] Wa382, [MO?] k͔ếpteng or k͔ä́pteng G15

Č (deleted: tjuoptä (or k͔äe-) Wa382)

B k͔äeptэ billig (käept mir [low price]) Wb220

Taz *k͔äeptэ Wb220

k͔ǟptuŋ adverb

N kêptek [without translation] 141

k͔ǟptuka

N kê̄́ptega (-ä) t[awar] [cheap wares] Wa382, k͔eptega ‹t›— дешевый 41, keptegä 141

Nm k͔ê̄́ptegä Wa382



k͔am fabric

N k͔ăp полог / mosquito net Wa384, k͔ăp = märgal-k͔ap segel / sail Wa384, ˜märgal-kap segel Wb224, полог, парус Wb224, k͔ap segel 202, k͔am [see below] Wb211

MO k͔am Wa384, Wb224

Č *k͔am Wa384

OO *k͔am Wa384, Wb224

K k͔am полог Wa384, Wb224, kam: kaun 245

NP kamэ Wa384, kamê Wb224

B k͔am холст Wb224, k͔am [as correspondence to N k͔aupì холст] Wb215

Taz *k͔am Wb215, Wb224

Kar. *k͔am Wb215, Wb224

k͔amə(ľ)-pork͔ə garment of cloth

N k͔apórǥ skjorta / shirt Wa370, k͔aporǥ (from k͔am) Wb211, kaporg(a) 31, 82

Nm k͔auporg

MO k͔aporǥ Wa370

Č k͔aporǥo Wa370, kaporǥo Wb211

OO *k͔aporǥo Wa370, *kaporǥo Wb211

K k͔aiporǥa͑ Wa370, k͔aiporǥa Wb211, genitive kai porgan 82

Jel. kamil porǥ skjorta 353, *k͔amil-porg Wb211

B k͔amil-porg Wb211

Taz kamelj-porg Wb211

Kar. *k͔amil-porg Wb211

k͔amən pī cloth(-piece)

Tym kautpi платье 158

N k͔áupi холст Wa377, 23, kaupi Pc167, 56, 91

MO k͔aunpi Wa377, *kaunpì Wb215

Č k͔aunbi Wa377, *kaunbì Wb215, kaunbi холст Pc288

OO *k͔aunbi Wa377, kaunbì Wb215

K k͔aunpi холст Pc233, k͔aun-pi холст Wa377, 227, kaunpì Wb215

NP k͔awan pi Wa377, kawan pi Wb215

Taz kamppi холст: ablative kamppiaǥem?!› 404, k͔amp-pi платок Wb215

Kar. *k͔amp-pi Wb215

k͔aməľ mi̮

NP kawaema [as correspondence to K k͔aiporǥa͑ ] Wa370, kawaima (with question mark) Wb211

*k͔ām(ə) short

k͔āməŋ adverb

N k͔áwèk коротко Wb219

k͔āmək attribute short

N k͔avek kort 28, k͔áwek Wa381, (k͔áwek replaced by k͔áuka Wb219)

kawek 149

NP k͔aawak Wa381, káwak Wb219

k͔āməkka short

N k͔áuka (k͔aukà) kort Wb219, kauka 149, k͔auka (-ga) page (yn) kort kniv / short knife (strap), k͔aukajek коротко [is short] Wa381, 28

MO k͔aukka Wa381

Č kauka Wa381, Wb219

OO *kauka Wa381, Wb219

K k͔aukka Wa381, kaukka Wb219, k͔aukkajeng [is short] Wa381

k͔āməkkaŋ adverb

Č kaukang jeng [is short] Wa381, *kaukang Wb219

OO kaukang Wb219

k͔āməćä attribute short

Jel. k͔aametje 353, Wb219

B k͔aametje Wb219

Taz 1. k͔aametje, 2. -tjä Wb219

Kar. *k͔aametje Wb219

k͔āməćəka

N kaudšegä page kort kniv / short knife Wa381

k͔āməčə- verb?

N kaudšak я короток / I am short Wa381, Wb219, 3S kaudšek коротко Wa381

k͔āməmčə- to shorten

NP k͔aawámdšam förkorta, förminska Wa425

k͔āmə fathom

Taz k͔aamэ omsluten famn E443, Wb227, genitive k͔aamet tjaril pu [a tree one fathom thick] E443

k͔āmal- to embrace

Taz k͔aamalnam omsluta med famnen, complector Wb227

k͔āmalpi-

Taz k͔aamalbam Wb227

k͔aməttä adverbial headlong, on one’s face

N k͔auté вничь, framstupa, k͔auté alčemba в низ упал 82

MO k͔auté 82

Č k͔autté вничь: k͔autté pöngelang вничь упал / I fell headlong 330

OO k͔autté 330

K k͔autté 82

B k͔amettэ в ничь 387

Taz k͔amatt’a вничь: kamatt alčang [I fell on my back] 437

~ k͔amttä

NP instructive or short locative k͔amtín 330

k͔āmpəj- to appear

Ob kāmbanjak родился T435, k͔aambaenjak родился 154



k͔āmiľa ~ k͔āmmiľa tench, Tinca

N k͔áamia лень (fisk, utan skinn) Wa385, k͔aamià Wb224, kaamia 227

kaamia and kaawia лень 149, k͔aawia Wb224

MO k͔aawia Wa385

Č k͔aujá Wa385

OO? kaawia Wa385

K kaawiä линь 227, k͔aawia Wa385

NP kaawia Wa385



k͔amməläľ adjective

OO k͔amléi slö (kniv, yxa) / blunt (knife, axe) Wa384, k͔amlei Wb224



k͔āmpa melting time in spring

Tym k͔amba vår / spring 158

N k͔amba vår Wa384, kámba весна, instructive kámbat om våren 37

k͔ambà or k͔aambà Wb223

MO k͔aamba Wa384

Č *k͔aamba Wa384

OO *k͔aamba Wa384

K k͔aamba Wa384

Jel. kaamba весна 354

B k͔aamba (den tid då skara finnes och man på skidor fångar vildren); skara / the time when there is snow crust and on skies are caught wild reindeer; snow crust Wb223

Taz *k͔aamba Wb223

Kar. *k͔aamba Wb223



k͔amčə- to pour

N k͔ămdšáp вылил, рассыпал: -ahap: -elebe Wa368, k͔ămdšap: -ahap, -elebe: -agu: -dšed! Wa377, k͔amdšap Wb211, infinitive k͔amdšagú 16, kamdšap: kamdšahap: kamdšelébe 24, 224

Nm kamsap Wa368, latentive kamnansap 224

Ob 3S kamdšed T458

MO k͔amčau Wa368, kamčau gjuta (*-dš-, *-ds-) 281

Č k͔amdam Wa368, Wa377, Wb211

OO k͔amdam Wa368, Wb211

K k͔amdsau вылил Wa368, Wa377, Wb211

NP kamdšam вылил 344, k͔amdšam Wa368, Wb211

Jel. k͔amdšap вылью 353

B k͔âmdšam Wb211

Taz k͔amdam 428, k͔amdšam E483, *k͔âmdšam or k͔amdam Wb211, latentive kamnendam (-ndš-?) E483, nomen actionis genitive 1S kamdeptä́ne E465

aorist participle

Taz k͔amdedel-g[um] 430, k͔amnendšel E483

k͔amčäśpi-

N k͔amdšéšpap вылью, рассыпаю Wa377, 16

k͔amčänčə-

N kamdšendšap ́[sic, lacking queue reduction] вылить хочу 198

Č kamnéndam хочу Wa368

NP kamdšíndšam вылю 344

k͔amčəmpi-

OO k͔amnembam вылил Wa368

k͔amčäjə-

B kamdšéjam Wb211

k͔amčäćə-

Taz kamdétjam [replaced with kamttétjam] 428, kamdétjengam 428, 1. [kamdšé]-tjam Wb211

k͔amčəkkunčə-

NP kamdšakkundšam выливаю 344

k͔amčəkkolćəmpi-

Taz kamdekoldšembam выливаю E471, kamdekoltjembam Wb211

k͔amttäćə- (< *k͔amčəptäćə-)

Taz kamttetjengam 416, kamttétjam 428, 2. kamttétjam, 3. *k͔amttétjengam Wb211, conditional kamttétjemäng вылью / if I pour out E460, nomen actionis genitive 1S kamttétjeptä́ne E465

Kar. k͔amttétjengam: -ttétjesam Wb211

k͔amttäćəmpi-

Taz [kamtté]-tjembam Wb211

k͔amttäćänčə-

Taz kamttétjändšam 416, Wb211



k͔ōm attribute hard

MO k͔oom Wa407

kóm(i) Wa423

K k͔oom крепкий, твердый (kött, trä) / tough, hard (meat, wood) (koom po [hard wood]) Wa407, seg, hård Wb226

NP *k͔oom Wa407, Wb226, (koomэ?›) Wa407

B k͔uum(a) (kuup pu [hard wood]) Wb226

Taz k͔oom’a Wb226

k͔ōməŋ adverb

MO k͔oomang Wa407

k͔ōmpə wave

N k͔ô̆mb(a) våg Wa378, k͔omb (-ô-) Wb215, komb Wa392, Wb242, k͔ômb 5, 24, kômb (-uo-) 149

MO k͔oomb Wa378

Č k͔uomba Wa378, kuomba () Wb215

OO k͔uombэ Wa378, *kuomba () Wb215

K k͔oomba våg (jämn våg) / smooth wave Wa378, k͔ómbэ (-a) Wb215

Jel. k͔uumb 353, *kuumb Wb215

B kuumb Wb215

Taz kóomb Wb215

Kar. *kuumb Wb215



k͔ōmtä money, *silver

Tym ča‿gomde silver 158

N k͔omdé деньги Wa372, k͔omde one kopek in all money Wb211, tót komde one ruble Wa372, 47, k͔omdet-pälek денешка, šede k͔omde грош Wa372

Ob accusative komdep T431

MO komde Wa384, *k͔omdé Wa372

Č k͔omdéä Wa372, k͔omdeä Wb211, genitive komnen 330

OO k͔omde Wa372, genitive komnen 330

K k͔omde Wa372, accusative komdem 262

NP k͔oomdi Wa372, k͔omdi Wb211

Jel. k͔oomde 353, *k͔úumde Wb211

B k͔oomde one kopek 390, k͔úumde Wb211

Taz k͔omde E443, k͔ómdä (k͔óomdä) Wb211, accusative k͔oomdem E446–

Kar. kumde Wb211

see also tulaľ k͔ōmtä ‘copper’, kočan k͔ōmtä ‘100 rubles’



k͔um person

Tym kup 157

N k͔ŏp: genitive k͔uun Pc104, kup Pc159, Pc162, k͔op Pc166, kop Pc169, Pp115, Pp173, k͔up människa Wa384, k͔oup 60, k͔up, k͔op Wb223, -gup, -gum Wa347, -gop Wa407, dual k͔opk͔a 104

Nm kop Wa384

Ob kup, kum, -gop Pc429–, collective kuulá

MO kŏm Wa384, *k͔um Wb223, -gum Wa347, Wa350, Wa407, Wb286, elative kuunnan [from the man] 65

Č k͔um Wa384, *k͔um Wb223, -gum Wa347, Wa350, Wa378, Wa383, -ǥum Wb281, kom: genitive kuun Pc295

OO kum Wa337, *k͔um Wb223, -gum Wa383, Wa383, -gom Wa347

K k͔um Wa384, Wb223, kŭm: genitive kuun Pc245, -gom Wa407, Wb286

NP k͔umэ 286, Wa384, k͔ume Wb223, kumэ: genitive kuán Pc295

Jel. kup 354, *k͔up Wb223

B kup (-pm): kŭmen Pc369, k͔up (-m) Wb223, Px1S kummэ Pp377, kumme SQNK

Taz k͔um man E445, *k͔up Wb223, E441–, kum: kumen: dual kumóǥ Pc391, Pc406

TazTK kum: plural kumet 391

TazTexts kup, kum 463–, dual kumóǥ 463

Kar. kup: genitive kumen: dual kumóǥ Pc398, kum Pc396, *k͔up Wb223, Px1S kumm Pp401

see also neľ k͔um ‘woman’, śȫśə-k͔um / śǖśśə-k͔um ‘human’

k͔uməľ adjective

N kul-lî human bone 160

Ob kul T429

MO kuul-čaads [humankind] Wa414

B -gumel SQNK

k͔upsəməľ possessive adjective

Taz nälgupsemel-g[um] (nälj-) gift / married Wb254

ke̮m blood

N kăp blod Pc104, Wa374, kap Wb197, 160, Pp115, kap: caritive kamkalk 5, Pc169, kap: kamkalek 24

MO käm (-aε-) Wa374

Č käm: genitive käun Pc295, Wa374, Wb197

OO keäm Wa374, *käm Wb197

K kăm (-a͑-, -e-): genitive keun Pc245, kaεm Wa374, kam Wb197

NP kaε 285, Wa374, kaεm 149, kamэ Wb197, kämэ: genitive kîwan 295

Jel. kêm 351

B kêm: kêmen: dative kêmd Pc369, Wb197, comitative 3S? k͔emse, kemse, k͔êmse SQNK

Taz kêm: genitive kêmen 406, Wb197, E450

Kar. *kêm Wb197



k͔ǖmə marrow, brain (cfr. k͔ǖŋ)

N k͔öu мозг, märg / marrow, olt-köu hjärna / brain Wa380, Wb218, 26, 46, köu мозг 6, märg 94, Px1S köwep 174

MO k͔yu Wa380, kyu Wb218

OO kyu 284

K kýu: dative kyywend 234, k͔yyua͑: Px1S k͔yyweu Wa380, oln kyyua͑ [brain] Wa380, kýu Wb218

Jel. ?k͔yym мозг [with question mark] 353

B kyymэ hjärna 365, k͔yym(â), let-kym benmärg / bone marrow Wb218

Taz *k͔yym(â) Wb218

Kar. *k͔yym(â) Wb218



k͔āt front, forehead

N k͔át Wb210, kát: genitive kadan Pc101, 16, kā́t 159, kat (-n) Pc170, Px1S kanm 114, [Ob] k͔ā́t, k͔aat лоб Wa367, [Ob] local 1S k͔aatk͔aek, local 3S kaatk͔and nära, framför ansiktet / near, before the face Wa367

k͔aat Wa424

Ob k͔āt panna / forehead Wa359, kaat panna 155, local 1S kaatkaek перед меня, eg. лоб / before me (prop. forehead) T441–, local 3S kaatk͔anda T441

MO local 1S kaatk͔aeng T441

K k͔aat лоб, panna 246, Wa367, 227, local 1S kaatkaneng, local 3S kaatkand 155

NP *k͔aat Wa367, Wa410, locative k͔aatk͔an [in front, = Č iettágan] 330

Jel. (k͔aat: Px3S -ttэ panna replaced with wuend) 353

B k͔âât panna 361, k͔ất Wb210

Taz kaat or kaatn [without translation] 406, *k͔ất Wb210

Kar. k͔át Wb210, k͔aat: genitive k͔aaden 394, 397

čānčə k͔āt forehead

Nm? cāndša-ǥaat лоб Wa367

Č taandša-ǥăt лоб (tāndše broad) Wa367, taandša-ǥat 296

OO teandša-ǥat лоб Wa367

K cáandsa‿găt panna, лоб 227, cáandsa-ǥat (-aa-) k͔aat Wa367

NP čaandša-gaat Wa367



k͔atə nail

Tym kad nagel 158

N k͔ăd(a) nagel Wa378, 24, k͔ad Wb216, kăd Pc97, kad Pc168, Px1S kadop (-m) 109, kadop 174

MO k͔at Wa378, kat Wb216, genitive kadan Pc236

Č k͔aače () Wa378, káčэ Wb216, kaače, ká‹č?›ä 235

OO k͔aače Wa378, *káčэ Wb216

K k͔ătta͑ (-e) Wa378, ka͑tta: genitive kadên Pc236, *kattэ Wb216, k͔atte: Px1S k͔attou 227, katta: kattou Pp256

NP k͔attэ Pc290, Wa378, Wb216, Px2P kattэlэt 305

Jel. k͔aat 353, *k͔at (-â-) Wb216

B k͔at (-â-) Wb216

Taz k͔atэ: Px1S -tom: Px3S -tэ Wb216

Kar. *k͔at (-â-) Wb216

k͔atət- to scratch

B k͔atennam (-ng) царапаю, klösa / I scratch it Wb194, k͔atennam skrapa med handen Wb198

Taz katennam E469, *k͔atennam (-ng) Wb194, *k͔atennam Wb198

Kar. *k͔atennam (-ng) Wb194, *k͔atennam Wb198

k͔atəttə- itr.

MO? k͔attang jag kliar / I scratch Wa363

K? k͔attang klia Wa385

NP k͔attang jag kliar Wb225

k͔atəttänčə-

Taz k͔atettändang Wb198

k͔atettändšang Wb194

k͔atol- to scratch

N kadónnap чесал / I scratched it Wb198, preterite k͔á̆dossap, -hhap (-hap) чесал, kamma / to comb: -doldš!: -lgu Wa368, kadosap: kadoldš!: kadolgu 21, kadossap (-s-, -ls-?) вычесал: kadoldš! 183, 198, kadonnap: -ssap 224

Nm kadonnap чесал: kadosʃap id.: latentive kadolsap id. (-nd-) 207

MO katonnau Wa368, Wb198

Č [kačo-]-nnam Wa368, kačonnam Wb198

OO *kačonnam Wa368, Wb198

K kăttónnau чесал: -ttossau Wa368, kattónnau Wb198

NP kattúnnam: -ssam Wa368, kattunnam Wb198

Jel. *k͔attólnam Wb198, latentive? katoldšam чесал 351

B k͔atólnam (-tt-) Wb198, latentive k͔atoldšam (-tt-) id. Wb198, k͔atolnang (-m) (note k͔-) Wb194

Taz kattólnam E469, *k͔attólnam Wb198, *k͔atolnang (-m) Wb194

Kar. *k͔attólnam Wb198, *k͔atolnang (-m) Wb194

k͔atoläśpi-

N k͔adoléšpap чешу: latentive kadoléšpendak id. Wa368, kadolešpap: kadolešpendak 21, 222, kadolešpendak (раз-)чешу, kamma 220, kadoléspap Wb198, вычесу 183, latentive kadolešpaendak чешу 198

Nm kadoléšpap 207

k͔atolčə-

Taz kataldšam чесал 415, [kató]-ldšam чесал E469

k͔atolčänčə-

Nm kadolsensap 207

K kattoldšedšau [denasalisation] (хочу) Wa368

NP latentive kattuldšindšandam Wa368

Taz [kata]-ldšändšam 415, k͔atoldšä́ndšanWb194

k͔atolpi-

Nm kadolbap 207

K kattolbau (давно) Wa368

Taz [kató]-lbam E469, k͔atolbam Wb194, [k͔attól]-lbang Wb198

k͔atolälćə-

Nm kadoléldsap 207

Taz [k͔attól]-éltjam Wb198

k͔atəj-

OO k͔aačennjam jag kliar Wa363

k͔atot-?? [is probably k͔atol-, but *k͔atot- is the stem to the following derivations]

Č kačonnam чесал 317

k͔atottə-??

Č kačottam в[ ту] п[ору] чесал 317, kačottam Wa368

OO *kačottam Wa368

k͔atottänčə-??

Č kacottendam хочу чесать 317

k͔atə boots

Č kāčê (-aa-) [as correspondence to N pöu] Wa399, kaačэ Wb208

OO kaač черки, stövlar Wa399, Wb208, kaač̢ Wb262



k͔atə adverbial

Taz k͔atэ шибко / very E485, k͔aat’э Wb181



k͔āčə hair

N k͔aadš hår (hos människor) / hair (on humans) Wa385, [labeled MO] k͔aadš Wb224

Ob kaadš hår 156, locative kaadšógot волосы T457



k͔atu- to go where

Taz k͔atang försvinna, [*куда] девался, taga vägen [ɔ: where did I go] Wb227, optative k͔atelang E448

k͔atumpi-

Taz k͔atembang [*куда] девался [ɔ: where have I gone], 3S kutjéd k͔atemba куда девался / where has it gone Wb227, kučédэ k͔atemba E462

k͔ātaŋ hoar-frost

Č k͔aačang rimfrost Wa413, Wb226

OO *k͔aačang Wa413, Wb226

NP k͔āttang (-aa-) rimfrost Wa413, Wb226



k͔ātər a kind of cloth

Taz k͔aater fint kläde / fine cloth Wb198, Wb304

Kar. k͔aater 1 рубль, eg. сукно / one ruble, prop. cloth, k͔aater-mir [price of a piece of cloth] 396, 390, Wb198, k͔aater-mirt-päläng ½ ruble 390, k͔ööt k͔aater-mir ten rubles 390



k͔ātar direction

Ob kaadar сторона, local 3S kaadargand T449, kaadar (k͔-) сторона (latus, plaga) Wa375, [left column for N] káadà?›r Wb206

MO kaadar Wa375

K k͔aattar сторона Wa398, kāttar Wa375, Wb206, kaatar Wa337, tangi‿gaattar (kāttar) (нижная сторона / downstream direction) 155, kaattar 156

B (k͔aatar) (= päläng) Wb206



k͔āčči- to sneeze

Taz k͔aačang jag nyser, hostar Wb227

k͔āččimpi-

Taz k͔aačembang id. (hostar) Wb227

k͔ačk͔o / k͔ačk͔u smoke

N k͔ăčk͔a дым Wa381, k͔ačk͔a Wb220, 30, 54

k͔ačk͔a Wa405, k͔ačk͔o Wb281

Nm k͔ăčk͔o Wa381

MO kăčko Wa381, k͔ačko Wb220

Č k͔ack͔o [sic, -c-] Wa381, Wb220

OO *k͔ack͔o Wa381, Wb220

K k͔ack͔o Wa381, Wb220



k͔uət- to kill

N [k͔oa]-nn-[-ap], preterite k͔oassap, k͔oasʃap выбил, губил, добил: -ssahap [sic!]: koallebe: koat!: koatku, latentive [k͔oa]-tt-[-ap] Wa376, k͔uannap бил, убил, slå, slå ihjäl Wb213, koannap бил: koassap 218, 224, preterite k͔oassap выбил, slå: k͔oallébe: k͔oat!: k͔oatku 13, 24, k͔wessap ловил 58, koassap ловил 184

Ob 3S k͔oanned Pv430–, preterite 1S kuassap, future1S kualleps, latentive1S kuattap убил

MO k͔uannau Wa376, Wb213

Č k͔uannam добыл: imperative k͔uattэ 325, koannam бил 317, k͔uannam Wa376, Wb213

OO kuannam Wa376, *k͔uannam Wb213

K k͔uannau убил, выбил Wa376, Wb213

NP k͔uetnam: -ssam Wa376, Wb213, kuetnam: -ssam 285

B k͔úennam Wb213

Taz k͔uennam убил 416, kuennam E478, E483, *k͔úennam Wb213, preterite kuessang E456–, latentive kuettam бил E478

Kar. k͔ĕnnam Wb213, Kar.2 kuennang Wb213

aorist participle

Taz kuettel-g[um] mördare / murderer E483

k͔uətäśpi-

N k͔oadéšpap бью Wa376, koadešpap 13, 182, 196, k͔uadéšpap Wb213, koadešpap убью 222

Ob 2S k͔oadešpal T441–

k͔uətčə-

N koatčap убить хочу 198

Ob koačap (kvačap) Pv434–, kuačak убю 153, 3S miisut kuaček нас убьет / he will kill us T432, kuačau Wa376

Č koattam бить хочу 317, k͔uattam Wa376

OO k͔uattam Wa376

K kuatcau убью Wa376

Taz kuettam or kuetčam убить стану E483, kuetčam E478, E441, 416, 418, Wb213

k͔uətčänčə-

Taz kuetčä́ndam (= kuetčam) E441

k͔uətpi-

N k͔oatpap Wa376, 13, k͔uatpap Wb213, koatpap добыл Pv176, Pv193, koatpap min fångst / my booty [sic]193, koatpap бил 218, 3S koatpa ловлено 176, k͔org(a) kuatpan björnen är fångad / the bear is caught 140

Ob 3S kuatpa, 3P koatpád T447–

MO [k͔ua]-tpau Wa376

k͔uatpau Wb213

Č kuatpam Wa376, Wb213

OO kuatpam Wa376

K kuatpau Wa376

NP k͔uetpam Wa376, Wb213

B k͔uеtpam Wb213

Taz *k͔uеtpam Wb213

k͔uətpänčə-

k͔uetpändšam Wb213

k͔uətäćə-

Taz kuetétjam Wb213

k͔uətkumpi-

N koatkumbap (не знавши) бил 197, koatkumbap 221

k͔uətəralčäśpi-

Ob kuadaraldšešpádat бивают T439

kuətə- to raise

Č kuedam göda 319, kuetam? кормил, воспитал, göda en liten Wa376

OO kuedam? Wa376

kuətəpsan nomen instrumenti

Č kuetsän воспитанник, gödkalv / foster child, fattened calf ́[sic] 319, Wa376

OO *kuetsän Wa376

Kar. ? keca (-ts-) syster / sister [might be ke̮ća, both suit poorly with the meaning] 394



kuət(ə) shoulder (cfr. k͔uək͔)

N kuet плечо [among t-stems] 101, 202, genitive kuet-par плечо (k͔uet-, k͔?) Wa371, k͔uet-par Wb211, kuet-par плечо 41

MO genitive koin-par Wa371

Taz genitive (eg. k͔uet-paar) Wb211



kuəčə step

Č k͔uedä steg Wa343, kuedä? Wb169

Jel. kueč шаг? 349

B kî́dš (kue-) Wb169

Taz kuedš steg E467, kuedš 1. steg (2. речка) Wb169

Kar. kîît steg 394, kî́ît (Kar.2 kueč) Wb169

kuət-? to step

MO preterite kuassang шагаю Wa343

Č k͔uennang шагаю (cfr. k͔uannang ушел): imperative k͔uenek [shows /k͔uən-/, but this might be taken from k͔uən- ‘to go’] 325, k͔uannang шагаю Wa343

kuəčk͔əl- to step

MO latentive kuaskaldšang шагал Wa343

Č k͔uatkannang шагал Wa343

Taz kuečk͔alnang шагнул E467, шагнул (шагал) Wb169, Pv421, latentive kuečk͔aldšang or kuetk͔aldšang Wb169

Kar. ketk͔alnang (Kar.2 kueč-) Wb169, ketkalnang 394

aorist participle

Taz kuečkaldšel-g[um] (-lnam) 430

kuəčk͔əlpi-

Taz kuečkalbam E467

kuəčk͔əlčänčə-

Taz kuečk͔aldšändšang Wb169

kuəčk͔əlälćə-

Taz kuečk͔aléltjang Wb169

kuəču dammed brook

N kuedš () (запертый) исток (utgår ur sjö) / closed source (originates from a lake) Wa371, Wb201, kuedš исток, flod från sjö 36, kuedš исток: dative kyedsond 159

Nm kuedš Wa371

MO kueč Wa371, Wb201

Č kuetö [as OO correspondence is given suoi (устье)] Wa371, kuetä Wb201

K kueds исток (запертый исток), en biflod, som rinner ur en sjö / closed source, a tributary that emanates from a lake: dative -dsond Wa371, Wb201

NP kuačû исток 285, kúaču (запертый) Wa371, kuaču Wb201

Jel. kueče исток 352

B kûedš исток 361, kûedš Wb201, kîdš (-ы-) ‹виска?? bucka?? bäcka?? unreadable›, речка Wb204, Yče-kîdš (kuedš) [tributary to Lower Baiha] Ethn.:128

Taz kuedš (1. steg) 2. речка Wb169, kuedš речка Wb201

Kar. kî̀t Wb201, Kar.2 kuedš Wb201

kuəčuľ

Taz Ethn. Kuečel-kî́ [tributary to Taz] Ethn.:75, Kuečel-kî Ethn.:83

B ytegeedšel-iräd (yčel-k͔uecel-iräd (-g-)) month when there is water in small streams Wb333

Taz ytäl-k., ytälj-ir. Wb333, ? kuečel-ir., kuetjel-ir. month when the fish is caught Wb333

Kar.2 ytel-kuečel-ir. Wb333, ? Kar. kîîčel-ir. Wb333



k͔uətu- to quarrel

N k͔uedap id. [дерусь, бранюсь] Wa383, kuedak бранился Wa383, k͔uedak побранился Wb222

Ob kuedak T429 vredgas, бранился 153

MO k͔uedang Wb222, Wb318

Č k͔uečang побранился Wa383, бранился Wa420, kuečang Wb222, Wb226

OO k͔uedang Wa383, Wb222, kuedang ругался, бранился Wb226, Wa420

K k͔uettang побранился, дрался Wa383, Wb222, ?kuedauang [sic, probably falsely formed by Castrén] бранил Wa420

NP k͔uetu(w)ang [побрани]-лся Wa383

k͔uətumpi-

N k͔uedembak дерусь, бранюсь Wa383, 59, k͔uedambak бранюсь Wb222

Ob 3S kuedamba är vredgad, сердится T458–

MO kuedembang дерусь Wa383, 3S kuedamba T458

Č k͔uečembang ругаюсь (-лся) Wa420

OO kuedëmbang [sic, dots above e] Wa383, k͔uedambang Wb226

K k͔uedembang (-a-, -ê-) (дерусь), бранюсь Wa383, k͔uedambang браню Wa420

NP kuetumbang ругаюсь Wa420



k͔uətətə- to begin

N k͔úededáp начал: -dahap: kuededalebe: kueded! Wa377, preterite k͔uededahap: kuededalébe: kuededed! 13, k͔uetáp начал Wa377, k͔uetap Wb214, ?kuetap or kuettáp, kúe‹č›edáp [without translation] 147

Nm kuettáp Wa377

Ob koattap, kuattap Pv441–

MO ?kuattau начал T434

k͔uətətäśpi-

N k͔uededéšpap начинаю Wa377, k͔uededešpap 13

k͔uətətalčə-

N k͔uetaldšap (-tt-) начал Wa377, Wb214

kuətikä attribute left

N kuedäge vänster, kuedäge pälek [left side] Wa371, 40

kuedagi Wb202

Č kuedägä (-dägä udö) [left hand] Wa371

OO *kuedägä Wa371

K kuedegei (utta) [left hand] Wa371, kuedägi Wb202

NP kueteki Wa371, Wb202

Jel. kuedäge 352, Wb202

B keedege Wb202

Taz kuetege Wb202

Kar. kếdege Wb202

kuətićä

MO kuededžé (ut) [left hand] Wa371, kuededže vänster 281

k͔uəččə town

N k͔oač stad, borg Wa382, Wb220, kuo 56, k͔oač(a): Px1S -dšop 40, Topkol-kuač town Tomsk Wa424

Nm kŏac Wa382, Nárîp-koac town Narym Wa396

Ob koač, kuač T436–, koač 154

MO kuač Wa382, Wb220, ? genitive kuatse-syndj [as correspondence to N čy̆ni двор, boskapsgård] Wa411

Č k͔uače Wa382, kuačэ Wb220, kuače: dative kuačöndö Pc292, Pp307, kuace 235, Tuuje-kuače town Tomsk Wa424, Wb325

OO *k͔uače Wa382, *kuačэ Wb220

K k͔oace, koattsae, koatca, koattsa Wa382, kuatcэ Wb220, kuatce 154, koattsa: genitive koacen Pc237

NP k͔ûečэ Wa382, kuečэ Wb220, kuečê 286, kueče stad 290, njandesi-k͔uečэ Jeniseisk Wa382

Jel. k͔ueč stad 353, *k͔ûeč Wb220

B kueč 367, 368, k͔ûeč Wb220

Taz kueč Wb220

Kar. kî́t Wb220

k͔uəččok͔əľ local adjective

Č kuačógai городский / of the town 296



k͔uəččə- to dry?

past participle

B k͔uečebel-iräd month when the fish is dried Wb333

k͔uəččəmpi-

B 3S k͔uečemba torkad / is dried Wb333

k͔ot cough, snivel

N k͔ŏt кашель, hosta / cough Wa380, k͔ot Wb218, k͔ot 27, kot 101, koat hosta 184, Px1S konm 114

Nm k͔oat Wa380

Č k͔oot hosta, snor / cough, snivel Wa380

OO *k͔oot Wa380

K k͔ŏt: Px1S konma͑ Wa380, k͔ot hosta 246

NP kŏt Wa380

Jel. k͔ut кашель 353, kuut spott 351, Wb186, kut Wb218,

B k͔ot hosta, snor, slem / cough, snivel, slime Wb186, k͔ót Wb218

Taz *k͔ót Wb218

Kar. *k͔ót Wb218

k͔ot- to cough

Tym ([form unclear] kuab кашель 158)

N k͔ŏnnak кашлю: kossak кашлял: kollage Wa380, k͔onnak: k͔ossak: k͔ollage: k͔odak! 27, koannak кашлю: koassak (for *koathak) (cfr. koassap ловил / I killed it): kolláge: kodak! 184, 224, preterite koasʃap 58

Nm k͔oannak Wa380

MO k͔onnang Wa380

k͔onnang Wb218

Č k͔ŏnnang Wa380

OO *k͔ŏnnang Wa380

K k͔onnang or k͔otnang Wa380

NP k͔otnang hosta 285, Wb218, kŏtnang: preterite kossang Wa380

B k͔onnang Wb218

Taz konnang кашлю E480, Wb227, *k͔onnang Wb218, konnam [sic, -m] E483

aorist participle

Taz kottel E483

k͔otčə-

N koatčak hosta 198

Taz kotčang (-tt-) Wb218

k͔otčəmpi-

Taz nomen actionis local 3S kočembepteäǥand (replaced with kotteäǥand) hostande E450

k͔otpi-

Taz kotpang каш[лял] E480, кашлял? Wb218

k͔otar-

Taz k͔otarnang jag hostar Wb218

Kar. *k͔otarnang Wb218

k͔otk͔əlälćə-

Taz k͔otk͔aléltjang кашлял Wb218

kotə hook

N kŏd(a) krok, крюк Wa373, kod 1. крюк (, 2. голубица) Wb203, kod 55

MO kot Wa373, Wb203

NP (kottэ Wb203 is probably голубика)

B kotэ: Px1S kotom Wb203

Taz Wb203 *kotэ

Kar. kut’э Wb203

kotəsəməľ possessive adjective

B kotasemil med krok försedd Wb203

Taz kotsemel Wb203

kota hook

K kŏttà krok: genitive -ttan: dative -and, ablative -agan Wa373

kotə bog berry, голубика

N kŏd голубица Wa373, kod (1. крюк,) 2. голубица Wb203, kod голубница? 54

K kŏtta голубица [genitive -ttan copied from kŏttà hook] Wa373

NP [under the entry for both ‘hook’ and ‘голубика’:] kóttэ Wa373, kottэ Wb203



koča sack

N kŏdšá мешок Wa366, kodša Pc89, kodšá Pc165, kodšà Wb197, kodšá: Px1S kodšam 173

Nm koadsá Wa366

MO koča Pc231, Wa366, Wb197, local 1S kočaǥeng 249

Č koča Wa366, Wb197, Pc287

OO *koča Wb197

K kottsa säck Pc231, Pp250, kŏttca Wa366, [falsely labeled OO] kotca Wb197

NP kotča Wa366, Wb197, Pp302, dative kočandэ Pc287

Jel. kuoča 351, Wb197

B koča: dative kočandšэ, kočandš Pc363, kŏča Wb197, local 1P kočaǥanet Pp373

Taz kota Pc403, accusative kočap E475

TazTK koča 392

Kar. kota or koča 395, Pc396, kotà Wb197, local 1S kotáǥak (-ng) Pp400

kočan k͔ōmtä 100 rubles

Nm kosat k[omde] 100 rubel Wa423

k͔očan k͔oomde 100 rubel Wb324

Č kočan-k͔omde 100 rubel Wa423

OO *kočan-k͔omde Wa423

NP kočan komdi Wa423

kočaka

OO kočagá liten säck (from koča) 284

kočaľ adjective

TazTK collective kočaljm 392

kotə space inbetween

MO sede-kod mellanrum 80

Č kuotö or sede-kuoto (Px1S man kuoteu from kotä) 328

OO sede-kootэ, tooben kootэ jalkojen väli / crotch, between the legs 328

K sitte-kotta͑ mellanrum (not kotte) 80

NP kottэ väli 328

kode, †kotte det som är emellan, mellanrum [meaning both kotə and kotä] GSL708

kotä id.

N dative kodend emellan (ad l.): šede kodend emellan, då fråga är om två / inbetween two 80, locative kodéagan (-t) emellan (in l.): šede kodeagan, mádadat kodeagan wat emellan husen väg / between the houses (plural) is a road 80, prosecutive kodeút 80

kodend, †kottend, †kotend emellan: †kodeagan, †koteagan, †kotteagan emellan, emellan ifrån: †kodeut, †koteun, †kotteut längs det som är emellan GSL708

Ob koden возле: nagur čemnja koden (-agan) eppak hos (mittemellan) mina tre bröder ligger jag / I lie among (between) my three brothers [?, rather: I was the middle one of three brothers] T447, čemnja koden by the brother 155

MO dative sede-kodet, locative sede-kodeaǥan, prosecutiev sede-kodeun 80

Č Px1S man kuoteu mellanrum, Finnish väli, dative sede-kuoténdä or kuoténd emellan (allat.): tooben kuotend pöngeleng föll mellan benen / fell between the legs: locative sede-kuoteágan emellan, tooben kuoteägan: prosecutive sede-koteun 328

OO sede-kótend etc. or kootend: locative koteagan 328

K dative kottenda͑ or sitte kottend, locative kotteagan or sitte-kotteagan, prosecutive kotteun or sitte-kotteun 80

NP dative šitte-k‹_› = šitte kottind = kottind välihin: locative kottiaǥan välissä: prosecutive kottiun 328

B dative šite-koteänd emellan, locative -eaǥan 387, local 3D koteäǥandi SQNK

Taz dative šite kotänd välihin, locative koteägan, prosecutive kotéämen 436, (deleted: koteämen GSL708)



k͔oču snowstorm

N k͔odša пурга, pyry Wa379, k͔odš Wb217, 26

Nm (deleted: kods Wa379)

MO k͔odš Wa379

Č k͔ooče () Wa379, k͔oočэ Wb217

OO k͔ooč Wa379, Wb217

NP koču Wa379, Wb217

k͔oču- to storm (snow)

N 3S kodšek (-an) det är yrväder Wa379, k͔odšêk Wb217

NP 3S kočung Wa379, koočung Wb217



kotəmpi- to howl, to sing

MO kŏdambáng Wa386, kodambang по русски пою / I sing in Russian Wb206

K kodambang пою (in Russian) (cfr. koimetsang пою песню (in Selkup)) Wa386



kotiľa

K kottià svärmor / mother-in-law (= passa) Wa399, kottia Wa343, Wb208, Wb263

NP kottia [mother-in-law] Wa399, Wb208



kotəŋ chamois

kotəŋəľ pork͔ə adjective

B kotil-porǥ parka utan hår / fur coat without hair Wb207

Taz kotil-porǥ кажан, utan hår / coat withou hair Wb198, kotil-porg en parka av sämsk, alfärgad och försedd med många brokigheter / a parka of chamois, dyed with alder, with many motleddnesses Ethn.:95

Kar. *kotil-porǥ Wb198



k͔ottä adverbial backwards, on one’s back

N k͔otté baklänges 82

Ob kotte вверх (прочь) T445, kotte в верх = вперед 155

MO k͔ootté 82, *kotté 80

Č k͔oče baklänges 330, koče (= mógone) tillbaka 329

OO kóttè назад 329, kotté 330

K kotté назад (or mogone, as correspondances to N huguldšé) 80, taada-gotte (= cetcolds) 82

NP kottí 329, kotti (= K mŏ́gŏné) Wa362, Wa366, Wa392, Wb243

B kotte baklänges 387

Taz kottэ baklänges: kottalčak föll bakåt / I fell backwards 437



k͔ūt spruce

K kuut Wa379, Wb217, 65

NP kuut: locative kuutk͔an Pc290, Wa379, Wb217

Jel. k͔uut 353

B k͔uut Wb217

Taz *k͔uut Wb217, kuut E457–

Kar. *k͔uut Wb217

k͔ūtəľ adjective

B kuutil-pu Wb217

Taz *kuutil-pu Wb217

Kar. *kuutil-pu Wb217

k͔ūtə spruce

Č k͔uutö Wa379, kuutö: dative kuutöndö Pc290, Pp305, Wb217, 235, prosecutive kutóun, comitative kudäseä or kutseä 305

OO kuutö ель 284, *kuutö Wb217

k͔ātä spruce

N k͔ādé ель Wa379, k͔áadè Wb217, k͔ade: Px1S -dem 26, kádi 86, kadé Pc167, 91, genitive hadet šiu еловый пепел / spruce ashes 160

Nm kaadé Wa379

MO k͔aadé Wa379, kaade 65

OO k͔eače? [question mark added] Wa379



k͔ūtən

Taz Ethn. kutэ bröstlapp (нагрудник) av harskinn / chestpiece from hare skin Ethn.:95



kūtaś tributary to Taz, Russian Кудосея

B Ethn. Kudaš Kudasei, Kúdaš Ethn.:125

Taz Kuutaš Kudasej (border between Selkups and Nenetses) Ethn.:82



kučal- to lay down

Ob kučannak лёг, lade sig T437–

MO kučannang лег (спать лег), lägga sig Wa380, k͔učannang лег спать Wb219, kučánnang лег 154

Č kučannang Wa380, *k͔učannang Wb219

OO kučannang Wa380, *k͔učannang Wb219

K kutcannang Wa380, 154, k͔uttcannang Wb219

NP kutčannang ложился Wa380, k͔utčannang Wb219

kučalpi-

Ob k͔učalbak лежу 154, 3S kučalba T437

MO kučalbang лежу Wa380, 154, k͔učalbang ложился Wb219

Č *k͔učalbang Wb219

OO *k͔učalbang Wb219

K kutsalbang (-tts-) ложился Wa380, k͔utcalbang Wb219, kutcalbang лег 154

NP k͔utčalbang Wb219

kučalčänčə-

Č kučalténdang ложился Wa380

K kutsaldsendsang (-tts-) ложусь Wa380, kuttsaldšendšang 228



kūtəlpi- to lead

Ob njänjandet kuudi bäle? [read: kuudilbäle] čačîd сестру ведет [brought their sister leading her out] T454



kuč(č)oj- to scream

NP kučuinjang заревел, kalla genom ett rop / to call by shouting: latentive or desiderative -tjang Wa375, Wb207



kuččar- to walk

Jel. kučarnang шагаю 349

B kučarnang хожу Wb331, kučarnam [sic, -m] 379

Taz kuttarnang (kuč-) ходил Pv420, kučárnam [sic, -m] хожу Wb225, *kučarnang хожу Wb331, 3S kučarnэ springa E458–, 3D kučarnaǥ 439, latentive 3S kučarэ E461

Kar. kuttárnang Wb331

aorist participle

B kučarel-g[um] 379

Taz kučárel-g[um] gångare / walker Wb225

kuččarččänčə-

Taz kučárčändšang Wb225, kučarčändšang Wb331

kuččarälćə-

Taz [kuča]-réltjang Wb225



ke̮t (< Yeniseic ke̮d) siberian weasel

Kar. kî́t [колонок] Wb224

ke̮t- to say

MO kännau (= tjärang = čečang) Wa369, Wb199

Č kännam сказал: imperative kättэ 325, kännam Wa369

OO kannang сказал Wa369, kännam Wb199

K kännau сказал: kässang Wa369, Wb199

NP kätnam сказал (= [other dialects] -nnam): future källipsi скажу 285, kätnam (= tjarrang) Wa369, Wb199

ke̮tə- to say

N kădáp сказал: -ahap: -alebe: kadéd!: -agu: -ĭli Wa369, Wb199, Wb328, 38, kadap: kadahap: kadaεelebe: kadéd(ä)!: kadagu 27, kadap: kadhap 59

Nm kadap сказал 215

B kêtam Wb199, Wb328

Taz kêtam E482, Wb199, ketam 428, E471, preterite 3S käteset E447–

Kar. kêtam Wb199, ketam Wb328

aorist participle

Taz kätedel gesagt habend / who has said E459, kêtendel-g[um] E482

ke̮täśpi-

N kadéšpap сказываю Wa369, 27

ke̮tänčə-

Taz [-]-tä́ndšam Wb199

Kar. ketä́ntengam скажу Wb328

ke̮təmpi-

Taz kêtambam Wb199

ke̮täjə-

B kêtejam Wb199

Taz *kêtejam Wb199

ke̮täćə-

Taz kettetjam 415, 1. [kête]-tjam, 2. kettétjam Wb199

ke̮täćäncə-

Taz kettétjändsam 415

ke̮täćäćə-

Kar. ketetjétjengam ́[sic] Wb199

ke̮täćäćəmpi-

Taz kettétjetjembam (давно) сказал Wb199

ke̮täćäćəmpänčə-

Taz [kettétje]-tjemändšam Wb199

ke̮təkkolćəmpi-

Taz ketekoltjembam сказываю E471, kêtekoltjembam Wb199

kī̮ttə-

Ob (explanation:) kiitap, (text:) preterite 2S kaitko asasut kîîtesand почему нам не сказал / why didn’t you tell (inform) us (accusative) T437

MO kîîtau T437

kī̮ttəkku-

Ob kitekkuak сказал 154, preterite 2S kaitko asa si kiidek kusand почему не на‹м› сказал / why didn’t you tell us two T437

k͔ē̮tə shaman’s cunning

N k͔ếd (-ếê-) мудрость, trollvishet Wa383, k͔ếd Wb221, k͔êd 57

k͔ē̮təsəməľ possessive adjective

N k͔ếdehul-gup schaman, trollkarl / shaman, wizard Wa383, k͔êdahul-gup 57, kêdehul-gup Wb221 [above added ‘präst / priest’ to either this word or to K somberi-gum]

k͔ē̮təč(č)ə- to practice witchcraft

N kê̄́dédšak ворожу: -ahak: -lage Wa383, kếdédšak Wb281, k͔êdédšak (k͔ế-) Wb221, k͔êdadšak: k͔êdadšahak: -lage 57

Nm kêêtēdsak Wa383



k͔ē̮tälčə- to approach

N k͔ê̄́deldšak (-êê-) зашел / entered (= šernak): -elage Wa384, kêdeldšak:-dšelage 59, k͔ếêdeldšak встречал (möta), зашел? Wb223, kêêdeldšak (= K kyedeldšang, /ćüətəlčə-/ a different word) 228

Nm k͔ö́delsak Wa384

MO k͔eedeldšang Wa384

future participle

N kêdedšaha gup [sic, not -ldš-] заидущий человек / approaching person 59



k͔i̮č moss

Jel. ?kît mossa (all slags mossa) / moss of all kinds 357, kît? Wb300

B k͔îč̢ [as correspondence to N čumb] Wb300

Taz kîč or kît: accusative kîčem (-p) or -tem (-p) 403, G20, 1. *k͔îč̢ , 2. kît (kîn) Wb300, kîč or kît(n) mössa [sic!, ɔ: mossa] Wb199

Kar. kîč Wb300



ki̮ča ant

N kĕdšá муравей Wa369, kedšá (-ê-) Wb199, kedšá: Px1S -am 28

Nm kĕdšá Wa369

MO kĕča Wa369, kečá Wb199

Č kečà Wa369, *kečá Wb199

OO kîča Wa369, Wb199

K kĕ́tca Wa369, ketcá Wb199

NP kîtča Wa369, Wb199

B kîča Wb199

Taz *kîča Wb199



k͔ī̮ča or k͔uəča teal, Anas crecca [Not attested outside Castrén, no Yeniseic counterpart]

B k͔î́ča (-îî-) [as correspondence to Taz pake] Wb271



ki̮čəľ adjective [meaning unknown, maybe a kind of cloth]

B ?kîčel-porǥ [as correspondence to Taz kundjel-porg зипун] Wb198



k͔ǟttə- 1. to hit, 2. to close

N k͔ếtap (-îî-) 1. ударил, 2. замкнул: -ahap: -lebe: -agu: -ed Wa381, k͔êtap: k͔êtahap: -lébe: k͔eted! 53, k͔ếêtap Wb220, kätep (-ế-) звонил, ударил: -ahap Wa381, k͔êtap: k͔êtahap, ударил (med näve, käpp etc.) / I hit it (with the fist, with a stick etc.): -lebe: k͔eted!: k͔etagu 38

Ob kä̂ttap ударил T451, 3S k͔ä̂ettid T457–

MO k͔êêttau Wa381, kettau (= čagadšau [I closed it]) Wa411

Č k͔ääčam Wa381

OO k͔êêčam (k͔äečam) Wa381, k͔êêčam Wb220

K kếttau ударил: 3S kêêttet 268, k͔êêttau Wa381, Wb220, Wa411

NP k͔êêttam Wa381, Wb220

Jel. k͔attap (-m) ударил 353, k͔attam Wb220

B k͔ä̂ttam Wb220, preterite k͔ättesáméne SQNK

Taz kättám ударю 428, *k͔ä̂ttam Wb220, preterite 3S k͔ä̂ttesed добыл 403

Kar. kättengam, *k͔ä̂ttam Wb220

past participle

Taz (deleted: k͔ä̂tpel E443)

k͔ǟttäśpi-

N k͔êtešpap 53

k͔ǟttänčə-

K kêêttendsau 268

Taz (labeled future) kätténdam E481

kättändšamWb220

k͔ǟttəmpi-

K kêêttembau 268

Taz [k͔ätte]-mbam Wb220

k͔ǟttäćə-

B preterite k͔ättetjesaméne SQNK

Taz kättétjam Wb220

k͔ǟttälpi-

N k͔ätelpap (k͔ê-) звоню, ringa (med kyrk- eller annan klocka) / to ring (a church- or other bell): -pahap: -palebe: -ped: -pagu Wa381, k͔ätelbap звоню, 1) ringa, 2) slamra med klocka: imperative k͔ätelpäte звонь? 42, kätelpap звною 185

kǟttə- or k͔ǟttə- to flood

MO kêêttau (eg. ударю / prop. I hit) [explanation to Ob k͔aêttešpeled] T432

kǟttäśpi-?!

MO kêttespau [explanation to Ob k͔aêttešpeled] T432

kǟttäśpälə- to begin to flood

Ob 3S yt k͔aêttešpeled вода утопить стала (vattnet stiger och vill dränka henne) / it started to flood (the water rises and wants to drown her) T432, kättešpeled утопить стал 153

kētə basket

Č kietä korg: dative -dendä Pc292, kietä Wa375, kiedä [= Ob kormdše birch bark basket] Wb205, 235, Px1S kieteu Pp308

OO kiedä Wa375



ketu gut

N kä̆d кишка, tarm Wa371, käd: dative kädend Pc98, Pc168, 149, Wb201, kä́d(ä), käd: Px1S -dep 33, kädem (-p) Pp110

Nm keäd Wa371

MO kät Wa371, Px1S kädou? 256

Č kätä Wa371

OO kä́tэ (käätä) Wa371, kä́tэ Wb201

K kättu: genitive kädon Pc236, kättuo: genitive kädon Wa371, *kättu Wb201, kättu 227, kättu: Px1S kättou 256

NP kättu Wa371, Wb201

Jel. keet 352

B kät(э) Wb201

Taz kĕte: Px1S ketom Wb201

TazTK ketэ: Px1S ketom (not kenm) 391

Kar. ket’э Wb201



kētiľ ki̮ river on upper Ket (Russian Сочур, Castrén Sočer)

NP Keet-iikê [ɔ: Keetii-kê] Ethn.:23



kȫtə

N kö́d исток (проток?) (lång) / source (anabranch?) (long) (kööd-šyndš исток (= kuedš-šyndš )) Wa371, kód [ɔ: köd] 36

Nm? kööd Wa371



k͔ȫččə- to land

N k͔ööčak пристал, hamna, landa Wa377, Wb215

Ob k͔ööčak пристал, 3S köčan T456, kööčak пристал (hamna, landa) 156, k͔ööčik T457

MO k͔ööčang T456

Č k͔ööčang Wa377, Wb215

OO k͔öödang (-tt-) Wa377, köödang Wb215

K k͔öötcang Wa377, 156, k͔ötčang Wb215



kǖtə shaft

B kyyt’э skoskaft av kläde / shoe shaft of cloth Wb209, piem-kyydэ? Wb203, piimet kyyd’э: Px1S -om Wb304

Taz kyytэ or peemet-kyytэ (strumpskaft) stövelskaft av kläde / (sock-) boot shaft of cloth Wb203, *kyyt’э Wb209, *piimet kyyd’э Wb304

Kar. peem-kyyt Wb203



kǖtə dream

kǖtäptə- to dream

N ködeptap (-öö-) Wa372, ködeptak Wb203

kydêptak Wb203

MO kydeptau Wa372

Č kydeptang Wa372, Wb203

OO *kydeptang Wa372

B kyydä́ptang or kyydäptengam Wb203

Taz kyydäptang drömma Pv421, kyydä́ptang во сне видал E466, kyytä́ptang Wb203, preterite kyydäptesang E461

Kar. kyytäptengang Wb203

kǖtäptəmpi-

N kö́deptambap (-öö-) во сне видал: -bahak: -balage Wa372, 46

Taz kyydäptembangWb203

kǖtäptänčə-

B [kyydä́p]-tändšam Wb203

kǖtäptälćə-

Taz kyydäptéltjang Wb203

kǖtər- to dream

K kyydernau Wa372

kǖtərpi-

K kyyderbang во сне видал Wa372, kyderbang (-э-) Wb203

NP kytarbang Wa372, Wb203



k͔ǖtə- to be ill

N k͔ȫ́dak не могу, не здоров: -ahak: -ellage Wa370, k͔öödak Wb211, ködak: ködahak: ködellage может здоров не буду 31, 32, ködak не могу 184, 218

Nm kö́ödak Wa370

MO kyytang Wa370, k͔yytang Wb211

Č k͔yytang Wa370, Wb211

OO *k͔yytang Wa370, Wb211

K k͔yyttang не могу: 3S k͔yydeng Pv271, k͔yyttang я не здоров Wa370, kyyttang Wb211, k͔yyttang я болен 228

NP k͔yyttang Wa370, *kyyttang Wb211

Jel. kyytang не могу 353, *k͔yytang Wb211

B k͔yytang Wb211

Taz k͔yytang vara sjuk Pv422, Wb211, gerund kyytele E445

Kar. *k͔yytang Wb211

aorist participle

N k͔ö́dadal sjuk / sick, köödadal Wb211, k͔ödadal 32

MO kyydendi Wa370

Č kydendyö-gum (prop. -ndy) 284, k͔yydĕndy (-ndyö) Wa370, *kyydöndjö Wb211

OO kýydendjö Wa370, kyydöndjö Wb211

K k͔yydaεndi (gom) больной Wa370, kyydandi (-die) Wb211, kyydendi sjuk 227

NP kȳtándie Wa370, kyytandie Wb211

Jel. kyytendil 353, *k͔yydendil Wb211

B k͔yydendil Wb211

Taz kytedeil-gum and kyytendel-gum E462, k͔yydendel Wb211

Kar. *k͔yydendil Wb211

k͔ǖtänčə-

Taz k͔yytändšang Wb211

k͔ǖtəmpi-

Taz k͔yytembang не могу Wb211

k͔ǖtu illness

N k͔ö́d (-ö́ö-) sjukdom Wa370, k͔ööd Wb211, k͔öd 32, köd 149, 151

Jel. k͔yyd sjukdom 353, *k͔yydэ Wb211

B k͔yydэ Wb211



kǖtəŋ adverb often

K kyydeng (deleted: = kyyd-) часто, всегда? / often, always? 84, †kȳdeng ofta (= †tîr) GSL730

kǖttu bad weather

Č kyyttö nederbörd / precipitation Wb207

OO *kyyttö Wb207

kǖttuľ adjective

Č kyyttö-djeld Wa386, kýtto?›-djél n[ederbördig] dag / rainy day Wb207

OO kyyttye?› Wa386

NP kyyttyl (kyyttyl djel [rainy day]) Wa386

kǖttuŋ adverb

Č kyyttöng jeng [it is bad weather] Wa386, kyttöng adverb Wb207

kǖttumpi- to be bad weather

MO 3S kööttamba Wa386, Wb207

Č 3S kyyttömba Wa386, Wb207

OO 3S kyyttömba Wa386, Wb207

K 3S kyytta͑mba ненастье Wa386, ?kyyttamba det är nederbörd / it is precipitation [with question mark] Wb207

NP 3S kýyttûmba (-o-) Wa386, kýttumba Wb207



k͔ān adverbial how much

OO k͔aan, k͔an (= kunзang) 336

K k͔aan сколько 85, †k͔ān huru mycket GSL734

NP kaan 336

k͔ānəmčäləľ ordinal adjective

MO kaanemdšéli (= kusʃai, kussamdšéli) 76

K k͔aanemteeldsi (= kussai сколький) 76, †kānemteldsi huru mångte GSL284



k͔āna attribute a little

N k͔ánajek [is little] Wa377, k͔anajek мало 20, 21

B k͔aana adj. Wb327

Taz k͔aana мало, liten, kaana eng [is little] Wb215, k͔ána E442, *k͔aana Wb327, k͔aana eenga E455–, kaana enga E476

Kar. *k͔aana Wb215

k͔ānaŋ adverb

N k͔ának (k͔aanang) мало Wa377, Wb327, 84, 149, k͔aanak Wb215, kaanak Wa418, †k͔ānak GSL734

Nm? k͔aanak Wa377

B k͔aanang мало 389, Wb215, kaanang Wb327

Taz k͔aanang мало 439, †k͔ānang GSL734

k͔ānaka

N k͔ánaka kuel [little fish, мало рыб] 21

k͔ānakaŋ adverb

N k͔anagak маловато 20, мало 58, (kanagang) Wa377, k͔ánaǥak Wa377, (deleted: kanakak 84)

k͔anək shore

B k͔ăneng rand / brim, yydet-k͔aneng vattenrand / water-brim (= shore) Wb227

Taz k͔ánang (-eng) Wb227, dative k͔anekt E475

Kar. k͔aneng Wb227



k͔ānəŋ Yeniseyan

Jel. koanek Jeniseiska ostjaker / Yeniseyan Ostyaks Ethn.:119

B k͔oanek imbatska ostjaker / Imbatsk Ostyaks Ethn.:125



k͔antə- to freeze

N kăndák Wa367, k͔andak я озяб Wb210

MO kandang озяб Wa367, kandang Wb210

Č k͔andšang Wa367

OO k͔andšang Wa367, kandšang Wb210

K kandang я озяб Wa367, Wb210, 222, kăndang 261

NP k͔ăndang Wa367, *kandang Wb210

past participle

N kandabal-öt вода / [frozen] water [in contrast to paridal-öt vodka] 30

k͔antäjə-

N kandéak я озяб: kandé elage = kandélage 20, k͔ăndé(j)ak: future kande elage Wa367, k͔andéjak я замерз Wb210, 25, kandejak 151, 184, 217, kandéjak замерз: 3S kandéjek: -jaehak: -jelage: imperative kandejek, 3S -ji: kandejegu 199

Nm? k͔andéjak я замерз: -jelage Wa367

B k͔andéjang Wb210

k͔antäjäśpi-

N k͔andéješpak? present Wa367, kandeješpak 25, мерзнуть стал 184

k͔antäćə- & k͔anttäćə-

N kandédšak я озяб Wa367

Taz kandétjang озяб 424, k͔andétjang = kanttètjang Wb210, kandétjang Pv422, k͔andetjang замерз: latentive k͔andétjendang E483

Kar. kanttètjengang: -sang зяб Wb210

aorist participle

Taz k͔andétjendel-g[um] E483

k͔antäćäśpi-

N kandédšešpak Wa367

k͔anttäćänčə-

Taz [kantt]-etjä́ndšang Wb210

k͔anttäćəmpi-

Taz [kanttètje]-mbang замерз Wb210

k͔antəmpi-

Ob 3S k͔annemba замерзла, var kall T442

k͔antəj-

Č kandšenjang Wa367, Wb210

K kandenjang я озяб Wa367, k͔andenjang Wb210

NP kandannjang Wb210

k͔antəśpi-

MO kandespang замерз Wa367

k͔antək frost (in autumn)

N k͔andêk, ká̆nda͑k höst / autumn Wa367, k͔andэk (-a͑k) höst Wb211, kandek осень: genitive -en [probably meaning *kanden] 42, Px3S k͔ánde͑k(tä) осень (“kandek frysa”) 56

k͔antəkk͔əľ local adjective

N [kanda]kal höstlig, осенный / autumnal Wa367

k͔antu frost, snow crust

Tym kanda höst / autumn 158

k͔ančə nart, dog sledge

N k͔andš nart, liten släde, hundsläde Wa374, Wa378, Wb212

Ob kandš(a) T429, kandš нарт, a kind of small sledge 153, dative kannondša T429

MO k͔anč Wa374, Wa378, kanč Wb212

Č k͔andše Wa374, k͔andše () Wa378

OO kandš Wa374

K k͔andšeWa374, k͔andše = kanddse Wa378, *k͔andšэ Wb212

NP k͔andšэ Wa374, Wb212, kandšê Pc290

Jel. k͔andše nart 353

k͔ančoŋəkka

OO kandšoka Wa374

k͔uən- to go (away)

Tym kuennak пошел 158

N k͔uennak: -ssak уехал, ушел: -ellage: -ngu Wa373, Wb212, k͔uennak: k͔uellage: k͔uengu: k͔uenek!: latentive k͔uendak ехал, пошел Wa379, 52, kuennak fara (med häst eller till fots) Wa413, 186, k͔ûennak: k͔uendak: k͔uellage: k͔uenek!: k͔uengu 25, 29, 3S kuennan 80

Nm latentive kuendak ехал, уехал 215

Ob kuannak, koannák Pv429–, 3S kuanna (kuann), koannan T440–

MO k͔uennang Wa373, k͔uannang Wa379, Wb212

Č k͔uannang ушел: kuallaks: kuanêk: kuangu 325, *kuannang Wa373, k͔uannang Wa379, Wb212

OO *kuannang Wa373, *k͔uannang Wa379, Wb212, imperative koanök поежай! 336

K kuannang Wa373, k͔uannang Wa379, Wb212, 3S kuennan 79, 80

NP kuennang Wa373, k͔uennang Wa379, Wb212, imperative k͔uenàk 336

Jel. k͔uennàng ушел 353, kuennang Wb212

B k͔êênnang (-ue-) Wb212, infinitive kuenǥo (-go) что бы ехать / to go 390

Taz k͔uennang Pv423, kuennang E483, Wb212, preterite 3S kuessan‿éne (-s‿éne) уехал [бы] E461

TazTexts 3S kuennэ 464–

aorist participle

Taz kuendel-g[um] E483

past participle

Taz k͔uenbel Wb212, kuenbel E483

k͔uənäśpi-

N k͔uenešpak еду, иду Wa373, 25, иду (еду) (по маленько), хожу (= čadšak) Wa379, k͔uenéšpak Wb212, k͔uenešpak иду (схожу) 29, kuenešpak иду (по маленько) 184

k͔uənpi-

N kuenbak Wa373, 3P kuenbádat 147

Ob 3S kuanba T441

NP [kuen]-bang Wa373, k͔uenbang Wa379

Taz kuenbang (NB not kuetp-) Wb212

TazTexts 3S kuenba, latentive3D kuenmendáǥ 463–

k͔uənpänčə-

Taz kuenmändšang Wb212

k͔uənčə-

Ob koandšak, kuandšak T429–, k͔oandšak 154, 2S koannandš GSL853

Č kuandang Wa373, koandang 284, Wa354

K kuandšang уеду Wa373

NP kuendšang Wa373

Jel. kuendšang уйду 357

B kuendšang Wb212, иду Wb183, k͔uendšang Wb296

Taz kuendšang E441–, E483, *k͔uendšang Wb296

k͔uənäjə-

Taz k͔uennéjang [changed to k͔uennétjang] Wb212

k͔uənäćə-

Taz k͔uennétjang id. Wb212

k͔uəntə- tr. to carry, to take away

N k͔uendap унес: -ahap: -elebe: -agu: kuended! Wa379, Wb212, 25, k͔uendap нес, kannan: -alebe 58

Nm kuendap унес 215

Ob kuandap унес T445–

MO kuandáu Wa379, kuandau 281, k͔uandau Wb212

Č k͔uandšam Wa379, Wb212

OO k͔uandam Wa379, *k͔uandau [false] Wb212

K k͔uandáu Wa379, Wb212

NP k͔uendam Wa379, Wb212

Jel. k͔uendàm унес 353, kuendam: -esam Wb212

B k͔uendam Wb212, preterite 3S k͔uendeseténe SQNK

Taz k͔uendang унес E483, kuendam 415, 428, Wb212

Kar. kîndengam Wb212, Kar.2 kuennengam ́[sic] Wb212

aorist participle

Taz kuendedel som bär 430, k͔uennendšel-g[um] E483

past participle

Taz kundebel-g[um] [without translation] 430

k͔uəntäśpi-

N k͔uendéšpap несу Wa379, Wb212, 25, kuendešpap 184

k͔uəntəmpi-

Ob kuannembádat унесили T442

NP k͔uendambam Wa379

B preterite 3S kuennembeʃet‿éne SQNK

Taz kuennembam унес Wb212

k͔uəntänčə-

Ob preterite 3P kuannendšátat унесут [they were carrying away], kuannendesádat (changed from, and confused with, kuandesádat ‘they carried away’), kuannensádat 153, T434

MO kuannendšau унесу, унести хочу T434

Č kuannéndam несу Wa379

Taz kuennä́ndšam унесу Pv415, Wb212

k͔ōnəj- > k͔ȫj-

Č k͔önnjang: preterite k͔össang Wa385

Taz k͔onnenjang съездил, preterite 3S k͔onešэ съездил E463

k͔ōnəśku- > k͔ȫśku-

Ob köškuak? пойду, optative kö́skulak пущай пойду T435, köškuak, köškulak пойду 154, [left column for N] kööškuak ходил Wa385, k͔öškuak Wb225

OO *k͔ööskuang Wa385

K k͔ööskuang ходил Wa385, köskuang Wb225, 154

k͔ȫćə-

MO köödjang ходил Wa385

K k͔öödjang ходил till fots / to walk on foot Wa385, Wb225, Wb272, 155, k͔ödjang Wa403



kuənə younger brother-in-law, son-in-law

Taz kuenä зять, шурин Wb202

kuənəŋ id.

N [Ob?] k͔uenek шурин, or keba kuenek 29

Ob (keba) kuenek шурин T443–, 155, nominative 1S kuenegm (for genitive 1S *kuenegn) T455, [left column for N] k͔uenek шурин = keba kuenek Wa381, Wb238, [left column for N] k͔úenêk (-ek) Wb219, kuenek Wa390

MO? kuenang T443 [written above Ob kuenek, hardly correct, on Wa381 only kătja)]

Jel. k͔uenek шурин 353, kuenek зять, svärson Wb189

B kûenek (-ng) Wb219, k͔uenek (-îî-) (-î́î-) [as correspondence to NP čepár] Wb294

Kar. kîneng (-îî-), Kar.2 kuenang Wb202



k͔uəni- to leak

NP k͔uenang går (= saaǥamba каплёт) Wa409



kuəntə twilight

N kụend заря Wa370, kuend Wb200, Wa383, 31

MO kuend Wa370

Č kuendä Wa370

OO *kuend Wa370, *kuendэ Wb200

K kuend Wa370, kuendэ Wb200

NP kuendэ: Px3S -ndät Wa370, Wb200

Jel. kuend 352

B kînd (-ue-) Wb200

Taz kuend Wb200

Kar. kî́nd, Kar.2 kuend Wb200

k͔arəľ kuəntə dawn

N k͔arl-k. morgonrodnad Wa370, Wb200, 31

Č k͔ari-kuendä Wa370, Wb200

OO kaarimí-kuended Wa370

K karimagi-k. Wa370, k͔arimagi kuend Wb200

NP karae(-i) -kuend(i) Wa370

ǖtəľ kuəntə dusk

N ydel-k. aftonrodnad Wa370, 31, ydэl (-el) [k.] Wb200

ydi [k.] Wb200

OO yydi-k. Wa370

K yydi-k. Wa370 (deleted: ydimagi Wb200)

NP ytae-kuend Wa370



kuəntəkumpi- to be old

NP kuendaэkumbang остарел Wa355



konnəŋ adverb much

K konneng много (konneng miau много дал / I gave much), konneng eng [is much] (= kottjeng) Wa370, konneng Wb200, 84, 227, GSL734, na|góneng (from koneng) (= nassang столько) 85

NP konang Wa370, Wb200



konär sheep

N koner får Wa371, 147, kŏnér Wa373, koner 50

konér Wb203

MO *kŏnér Wa373

K kŏner Wa373, kŏner: konern 238

NP konnir Wa371, Wa373, konner Wb203

konärəľ mi̮ adjective

NP konnirĭma päls / fur coat Wa371

konä(C)-pork͔ə sheepskin coat

N kŏne-pórǥ шуба, päls Wa371, kone-porg 147, kone-porak 40

MO *kŏne-pórǥ Wa371

K kŏne-porǥa Wa371



k͔ontə- to lay down to sleep

Ob 3D kondáǥe спать легли T430–, imperative kondek ложись T445

K k͔ondang (= kuttsaldšendšang) 228

k͔ontäśpi-

N k͔ondéšpak ложусь Wa380, 27, kondešpak ложусь 184

k͔ontälćə-

K kondéldjang уснул Wa380, k͔ondéldjang Wb219

NP *kondéldjang уснул Wa380, *k͔- Wb219

k͔onti- to sleep

N k͔ŏndắk сплю: -ahak: -lage Wa380, k͔ondak Wb219, kŏndák сплю Pv139, kondàk Pv194, kondak: -dahak 184, 197, 218, imperative kondaεk! 27

Nm kondak сплю 215

Ob 3S konda, kondan спит T430–, konda GSL853

MO k͔ondang Wa380

Č k͔ondšang Wa380, Wb219

OO *k͔ondšang Wa380, Wb219

K k͔ondang Wa380, Wb219

NP *k͔ondang Wa380, Wb219

Jel. k͔ondang 353

B k͔ondang Wb219

Taz kontang сплю Pv423, kondang E467, *k͔ondang Wb219, 3S k͔onda E440–

Kar. *k͔ondang Wb219

aorist participle

Taz kondedel som sover 429

k͔ontimpi-

Č konnembang [вы?]спал Wa380

k͔ontänčə- [from either k͔ontə- or k͔onti-]

Ob konnéndšang спать стану T453–, 2S konnenandš T453

MO konnendšang ложился ́[sic] Wa380, MO? konnendšang: 2S konnenandš T453

k͔onnändšang Wb219

k͔ontikku- & k͔ontəkku-

N k͔ondakuak: -kuhak ложился Wa380, kondakuak ложился 221, preterite kondakuhak ложился 218, preterite k͔ondakuohak ложился 27, kondakuak lägga sig 197, preterite kondakohap полежал (earlier) 184

k͔ontal- / k͔ontol- to fall asleep

N [rather Ob] latentive kondalak уснул Wa380, Wb219

Ob kondannak уснул T445–, preterite? konda‹l?›š T430 (explained as kondalšak уснул 153)

Č kondšóúnnang Wa380

OO *kondšóúnnang Wa380

k͔ontalpi-

N k͔ondalbak сплю, уснул 27, k͔ondálbak уснусь (deleted: , сплю) Wa380, k͔ondalbak уснул Wb219, kondalbak уснул 184

Ob kondalbak (changed to kondolbak with -o- from MO) уснул, спал T433–

MO kondólbang Wa380, k͔ondólbang Wb219, kondolbang T435, gerund kondalbele T456

Č kondšóúlbang уснусь Wa380, k͔ondšoulbang Wb219

OO *kondšóúlbang Wa380, *k͔- Wb219

Taz kondalbang уснул E467, k͔ondálbang Wb219

Kar. *k͔ondálbang Wb219

k͔ontalpänčə-

Taz kondálbändšang Wb219

k͔ontalpimpi-

Ob seeldši poogand kondalbambak [seven years I had been asleep] (changed to kondalbak) T445

k͔ontalčänčə-

N kondaldšendšak спать хочу 194

k͔ontaläjəmpi-

B kondaleinbang Wb219

Taz *kondaleinbang Wb219

k͔ontalälćəmpi-

Taz kondaléltjembang крепко уснул E472, Wb219

Kar. *kondaléltjembang Wb219

k͔ontajpi-

Ob kondaibak спать хочу [unreadable comment] 154, 3S kondaiba спит (= MO kondolbang) T435, gerund kondaibele T436

k͔ontər-

Taz k͔ondernang много сплю Wb219, 3S kondarna, mittэ pyy sover som en sten / sleeps like a rock E440

aorist participle

Taz konderel-g[um] sovare / sleeper (-rnam [sic, -m]) 429, k͔onderel (-il) -g[um] Wb219

k͔ontərččänčə-

Taz k͔onderttändang Wb219

k͔ontäptə- tr.

Taz (deleted: kondäptam спать положил E444)



končə root

N kondš корень Wa373, Wb204, 13, 151, Px1S kondšop 174

Nm kons Wa373

MO konč Wa373, Wb204

Č kondšê Wa373, *kondšэ Wb204, kondše 235

OO kondš Wa373

K konddsê (kondds): kondsen: -ogan or kondse: Px1S -dsou Wa373, konddsэ Wb204

NP kondšэ: -an Pc290, Wa373, Wb204

Jel. kundš 352

B kondš(э) Wb204

Taz *kondš(э) Wb204

Kar. kond Wb204



konnä adverbial off a surface

N konné adverb. upp, (fram), upptill: konné-stäna den främre, övre väggen / the front, upper wall, (den främre (övre) sidan i stugan / the front (upper) side of the house), konne čaadsak for upp (till skogen, på stranden) / went up (to the forest, onto the shore) 82

kanne ́[sic], †konne GSL717

Ob konne на берегу, на берег, сюда [onto the shore] T430–, 155, ?konne сюда, upp, på strand, konnea T456, T457, ablative konnegandi с берегу / from the shore T430, konnegand(e) T457

Č konné fram, upp / forward, up 331

K konné 82

NP konni 331

B konneä на (гору) 387, GSL717

Taz konne на гору E451, konne, a [sic, probably meaning konne’a] upp 437



kūnə- to flee

N kuunák убежал, rymma: -nhak: -nlage: -ngu: -na͑k! Wa369, kunak: kunhak 184, infinitive kungu 28, kúunak Wb199, kuunák or kunák 6, future aa‿gunlage не убегу / I won’t flee 147

MO kuunang убежал 281, kúunang Wa369

Č *kúunang Wa369, *kuunang Wb199

OO *kúunang Wa369, kuunang Wb199

K kúunang Wa369, 228

NP kuunnang Wa369, Wb199

Jel. kuunang 352, Wb199

B kuunang Wb199

Taz kuunang Pv421, E482, Wb199

Kar. *kuunang Wb199

aorist participle

Taz kuunendel-g[um] E482

past participle

N kunabal gop беглый / fugitive person 28

kūnänčə-

Taz kuunändšang Wb199

kūnəmpi-

Ob 3S kuun(a)mba убежал T441

kūnər-

N kŭnarnak убегаю: -rhak: -rlap Wa369, kunarnak бегаю, rymma: kunarhak: kunarlage 28, 184, kŭnarnàk Wb199, preterite kunarhak убежал 223

MO kŭn‹a›r‹n›ang 281, kŭnarnang Wa369

Č kunernang бегаю 316, kŭnarnang Wa369, *kunarnang Wb199

OO *kŭnarnang Wa369, *kunarnang Wb199

K kuunarnang Wa369, kunarnang Wb199

NP *kŭnarnang Wa369, *kunarnang Wb199

B kŭnernang Wb199

Taz kunernang убегаю E480, *kŭnernang Wb199

Kar. *kŭnernang Wb199

kūnərččänčə-

Taz [kŭne]-rčändšang Wb199

kūnərpi-

Taz kunerpang убежал (каждый год) E480, Wb199

kūnərälćə-

Taz [kŭne]-réltjang Wb199

kūnəma fugitive

Č kulmá ́[sic] беглеть [ɔ: беглец] 319

kuntə adverbial for long

N kund долго = kund‿ék [is for long] Wa366, kund Wb197, kund 15, kound 22, kûnd 149

Ob kund, kunda T433–

MO kund T445

Č kund 330

OO kundэ Wb197

K kund Wa366, 155, kund‿ilang [I live long], kunda͑‿čaačang [I go far] 227

NP kunda долго 334, kundэ Wa366, kund 330

Jel. kund(o) länge 351

B kund долго 388, kund(э) Wb197

Taz kundэ 438, *kund(э) Wb197, kund E440–

Kar. *kund(э) Wb197

kuntəŋ adverb

Č kunnung долго 334, Wb197

OO *kunnung 334, Wb197

kuntak͔ / kuntok͔ noun far

Č kundók͔ даль, далий, pro[cul] Wa366

OO kundók даль Wb197

NP *kundók даль Wb197

B kundák͔ Wb197

Taz *kundák͔ Wb197

Kar. *kundák͔ Wb197

dative:

N kundákt(a) далёко (dative) Wa366, kundáktae 7, kundák͔t Wb197, kundákt 83

MO kundók͔t 83, kundókt Wa366

Č kundok͔t далёко 334, kundók͔ta Wa366

OO *kundok͔t 334, *kundók͔tэ Wb197

K kundók͔t далёко 83, GSL724, kundókt(a) Wa366, *kundók͔tэ Wb197

NP kundók͔t 334, [kundókt] Wa366, kundók͔tэ Wb197

Jel. kundak͔t 351, *kundak͔t(э) Wb197

B kundák͔t 388, kundak͔t(э) Wb197

Taz kundak͔t 438, *kundak͔t(э) Wb197

Kar. *kundak͔t(э) Wb197

locative and ablative:

N kundákan далёко, из-дали (in, e l.) 83, kundákan Wa366, 7, kundák͔an Wb197, kundákat давно 38, kundákan давно уж 85

kundók͔k͔an Wb197

MO kundók͔k͔an 83, GSL724

Č kundók͔an 334, kundók͔an Wa366

OO *kundók͔an 334

K kundókan далеко, из-дали 83, kundókan Wa366

NP locative kundók͔k͔an 334, Wa366

Jel. kundak͔k͔an 351, *kundákan(э) Wb197

B kundák͔an (loc. and abl.) 388, kundákan(э) Wb197

Taz kundák͔k͔an (-k͔k͔- or -k͔-) (ablative) из далека, (locative) давно 438, *kundákan(э) Wb197, (locative -k͔k͔an? Wb197), locative kundák͔at давно / long ago E461

Kar. *kundákan(э) Wb197

kuntak͔k͔əľ / kuntok͔k͔əľ local adjective

Č kundókai-g[um] дальный / person being far away 296

OO kundók͔k͔ai? дальный Wb197

NP kundók͔k͔ai (kum) дальный 334, kundók͔k͔ề 296, *kundók͔k͔ai? Wb197

B kundák͔al Wb197

Taz kundák͔el дальный 434, *kundák͔al Wb197

Kar. *kundák͔al Wb197

kuntok͔ attribute distant

Č kundók͔ даль, далий, pro[cul] Wa366

NP kundok͔ (čueč) (prop. даль) 334, kundok͔ (k͔um, čueč) дальний (человек) / a distant (person, place) Wa366

kuntar-?

Taz kundárnang помешкаю / I hesitate, linger Wb206



kunći frieze

N kŭndš зипун / coat Wa367, kundš Wb198, Wb304, 149, kụndš 10, kûndš 149, Px1S -dšop 174

MO kuntj Wa367, Wb198

Č kyndjö: dative kynnjöndö Pc290, Wa367, Wa372, Wb198, 149, 235

OO kundje Wa367, Wa372, Wb198

K kunddje зипун: kundjen Pc237, kundje () Wa367, kundje Wb198, kunddje Wa372

Jel. kundš 351

Taz kundj(э) сукно / cloth Wb198

Kar. kundš Wb198

kunćin pī cloth(-piece)

N kundšet-pi сукно Wa372, 47, G42, (-эt-) Wb203

MO kunjen-pi ́[sic] Wa372, Wb203

K kundjen-pi Wa372, Wb203

kyndjen pi G42

kunćiľ adjective

Jel. kundšel-porg зипун / coat [of cloth] 351

Taz kundjel-porg (-ilj-) зипун Wb198



ke̮naŋ dog

Tym kanak 157

N kănák hund Wa371, kanák: genitive kanán (-aan) Pc120, Pc163, Wb202, kanak: Px1S -ngm 39, 151, Pp114, Pp171

MO kănang Wa371, kanang Wb202, Pp259

Č kanang: genitive kanan or kana’an or -nagan Pc295, 336, *kănang Wa371, *kanang Wb202, Px1S kanangma Pp311

OO *kănang Wa371, *kanang Wb202

K kănăng: genitive kanan Pc243, Px1S kanangm Pp259, kănang Wa371, *kanang Wb202

NP kännang: genitive kännän Pc295, Wa371, Wb202

Jel. kanak 352, Wb202, allative kananne 359, plural kanat 359

B kanáng: genitive kanán Pc368, kanak (-ng) Wb202, Px1S kanangm’э Pp376

Taz kanang: kanan Pc406, kanang, kanak 439–, *kanak Wb202, Px1S kanangm Pp411

TazTK kanang: plural Px3S kanait 391

Kar. kanak: kanan Pc396, Pc398, Wb202, plural kanat 397, Px1S kanangm Pp401

ke̮naŋəľ adjective

N kanal-li dog bone 160

B kanal-muun pekfinger (hund) / forefinger Wb227



kinćə weir

Jel. kindš запор 351, *kindše Wb185

B kindše () pata Wb185

Taz kintj Wb185

TazTexts comitative kindšese pata 463

Kar. *kintj Wb185



kǖnə lip

NP (uukkun вперед, härnäst (from ug and kun [above u is an unclear character, maybe question mark] lip) [may mean the word kǖnə or kǖnä ‘lip’, attested by Donner] Wa353)

k͔āćam (noun) light

Č k͔aačam светлый / light (attribute) Wa410

k͔āćaməŋ adverb

Č k͔aačaung jeng [it is light] Wa410

kaććə fiddle

B kače (kač) fiol Wb209, kačэ Wb272, kăče en sorts fiol med botten och två strängar / a kind of fiddle with bottom and two strings Ethn.:125, genitive kačen înd stråke / fiddle bow Wb209, kače-nînd Wb272, kačet-čen sträng / fiddle string Wb209

Taz *kače Wb209

Kar. *kačэ Wb272



k͔uəćə heat

Č kuetjé жар Wa375, k͔uetjeä Wb214, kuetje hetta Wa401

OO kuetje Wa375, k͔uetje Wb214

K k͔uetjšä ́[sic] жар Wa377

NP k͔yetj жар Wa375, Wb214

Jel. k͔uetj 353, Wb214

B k͔uetj Wb214

Taz kuetj Wb214

Kar. kîtj Wb214, Kar.2 -ue- Wb214

k͔uəćəľ adjective hot

OO? kuetjel жаркий Wa375, OO k͔uetjel Wb214

NP kuečál (= kaimi) Wa374, Wb204, kuetjál Wa375

B kuečel het, klar (om sommaren) / hot, clear (in summer) Wb204, k͔uetjel Wb214

Taz *kuečel Wb204, *k͔uetjel Wb214

Kar. kî́tjel Wb214, Kar.2 -ue- Wb214, *kuečel Wb204

k͔uəćəŋ adverb

OO? kuetjeng Wa375, OO k͔uetjeng жарко Wb214

k͔uəćolčə-

NP kuečuldšeng ясно стало / it became light [ɔ: hot] Wa374

k͔uəćə- to leave

N k͔uedšap оставил, lämna: -ahap: -elebe: -egu: -ed! Wa379, Wb217, 25, imperative kuedšed 39

Ob kuedšak оставил? 154, 3D kuedšáge T437

MO k͔uedjau Wa379, Wb217, kuetjau T437

Č k͔uetjam Wa379, Wb217

OO *k͔uetjam Wa379, Wb217

K k͔uettjau Wa379, Wb217

NP k͔uettjam Wa379, Wb217

Jel. k͔uečap (-m) 353

B k͔êêdšam Wb217

Taz kuetjam 416, 418, 428, Wb217, 3S kuetjîd E441–

Kar. k͔î́tjam Wb217

k͔uəćäśpi-

N k͔uedšešpap оставлю Wa379, Wb217, 25

k͔uəćəmpi-

NP k͔uettjambam [sic, -ttj-] Wa379

Taz kuetjembam Wb217

k͔uəćänčə-

Taz kuetjändšam (cfr. latentive kuetjendam оставил) 418, 416, Wb217



kuəćə- to join

K kuettjau наставил, vidfoga Wa353



kuəććə joint (utən kuəććə ‘joint of the hand, wrist’, topən kuəććə ‘ankle’)

kuetj handlo (= kodši) 149

Ob kuač handlov: prosecutive udanda kuačóut [by his wrist] T438, kuač? Wa371, 154

MO kuač Wa371, kuatj Wa382, Wb202

Č udon-guottjeä Wa371, tooban-guettjeä Wa382, kuotjeä Wb202

OO [tooban]-guetje Wa382, udэn-kotje Wb202

K tooban-kuettje Wa382, tooban kuatj Wb207, kuettje Wb202, kuattje 154

NP utan kuetj 285, (után) kuetj Wa371, toban-kuetj Wa382, kuetj Wb202

Jel. ud kueč handlov / wrist 352, *kuetj Wb202

B kuetj handlo 368, Wb202, B? (kêêtje) Wb207, keetje, kuatj [without translation] 361

Taz kueč Wb202, Wb207

Kar. kîtj, Kar.2 kuetj Wb202

see also ćumpu kuəććə ‘pintail’

koććuń joint

N kŏ́dši (kŏ́či) handlov / wrist Wa371, kodšì (deleted: handlov): udэt-kodši handlov, även smalben / wrist, also shin [sic, meant: *tobэt-kodši ankle] Wb202, kodši Wb207, 149

Nm udêt koči Wa371

OO kotje Wa371

K kóttje handlov: utton kottje [my wrist]: genitive kodjen [sic, copied from kottje servant] Wa371, 237, kottje: genitive kodjen Pc237

[in OO and K are confused kuəććə and koććuń, see above]



kōććə > koććə attribute much, many

N koč много (koč ulgo mycket is / much ice, koče hîr mycket snö / much snow) Wa370, Wb200, koč ulgo, koc̢e hir 147, koč or koče 48

Nm koč [without translation] 6

Ob koč‿ek [is much] T431

Č kuotjö много, adjective 335, kuotjö (kuotje) Wa370

OO kuotje Wa370, Wb200

K kottje много (not konne) Wa370, Wb200

NP kottje Wb200, kottje‿măǥan везде / everywhere [ɔ: on many places] 335, kottjalák͔ 335

Jel. koč 350, 352, Wb200

B koč Wb200, oret kotje через силу много / very much Wb181, kotj, koč SQNK

Taz kotje mycken (kotje k͔oomde [much money]) Wb200, E442, koče E456

kōććəŋ > koććəŋ adverb

N koček много, mycket Wa370, 30, 48, 84, kočeng‿ek [is much] 84, aha (a) kocek немного / not much 84, kodsek 163

Ob koček T431

MO kotjeng Wa370, *kottjeng 84, as kotjeng [not much] 84

Č kuotjung много 335, kuotjueng‿láǥa побольше, något mer 335, kuotjeng Wa370

OO kótjeng, kotjenglaǥэ 335

K kottje(ng) (= konneng) много (note kottjeng or konneng miau много дал / I gave much) Wa370, 227, kottjeng (= konneng eng) Wa370, 84, assa kottjeng [not much] 84

NP kottjang 335, kottjeng Wa370

Jel. *kočeng Wb200

B kotjeng много 389, kočeng adverb Wb200, kotjeng SQNK

Taz kotjeng 439, E451



kućäľľä flax

N kutjéljä (Russian) Wa360

K kŭdjeljä lin Wa360



ke̮ćə servant, worker

N kadš, kădš работник, livegen, en deporterad / worker, serf, deported Wa370, Wb201, kač: Px1S -dšóp 32

Nm kădž Wa370

Ob kadše холоп / servant T430, kač 153, comitative 1S kačonase 153

B keetje (-č̢-) (kêêče) Wb201

Taz 1. keeč: -tjen, 2. kêêčэ Wb201

Kar. keetje Wb201

/ koćə

MO koč Wa370, Wb201

Č kotjö Wa370, Wb201

OO kótje Wa370, kotje Wb201

K kottjĕ холоп, livegen: -djen Wa370, Wb201, kottje: genitive kodjen Pc237, ? kuttje [without translation, declined as pittje and mottje] 256

NP kotj Wa370, Wb201

koćəŋpi-

K 3S kottjugba blev livegen / he became a villein [ɔ: he has become a servant] Wa370

ke̮ća younger brother-in-law, nephew

MO kătja Wa381

K kătja шурин: genitive -djan or -tjan Pc231, kătja шурин: locative -tjagan 231, kădja (kătja): Px1S kădjám Wa372, katja Wb202, kădja: genitive kadjan (= Ob k͔uenek шурин) Wa381

B kêča (ke-) systerson, племянник / nephew Wb202, k͔eča Wb238

Taz kêčà (kêêča) Wb202

Kar. Px3S kečat Wb202, ? keca (-ts-) syster / sister [might be kuətəpsan, both suit poorly with the meaning] 394

ke̮ćī? id.

N kădši (-dži) systerson / nephew Wa372, kadšì systerson? Wb202, kadši? Wa390, kadší (kači) 41, kadši: allative kadšin 159

Nm kădší Wa372



k͔i̮ććəmat- to get scared

N k͔ê̆čwannak испугался: preterite -uasak Wa383, ‹k͔e›čwasak: -wallage 55, k͔ečuannak Wa386

k͔i̮ććalčə- tr. to scare

N k͔ê̆čaldšap испугал Wa383, ‹k͔e›čalšap: ‹k͔e›čalšahap: -šelebe 55

Nm kêčalʃap Wa383



keććä

Č ketjä каждый / each, ablative kečägann wargeng больше всех / is bigger than anyone (ketjägan всех) 296, ablative ketjägan (ketjeagan) всех 301

OO genitive ketjan‿nàn or genitive 2S ketjanda‿nnàn wargeng всех больше / is bigger than anyone 301

keććäľ adjective

Č ketjei (-gum) каждый / each (man) 301, ketjai var och en / each one GSL287

OO kêtjai 301



k͔üəćəčut > k͔üəćər sledge runner

N k͔wédšer mede, полоз Wa379, Wb216, kwedžer 5, k͔wedžer, Px1S -rm 25

kweǯer, kwedzjer G20

MO köedjets Wa379, köedjec Wb216

Č köödä Wa379 (SD k͔öe[-] Wa394), Č ́[sic] kwedjer G20

K köededsut (-n ́[sic]) Wa379

B k͔ä́čen Wb216

Kar. *k͔ä́čen Wb216

Taz 1. k͔öä́čen, 2. k͔wä́tjen Wb216, k͔ä̂ ́[sic] mede 394



kīćä?

N prosecutive kidšäút вдруг / suddenly 82



k͔āńə- to cover

N k͔ā́jáp закрыл Pv132, k͔ā́jap täcka, betäcka, покрыл: k͔aihap: k͔ailebe Wa383, Wb221, 27, k͔ajap betäcka (släde med renhudar, täcken), закрыл / to cover (a sledge with hides, covers), k͔aihap: k͔ailebe 58, kajap: kaihap: -lebe 186, kajap закрыл: 3S kajîd: kaihap: kailebe: kainip: imperative kajed: kaigu 199

MO k͔aajau Wa383, Wb221, 3S kaait Pv275

Č k͔aajam закрыл Pv322, k͔ajam закрыл 317, k͔aajam Wa383, kajam Wb221

OO *k͔aajam Wa383, Wa411, *kajam Wb221, 3S k͔aaît Pv322

K k͔aajau Wa383, Wb221, 228, kaajau закрыл Pv275

NP kaaigam: imperative 2S k͔ājit! Pv322, kaigam закрыл 345, káai(g)am (káigam) Wa383, káiggam Wb221, kaajam закрыл 345

Jel. k͔aajap закрыл 354, kájap Wb221

B k͔ấnjam (-áa-) Wb221, k͔aanjam [without translation] Pv383

Taz k͔aanjam закрыл Pv431, E471, *k͔ấnjam Wb221

Kar. k͔äänjam

aorist participle

N kaidal 132

K kaaindi 275

past participle

Taz k͔aanjebel (-bilj) täckt / covered Wb221

future participle

K kaaisʃa 275

k͔āńäśpi-

N káješpap (-aa-) Wa383, kaješpap крою Wb221, 27

k͔āńəmpi-

N k͔aimbap Wb221

K k͔aimbau покрыл, закрыл Wa383, kaaimbau 228

Taz k͔aanjembam Wb221

k͔āńänčə-

K kaajendsau 275

Taz kaanjä́ndšam Wb221

k͔āńäćə-

Č kajétjam на час накрыл 317

k͔āńəlćə-

NP kaaildjam маленько закрыл 345

k͔āńəkku-

NP kaajakkuwam закрываю 345

k͔āńəkkolćəmpi-

Taz k͔aanjekoltjembam покрываю E471, Wb221

k͔āńuś cover

Č k͔ays [as correspondence to N čahai thatch] Wa416, Wb302, tak / thatch Wb226

k͔ańi tears

N hait‿k͔ai tår, слеза Wa360, ˜haet‿kai 26

MO sein-k͔ai Wa360

Č seinä-gai [my tears] Wa360

K saina-ǥai [my tears] Wa360, K? sain-ǥai Wb276

B k͔âânje or sajona k͔aanje [my tears] [as correspondence to N wand face] Wb331

Taz *k͔âânje Wb331

Kar. *k͔âânje Wb331



k͔āńi frost

N k͔aai сильный мороз Wa367, 151, (206 deleted), warga kaai stor köld 147, káa’i 6

k͔aai мороз, stark köld Wb210

MO k͔aai Wa367

Č *k͔aai Wa367

OO k͔eai Wa367

K k͔aai Wa367

NP k͔aaji Wa367, káaji Wb210

Jel. k͔aanj мороз 353, *k͔aanje Wb210

B k͔aanje Wb210

Taz *k͔aanje Wb210

Kar. k͔aanj Wb210

k͔āńiľ adjective

N k͔aael холодный (= täšedäl) Wa367, k͔aail (-el) Wb210

MO k͔aail Wa367

K k͔aail (djeel) Wa367

B k͔aanjel Wb210

Taz *k͔aanjel Wb210

Kar. *k͔aanjel Wb210



k͔aľməľ adjective bright

N kalmel ясный, klar Wa374, kalmel (k͔-?) Wb204

MO kaimel Wa374, kaimel, kaimei Wb204

Č *kaimel? Wa374, *kaimel, *kaimei Wb204

OO kaimei Wa374, *kaimel, *kaimei Wb204, k͔aimi Wa410

K kaimel Wa374, *kaimel, *kaimei Wb204

NP kaimi (= kuečál) Wa374, Wb204

Jel. kaljmel 352

B k͔almel (-ljm-) klar (om vintern) Wb204

Taz *k͔almel (-ljm-) Wb204

Kar. *k͔almel (-ljm-) Wb204

k͔aľməŋ adverb

N kalmeng ek [is bright] Wa374

MO kaimeng eng [is bright] Wa374

k͔aľməri- to brighten

past participle

N kalmerubal 7, kălmerbal klar Wa374

k͔aľmərimpi-

N 3S kălmerambat ясно стало / it has become bright Wa374, 3S kalmeremba Wb204, kalmerumba ясно 7

MO 3S kaimerbat Wa374

K 3S kaimeremba Wa374, kaimermba Wb204

B 3S k͔almeremba

k͔aľməränčə-

K 3S kaimeréndseng ясно будет / it will be bright (now) Wa374

k͔aľməräśpi-

N 3S kalmeréšpad выяснывает / it is brightening Wa374

kuəľ плёс; (Upper Ob dialect:) Ob

MO kuai Ob: dative kualdš Wa369, Wa381, Wb200

OO kuai Wa369, Wb200

B kêêlj плёс, fjärd Wb207, dative kueldj 368, Px1S kueljm [without translation] Pp376

Taz kuelj Wb207

Kar. kîl (?), Kar.2 kuelj Wb207



kuəji breath

N kuei душа Wa371, Wb201, dative kuejond Pc92, k͔uei Pc168, kûej 33, Px1S kuejóp 174, kuejom Pp107

MO *kuei Wa371

Č kuei: dative kuetje Pc288, Wa371

OO kuai (“= kuai Ob”) Wa371, Wb201

K kuei: dative kueldje 238, Wa371, G40, kuej: Px2S kuelj [without translation] 252

NP kuaji Wa371, Wb201

Jel. kuei 352, kuei (kûeje) Wb201

B kûei ande 361, kîei (kûeje) Wb201

Taz *kîei (kûeje) Wb201

Kar. kîj: Px1S kîjom: Px3S kîjt, *kîei (kûeje) Wb201, Kar.2 kuei : Px3S kueid, *kîei (kûeje) Wb201

kuəjiľ adjective

Jel. kueil‿mä (= kuei душа) 352

kuəj- to breathe

MO kuennjang дыхаю Wa374, Wb201

Č *kuennjang Wa374, Wb201

OO kuannjang Wa371, *kuennjang Wa374

K *kuennjang Wa374, Wb201

NP kuennjang Wa371, Wa374, *kuannjang Wb201

Jel. kuennjang 352, Wb201

B kuennjang дыхал 385, дыхаю Wb201

Taz kuennjang andas Pv421, Wb201, отдыхал E469, дыхаю E480, imperative kuešä́šeng 427

Kar. kînnjang Wb201, Kar.2 kuennjang

aorist participle

Kar.2 kuettjel g[um] [breathing man] Wb201

kuəććə-

Taz kuettjang Wb201

kuəśpi-

Taz kuešpang отдыхал E480, E469, Wb201

kuəjar-

N kuejarnak дыхаю: -rhak: -ra͑k! Wa374, Wb201, kụejarnak: -rhak: -ra͑k! 41

B kuejarnang Wb201

Taz kêjarnang Wb201

kuəśk͔əl-

N kúeškannak (preterite -ss-) Wa372, Wb256, kuešk͔annak отдохнул Wb201

MO kuaskannang Wa372, Wb201

B kuešk͔alnang сдохнул Wb201

Taz kuesk͔alnang сдохнул E467, *kuešk͔alnang Wb201

Kar. keškalnang Wb201

kuəśk͔əlčə-

N kụeškaldšak отдохнул (= kúeškannak): -ahak Wa372, kuešk͔aldšak id. Wb201, kụeškaldšahak: -ldšalage: -ldša͑k 43

Nm kueškalsak Wa372

kuəśk͔əlčäśpi-

N kueškaldšešpak отдыхаю Wa372, Wb201, 43

kuəśk͔əlčänčə-

Taz [kuešk͔a-]-ldšändšang Wb201

kuəśk͔əlälćə-

Taz [kuešk͔a-]-léltjang Wb201

k͔oj sheep

Č koi Wa373, Wb203

OO koi Wa373, Wb203



koj adverbial if, Russian кое

K koj (= jesli if): koi or jesli tan tyyuand если придешь / if you came 86



*koľə

koľərə- tr. to turn, to go around something

N koirap окружил, кругом ходил / I went around [ɔ: I encircled it] Wa375, Wb205

Ob koirap ходил, окружил 154, preterite 2S koirsal T435

MO koirau Wa375, Wb205, 154

K koirau Wa375, Wb205, 154

B koljaram кругом хожу Wb205

kóljaram Wb271

Taz koljaram E470, Wb205

Kar. koljarangam Wb205

koľəränčə-

[kólje]-rändšam Wb271

koľərälćə-

[kólje]-réltjang Wb271

koľəralčə-

Taz koljaraldšam E470, Wb205

koľəralčəmpi-

Taz kŏ́ljaráldšembam повертываю E470, [koljaraldš]-embam (скоро) Wb205

kóljeráldšembam поворативаю Wb271

koľərččänčə-? itr.

B koljarčändšang Wb205

koľalčə- tr. to turn, to go around something

N kojaldšap id. Wa375, kojaldšàp Wb205

Ob kojaldšap omringa?, gerund kojaldšele T454, 156

MO kojalčau (-ldš-) Wa375

Č kojaldam Wa375, Wb205, kojeldau [sic, -u] kringgå 330

OO kojeldam обошел Wa375, *kojaldam Wb205

K kojaldsau Wa375, Wb205

B koljaldšang (тихо) Wb205, koljaldšam vända omkring Wb271

Taz koljaldšam kringgå [I circumvented it] E453, *koljaldšang Wb205, *koljaldšam Wb271

Kar. koljaldšengam Wb205, Wb271

koľalčänčə-

Taz koljaldšändšam Wb205

koľaľpi-?

Taz koljailbang кругом хожу / I go around Wb205

koľəmpi- to rotate

Ob koimbang, gerund koimbele T448

koľa circle

N koja круг, nuut-koja värld / world (“eg. Guds rand / prop. God’s brim” [ɔ: sky’s circle, orbis mundi] Wa375, Wb205, 83, prosecutive kojaút omkring: mádet kojaut kring huset / around the house, prosecutive 3S kojaund (-t) кругом 81, 83

Nm prosecutive 3S koaút or kojaút кругом 83

Ob koja 156, nut-koja [orbis mundi] T435, (the whole world) 154

MO *koja Wa375, prosecutive (3S) *kojaun(d) 81

koja, nuut-(nuun-)koja värld Wb205

Č koja Wa375, prosecutive kojaun около / around 330

K koja Wa375, nuun-koja [orbis mundi] Wa375, prosecutive (3S) kojaun(d) кругом 81

B kolja круг 361, Wb205

Taz *kolja Wb205

Kar. *kolja Wb205

koľaŋ adverb

Č kojang кругом / around Wa375, Wb205

Taz koljang (= pyrung) 437, Wb267



koja younger brother, younger sister

NP koija 1. yngre bror, 2. yngre syster Pp302, Wa395, Wb208, Wa389, Wb236



koľmə song

OO koimэ sång: Px3S? koimэt? Wa375, Wb206, koimä Wa386, Wb229

B koljmä Wb206, SQNK

Taz koljma Wb206

Kar. koljm’э Wb206

koľməččə- to sing

MO koimečang Wa386, Wb206

Č koimettang Wa386, 3S koimetteng [without translation] 318

OO koimettang (-э-) песню пою Wa375, Wa386, Wb206

K koimetsang (-cang) пою песню (in Selkup) (cfr. kodambang пою (in Russian)) Wa386, koimetcang Wb206, Wb229

Jel. koilmettjang 353

B koljmečang Wb206

Taz koljmattang 415, 1-2. koljmettang, 3. koljmétjang, 4. koljmečang Wb206

Kar. koljmettangang Wb206

koľməččänčə-

Taz koljmettändšang 415, -ttändšang Wb206

końńu song

NP konnju sång Wa375, Wa386, Wb206

końńuččə- to sing

NP konjučang пою Wa375, Wb206

ke̮ńə soup

N kai or kaje soppa Wa370, kai 149, kaĭ: Px1S kajop 32, arma-kai (-gai) щи [barley soup], k͔uelt-kai уха / fish soup Wa370, Wb200, 32

MO kai Wa370

Č kai Wa370

OO kei Wa370

K kăi уха Wa370

NP kaεije уха 285, Wa370, 149, kaije: genitive kajan 286, Wb200, 149, 286, kajen 306, Px1S kaεijum 306

Jel. kei уха 352, Wb200

B kénje Wb200

Taz *kénje Wb200, keenje E449

Kar. *kénje Wb200

ke̮ńəľ adjective

Taz keenjel-ytn› id. Wb200

kāk adverbial how, Russian как

N kak, kang, såsom, Russian как, kak romna равно как / just as 86, GSL738

Č kak как, kak ravno 336

k͔āk͔ə adverbial when

K k͔aaǥe когда 84, k͔aaǥ eema͑ когда нибудь / anytime 85, k͔aaǥa‿nassa никогда / never 85, †kāg‹a› när, †kāgai em någon gång, ††kāgai aha, assa, as aldrig GSL730

NP k͔aaǥ‿ai когда 334, k͔aag‿í‿n aas никогда / never 336



k͔āka a deceased

N? ?k͔áaǥa мертвец Wa378

MO kaaga покойник Wa378

Č kaagà (k͔-?) мертвец Wa378

OO k͔eaǥa Wa378, (deleted: k͔eaǥa Wb214)

B kaaka ett gammalt lik / an old corpse Wb214

Kar. kaaka Wb214

k͔ākaľ lejət adjective cemetery

Taz Px3S kaaka-leitэ кладбище Wb214

Kar. kaaga-liid Wb214, Kar.2 kaaga-lied gravgård Wb214



k͔āk͔al thumb

B k͔aaǥal tum Wb227

Taz k͔aak͔al Wb227

Kar. k͔aaǥal Wb227

k͔āk͔aləľ adjective

Taz k͔ák͔al-ireäd tum-månad, d.ä. kvinnorna hinna för dagens korthet blott sy tummen till en handske på dagen / thumb-month, i.e. due to the shortness of the day, the women manage only to sew the thumb of a glove during the day [editor’s note: folk etymology, the month name is of Yeniseic origin] Wb333

Kar. *k͔ák͔al-ireäd Wb333



k͔uək͔ shoulder (cfr. kuət(ə))

K *k͔uaǥa skullra Wb211

NP k͔uaǥa axel (skuldra) [excerpted from oblique forms] Wa371, Wb211

k͔uək͔ən pāri / k͔uək͔tə pāri genitive / genitive 3S

Č kuak͔ta-par Wa371, *k͔uak͔ta-par Wb211

OO *kuak͔ta-par or kuak͔tä Wa371, k͔uak͔ta-par Wb211

K kuaǥan-par (k͔uagan) Wa371, Wb211

NP kuaǥán pári Wa371, k͔uaǥan pari Wb211

Jel. k͔uok͔te-paar skuldra 353

B k͔eêget-paar or kuekte-paar Wb211

Taz k͔uek͔te-paar Wb211, k͔uek͔t-parend onto the shoulders E475

Kar. keget-paar (kê-), stem k͔ueng (-k) (unused) Wb211

k͔uək͔k͔al- to carry on the shoulder

Taz k͔uek͔k͔álnam на плечи понес, bära på rygg Wb211

k͔uək͔k͔alpi-

Taz k͔uek͔k͔álbam Wb211

k͔uək͔k͔alčänčə-

Taz k͔uek͔k͔áldšändšam Wb211

k͔uək͔k͔alälćə-

Taz k͔uek͔k͔áléltjam Wb211

k͔uək͔ər / k͔uək͔ən sturgeon

N k͔uegar оссетра Wa381, Wa385, Wb220, k͔ûegar 32

MO k͔uegar Wa385

K k͔uagan оссетра Wa381, Wb220, kuagan [without translation] 228

Jel. k͔uogar (-ǥ-) 353

B k͔ueǥar (-ûe-) Wb220

Taz kuek͔ar Wb220

Kar. kuoǥar Wb220

k͔uək͔əna sturgeon

Č k͔uana Wa381, Wb220

OO *k͔uana Wa381, Wb220



k͔uək͔k͔ə or k͔uəŋk͔ə ice-hole

B kêêk (kûek) Wb261

Taz k͔uek͔ Wb261, k͔uek͔k͔a прорубь Wb225, accusative k͔uek͔k͔ap E475

Kar. k͔îîk͔ Wb261, Kar.2 *k͔uek͔ Wb261



k͔ok͔k͔a small pit (unevenness in the ground)

Č *k͔ok͔k͔a Wa372, Wa382, Wb211

OO *k͔ok͔k͔a Wa372, Wa382, Wb211

K k͔ok͔k͔a liten grävd grop / small dug pit Wa372, Wa382, Wb202, Wb211



kukä?

Ethn.Ob kŏge flygande ekorre / flying squirrel



kukərə- tr. to rock

N kugerap vagga, качаю Wa375, Wb206

Ob kugerak vaggar 155, 3S kŭgerîd T447

MO kókarau Wa375, kokerau Wb206

Č kugoram Wa375

OO kukoram Wa375, kugoram Wb206

K kukkerau качаю Wa375, Wb206, 155

NP kukkaram Wa375, Wb206

B kukeram Wb206

Taz kukuram Wb206

Kar. kukurengam Wb206

kukəränčə-

Taz [kuku]-rändšang Wb206

kukərəmpi-

Taz [kuku]-rembam качаю Wb206

ki̮kə- to want, to like

N kĕgak хочу: -ahak: -alage Wa369, kegak хочу, люблю Wb199, kêgak 13, kegak: kegaehak: kegalage 26

MO kegang Wa369, Wb199

OO kegang Wa369, *kegang Wb199

K kekkang хочу: 3S kegeng Pv271, kekkang: kekkasang Wa369, Wb199

NP *kekkang Wa369, Wb199

Jel. kîkang хочу: aamargu kîkang [I want to eat] 351, *kîkang (-m) Wb199

B kîkang (-m) Wb199, kîkam (-ng) люблю, eg. jag vill / I love, prop. I want Wb209

Taz *kîkang (-m) Wb199, kîkam E450–

Kar. *kîkang (-m) Wb199

aorist participle

B aamarko (kîkal or) kîkendi-gum кто есть хочет / who wants to eat [the form kîkal cannot be correct] 380, kîgedil som vill 380

ki̮känčə-

Taz kîkändšam Wb199

ki̮kəmpi-

N kegambak хочу (не знавши), conjunctive kegambanik 184, kegambak хотел (не знавши) 197

Taz kîkembam хочу Wb199



ki̮kä small river

N kegé речка, dim. Wa374, kege Wa381, kêgè Wb204, kêge: Px1S -gem 30, dual kegeah 162, dual instructive kegehat реками 162

MO kĕké Wa374

Č kêgeä Wa374, Wb204, 64

OO kêgä (kêkä) Wa374

K kekke Wa374, 64, kêkké Wb204

NP kêkki, kîkki (kekke) (kêkki) Wa374, kêkkì Wb204

Kar. dual kîkeaǥ 402

[in word list 2 comes only B kîdš as correspondence from the Tundra dialects]



ki̮kaj egg

MO kegai ägg Wa396, Wb208, Wb255

Č kĕgái Wa396, kegäi Wb208

OO kêgài Wa396, *kegai Wb208



kekkət- to torment

N käkannap стегаю / I lash: -ssap стегал: käkäd! (-et): -tku Wa373, Wb203, Wb243, käkännap: käkäsap выдрал, piska / to whip: -lébe: käket! стегай: käketku 48, 185

Nm keäkkannap Wa373

MO käkkännau (= moonnau) Wa373

kekkətäśpi-

N käkädešpap Wa373, 48, 185

kǖkalčə- to whistle

B kyykáldšang Wb272

Taz *kyykáldšang Wb272

Kar. kyygáldšengang Wb272



k͔üəkaľ swallow

Taz k͔uek͔alj Wb227

k͔üəkäləŋ

B k͔ûek͔ä́leng svala Wb227

k͔āŋ thunder

N kak (= kan-nop) 47

k͔āŋəľ nom adjective id.

Tym kanop moln / cloud 158

N k͔án-nop гром Wa381, k͔annop гром, chan-gud / thunder, “Khan-God” 28, kan-nop 47

MO k͔aan-nom Wa381

k͔aan-nom Wb219

Č k͔aal-lom 284, Wa381, Wb219

OO kaan-nom 284, *k͔aal-lom Wa381, Wb219

K k͔aan-nom Wa381

NP k͔aan-nom Wa381

B k͔aal-nop Wb219

Taz k͔aal-nom Wb219



k͔aŋar fish trap

N k͔aar морда, mjärde Wa385, Wb224, k͔ar Wa381

MO k͔aar Wa385

Č *k͔aar Wa385

OO *k͔aar Wa385

K k͔aar Wa385

NP *k͔aar Wa385

Jel. kagar 354, Wb224

B k͔angar Wb224

Taz k͔angár Wb227, *k͔angar Wb224, kangar E464

Kar. *k͔angar Wb224



k͔āŋk͔u лом, jam of driftwood

k͔āŋk͔uľ adjective

NP Ethn. Kaankul to [river (lake) on upper Ket] Ethn.23

k͔aŋlə sledge

Tymkail?› ‹саны?› 157

N k͔agэl vanlig släde / common sledge Wb212, káge͑l, kagl Pc99, kagel Pc159, kágel Pc166, kage͑l 3, k͔áge/εl 24, k͔á̆ge͑l Wa378, kagel 159, kage͑l (kagl): Px1S kag͑lop 112, -lop or -lm 174

Nm? kagl or k͔aîl Wa378

B k͔aglè: Px1S k͔agleam Wb212

Taz kagl 404, E445, *k͔aglè Wb212, comitative kaglese E445

Kar. kagl Wb212

k͔aŋləľ adjective

Taz collective kagliljmы 404

Kar. (for intransitive verb) kaglilj 402



kaŋsa ~ kansa ~ kanća (~ ke̮-) smoking pipe

N kaandša трубка Wa374, kandšà Wb204

kandša and kangзa 149

MO kănza (-aε) Wa374, kanзa Wb204

Č kangsa Wa374, *kangza Wb204

OO *kangsa Wa374, kangza Wb204

K kanззa (-zz-) Wa374, kanззà Wb204, kanzza 227, 228

NP kaεnza 149, kaεnзa Wa374, *kanзa Wb204

Jel. kandša 352, kandšà Wb204

B kansà Wb204, dative kansánd 363

Taz kantca E442, *kansà Wb204

TazTK kanca (-ц-) 392

Kar. kanca 394, Wb204



k͔uəŋk͔ə step

NP (k͔uang(a) steg Wa343 (deleted and replaced by laak͔a))



k͔ōŋ boss, any kind of leader

N k͔ŏk начальник, herre Wa376, Wb213, 12, k͔ok (-k͔): genitive ko’on Pc102, Pc166, kuk 141, k͔ok͔ 159, kok Pp115

Nm k͔ook Wa376

Ob genitive kóun T435, koun Chan / Khan 154

MO k͔ong Wa376, Wb213

Č *k͔ong Wa376, kong herre: genitive ko’on 295

OO *k͔ong Wa376, Wb213

K k͔ong Wa376, Wb213, 154, kong 243

NP k͔oong Wa376, *k͔ong Wb213

B k͔uuk (-kng) knäs: genitive kuun or kuuen Pc368, Wb222, kuuk or kuukng knäs (-ng, -k (-kn)) 362, k͔ung Wb213, Px1S kuum knäs Pp376

Taz kuuk: genitive kuuen Pc406, koong, kong E442, k͔ok Wb213, k͔ók Wb222, genitive koon E443–, comitative k͔okse E445–, Px1S kongmэ E454

Kar. kuuk: genitive kúugen Pc398, k͔ung (-k, -kng) Wb213

see also āmtəľ k͔ōŋ ‘king’

k͔ōŋəŋka

Č konga dim. 64

k͔ōŋəkka

K kokka dim. 64

k͔ōŋəľ adjective rich

N kó’ol rik 147, k͔ol = k͔ó’ol богатый, rik Wa383, kool Wb222, kol 200, ko’ol gup (= tămdat-kup merchant) Wa420, kôl gup богатый 50, k͔ol-gup 56

MO k͔ooi (-e) Wa383, k͔ooi Wb222

Č *k͔ooi Wa383

OO k͔uoi Wa383, kuoi Wb222

K k͔ooi (kooje gum [rich man]) Wa383, Wb222

NP k͔oowae (-i) (-g-) Wa383, koowai Wb222

Jel. k͔ógel-gup knäs 354

B k͔uuil-gum [rich man] Wb222

Taz kooil-k͔. Wb222

k͔ōŋəŋ adverb

N koong ela богато живет / he lives rich Wa383, kung eäk [I am chief] 141

MO? k͔óng богато Wb222

OO kuong Wb222

NP k͔oowang eng [is rich] Wa383, kówang Wb222

k͔ōŋəmpi- to be rich

N k͔oumbak Wb222, 3S k͔oumba богато Wa383, koumbak: 3S koumba богато : preterite koumbahak 200, koumba 50, kó’umba 147, gerund kóombale warga богато живет / he lives rich Wa383

Nm? MO? 3S kóumba Wa383

Č 3S *k͔ooumba Wa383

OO 3S kuoumba Wa383

K 3S k͔ooumba Wa383

NP 3S *k͔ooumba Wa383

k͔ōŋəŋi- to become rich

N kó’uak богател: k͔óuhak: koua͑k!: kougu Wa383, k͔óak Wb222, koóak 6, kouhak: kóua͑k!: ko’ugu 50, ko’uhak 185, 3S k͔ō’uk богат стал 56

Nm kóoak (kóak) Wa383

MO k͔ooang Wa383, k͔óang Wb222

Č *koouang Wa383

OO kuouang 339, Wa383, k͔uouang Wb222

K koouang богател: 3S koung Wa383, k͔óuang Wb222

NP *koouang Wa383

k͔ōŋəŋäśpi-

N k͔oušpak богатею Wa383, Wb222, ko’ušpak: -hak 50

k͔ōŋəŋikku-

N k͔ojekuak Wb222

K k͔oojekuang я б[огатею] Wa383



kuŋka fog

MO kunga dimma Wa413, kungà туман, dimma Wb209

Č kungà туман, dimma Wa413, Wb209

OO *kungà Wa413, Wb209

K kunga: -ngágan туман Wa413, *kungà Wb209

NP *kungà Wb209, *kunga Wa413

B kungà (dimma om vinter och sommar / fog by winter and summer) Wb209

Taz kungà Wb209



kȫŋ- / kǖŋ- to flow

K 3S kyungnan flyter, rinner (om en flod), быстро текет Wa409, Wa370, kyungnán Wb200

NP 3S kyungna rinner (быстро) Wa409

B 3S [*?]kyyngnán Wb200

aorist participle

MO kyngdal strid Wa370, *kyngdál Wb200

Č kyngdel = kyngdí Wa370, kyngdí Wb200

OO kyundje ́[sic] Wa370, [Č or OO] kyngdi-ke strid flod / rapid river, kyngdel duetta stritt ställe / rapid place 284

K kȳngdi ke [flowing river] (kyyngdi) Wa370, *kyngdí Wb200, kyyndi быстрый 66, kyngdi strid 227

NP kȳngdál (čueč) strid / rapid (place) Wa370, kyngdál Wb200, kyngdál strid: kyndae kî ́[sic] [rapid river] 285

kȫksan / kǖksan nomen instrumenti torrent

Č kyksä́n пол‹уй?› (vid högt vatten) Wa371

OO kyungsang Wa371

NP kyksan stridt ställe / rapids (= kyue) Wa371

kǖŋə rapids

N kö́u быстрина Wa370, köu 32, comitative köuh‿ek быстрый [has rapids] Wa370, 32

MO kyu Wa370

Č kȳu Wa370

K kyu Wa370, 227, Px1S kyyweu 253

NP *kȳu Wa370, kyue Wa371

Jel. kyygu stritt ställe 352

B kyyngэ Wb200

Kar. *kyyngэ Wb200

kǖŋəsəməľ possessive adjective

N köuhul быстрый Wa370, Wb200, 32

B kyyngesemil Wb200

Taz kyyngesemel Wb200

Kar. *kyyngesemel Wb200



kȫŋkə river Parabel

Ethn.Ob Köng [Parabel], Köngön‹a›let [village Кенгунак, /kȫŋkən āγəľ ētə/ ‘the village of the mouth of Parabel’ (the second mouth, close to Kargasok)]



k͔ǖŋ marrow, brain (cfr. k͔ǖmə)

Č k͔yung Wa380, kyung 284, Wb218, [probably Č] k͔yung hjärna 339

OO [false] *k͔yung Wa380, *kyung Wb218 (but kyu 284 = /k͔ǖmə/)

NP k͔yyng Wa380, kyyng Wb218



kǖŋ black grouse, Tetrao tetrix

N kö́k en svart tjäder, палник, косач Wa373, палник 202, kyk, kök Wb203, k͔ök, kök Pc103, Pc167, kök: Px1S köngm 52, Pp115, Pp174

Č kyung Wa373, kyng косачь: genitive kyun 295

OO *kyung Wa373

K kyng палник: genitive kýun Pc243, kȳng (-yy-) Wa373, kyng Wb203

NP kyyng: genitive kyyan 295, *kȳng Wa373, *kyng Wb203

B kyyk палник: genitive kyyn (kyy’yn) 368, kyyk or kyykng 362, kyk Wb203

Taz kyyng Wb203

Kar. kyyk: genitive kyygen 398, kyk Wb203

/ kǖŋə

MO kyu палник (*kyk, *kyng) 281, ?kyu Wa373

k͔āś siberian weasel, Mustela sibirica

N k͔aaš колонок, mustela sibirica Wa385, k͔aaš (kaaš?) Wb224

K k͔aas Wa385, Wb224

NP kaas колонок [claimed to be declined as loos, kues] 258, kaas Wa385 (*k͔aas deleted, only left in the meaning ‘bark’ Wb224)

Jel. k͔aas колонок 354



k͔āsə bark

N puot-kaha кора дерева 13

NP k͔aas bark Wa385, Wb224, pên-k͔aas Wb261, Wa403

B k͔aas Wb224, puut-k͔aas Wb261

Taz *k͔aas Wb224, puot-k͔aas Wb261

Kar. *k͔aas Wb224, *puot-k͔aas Wb261



k͔āsa perch

N k͔aha окунь Wa381, k͔ahá Wb220, k͔ahá: Px1S -ham 39

Nm káasa [sic, -s-] Wa381

MO kaaзa Wa381, k͔áasa (-з-) Wb220

Č k͔oasà Wa381, *k͔áasa (-з-) Wb220

OO k͔êaзa Wa381, *k͔áasa (-з-) Wb220

K k͔aassa: -ssan: -ssannan Wa381, Wb220, k͔āssa: kaassan: kassannan 237

NP *k͔aassa Wa381

Jel. k͔aasa 353, *k͔ââsa Wb220

B k͔ââsa Wb220

Taz *k͔ââsa Wb220

Kar. *k͔ââsa Wb220



k͔asak͔ Russian

MO k͔asak͔ Wa404

Č k͔asak͔ Wa404, k͔ásak (-з-) rysse Wb226

OO k͔aaзak͔ Wa404, *k͔ásak (-з-) Wb226

K k͔assak͔ Wa404, kassák Wb226, kassak rysse 227

NP *k͔assak͔ Wa404, *kassák Wb226



k͔āsəra spotted nutcracker, Nucifraga caryocatactes

Taz k͔aasera кедровка (fågel) Wb303

Kar. *k͔aasera Wb303



k͔āsəľ adjective

TD? Ethn. Kaasel-kî́ river Tym

B Ethn. kaasel-gup [kinship name], k͔aasel-gup Ethn.:124, k͔ásel-kup Ethn.:126

Taz Ethn. k͔aasel-gum, k͔aasel-kum (d.ä. tymska samojeder / i.e. Samoyeds from Tym) Ethn.:78, K͔aasel-kî [the river from where this family should descend, “Окуновка” (here and elsewhere associated to k͔āsa ‘perch’)] Ethn.:79

Jel. Ethn. k͔aasel-gup Ethn.:119

Kar. Ethn. k͔aasel-gum Ethn.:133



kāšnəľ adjective each, Russian кажный

N kašnal var och en / each one 75, 163, GSL287

K kaasna gum каждый 75



kuəś half

N kueš половина Wa374, Wa407, Wb204, 14, 68

MO *kues Wb204

Č pedran kues (or peleng) ½ vedro, semdeetti pedran kues[“second half vedro”], noaremdietti pedran kues[“third half vedro”] 298

NP kuês Wa374, kues Wb204

B kueš a cut off half, not used in counting 370, 368: dative kuešt 368, 361, kûeš Wb204

Taz kueš (-sj) Wb204

Kar. kîš Wb204, Kar.2 kueš: Px3S kuešt Wb204

kuəśśəkka

N kueška dim. Wa374, Wa407, Wb204

Ob Px3S? šede kuašked maal(a) alček пополам упал / he fell apart into two pieces T441–

MO kueska halva (= pelekä) Wa374, Wb204, (kuaskät as explanation to Ob kuašked) T441, kuask, kuask‹a› 68

K kuassaka en på tvären avhuggen hälft Wa374, Wb204



kuəsə metal

Tym kues järn 158

N kueh metall, järn, spjut / metal, iron, spear Wa374, k͔uéh(e) (k-?) Wa381, kuêh: Px1S kuehop (-m) 106, k͔ûehe: Px1S -hem 32, kuéh(e) 91, kûeh(e) Pc167

Ob kues Wa381

MO kues järn, metall Wa381, Wb207, 151

Č kueзe Wa381

OO kúeзe Wa381

K kues: dative kuessond Pc237, kues Wa381, kues 228, 111

NP kuesэ Wa381

Jel. kues 353

B kêês(э) (-ue-) Wb207

Taz kues Wb207, ablative k͔uesóganэ E476

Kar. kî́s Wb207

sǟk͔ə kuəsə iron (‘black metal’)

Ob se‿kues T435, iron 154, se-kues järnbleck? / sheet iron? Wa381

Č sak kuese svart järn / black iron Wa381

K se-kues järnbleck / sheet iron Wa381

see also ńimər-kuəsə / ńiməl-kuəsə / ńimən kuəsə ‘tin, lead’, mūnən kuəsə ‘fingerring’

kuəsəľ adjective

N kuhel-čyr копье / speer [iron staff] Wa413

Taz kuesel kanca железная трубка / iron pipe E442

see also kuəsəľ sāli ‘(iron) hammer’, kuəsəľ tīpə ‘iron nail’, kuəsəľ ći̮ ‘(iron) kettle’



k͔uəśi- to want to eat

N k͔uešak jag är hungrig / I am hungry: -slage Wa383, Wb222, 59

Nm k͔ueš?›ak Wa383

MO k͔ueзang Wa383, k͔uesang Wb222

Č k͔uesang (-з-) я голодный Wa383, *k͔uesang Wb222

OO k͔ueзang Wa383, *k͔uesang Wb222

K 3S k͔uesi eng ́[sic] (kueseng) голодный Wa383

B k͔uešang Wb222

Taz kuešang [without translation] 424, *k͔uešang Wb222

Kar. k͔î́šang Wb222

aorist participle

N k͔ueštal-gup = kuešedal hungrig / hungry Wa383, 59, k͔ueštal Wb222

Nm -š- [to be read: k͔ueštal-gup?] Wa383

MO kuesendi-g. (-е-g.) [hungry man] Wa383, *kuesendi (-die) Wb222

Č k͔uesendie-g. Wa383, *kuesendi (-die) Wb222

OO [k͔uese]-ndje Wa383, *kuesendi (-die) Wb222

K k͔uesedi (gum) Wa383, Wb222

NP k͔uesindie Wa383, Wb222

B kûeštil (-ue-, -êê-) Wb222

Taz 1. *kûeštil (-ue-, -êê-), 2. kuešeda͑l Wb222

Kar. kî́štil Wb222



koś adverbial though, Russian хоть

N koš хоть, ehuru, om blott 86

Č k͔os хоть 336

K kos (koз) 86

NP k͔os 336

B koš хоть 390, koškoš хоть — хоть, либо — либо 390, koš SQNK, košpe [хоть бы] SQNK

Taz koš E447, k͔osa tyyngejeä пусть придет (хоть) / let him come, tulkoon vaikka E448, koškoš хоть — хоть (either — or) 439, košpi [хоть бы] SQNK (GSL740: †k͔oš, †k͔os)



k͔osəptə- to aim

Č k͔ostam Wa368

OO k͔ostam целил Wa368

K k͔ostau, k͔osttau целил, måtta, sikta (med bössa) Wa368

NP k͔osáptam (k͔oз-) целил Wa368

k͔osəptəmpi-

OO [k͔ost]-embam Wa368

K kostambau Wa368



*k͔ośə- bad

k͔ośəŋ? adverb?

Taz košek худо / badly [is most probably the attribute k͔ośəkka before ē- ‘to be’] E452

k͔ośəkka attribute bad

Tym k͔ošeke dålig 157

N k͔ŏšká худый, k͔oškajek [is bad] Wa376, 52, koška худо, koškájek 7, 55, 200, k͔oškà худый, бедный Wb212, koská dålig 141

Ob koškajek худо [is bad] T435

k͔ośəkkaŋ adverb

N koškák худо 84, koškàng Wb212, [or nominal predicate?] koškak я худый / I am bad 200

k͔ośəkətəľ adjective bad

N k͔oškadal худой = k͔oštal (eg. košktal) Wa376, 52, k͔oškadàl, koštal id. Wb212, koškadal 7, koskadal for koštal, properly koškital, koštal 147, koškadal guk ehak худый был / I was a bad man 200

Jel. k͔uštil 353, k͔uštel? Wb212

B košegedil Wb212

Taz košegedil (-el) Wb212, košetil E444, koštil E452

Kar. *košegedil (-el) Wb212

k͔ośəkal

N koškal [without translation] 84

k͔ośəkaləŋ adverb

N koškálak, koškálk [badly] 84, †koškalak, †koškalang GSL736

B k͔ošegaaleng худо 389, košegaale‿lág хуже 389

Taz košk͔aleng худо 439, koše kaaleng ilang бедно живу / I live poorly Wb212



kośari mammoth

N kŏšár mammut Wa370, Wb201, košár 6, 32

MO kosar Wa370, kosár Wb201

Č kosar Wa370, *kosár Wb201

K kŏssár Wa370, kossàr Wb201, kossar: genitive -ssarn 238

NP kossari Wa370, Wb201

Jel. košar 352, *kŏšár Wb201

B kŏšár Wb201

Taz *kŏšár Wb201

Kar. *kŏšár Wb201



kosəl- to grind

Č kósannam мараю, söla, eg. gnida sig vid kyla (Finnish hieron) / to smear, prop. to rub oneself in the cold Wa414, kosannàm 1. марал, söla, smutsa / to soil, 2. mala / to grind Wb209

OO *kósannam Wa414, *kosannàm Wb209

NP kosannam молол, mala Wb208, Wa397

B koselnam Wb208

Taz koselnam вымолол or молол, latentive koseldšam id. E466, *koselnam Wb208

Kar. *koselnam Wb208

kosəlpi-

Č [kósa]-lbam марал Wa414, kosalbam id. Wb209

OO *[kósa]-lbam Wa414

Taz koselbam Wb208

kosəlčə-

Taz koseldšam Wb208

kosəlčəmpi-

Taz koseldšembam Wb208

kosəlčänčə-

Taz koseldšändšam Wb208

kosəlälćə-

Taz koseléltjam вымолол E467, Wb208

kosəlälćəmpi-

Taz koseléltjembam вымолол Wb208

kosəli- itr.

Č kósalang мараюсь / I smear myself Wa414

kosəlimpi-

Č kosalembang марался Wa414

kōška cat

Č koška 336



kūsəkka shallow

Č kuuseka Wa416, *kuuska Wb208

OO *kuuska Wa416, Wb208

K kuuska grund, kuuskajeng [is shallow] Wa416, grund, мелкий Wb208



ke̮səmpi- to itch

Č 3S kašemba [sic, -š-] Wa363

K 3S kê̆semba судится [ɔ: зудится] Wa363, kêsemba Wa385



ke̮sipsi? verst?

NP kêsipsi verst: genitive -psin Wa375, kêsipsi verst Wb207



k͔i̮śəŋk͔a star

Tym kèška stjärna 157

N k͔ešk͔a stjärna Wa382, Wb221, k͔êšká 47, 54, kešká, plural -kát 162

Č k͔esangǥa Wa382, *k͔esangk͔a Wb221

OO k͔asangk͔a Wa382, Wb221

K k͔esak͔a (kesanka?) Wa382, *k͔esangk͔a Wb221

NP k͔êsángk͔a Wa382, k͔esangk͔a Wb221

Jel. k͔išk͔a 354, Wb221

B k͔îšk͔a Wb221

Taz *k͔îšk͔a Wb221

Kar. *k͔îšk͔a Wb221

k͔i̮śəŋk͔aľ adjective

N k͔êšk͔al-pord Karlavagnen / The Big Dipper 54, k͔eškal-pord Wa382

B kiškael-puoreä id. Wb259

Taz *kiškael-puoreä Wb259

Kar. *kiškael-puoreä Wb259

k͔i̮śəŋk͔aľ saji & k͔i̮śəŋk͔a-saji star

N k͔eškáhaj = keškassaj Wa382, k͔ešk͔ahai id., eg. stjärnans öga Wb221, (deleted: k͔eškahhaj or keškassai 97)

MO k͔esangk͔ás-sei Wa382

K kesakassaj stjärnans öga Wa382, k͔esak͔as-sai Wb221



kesäŋ adverb very

N kehek= keek очень Wa370, kehek, kék Wb200, kehek 31, †kēk, †kehek för mycket GSL734, kehek wargaek очень великий [is very big], keheng aha wargaek не очень великий [is very not big] 7, kék or kehek слишком, eg. ke‿kočeng (-k) mêget [he gave very much], kék koček слишком много 84, kehek (-ng) 85



kessə or ćessə (or -śś-)

Č kässe, käs (= kässeng), (not kässe) ́[sic] 335, käss Wa375

kessəŋ adverb slowly

Č kässeng (тихо / slowly) 335, kässeng (= tjonnung sakta, långsamt, помаленько) Wa355, Wb188, kässeng тихо Wa357, Wa375, Wb206, kä̆sseng, käss långsamt / slowly Wa375

OO kässэng 335, *kässeng Wa355, Wb188, Wb206

kessəm-

Č kässemnang помешкал / I hesitated, lingered [= Ob örmbak помешкал, dröja (prop. to have disappeared)] Wa357, Wb206

OO kässemnang Wa357

kessəmpi-

Č kässembang медлю / I stall, delay, 3S kässemba мед‹лено?› 335, kässembang помешкаю / I hesitate, linger Wa357, Wb206, kässembam [sic, -m] медлю Wa375

küśə piss

küśəľ adjective

K kysi-kotca [urine bladder] Wa373

küśəpsan nomen instrumenti urine bladder

N kö̆́šufat пузырь / bladder Wa373, köšufat 50, 170, kösufát Wb203, košufát 101

Č kyssän Wa373

K kyssan (= kysi-kotca) blåsa hos kor / bladder by cows Wa373



k͔arə morning

N k͔ăr morgon, утро Wa367, Wb210, k͔ar Wa381, kar 19, Px3S k͔art morgon, instructive k͔art утром, рано Wa367, Wb210, 28, k͔art (-n) Wa381, kart 37, 84, †kart om morgonen GSL730

Ob instructive k͔arn утром T430

MO *k͔ăr Wa367

Č kar Wa367, k͔ar Wa381, k͔ar djel завтра / tomorrow 334

OO k͔ar tjel 334

K k͔ar Wa367, Wa381

NP k͔arrэ: Px3S karát Wb210, Wa381, instructive karán 334

Jel. k͔ar 353, Wb210

B k͔ar Wb210, instructive k͔art утром 388, karet Wb210

Taz *k͔ar Wb210, instructive karet утром 438, Wb210

Kar. *k͔ar Wb210

k͔arəľ adjective

N k͔arl утренный Wb210, Wa370, Wb200

MO *kari djeel завтра / tomorrow 84

Č k͔ari Wb210, Wa370, Wb200

k͔ari Wa383

OO *k͔ari Wb210

K karl-djeel or k͔ari завтрашный день / day of tomorrow Wa367, kari djeel завтра / tomorrow 84, †kari tjēl i morgon GSL730

NP k͔arai Wb210, karae (-i) Wa370

B k͔aril Wb210

Taz *k͔aril Wb210

Kar. *k͔aril Wb210

k͔arəľ mi̮ morning

MO locative *k͔arimágan 84

OO karimî утро, locative k͔aarimaǥan (from , , = ma) 339, k͔arimágan (-magan) утром 334, k͔aarimê () утро, locative -magan (-mêagan) Wa367, k͔aarimî (-e), Px3S mêdä Wa354, Wb183

K locative k͔arimagan (-megan) утром Wa367, karimagan (from k͔ari mî (ma)) Wb210, k͔arimágan 84, †karimagan om morgonen GSL730

NP locative k͔araemaǥan 334, karaemaǥan Wa367, karaemagan Wb210

k͔arəľ mi̮ľ adjective

OO kaarimí-kuended [dawn] Wa370

k͔arəľ mi̮k͔əľ local adjective

K k͔arimagi [утренный] Wb210, Wb200, karimagi Wa370



k͔ara crane

N k͔ărá журавль Wa380

k͔arà Wb218, k͔ara: Px1S -ram 26

MO *k͔ărá Wa380

Č *k͔ăra Wa380

OO *k͔ăra Wa380

K k͔ăra Wa380

NP k͔arra Wa380, karra Wb218

Jel. k͔ara 353, Wb218

B k͔ara Wb218

Taz *k͔ara Wb218

Kar. *k͔ara Wb218

k͔aran čopər craneberry

B k͔ara čober (t-) Wb218

Taz *k͔ara čober (t-) Wb218

k͔aran apsə craneberry

N k͔ăran af клюква Wa380, Wb218, 23

Jel. k͔aran aps журавль ́[sic] 349

k͔aran apsot craneberry

MO k͔aran apsot Wa380

Č k͔aran-apsöt Wa380

K k͔aran-apsot: Px1S apsonma͑ Wa380, Wb218

k͔araľ adjective

Taz Ethn. Karalg (Russian Karalka) [tributary to Taz] Ethn.:80, Karalg Ethn.:78, K͔aral-ki or K͔arelka Ethn.:79, Káralka Ethn.:77

Jel. Ethn. Karalg(e) (Karelka) Ethn.:119



k͔arä adverbial out on a surface

N k͔are adverb (opposite to konne), nedtill (såsom ifrån skogen hem, ned till stranden, till spisen upp från bänken) / down (as home from the forest, down to the shore, from the bench up to the stove) 82

Ob k͔are под горой T430–, 153, 154, dative karend T456

Č ‹k?k͔?›aréä ned / down [to the shore] 331

K k͔aré 82, kare 156

NP karri 331

B k͔areä ned (strand) / down (to the shore) 387

Taz k͔are ned 437, k͔are-ittétjam upphänga / to hang up [the kettle] 413

k͔aräľ adjective

NP karrie-g[um] [person out on the water] 296

k͔aräk͔əľ local adjective

Ob k͔areǥî подгорный T439, k͔aregi подгорный 154, karege͑ подгородный ́[sic] (kare под горой) 65

Č kargai подгородный [sic, obviously error for *karegai *подгорный, NP counterpart karrie-g[um]] 296



k͔aru crook

k͔aruľ adjective crooked

NP k͔arui Wa376, Wb213

k͔aruŋ adverb

NP k͔arung eng [is crooked] Wa376, k͔arung крыво Wb213

k͔arukkaľ adjective

Č k͔arokkai Wa376, *k͔arukkai Wb213

OO k͔arukkai Wa376

K k͔ărukkai кривой, böjd Wa376, k͔arukkai Wb213

k͔aruŋ- to be bent

N k͔ărengnak jag är sned (som växer på sned) / I am askew (that grows askew), 3S k͔ărengn (-ngnan) кривой, gerund k͔ăregle криво Wa376, kare͑gle 10, k͔arengnak Wb213

MO 3S *k͔ărengn Wa376

B k͔arengnang Wb213

Taz *k͔arengnang Wb213

Kar. *k͔arengnang Wb213

aorist participle

N k͔ărengdal, karengdäl кривой Wa376, k͔arengdal Wb213, 10

B k͔arengdil Wb213

Taz k͔arengdel Wb213

Kar. *k͔arengdil Wb213

k͔aruj-

K k͔ărunnjang я кривой / I am askew Wa376, k͔arunnjang Wb213

k͔ārəmpi- to be frost

Č 3S k͔aarmba мороз стал / it has become frost Wa367, *k͔armba Wa420

OO 3S *k͔aarmba Wa367

K 3S k͔armba (mycket kall) Wa420

NP 3S k͔aarámba Wa367



k͔aräćə- to land

B karetjang пристал 385, k͔aretjang Wb215

Taz karétjang пристал 424

Kar. k͔aretjengang Wb215

k͔aräćänčə-

B k͔aretjändšang Wb215

k͔arəčə- tr.

Ob lembese kăredšap med örnen попал (örnen kom (stötte emot) med bröstet mot stadslocket) [with the eagle I stroke (attacked, bumped into) (the town)] T441, k͔aredšap stöta på (t.ex. då man faller mot någon), om örnen, som stötte med bröstet emot stadslocket / to push on (e.g. when one falls against someone), about the eagle, that bumped with his chest against the town lid 155, 3S lemb(a) (deleted: kuallea) karšid орел (с грудом) попал?, påstöta T442, *káredjau Wa375

MO karedšau попал T441, káredjau stöta på (falla på) om örnen som stöter på stadslocket (borgtaket), попал Wa375, karedšau Wb206



k͔arolčə-?

N k͔ăroldšap бросил / I threw Wa384, k͔aroldšap Wb224

Nm k͔ŏrolsap Wa384



kuərä crow

N kueré ворона Wa373, 55

kuerè Wb203

MO *kueré Wa373

Č kuereä ворона 287, Wa373, Wb203, locative kueréagan G25

OO *kuere Wa373

K kuere: -eagan Wa373

NP kuere Wa373, kueré ворона Pc287

Jel. kuereä ворона 352

B kûéreä (kué-) (-êê-), kêre-iräd (kuere iräd) crow month Wb333

Taz kuereä Wb203, k͔uerä-ir. Wb333

Kar. kîrä (-îê-), Kar.2 kuerä Wb203

kuəräľ adjective

Kar. kîräl-ir. [crow month] Wb333

k͔uərə- to call

N k͔uerap зову: -rhap: -rlebe: -red: -rgu Wa382, Wb221, 43, kuerap 185

Ob kuerap T429–, k͔uerap звал 153

MO k͔uerau Wa382, Wb221

Č k͔ueram Wa382, kueram звал 315, *k͔uerau Wb221

OO *k͔ueram Wa382, *k͔uerau Wb221

K k͔uerau Wa382, Wb221

NP kuerram звал 345, k͔ueram Wa382, *k͔uerau Wb221

B k͔ueram (k͔ûe-) Wb221

Taz kueram звал 416, *k͔ueram Wb221, 3S kuera E450–

Kar. kî́ram Wb221

k͔uəränčə-

Taz kuerändšam 416, k͔uerändšam Wb221

k͔urəkku-

Č kuerkuang -аю 315

NP kuerakkuam 345

k͔uəräćə-

Taz kuerétjam звал Wb221

k͔uərälćə-

NP kuerrildjam 345

kuərənčaŋ blueberry

N k͔uerndšák blåbär Wa373, kuerndša blåbär? 54

Nm kuernsak Wa373



kuərmä older brother-in-law

N kụerme зять, systers man 44, kụerme зять, äldre systers man Wa372, kuermè Wb202, kuerme Wa385

Ob kuarmea зять, svåger T443, kuaremea T443, kuaremea зять, äldre systers man 155, koarmeä T445, kuarmeä T445, kuarmea T453, kuareme Wa372

MO kuarme T443, kuarmé Wa372, kuarmè Wb202

Č kuermeä äldre systers man Wa372, Wb202, *kuerme (*kuereme) Wa372, Č? kuarmé svåger Wa355

OO *kuerme (*kuereme) Wa372, OO? kuermé зять Wa355

K kuerme (kuereme) Wa372, kuereme 155

NP *kuerme (*kuereme) Wa372, kuermè [without translation] 287

Jel. kuermeä зять 352, Wb202

B keermä Wb202



kuər(ə)kə pine

Č kueregä Wa414

K kuerege сосна Wa414

kuər(ə)kəľ adjective

Č kueregei сосновой Wa414



k͔uərk͔ə / k͔ork͔ə bear

Tym korgo björn 157

N k͔ŏrǥ björn Wa376, k͔orǥ Wb212, 151, k͔org Pc96, korg Pc168, k͔orga 10, k͔orga 26, k͔org(a) 56, 140, kork, accusative korgop 160, Px1S korgóp 174

Ob korǥ(a) T433

MO k͔uerǥ Wa376, k͔uerg Wb212, seak͔ k͔uerǥ black bear 281

Č kúarǥeWa376, k͔uarǥa Wb212, kuargá [sic, ]: locative kuargógan Pc291, Px1S kuargou Pp307, kuarga G74

OO *k͔uarǥa Wb212

K k͔ueraǥa͑ (kuerak) (kuaraga) Wa376, kuerg Pc235, 229

NP k͔ûerǥэ Wa376, k͔uergэ Wb212

Jel. k͔orǥ 353, Wb212

B k͔orǥa; k͔orǥond Pc367, k͔orǥ Wb212

Taz korǥ 404, korg Pc405, *k͔orǥ Wb212, korǥa E461–

Kar. korg: genitive korgon 397, *k͔orǥ Wb212

k͔ork͔əľ adjective

Taz collective korgeljmi 404


korə attribute deep

Tym kor‿ek глубоко [is deep] 158

N k͔or djup, глубокий (aha-kor grund / shallow [not deep]) Wa368, Wb198, kor 22, 37, 151, kor čuedš глубокое место / deep place 37

MO kor Wa368

Č kor Wa368

K kor Wa368

NP kor Wa368, korr‿eng [is deep] Wa368

Jel. kor 351, Wb198

B kor Wb198

Taz *kor Wb198

Kar. *kor Wb198

korəŋ adverb

N kŏrek, kork глубоко (adverb) Wa368, kork Wb198, korek, aha korek мелко 22, 37, 59

MO koreng Wa368

korng Wb198

Č korngjeng [is deep] Wa368

K koreng Wa368

korəmčə- to make deep

N kormdšap göra djup 59, Wa368

korətə depth

Č kortö глубина 319

k͔orə male

N k͔ŏr-hî́r по́роз, okastrerad tjur / uncastrated bull Wa360, k͔or-hîr Wa380, Wa384, hingst / stallion Wb218, kor-hîr tjur / bull Wb192, k͔or-hir 27

MO kor-sîr [bull] Wa360, k͔or-зir Wa380, kor‿зir 281

K k͔or-зiir tjur Wa360, k͔or-зir Wa380, kor-sîr Wb218

NP k͔or sîar Wa360, genitive 2P korandэt [without translation] 305

Jel. k͔or бык (ren) / reindeer bull 353, *k͔or Wb218

B k͔or Wb218, k͔or-kuldšá гоголь (hane) / male goldeneye Wb270, k͔or-muun långfinger (oxe) / middle finger Wb227

Taz *k͔or Wb218, k͔ŏr-muun Wb227

Kar. *k͔or Wb218, *k͔ŏr-muun Wb227

k͔orəľ adjective

NP k͔orai-aati renoxe (ej snöpt) / (uncastrated) reindeer bull Wa368, Wa376, Wa380, Wb218

k͔ōrə muksun, Coregonus muksun

N k͔ór муксун Wa385, Wb224

MO k͔oor Wa385

Č *k͔oor Wa385, *kór Wb224

OO k͔uor Wa385, kuor Wb224

K k͔oor Wa385, kór Wb224

Jel. k͔uur 354

Taz 1. k͔uor, 2. k͔oor Wb224

Kar. k͔uur Wb224

k͔ōrəľ adjective

Taz Ethn. (Russian) Korelka tributary to Vah, throughout its course settled by Ostyaks [Selkups], comprising four families of K͔aasel-gup Ethn.:83



korə- to rip

N k͔ŏrap отрезал, распорол, sönderskära (kläde), скроил, кроил: -rlebe Wa382, k͔orap rista, скроил, чертил Wb221

MO k͔orau распорол Wa382, Wb221

Č k͔oram чертел Wa382, Wb221

OO *k͔oram Wa382, Wb221

K k͔orau skära på längden (matcau på tvären) / to cut lengthwise (matcau crosswiese) Wa382, Wb221

NP k͔orram чертел Wa382, Wb221, korram распорол, sprätta Wb208, korram [as correspondence to K poocau распорол] Wa403, Wb270

B koram sprätta upp på ett ställe Wb208, k͔oram Wb221

Taz koram sprätta 415, 428, Wb208, скроил 416, *k͔oram Wb221

Kar. *koram Wb208, k͔oram Wb221

koränčə-

Taz korändšam 415, 416, Wb208, korändam (-dš-) Wb221

koräjə-

B koréjam скроил 386, koréjam (-rr-) Wb221

koräćə-

N korédšap Wa382, k͔orédšap Wb221

B korétjam (= koréjam) Pv386, [koré]-tjam Wb221

Taz korétjam скроил 412, kor(r)étjam Wb208

Kar. korétjengam Wb221

koräćəmpi-

Taz -tjembam Wb221

koralčə-

N koraldšap Wa382, k͔oraldšap Wb221

koralčəmpi-

N koraldšembap Wa382, k͔oraldšembap Wb221

kōra sand

Tym k͔ora sand 157



k͔ora

N k͔ora omslag (varmed något om‹vecklas›) / cover (that something is wrapped with) 46, k͔ora? omslag / cover Wa382: hait-k͔ora ögonlock / eyelid Wa360, haet-k͔ora Wa382, 46

MO sein-k͔ora Wa360

k͔orə-? (or? = kurə- ‘to tie around’)

N k͔orap завернул / I wrapped: korlebe 46, k͔ŏrap ?завернул (?vecka, slå om) / to wrap? (changed to ‘to rip’ (korə-)) Wa382, k͔orap [= tămdannap завернул] Wa424

kora- to travel

B korangam [sic, -m] (-ng) на лыжах хожу / I ski Wb331

Taz korángang ездю, jag reser, proficiscor / I travel Wb208, *korangam Wb331

TazTexts gerund korale ездят (explained korangam [sic, -m] fara) 463

Kar. *korangam Wb331

korančə-

Taz [korá]-ndšang Wb208, korandšang Wb331

korančǟnčə-

Taz [korá]-nändšang Wb208, koranändšang Wb331

korampi-

Taz korambang ездил Wb208, Wb331

“koral”

Jel. ?koral ö / island [with question mark] 352



korpə

NP korbэ гроб, en samojedisk grav (ovan jord) / Selkup grave (above the earth) Wa405, korbè Wb207, korbэ grav: collective -êla 290



korpət- to mix

N kŏrbannap мешаю, blanda: -ssap Wa374, korbannap Wb204, Wb251, Wa422, korbannak 30, korbannap: korbassap: korbat!

B korbennam Wb204, мешаю Wb251

Taz korbennam мешаю: latentive -ttam E482, Wb204

Kar. korbannam Wb204

aorist participle

Taz korbettel-g[um] E482

korpətčänčə-

B korbettändam Wb204

korpətpi-

Taz korbetpam мешаю Wb204

korpətpänčə-

Taz korbetpändam Wb204

korpətak͔əläśpi-

N korbedagalešpap 58

korččə- (? < korpətčə-)

K korttsau (= yrttsau потерял / I lost) Wa356, kortcau Wb185



korəmčä ~ korənčä basket

Ob korndše tujas av näver / birch bark box T432, näverkorg / birch bark basket, accusative 3S kornendš (“= korndšem, bokstavs-omkastning / letter reversal”) T432, kormdše (-ndše?), korndše näverkorg / birch bark basket Wa375, [left column for N] korndšè Wb205

B kooromdše Wb205

Taz koromdšä̀ Wb205

Kar. koromd Wb205



korəŋ family

K koreng род, släkt, familj Wa375



kuru ermine

N kŭr горностай Wa367, kur (kor) Wb198, kuor 15, Px1S korop or korm 174

Nm kŏr Wa367

MO kur Wa367

Č kur Wa367

OO *kur Wa367

K kŭr Wa367, kŭr or kor [without translation] 230

NP kurru: genitive kurun 285, Wa367, Wb198

Jel. kur 351, Wb198

B kur Wb198

Taz *kur Wb198

Kar. *kur Wb198

kuruj- to hunt ermine

Taz kurenjang горностая промышляю Wb198

kuruśpi-

Taz kurešpang Wb198

kuruććänčə-

Taz kuretjändšang Wb198

*kurə

kural- / kurol- to run away

N kŭrannak: -ssak бегал, springa, optative ?kurallak побегу Wa369, kurannak Wb199, kurannak: kurasak: -llage: kurallak 28, kurannak бегал: kurasak побежал, springa: -llage 184, preterite kurassak 196, 224

Ob kurannak бежал Pv154, бегу T450, 3S kuran(ne) бежал T433–

MO kuronnang скоро бегал Wa369, *kurónnang Wb199

Č *kurónnang Wa369, Wb199

OO *kurónnang Wa369, Wb199

K kurónnang Wa369, Wb199, kŭrónnang 228

NP kurrunnang убежал 343, Wa369, kurunnang Wb199

B kŭralnang, latentive -ldšang Wb199

Taz kurálnam [sic, -m] убежал E469, kuralnang fly / to flew E453, *kŭralnang Wb199, preterite 3P kuralsáden убежали E440, latentive 3S kuraldšэ E465–

Kar. *kŭralnang Wb199

aorist participle

Taz kuraldšel-g[um] Wb199

kuraläśpi-

N kuralešpak бегу (на одну сторону, убегаю) 58, 196

kuralpi- / kurolpi-

N kŭralbak бегу, springa Wa369, kuralbak Wb199, 28, 54, 184

Ob gerund kuralbele T445

(deleted: MO K OO kuralbang [sic, -a-] Wb199)

NP kurrulbang Wa369, kurulbang Wb199

Taz -lpang Wb199

kuralčänčə-

N ?kuraldšendšak 198

NP kurruldšíndšang хочу бегать 343

Taz -ldšändšang Wb199

kuralälćə-

Taz -léltjang Wb199

kuralčə- tr. to drive away

B kuraldšam [as correspondence to K mak͔k͔aldsau поннюгаю, to drive] Wb244

Taz *kuraldšam Wb244

kuralčəmpi-

Taz kuraldšembam (-л) Wb244

kuralčänčə-

Taz kuraldšändšam Wb244

kurət- to run

Ob gerund kurle T437

B kurennang [as correspondence to K k͔öödjang to walk] Wb225

Taz kurennang ходил: latentive -ttang E482, Wb225, imperative kuredä́šeng ходи 427

Kar. *kurennang Wb225

aorist participle

B kurettel-g[um] [running person] Wb225

kurətčə-

N kuratč- (replaced by kuraldšendšak) 198

kurettang Wb225

kurətčänčə-

kurettändang Wb225

“kurenbang”

[kure]-nbang ́[sic, impossible] Wb225



kurə- to tie around

N kŭráp обвил, свил, omveckla, ombinda med rep?: -rhap: -rlebe Wa374, kuràp сплел, fläta (ex. mjärde) / to plait (a fish trap) Wb204, infinitive kurgu 11 (see also k͔orə-)

MO kŭrau fläta (mjärde) Wa374, kuràu Wb204

Č kuram Wa374, kuràm Wb204

K kŭrau сплел (морду) Wa374, *kuràu Wb204, gerund kurle d[aadarau] плету 227

NP kurram Wa374, kurràm Wb204

Jel. kuràp fläta 352

B kuram: -esam Wb204

Taz kuram сплел E477, kuram вил: kurendam E482, Wb204, kuram: -esam [without translation] 415

Kar. *kuram Wb204

aorist participle

Taz kurendel-g[um] E482

kuräśpi-

N kuréšpap обвиваю / I wind Wa374, Wb204, 11, kurešpap обвью: kurešped: kurešpagu 182

kurəmpi-

N kurmbap завито (от меня) 11, kurmap ́[sic] обвито 182

K kurmbau Wa374

Taz kurembam Wb204

kurəmpänčə-

Taz kuremmändšang Wb204

kuränčə-

Č kurendau [sic, -u] [сплет?]-у Wa374

Taz kurä́ndšam E477, kurändšam 415, Wb204

kurändam Wb204

kuräćə-

Taz kuretjam Wb204

kūrə- to singe

Č kuuram жарю (träd) Wa402

OO *kuuram Wa402

K? kuuram жарю (дерево), sveda (träd) Wb208, Wb268

NP kuurram Wb208, Wa402



kūri- to float with the stream

N k͔ū́rak плаву, flyta med båt (utan rodd): -rahak: -rlage Wa382, k͔urak fara utför floden Wb221, Wa398, Wb260, k͔ûrak: k͔urahak 48, kurak плаваю 185

Taz kuurang плаву E480

Kar. k͔uurang (= pendang) Wb221

kūräśpi-

N k͔urespak Wa382, kurešpak 48

kūrimpi-

Taz kuurambang плаваю E480, Wb221

k͔ūralčə- to command

N k͔ŭraldšáp заставил, förmå Wa383, k͔uraldšap заставил, [за]велел, förmå Wb222, 59

Nm k͔uralʃap Wa383

MO k͔ŭraldšau Wa383

Č k͔uuraldam Wa383, Wb222

OO *k͔uuraldam Wa383, Wb222

K k͔uuraldsau Wa383, Wb222

NP k͔urraldšam Wa383, k͔uuraldšam Wb222

B k͔uraldšam Wb222

Taz kuuraldšam заставил E466, *k͔uraldšam Wb222

Kar. k͔uraldšengam Wb222

k͔ūralčəmpi-

k͔uraldšembam Wb222

Taz 3S kúraldšembat велит E451

k͔ūralčänčə-

k͔uraldšändšang Wb222

k͔ūralčälćə-

Taz k͔uraldšeldšam (-djeldjam) Wb222

ke̮ra(ľ)-mo earth hut

Taz kărá̆ljmo землянка Wb205



ki̮r hole, wound

N kêr рана Wa372, 41

kêr sår, hål Wb202

Nm kê̆r Wa372

MO kĕr Wa372

Č kêr (-ä-) sår, hål Wa372

OO *kêr (-ä-) Wa372

K kêr рана Wa372

NP? kêr böld / boil Wa372, NP kîr (= pêaji ) [as correspondence to N pulb(a) böld] Wa398

Jel. kîr рана 352

B kîr sår Wb202

Taz *kîr Wb202

Kar. *kîr Wb202

ki̮rəmčə- to wound

N kê̆́rmdšap ранил Wa372, kîrmdšap 60

Nm kermsap (kêr-) Wa372

past participle

N kîrmdšebal ранен 60, kê̆́rndšebal ́[sic] Wa372

Nm kermsebal Wa372

ki̮rəmčəmpi-

N kîrmdšembak [sic, lacking queue reduction] я ранен / I am wounded, -p я ранил / I wounded 60, kê̆́rndšebak ́[sic] я ранил Wa372

Nm kermak [sic!, the correct form is /kərəmnəmbak/] Wa372



ki̮rə- to flay

N keráp драл Pv132, kerap Pv188, 217, 223, kĕrap (kê-) драл, flå: kerhap: -îli Wa368, keráp (-ê-) снял, слупил, драл Wb198, preterite k͔êrhap 8, kêrhap 181, latentive kĕrndap содрал Wa368, kerndap драл Wb198, 196, infinitive kêrgu 25, gerund kerle ek луплено / is peeled 140

Nm kerap драл: kerhap: kerlage, kerlebe: kerndap (-k) слупил 211, 213

MO kĕrau слупил Wa368, [ke]-rau Pv275

Č keram драл Pv322, keram снимал 313, 316, keram Wa368

OO kîram Wa368, kêram Wb198

K keráu драл Pv275, kĕrau: kerndau Wa368, kerau Wb198

NP kîrram снял (драл) 343, 345, Wb198

Jel. kî́rap драл 351, *kîram Wb198

B kîram снял Pv383, Wb198, latentive kîrendam

Taz. kîram 414, 415, E482, Wb198, kirap драл E477, latentive kîrendam E482, Wb198, kírĕndam снял E477

Kar. *kîram Wb198

aorist participle

N kerdal 133, 188

MO kerende g[um] 275

K kerendi 275

past participle

N kerbal 133

future participle

N kerhá 133

K keresʃa 275

debitive participle

MO keressodi 275

K keressotti 275

ki̮räśpi-

N kĕréšpap деру Wa368, Wb198, kerešpap 8, 133, 196, kêrešpap 181, kerešpap: kerešpet 25, kerešpap: latentive kerešpandak деру по маленько 198

Nm kerešpap долго деру (or: по маленько) 211

ki̮ränčə-

N kerendšap 133, kerendšap драть хочу 198, kerendšak хочу 222

Nm kerensap лупить хочу 133, 211, 213

Č keréndam снимать хочу 316, 322

K kerendsau хочу 275

NP kîrríndšam сниму: latentive? kîrríndšendam снимаю 343

Taz kîrändšam 415, kirändšam 414, kirä́ndšam E477, Wb198

aorist participle

N kerennendšel g[up] 188

ki̮rəmpi-

N kermbap 133

Nm kermbap драл 211, 213

Č kermbam снято 313

K kermbau 275

Taz kirembam снимал Wb198

ki̮rəkku-

N kerkuak 133, kerkuap драл (‹часто›) 196, 221

Nm kerkuap слупил 211

ki̮rəkkumpi-

Nm kerkumbap слупил 211

ki̮rä-

NP kîrrigam 345

ki̮räćə-

N keredšap слупил 133

Nm keredšap momentane драл, слупил: latentive keredšendap слупил 211

Taz kirrétjam Wb198

ki̮rəntə- itr.

Nm kerndak слупил: kerndahak: -lage 211

kī̮rə-

Č kîram ловлю / I catch 319

kī̮rəpsan nomen instrumenti

Č kîrsän ловля / catch 319

kī̮rəptä nomen actionis

Č kîrttä [udaram ловить перестал / I finished hunting]: Px1S -eu 319

kī̮ränčə-

kī̮ränčəptä nomen actionis

Č kîrendettä ud[aram] ловить перестал [I finished trying to hunt]: Px1S -eu 319

ki̮ra Russian village

N k͔ărá деревня, rysk by Wa384, k͔ará 60, k͔arà Wb223

MO *k͔ărá Wa384

K k͔ĕra Wa384, k͔erà Wb223

NP kĕrra Wa384, k͔errà Wb223

ki̮rak͔əľ local adjective

NP kîrráǥê деревенский / of the Russian village 296

ki̮rə-ńa

NP kîrri samojedisk mans- och kvinnobeklädnad (tunica) / Selkup garment for men and women Wa375, kîrrì övre plagget hos män och kvinnor, av renskinn med håret utåt / the upper garment by men and women, of reindeer skin with the hair outwards Wb207

ki̮rə-ńaŋ

Tym kerak päls / fur 157

ki̮rəľ ńaŋ

B kinnjak (-ng) Wb207

Taz kîrnjang en lång päls med brokiga fållar / a long fur coat with motley hems Wb207, kîrnja en vanlig parka med håret utåt och alfärgat skinnbräm / a usual parka with hair outwards and a skin collar dyed with alder Ethn.:95

Kar. kîrenjang Wb207



kerə hem

B kerэ: Px1S kerom (-ê-?) Wb259, ker: suolj-ger fåll [neck-hem = collar] Wb178

Taz *kerэ Wb259, *ker Wb178, porgot-ker Wb178

Kar. *kerэ Wb259, *ker Wb178, suolj-ger [neck-hem = collar] Wb178



kirńitsa ladder

MO kernjítsá Wa362

K kĕrnjessa, kĕrnjes(s) лесница Wa362, kernjessa: genitive -ssan 237



kǖrə- to swing

Č kyyram трясаю (much) Wa386, *kyyram Wb207, kyram трясу, skaka, röra (ruska?) Wa415

OO kyram (= laǥaram) Wa386, kyyram slänga (качаю), skaka?, ruska, трясу / to shake Wb207

kǖränčə-?

Č [kyyr][-endam?] ‹slänga?› Wa386

kǖra-

B kyyrángam Wb207

Taz kýrangam качаю, трясу E468, kyyrángam трясу E480, Wb207

Kar. *kyyrángam Wb207

kǖrančänčə-

kyyranändšam Wb207

kǖrampi-

Taz kyyrámbam вытрясал / I shook out E480, Wb207

kǖrəlčə- / kürälčə-

Ob köreldšap ударил 156, 3S ke(r)reldšîd махнул T439, köreldšid ударил T457, körreldšid ударил T458

MO kyyreldšau 156, 3S kyreldšed смахнул T439, kyyreldšet T457

Č kyyrelčam Wa386, kyreldam бросил, fösa ut, skaka bort Wa415

kǖrər-?

Č [kyy?]-rnam трясаю Wa386

kala bowl, ladle

N kălá чашка, fat / bowl, dish Wa369, kalá Wb199, kala: dative kaland 159, 27, Px1S kalam 172

Ob ‿gala T457–

MO kala Wa369

Jel. kala skopa / ladle 351, *kalà Wb199

B kalà skopa Wb199

Taz *kalà Wb199

Kar. *kalà Wb199



k͔ala adverb (here attribute?)

NP kălă liksom: kala yt liksom vatten / like water, kala andu som båt / as boat 336



k͔ali- to remain

N k͔ălak остался: -la͑hak: -llage: -lgu: -la͑k! Wa379, Wb217, k͔alak: k͔alhak: k͔allage: k͔alak: k͔algu 25, kalak остался (nu): kalhak förr 184, 217, 224, Pv188

Ob 3S kalăk (-ek = -eng) T434–

MO k͔alang Wa379, kalang Wb217

Č kalang остался 317, k͔alang Wa379, *kalang Wb217

OO kalang 284, Wb217

K k͔alang Wa379, *kalang Wb217, 156

NP kalligang Wa379, Wb217

Jel. k͔allang 353

B k͔alang Wb217

Taz kalang E478, *k͔alang Wb217, preterite 3S kales E452

TazTexts 3D kalaǥ 464

Kar. *k͔alang Wb217

aorist participle

N kaldal 188

past participle

N kalbal оставший 188

future partciple

N kal‹ha› 188

k͔aläśpi-

N kaléšpak Wa379, k͔aléšpak остаюсь Wb217, kalešpak останусь 222

k͔alänčə-

N kalendšak 198

Č kaléndang останусь 317

Taz kalä́ndšang E478, E441, Wb217

k͔alimpi-

N kalbak ́[sic] 217

Ob 3S kalamba, latentive 3S kalamand T443–

Č k͔aalambang остался Wa410

OO *k͔aalambang Wa410

K k͔al(a)mbang остался Wa410

Taz kalembang остался Wb217

k͔aläćə- / k͔alićə-

Taz kallétjang остался Wb217

k͔alićəkku-?

aorist participle?

N kalčkudal послед‹ны?› / last 57 [cfr. however infinitive ordinal adjective Pápai Ivankino χaldzsekumdzsėli]

k͔aliptə- tr. to leave

Ob 3S olnda lagap orraibele kalttid голову, когда он хватил, осталась (в руках) [ɔ: he left the head holding it] T457, koalttid 156, latentive1S oralbele kalttendak T451, latentive kalttendak остался / remained [falsely translated intransitive] Wa379, 156

K kalttang, latentive kalttendang остался / remained [falsely translated intransitive] 156, kalttedang [denasalisation, if correct] остался Wa379



k͔ālumpi- to hurry

K k͔al(a)mbang тороплюсь (changed to ‘остался’, confused with k͔alimpi-) Wa410



k͔alan taxes

B k͔alan-ireäd skatt-månad / tax-month Wb333



k͔aliľak sea gull

Č kaljak͔ чайка Wa416

OO *kaljak͔ Wa416, k͔aljàk͔ чайка Wb217

NP k͔alliak Wa416

B k͔aljek (-ng) Wb217

Taz *k͔aljek (-ng) Wb217

Kar. *k͔aljek (-ng) Wb217



k͔alpoś kidneys

N kalboš? lunga? / lung? 20, k͔álboš почек / kidneys Wa368



k͔ālči a kind of swamp

Č káldэ Wb209

OO *káldэ Wb209, kāldэ halka / slipperiness Wa416

NP kāldš sankt, vått, gyttjigt ställe / boggy, wet, muddy place Wa416, kaaldš Wb209

B kââldš куря 361, k͔oaldš ‹_›rigt ställe [as correspondence to N kušér куря] Wb201

Taz k͔aaldš en smal, sank tundra med skog å ömse sidor / a narrow, boggy tundra with forest on both sides Wb209

k͔ālčiľ adjective

Č kaaldel (-эl) klibbig, slaskig, gyttjig / sticky, slushy, muddy Wb209

OO kāldel hal / slippery Wa416



k͔alčə

N k͔aldš smalben / shin [corresponding to K tooban-kuettje ankle] Wa382, kaldš? [with question mark] smalben Wb207

Nm kalš Wa382



k͔alsə river bend

Taz 1. k͔als: Px1S kalssom [as correspondence to N kušér] Wb201, 2. k͔alssэ Wb201, k͔als куря: dative kalsond Wb209

Kar. k͔als Wb201



k͔uələ fish

Tym kuel рыба 158

N k͔uel рыба Wa379, k͔ûel 26, genitive k͔uelt-kai уха / fish soup Wa370, kuel Pc97, Pc99, Pc166, Px1S kuelop 112, -lóp or -lm 174

k͔uel Wb217

MO k͔ual Wa379

Č k͔uel Pp309, Wa379, kuel: dative kuelönd Pc294

OO *k͔uel Wa379, kuel 285

K k͔uel: genitive kueln-yr [fish fat] Wa379, kuele Pc235, Px1S kuelou Pp257

NP k͔uelэ Pc290, Wa379, Wb217, Px1S kûellum 306

Jel. k͔uel 353, k͔uelэ Wb217

B k͔ûel Wb217

Taz k͔uel: k͔ueln 405, k͔uel: k͔uelem 403, *k͔uelэ Wb217, kuel E441–

Kar. kîl Wb217, genitive kîîlt Wb333, Kar.2 kuel

k͔uələľ adjective

Taz collective kuelilmî 404

TazTK collective kueleljm 391

k͔uələsəməľ possessive adjective

Č kuelsi to [lake rich in fish] 296

K kuelʃi to рыбное озеро 66

NP k͔uelэsul to (or -sui to) 296

k͔uələj- to fish

MO k͔uelenjang рыбу ловлю Wa379, Wb217, kuelenjang 266

Č kuelennjang промышляю: -lessang: kuelellaks: conjunctive kuelennjeng: imperative kueleзek (kuelljîk): infinitive kueleskù Pv325, k͔uelenjang Wa379

NP kuelánnjang Wa379, k͔uelannjang Wb217

B k͔uelennjang Wb217, kuelenjang Pv385

Taz kuelennjang Pv421, 416, E456, *k͔uelennjang Wb217, imperative kuelešä́šeng 427, infinitive kueleško E451, gerund kueleljä E451

Kar. kî́lelnjang ́[sic], Kar.2 -ue- Wb217

aorist participle

MO kuelče-gum 266

Č kueletje-gum промышленник 325

K kueleldje-gum fiskafångare / fisher 266

B k͔ueletjel-g[um] 380, kueletjel-g[um] Wb217, 385

Taz kueletjel-g[um] 417, 429, Wb217

k͔uələlćə-

K? MO? kueleldjau [above d is written n] 266

~ k͔uələććə-

B k͔uelettjäng Wb217

k͔uələććänčə-

B kueletjendšang после пром[ышляю] 385

Taz kueletjändšang 416, Wb217, kuelečändšang 426

k͔uələśpi-

TazTexts kuelešpág 463

k͔uələśälćə-

Taz (deleted: kuelešéltjang Wb217)

k͔uələččə- to fish

future participle

K kueltsá-gum fiskafångare / fish-cather [person who will fish] 266



“koaldšap”

N koaldšap (= pigaldšap повернул / I turned) 54, 186



kola wing, upper arm

Taz kollà Wb197

Kar. kolà (= kolal-lî ) Wb197

kolaľ le̮ adjective

Kar. kolal-lî vinge / wing [rather: wing-bone] Wb197

k͔oləttu ~ k͔oltu main river

N kŏld(a) Ob Wa369, 29, k͔old(e) 30, k͔old Wa381, kold Wb200

Ethn.Ob Kolte Ob

K koltte (-a) Ob: -lttên: -ttogan Wa369, k͔oltta͑ Wa381, kolttэ Wb200, koltte 227, genitive kolttan 79

NP kolttu: genitive kolttun Pc293, 285, Wa369, Wb200

Jel. kuld Jenisej 355, Ethn.:119, *kold’э Wb200

B kold’э Jenisej Wb200, Wb256, k͔uldэ, dative koldónd 363, Ethn. kuldэ Ethn.125

Taz kold’э Wb200, kolte?› Wb256

Kar. k͔uld Wb256, *kold’э Wb200

ńaŋk͔əľ k͔oltu Ob

Jel. njakel-kuld Ethn.:119, *njak͔el kuld Wb200

B njak͔el kuld Ob Wb200

Taz njak͔k͔el-kold (-t) Wb200, njak͔k͔al-kold (from ˜njak͔k͔a) (see ńaŋk͔ə ‘mud’) Wb258

Kar. njak͔el-kold Wb200

ćaŋəntəsi-k͔oltu Enisej

Taz tjắgandes-kold (= kold’э Jenisej) (eg. bred, vidsträckt flod / prop. broad, vast river) Wb200

kolća debt

N kŏldšá долг Wa366, koldšá Wb197, Px1S koldšam‿ek я должен (долг у меня) / I have a debt, koldšam eh I had a debt, Px2S koldšal‿ek, koldšal‿eh etc. Pp205, 9, 181, instructive [given for third person] koldšan ek [is in debt], koldšan egu [to be in debt] 205

MO koltjá Wa366

Č koldjä́ (): genitive -djen

OO *koldja Wb197

K koldjá Wa366, koldja Wb197

NP koldja Wa366, koldja Wb197

Jel. koldša 351, *koldšà Wb197

B koldšà Wb197

Taz *koldšà Wb197, accusative koldšam E441, koldjam E462

Kar. koldja Wb197

kolćaľ adjective

Kar. koldjáel (= koldjáʃemel) Wb197

kolćasəməľ possessive adjective in debt

N koldšáhul skyldig Wa366, koldšahul Wb197, 9

MO [rather comitative] koltjase Wa366

Č koldjasieWa366

OO koldjasí Wa366, *koldjasi Wb197

K koldjáse gum ‹д›олжный Wa366, koldjasi Wb197

NP [koldja-]sui (gum) Wa366, koldjasui Wb197

Jel. koldšasomil (-o?-) 351, *koldšásemil (-el) Wb197

B koldšásemil (-el) Wb197

Taz [koldšá]-semel Wb197

Kar. koldjásemel 394, koldjáʃemel Wb197

kolćaŋ- to lend

N preterite kŏldšáhhap одолжил, låna: -glebe: -glend Wa366, 9, 182, koldšahhap одолжил: -glage 220, 223, infinitive koldšangu 9

kolćaŋpi-

MO koltjangbau Wa366

NP koltjangbam одолжил Wa366

kolćaččə- to be in debt

N kŏldšáčak одолжусь, bliva skyldig: -čelage Wa366, koldšačak одолжился? 9, koldšačak одолжусь 182, koldšadšak 183

Nm koldsacak Wa366

MO koltjáčang Wa366



kulä raven

N ky̆lé or kŭ́le ворон Wa367, kýle 10, kulé Pc90, Wb198, 6, 26, kuole Pc167, kụle [without translation] 149, kulè G65, (deleted: kul‹re›? fågel, ворон‹ъ› 206), Px1S kulem 173

MO kŭlé Wa367

Č kuléä ворон Pc287, 284, Wa367, kuleä Wb198

OO *kulé Wa367

K kulé Pc232, Wa367, kụlé 230, kule (‘u sounds like the Swedish u’) 228

NP kulli ворон 285, 287, Wa367, Wb198

Jel. kule 351, *kulä̀ Wb198

B kúlä: allative kulä́ne Pc365, kulä̀ Wb198, Px1S kuleäm Pp374, kule Ethn.:125

Taz kylä: dual kyläaǥ Pc404, Px1S kyläm Pp410, kylä̀ Wb198

Kar. *kulä̀ Wb198



kulča goldeneye, Anas (Bucephala) clangula

B kuldšá гоголь Wb270, k͔or-kuldšá hane / male Wb270, pur-kuldšá (som ej lägger ägg, ofruktsam / that does not nest, infertile) Wb270

Taz kulča Wb270, nel-kulčà (матька / female) Wb270



kē̮lćə- to get conscious, to awake

Ob kḗldšak, keeldšak T435–, 3S kéldšîk, kêêldšîk T430–, keeldšak разбудился Wa375, 153, [left column for N] kéldšak Wb205

keeldšak Wb281, keeltjam (= sedam) [false] Wa405

MO 3S kondalbele keeldšeng [he woke up after having slept] T456, keeltjang Wa375, Wb205

B kélčang Wb205

Taz keeltjang разбудился E482, 1. kếêlčang, 2. kêêltjang Wb205, kéelčang [without translation] Pv421

Kar. keltjang Wb205

aorist participle

Taz keeltjendel-g[um] E482

kē̮lćänčə-

Taz -ltjändšang Wb205

kē̮lćəmpi-

Taz kêêltjembang (ke-) Wb205

ki̮l pit

Tym kîl яма 158

N kê̆l яма Wa372, kêl: genitive kêlen: dative kêlond or kêldš Pc97, Pc170, Px1S kêlm Pp112, kêl: Px1S [false] -lop 46, kel Pc159

kêl яма, naturlig grop / natural pit Wb202

OO *kêl Wa372

Č käl яма: genitive aln: dative kälttä Pc294, käl Wa372, Px1S kêlou or kêlmä Pp309

K kêl яма, stor grop (i flod) / large pit (in a river) Wa372, kêl: genitive kîîln Pc236, Px1S kêlm(a): collective Px1S kîîllau Pp257, kê̆l 228, dative kelds 242

NP kêlэ: dative kêldše 294, kîlэ Wa372, kêlэ Wb202

Jel. kîl (kî̆l) яма 352, čuul-gel grav / grave 354

B kî̆l grop: dative kî̆ldš Pc367, kîl Wb202, Px1S kî̆lm Pp375

Taz kîl 404, 411, Wb202, kîl: kîln [without translation] 405, Px2S kîll 411

Kar. kîl яма 397, Wb202, dative kîld (-dš) 401, Px1S kîlm Pp401

kī̮ləľ adjective

N kî̆lel gropig Wa372

Taz collective kî́leiljmы 404



kī̮lə breast

Tym kыle bröst 157

N kî̆l bröst Wa371, kîl Wb202, 39, dative kîlond Pc97, Pc99, Pc166, local 3S kilogound 159, Px1S kîlop 109, 174

Č kîl: dative kîlönd Pc294, Wa371, Px1S kîlou Pp309

OO *kîl Wa371

K kîîl: dative kîlond Pc235, kîîl(o/e) bröst Wa371, kîl: Px1S kîlou 257

NP kîîlэ Pc290, Wa371, kî́lэ Wb202, dative kîîllund 294, Px1S kîllum 306

Jel. kîl 352

B kî́l: kîlond Pc367, kîîl Wb202, genitive kîîlen 366

Taz prosecutive 1S kîlomeäng E474

Kar. kî́l: genitive kîîln 397, kîîl Wb202

kī̮lən olə id.

N kîln-ol bröst (= kîl) Wa350, Wb178

kîln ol Wb202

Ob genitive 2S kilnd|olout [through his breast] T444, [compound instead of genitive:] kîl‿olond T440, kil-olond [into his breast] 155

MO kîln-ol Wa371

K kîîln-ol Wa371



kēl(cəC)čə- to fire, to let go of the arrow

Ob keeldšap спустил 154, 3S keeldšid, keldšîd спустил [falsely, with question mark, compared to MO koldšed ‘noticed’] T438–



kēlčuľ ki̮

NP (Russian) Keldshiga [river on upper Ket] Ethn.:23



k͔ȫlə adverbial once

MO k͔ööl (= okerng once (one time)) 67, (as ordinal numeral)kȫl GSL255, (as temporal adverb)kȫl en gång GSL730

Č k͔ööl (= ookurung en gång) 298

OO k͔ö̆l (k͔öl) (= okerng) 298

K k͔ööl (= okereng en gång) 67

NP k͔öölэ en gång / once, one time (= OO ookerng, êan) 335

Taz k͔ööle давно (= tä́ldje long ago) Wb315

Kar. k͔ööl Wb315



*k͔üəl-

k͔üəlimpi- to run

Taz latentive 3S kwälemmend бежит E462

k͔üəluŋ
Tungus, (TD:) Nenets

N (only Russian túnges)

NP k͔yelung Wa422, Wb226

Jel. Ethn. k͔öel jurak [probably adjective] Ethn.:119

Kar. k͔öelak jurak Wb226

Taz kwä́lek, kwä́leng (here translated тунгус) E475, kwä́leng Wb226

TazTexts k͔wä́le[‿k-] jurak 463, genitive kwäletk͔o [into a Nenets] 463

k͔üəluŋəľ k͔um adjective

MO kyelom Wa422, k͔yelom tungus Wb226

Č k͔yelem: genitive kyeleun Wa422, Wb226, k͔yälm (= tîî Tatar) Wa422

OO k͔yäläm Wa422, k͔yälem, kyälm Wb226

K k͔yele (gom) = kyelem tungus Wa422, kyelam Tungus 227, kyelem тунгус 245

B köel-gup Ethn.:125



k͔üəläs hoof

B [labeled Taz] k͔uelás копыто Wb227

Taz k͔wä́las Wb227

Kar. k͔ölas (k͔wä-) Wb227, Kar.2 k͔wä́las Wb227



küəltū

Jel. Ethn. Köldú, Köeldu (Russian Tunguska) [tributary to Eloguj, where the five Selkup families live (Russian Келлог from Yeniseic)] Ethn:119, Köldu Ethn:192



küəlčut religious song, heroe song

Č kyeldet старина Wa375, kyeldét Wb206

NP kyeldšut; Px1S -tma Wa375, Wb206

küəlčəmpi- to sing religious songs, heroe songs

Č kyeldembang: -bassang sjunga, старину пою Wa375, Wa386, Wb206

K kyeldsembang sjunga (пою) starina: -beʃsang Wa386

NP kyeldšámbang (not kyeldšam) Wa375, kyeldšambang Wb206

Jel. kyeldšembang sjunga sånger 353, 354

B k͔yeldšembang Wb206

Taz *k͔yeldšembang Wb206

Kar. k͔yeldsombangang Wb206

küəlčəmpänčə-

B k͔yeldšemmändšang Wb206

küəlčok͔əmpi-

Taz k͔yeldšógombam пою (старину) E468, kyeldšógombam Wb206

k͔ǖlə- to limp

NP k͔yyllang хромаю Wa387, Wb239, kyyllang Wb208, Wb231

aorist participle

NP kyylándie (g.) halt / lame (person) Wa387, kyylandie Wb208



kəlēś ~ kəlēććə

MO kĕlés [storehouse, клеть] Wa400

Č kĕlĕtjä Wa400



*śā (śaŋ?)

N instructive? (or secondary locative form) tot šagat там / there 19

śāŋ adverb

N -šak (see K) 85

Ob pälekanda‿šak kuatpaut споловину убили (šak?) / we had killed the half of them T450

Č -sang is an enclitic: persten zang с версту, vid pass en verst / about one verst, pilengen зang с полову / about a half (from Russian с?) 331

K -ssang is properly a postposition, that also can be added to nominative in the sense of ‘approximately’, Russian с, e.g. pilekassang (N -šak) vid pass hälften / about the half, verstassang vid pass en verst / about a verst 85

Taz naaker tjeeleš‿šeäk на три дня ушел / for three days (he went) E475, naaker poos‿šeäng на три года / for three years E475, naager pis‿šeäk на три ночи / for three nights E475

ōkkər(ən) śāŋ

Taz ookeršeäng вместе / together E475, ookeršeäk͔ (-ng) вместе (= ookermagan) 439, ookeršeäng между собой 439, Wb179, ookeršeäk 442

TazTexts оokerše[‿k] 463

Kar. *ookeršeäng Wb179

kun śāŋ how much

N kušak (kušang) сколько 85, kušak (-h) hem‿ek сколько нибудь [ɔ: as much as is enough, quantum satis] 85, kušak докуль, докуда, сколько 85

Ob kušak докуль T431, 153

MO kussang 76, 85, GSL734

Č kunзang сколько, за сколько 331, kunзang сколько 336, †kunzang GSL734

OO kunзang 336, [kunзá]-ng‿es никогда / never 336

K kussang 76, 85, kussang (= kungund долго ли? / how long) 85

B kušang сколько 372, 389

Taz kušang сколько, докуль, пока, huru mycket, huru länge 439, E444–, E442

Kar. kušang столько 399

dative

B kušak͔t докуль 389

locative

N ku šák͔at когда / when 84

Č kunзangan когда / when 334, GSL730

instructive (or secondary locative forms)

MO kusságan 84, kussagan em когда нибудь / anytime 85, GSL730

Č kunзan когда / when 334, kunзán‿es никогда / never 336, [Č or OO] kussan = kunзan 340

OO kussan 334, kussáǥan 334

B kušágat когда 388, kušágan émä когда нибудь / when ever 389

Taz kušaǥan когда / when 438, kušáǥat когда E461, †kušagan, †kussan när GSL730

nan śāŋ so much

N našak столько 85

Č nanзang столько, за столько 331, †nanzang så mycket GSL734

K nassang столько 85, GSL734

B našang столько 389, n‹ä?›šang 372

Taz našang столько, så mycket, så länge 439, näšang E444

Kar. našang столько 399

dative

B našak͔t досюда 389

locative

N na šak͔at тогда / then 84

Č nanзangan тогда, †nanzangan GSL730

K nasseank [sic] (= nassang) 85

instructive (or secondary locative forms)

MO nas ságan 84, †nassagan, †nassan GSL730

Č nanзan тогда / then 334, nanзan 340

OO nassan 334, 340, nasságan 334

NP naassáǥan [sic, naa-] 334

B našágat тогда 388

Taz näšagan тогда 438, †našagan GSL730

śāŋəmčäləľ / śāŋəmtättəľ / śāŋəmttälčuľ ordinal adjective

kun śāŋəmčäləľ etc. which in order

N kušagamdšél сколький 76

MO kussamdšéli (= kusʃai) 76

Č kunzemdietti quotus 301

OO kunзemdétji quotus 301

K kussamteeldsi 76

Taz kušamdälel сколький 373, 434

(GSL284: †kussamtēldsi, †kussamdšēli, †kunsemdietti, †kunzemdetji huru mångte)

nan śāŋəmčäləľ etc. that in order

N našakal or našagaldšél столький 76

Č nanzemdietti tantuus 301

OO nanзemdétji totus, så mångte 301

K nassam teeldsi 76

Taz našamdälel столький 373, näšämdälel 434

(GSL284: †nassamtēldsi, †nasʃamdšeli, †nasʃamdietti, †nanzemdietti, †nanzemdētji så mångte)

śāľ (śaŋəľ?) adjective

kun śāľ

N kušal сколький 76, kušal gup 85

MO kusʃai 76

K kussai (deleted: = kussaigai) 76

Č kunzei (-з-) сколький, quot 301 (†kunzei GSL284)

NP kussai 301

B kušál каждый 372

Taz kušal E450, E442, kušälj сколький 434

Kar. kušal сколький, каждый 399

nan śāľ

N našal столький 76, našal gup 85

MO nassai 76

Č nanzei столький 301 (†nanzei GSL284)

K nassai 76

NP nassai 301

B nâšäl par столький раз 372

Taz našälj столький 434

Kar. našal столький 399



*sō

sōt- to scoop

N húonnap черпаю: huossap: huot!: -tku Wa362, Wb193, 48, 185, черпал 224, honnap Wb278

soonnau Wb193, soonnang ösa Wa405

Č suonnam черпаю: latentive? -ttam почерпивал 317, 319, suonnang Wb278, Wa362, nomen actionis suodöttä ́[sic] 319

OO *[suo]-nn-[ang] Wa362, *suonnang Wb278

K sónnau Wb278

NP *sónnau [false] Wb278

Jel. soonnam 351

B soonnam Wb193

Taz soonnam черпаю E483, sonnam черпаю E480, sonnam черпал 427, E478, *soonnam Wb193, imperative sottэ 427

TazTK ʃoonnam 391

Kar. soonnam Wb193

sōtčə-

Taz sotčam E478, Wb193, sottam = sotčam черпать стану E483

sōtpi-

Taz sotpam вычерпал E480, Wb193

sōtpänčə-

Taz sotpändšam Wb193

sōtäćə-

Taz sotétjam вычерпал Wb193

sōtäćəmpi-

Taz [soté]-tjembam Wb193

sōtäćänčə-

Taz [sot]-étjändšam Wb193

sōttə- itr.

MO soottang Wa362, Wa405

Č suottang Wa362, Wb278

OO *suottang Wa362, Wb278

K soottang черпаю: 3S -tteng: imperative sottek!: infinitive sottegu 268, sōttang 228, soottang (-u) черпаю: soottalang Wa362, sottau Wb278

NP *soottang Wa362, *sottau [false] Wb278

sōk͔əl-

Ob sogonnap T432, черпаю, ösa 153, 3S sóganned черпал T432, soogannau [sic, -u] черпал Wa362

MO soogannau отчерпал Wa362

Č suogonnam Wa362, suoǥonnam Wb278

OO *suogonnam Wa362, *suoǥonnam Wb278

K soogannau черпал Wa362, sóǥonnau отчерпал Wb278

NP soogánnam, sook͔ánnam Wa362, sók͔annam Wb278

sōk͔əlpi-

Č [suogo]-lbang Wa362

OO *[suogo]-lbang Wa362

K soogolbau черпал Wa362, sóǥolbau Wb278



sē̮ coffin, grave

NP sế могила / grave Wa405, Wb275

sē̮ssan nomen instrumenti storehouse

K sêêssan амбар, bod Wa400, sếssan Wb282, sêsʃan Wa405

NP sêssän Wa400, *sếssan Wb282



*sī̮-

sī̮k͔əl- to climb

Taz sî́ek͔alnam лез, слез, klättra uppför Wb289, sîek͔alnam E475

Kar. sîegalnam Wb289

sī̮k͔əlälćə-

Taz [sî́ek͔a]-léltjam Wb289

sī̮k͔əlälćəmpi-

Taz [sî́ek͔a]-léltjembam Wb289

sī̮r-

future participle

sī̮rsa pō ladder, ‘tree for climbing’

N hî́ra-po, xî̆ra-pó лесница Wa362, xîra-bu 48, híra-po 6

Č sĭrssä-bu Wa362

NP sirssa-pê Wa362



śē tongue

Tym še 157

N šé tunga Wa407, še: Px1S šem 45, Pp160, še: šeagan: šeag 91

MO sie Wa407, Wb285

Č sie Pc288, Wa407, Wb285

K see: genitive seen Pc232, sée Wa407, Wb285

NP sế [sic, vowel falsely copied from the preceeding pế tree; year] 288, Wa407

Jel. šé 356, šee Wb285

B šii Wb285, comitative šeese SQNK

Taz šé: šéaǥan 404, *šee Wb285, Px1S šeem Pp410

Kar. *šii Wb285

śēsəməľ possessive adjective

Taz šeesemel 445

śēkətəľ caritive adjective

Č siegedi stum / dumb 296

K seegedi 66



še adverbial Russian же

N ša же 86, na‿ša тот же 73

Č še же 336

K se 86

B še же 390



śī foam

Č sii Wa408

sii Wb286

K sii Wa408

NP *sii Wa408

B šii Wb286

Taz *šii Wb286

Kar. *šii Wb286

śīpoŋk͔arä id.

N šibok͔are пена Wa408, šibo-k͔are Wb286, šíbokare 54

Nm? šilbok͔are Wa408

MO siibon gare Wa408

siibon ǥare Wb286

Č siibon-ǥare Wa408

OO siibon-ǥara Wa408

K siibon gari Wa408



śī / sī sable

Tym šy sob‹ol?› 157

N ší sobel Wa409, šii Wb288

Ob ši соболь 153, 154: genitive šít T429–

MO sii Wa409

síi Wb288

Č *sii Wa409, translative si ule 284

OO *sii Wa409

K sii Wa409

NP *sii Wa409

Jel. sii 356

B sii Wb288

Taz *sii Wb288

TazTK genitive siit 392

śīľ adjective

Ob šil, sil T436–, 154

Kar. sil-toper kråkbär / crowberry, водяника Wb328



śȫ master

śȫľ k͔um adjective human, Selkup

B šööle-gum Wb297, šööle-gup Ostjak (landets folk) / Ostyak (people of the land) Ethn.:124

Taz *šööle-gum Wb297, šööle kum остяк E462–

Kar. *šööle-gum Wb297



śǖ snake

N šý orm Wa406, šyy Wb283, šy: genitive šyn Pc95, Pc166, 18, Px1S šym Pp108

Nm? šyy Wa406

MO syy Wa406, Wb283

Č *syy Wa406, Px3S syydö orm 304

K syy Wa406, 234

NP *syy Wa406

Jel. šyy orm 356, Wb283

B (s‹e?›, sii SQNK) [replaced with sīćə ‘coal’. The informant has not understood Castrén’s proposition *šyy, the word being lost in the North where snakes do not live]



*śǖ hole

Taz prosecutive šyymet på: kîš-šýmet рекой, по реку / along the river, njar-sýmet болотом / along the swamp 436



śǖ- / sǖ- to scrape

B šýngam Wb281

Taz šyyngam скобил Wb281, E469

Kar. *šyyngam Wb281

śǖnčə-

Taz šyyndšam Wb281

śǖmpi-

Taz šyymbam Wb281

śǖntə- / sǖntə- itr.

Č syndang skrapa, jämna med kniv Wa390, Wa405, syndam (-ng) skrapa, jämna med kniv, скобил Wb281

NP syndang скобил Wa390, *syndam (-ng) Wb281

B (šýndam replaced with šýngam) Wb281

śǖk͔əl-

B šyök͔olnam Wb281

Taz šyök͔ólnam (-ǥ-) скоблил E469, šyygolnang выскобил Wb281, šyök͔olnam скоблил Wb250

Kar. *šyygolnang Wb281

śǖk͔əlpi-

Taz šyygolbam Wb281, šyök͔olbam Wb250

śǖk͔əlälćə-

Taz šyygoléltjang Wb281

süə clay

MO sye lera?, svart ‹hård?› jord vid en flod / clay?, black earth by the river Wa413, sye svart jord / black soil Wb282

K *sye Wb282

B syy (hård jord) lera Wb282, syy Wb297

Taz söö lera Wb282, *syy Wb297

Kar. syy Wb282, Wb297



sapəj- to take out

Č sabennjam Wa409, Wb277

K săbennjau вынул = дернул Wa409, sabennjau вынул, выдернул Wb277

NP sabannjam вынул Wa409, sabatnjam ́[sic] Wb277



sāppəj- to ask

Taz saappennjam спрошу: latentive -ttjam E482, saappennjang (= sook͔onnjam) Wb192, saappennjam (-ng) Wb192, sáappenjam (-nnj-) E474

sāppəśälćə-

Taz saappešéltjang Wb192

sāppənćə-

Taz saapentjang (cfr. latentive saappettjam) E482, saappentjang просил (= sogondjang) Wb192, E474

sāppənćəmpi-

Taz saappennjembang Wb192

sāppənćänčə-

Taz saappenjändšang Wb192

śappak? pocket? (cfr. śēp)

N šapák ficka 24, Pc102, Pc167, šapak карман Wa406, šapák Wb284, šapak ficka: dative šapakt 159, Px1S šapangm 172

[maybe a confusion of карман and кармак (карбак) ‘перемёт’, and the word being Selkup śapək ‘fish hook’, that however does not fit the form with geminate and full -a-]



sappok

N hapók сапог / boot Wa359, hapok 14



sapsäm adverbial wholly, Russian совсем

N? sabsäm 84

Ob sapsep завсем (совсем) T434–



se̮pər- to tear

N häbernap (hääbernap): -rhap or hääberssap оторвал: -rlebe Wa361, оторвал, avskära, stycka Wb192, häbernam Wb242, häbernap: häberhap: häberlébe: häbert!: häbergu 43, 185, 188, 217, 223

B säbernam оторвал Wb192

Taz sepernam рвал E478, säpernam [without translation] 415, sepernam Wb192, säbernam оторвал, imperative säberэ 427

Kar. sebernam Wb192

se̮pərččänčə-

Taz seberčändsam E478, sapertjändšam 415, [säbe]-rčändšam Wb192

se̮pərpi-

Taz [säbe]-rpam Wb192

se̮pərälćə-

Taz [säbe]-réltjam Wb192

se̮päl-

N [häbé]-nnap: preterite häbéssap рвал Wa361, Wb192, häbesap (with häbelešpap) 43, häbennap: häbessap 185, 218, 224, preterite ‹häbessap› рвал: imperative häbeldš 193, 222

se̮päläśpi-

N häbelešpap рву Wa361, Wb192, 43, 185, 218, 222

se̮päläśpänčə-

N häbešpendšap ́[sic] рвать хочу 198

se̮pälčänčə-

N häbeldšendšap рвать хочу 198, häbedšendšap ́[sic] 198

se̮pət-

MO säbennau Wa361, Wb192, avskära, bryta Wa405, оторвал, сломал Wb277

Č imperative [säbe]-tte (to säbennjam) 325

K sä̆bennau оторвал Wa361, säbennau 155

se̮pəččälćə-

Kar. sebeteltjam Wb192

se̮pəj-

Č säbennjam сломал: imperative -betje! 325, Wb277, sä́bennjám сломал, bryta Wa361

OO *sä́bennjám Wa361, *säbennjam Wb277

se̮pəććälćə-

Taz säbetjéltjam оторвал 428, säpetjéltjam оторвал E467, säpetjéltjam Wb192

se̮ppəmpi-

MO säppembau Wa361

K sä̆ppembau оторвал (давно), 3S säppemba Wa361

se̮ppäćə- itr.

Ob säppédšak отсек, оторвал, bryta / I cut off, tore [false, the word is intransitive] 155, 3S säppédšîk for i stycken, пополам упал (отсек) / burst into pieces (tore off) T439, 3D säppedšáge засек, попал [ɔ: burst] T439, säppedšak оторвал (отсек?) Wa361

si̮pa (< i̮ssəpa) gnat

N sebà liten mygg / small midge Wb282, sseba [sic, ss-] (= njuré мошка) Wa395, seba (= njure) Wa405

MO seba Wa395

K seppa (very small) Wa395, Wb282

si̮park͔o (< i̮ssəpark͔o)

Č sebarǥo Wa395, *sebarǥo (-g-) Wb282

OO sebarǥo (-g-) Wb282, *sebarǥo Wa395



si̮pk͔əl- to hide, tr.

N hêpk͔annap спрятал Pv137, hêpkannap: hêpkassap (-s-) спрятал: latentive hêpkaldšap: hêpkallébe: hêpkaldš!: hêpkalgu 17, 54, [hê̆́pk͔ă]-nnap, xê̆́pk͔ănnăp: hê̆́pk͔ăssăp: -ldšap спрятал: optative -lled!: imperative -kaldš!: -lgu: -llebe Wa359, hêpk͔annap спрятал Wb191, hêpkannap: hêpkassap: hêpkaldšap (сейчас) 183, 218, hepkannap: hepkassap 196, 224

aorist participle

N hepkaldšal 137

Nm hepkalsal 137

past participle

N hepkalbal 137

future participle

N hepkassa 137

si̮pk͔əläśpi-

N hepkalešpap 137, 196, hêpkalešpap 183

si̮pk͔əlčə-

N hêpk͔aldšáp спрятаю Wb191

si̮pk͔əlčänčə-

N hepkaldšendšap спрятать хочу 137, 198

Nm hepkalsensap 137

si̮pk͔əläśpi-

N hê̆́pk͔aléšpap спрятаю Wa359, Wb191, 17

si̮pk͔əlpi-

N hê̆́pkalbap спрятаю, храню: -pahap Wa359, hêpkalpap: -pahap: -lbéd 38, hîpkalpap 185, hêpk͔albap спрятаю, храню Wb191, hepkalbap спрятал 137

si̮pk͔əlälćə-

N hepkaleldšap 137

si̮pk͔əlku-

N hepkalguap 137

si̮pk͔əŋ-?!

N (to hêpk͔annap спрятал:) = hepkahhap: -glebe 137



si̮pəmpi- to itch

B 3S sibemba kliar Wb194

si̮päľpi-

Taz 3S sĭpéljba (-l-) Wb194

Kar. 3S sipeljbenga (-l-) Wb194



si̮pinćässə (-ssa) ~ simńässə lead

N hê̆bandiés (xê̆b-) bly, свинец Wa363, hêbandies 28, hêbandíes Wb194, hebandies: dative hebandiest Pc100, Pc170, Wa397, Wb280, Px1S -diesm 113

Ob? sĕbandšés Wa363

MO sebandjessá Wa363, sebandjessa Wb194, Wb280

K sê̆mnjéss or -njessa (sĕmnjĕss) Wa363, semnjess Wb194, semnjessa: genitive -ssan 237



sēp adverbial enough

N heem elá будет довольно / will be enough or heem ek [is enough], heep будет Wa364, Wb280, héep довольно, satis Wb195, hep вот!, ti‿hép сей час, теперь 84, kušak (-h) hem‿ek сколько нибудь [ɔ: as much as is enough, quantum satis] 85, heem (-p) 228

MO seep Wa364, Wb195, Wb280

Č seep Wa364, Wb280

OO sieb Wa364, Wb280

K seep довольно, nog Wa364, Wb280, Wa408, séebeng [is enough] (seebéleng [may it be enough]) Wa364, seeb irang довольно пил / I drank enough Wa356, (deleted: seeba nog 227), seebe 228

NP siepeng (-b-) [adverb or ‘is enough’] Wa364, siepeng доволно Wa408, *sieb Wb280

Jel. seep 351, Wb195

B seep (seepeng [adverb or ‘is enough’]) Wb195

Taz seep E476, Wb195

Kar. šeebэ or šeebeng (-k) [adverb or ‘is enough’] Wb195

sēpəŋ adverb

Č seebeng eng [is enough] Wa364

śēp pocket (see also śappak)

NP seep ficka Wa406, Wb284

Jel. seep ficka 356

śēppa pocket

Nm šépa Wa406

MO sepa Wb284

K sĕppa Wa406, seppa Wb284, G41



śepu attribute light

N šäb‿eak я легок / I am light Wa408, 54, 200, šab‿eak 141, šäb‿ehak [I was light] Wa408, 200, šäb‿éhak 54, šäb‿eláge [I will be light] 200

NP seppu adj. lätt Wa408, Wb286

Taz šäpe Wb286

śepuŋ adverb

N šäbek lätt Wa408, Wb286, 200, легко 54, šabek lätt 141

NP sepung adverb Wa408

B šä́pek lätt Wb286

Kar. säpek Wb286

śepuka light

N šäbega gop lätt människa / light person Wa408, šäbeka g. легкий человек 54, šäbegajeak [I am light] Wa408, šäbakajehak [I was light] 54, säbäkajek легонький [is light] 54

Nm šabekajek легко [is light] Wa408

B sä́peka Wb286

Taz šäpeka Wb286

śepukaŋ adverb

B šebekang SQNK

śepukka

MO sepka Wa408, sepká Wb286

Č sepka Wa408, *sepká Wb286

OO seäpka ma [something light] 339, seäpka Wa408, Wb286

K sepka Wa408, *sepká Wb286, sepkajeng [is light] Wa408

NP sepukka, sĕpukka lätt Wa408, Wb286, (-kkeng) Wa408

śepukkaŋ adverb

Č sepkang jeng [is light] Wa408

śepäŋ chipmunk

Taz šépäng бурундук Wb224

Kar. *šépäng Wb224



śīpa duckling (TD: duck)

Jel. šiipa утка 355, siiba Wb254

B šiipà утка Wb254, šiipa Wb289, plural šíbat 364

Taz šiipa Wb254, Wb289, E474–

Kar. šipa Wb254, Wb289

śīpaľ adjective

Kar. (for intransitive verb) šiipalj 402

śīpaj- to hunt ducks

B šibanjang утки промышляю 380, šiipannjang Wb289

Taz šiipanjang утки промышляю E467, siipannjang Pv421, šiipannjang E456, siipanjang Wb329, imperative šiipašä́šeng 427, infinitive šípaško E451–

Kar. šipannjang: preterite -šang Wb289

aorist participle

B šibatjel-g[um] andfångare / duck-catcher 380, šiipatjel-gum Wb289

śīpaććänčə-

-tjändšang Wb289

śīpaśpi-

Taz -špang утки промышлял Wb289

śīpaśälćə-

Taz -šéltjang Wb289



śīpolčə-

Č siboldam snyta näsan / to blow the nose, snusa, нюхаю / to snuff [as correspondence to N pargák snyta] Wa401

OO siboldam нюхаю, snusa / to snuff, to smell Wb282, Wa405



sipinća pig

N hê̆́bendšä, hêbandša svin, свинья Wa363, hêbandša Wb194, hebendša Wb280, xêbendšä 12

Nm sebendša Wa363

MO sebendjá Wa363, Wb280, sebendja Wb194

K sê̆bandja Wa363, sebandja Wb194

B sibendjä svin Wb194



śüptə- not to reach

Č suptam Wa409, Wb282

OO *suptam Wa409, Wb282

K syptau не достал / I did not reach it Wa409, Wb282, 155

NP [reflexive?] sy̆ptang Wa409, syptang Wb282

śüptäćə-

Ob soptedšau не дошел, 3S soptedšed, suptešid, šoptedšid? T441, šuptéšid T442, šoptéšid (-dšed) T449, šuptešik T459, söptedšau не достал, не дошел, icke hinna, brista (i längd), t.ex. 1. om pilen, som ej når till målet, 2. om repet som ej räcker till / not to reach (in length), e.g. about the arrow that does not reach its aim; about the rope that is not long enough Wa409, 3S soptedšîd (1S -ak) не дошел, om pilen, som ej for sju famnar 155

MO söptedšau Wb282

Č suptedjam Wa409

OO *suptedjam Wa409

K syptedjau не достал, brista i längd / I did not reach it, to lack in length Wa409, Wb282, 155

śüptäćəmpi-

Ob 3S šuptešimbad (šoptedšembad) не дошел T444

OO [suptedj]-embam Wa409



sāməj attribute Russian самый

K samoj wark͔ kum самый большой человек / the biggest person 65



Sōmə Finland [neologism created by Castrén]

B suume-gumel SQNK

Sōməľ adjective

B (deleted: suumel) SQNK

soma attribute good

Tym sywa 51, suwa god, suvajek [is good] 157

N hwá god, hwajek [is good] Wa359, Wb191, Wa405, 50, 51, huajek, hwaijeak я добр / I am good 50, hwajêk 5

Ob suwa T448, suavai ḗles [it will be good] T435, suwă elas 154

MO soo Wa359, Wa405, Wb275

Č suo Wa359, Wb275

OO *suo Wa359, Wb275

K soo, soojeng [is good] 230, Wa359, Wa353, Wb275, 228, suo guula goda folk / good people 65

NP soo Wa359, Wb275, sooweng [is good] 285, Wa359, Wb275

Jel. soma 351, *sŏma Wb191

B soma 373, sŏma Wb191, soma SQNK

Taz *sŏma Wb191, soma 442–

Kar. *sŏma Wb191

somaŋ adverb

N hwak (hwang) хорошо 84,†hvak väl GSL736

soong хорошо Wb275, †sōng GSL736

MO *soong 84

Č suong хорошо, suong‿laǥa по лучше / better 335, suong jeng хорошо [is good] Wa359, Wb275

OO suong лучше 335, Wb275

K soong 84

NP soong 335

B somak 380, somang 389

Taz somang 439, E459–, GSL736

somarə- to love

Č suoram люблю Wa340, Wa359, Wb275

OO *suoram Wa359, Wb275

K *sooram Wb275

NP sooram Wa340, Wa359, Wb275

somamči- [reflexive, if the intransitive translations are correct]

Ob suwamdšak bli god / to become good, 1P suvamdšelut помиримся / let us make peace T459, ?su amdšelut помиримся [explained as containing amdšelut есть станем / let’s eat] 156

MO somdšang помиралсья, 1P soomdšelut T459

somatə

Č suotö godhet / goodness (“third person suffix”) 318

NP sootэ доброта 345



somma mortar

Ethn.Ob šomma [sic, š-] mortel



sūmpə- to conjure, to shamanize

B sumbang [ворожу] Wb221

Taz sumbang пою, ворожу / I sing, I conjure Wb281, Wb221, suumbang Pv423, 415, Wb206

Kar. *sumbang Wb281, Wb221, *suumbang Wb206

aorist participle

B suumbedel-g[um] [wizard (shaman)] Wb221

Taz sumbedel-g[um] Wb281

sūmpänčə-

Taz summändšang 415, summändšang Wb281

sompər- to conjure, to shamanize

Č sombernang Wa383, Wb221, *sombernang Wb281

K sŏ́mbernang ворожу Wa383, sombernang Wb281

aorist participle

Č somberie-g. Wa383, *somberi-ǥum Wb281

OO somberi-gum Wa383

K somberi-ǥum trollkarl / wizard (shaman) Wb281, Wa405, sŏmbere-gum (-ri-) Wa383, K? somberi-gum Wa383, Wb221



sūmə attribute calm

MO suu lugn Wa360, Wa405, Wb276

Č suu Wa360

K súu or suu’u lugn Wa360, suu 228, Wb276

NP *suu Wb276

Taz sum‿énga [it is calm] Wb192

Kar. *sum‿énga Wb192

B (sumad?›enga [мал. тихнет?]) [in brackets, unclear] Wb192

sūməka

Č suuga Wa360, suuka id. dim. Wb276

sūməŋ adverb

MO *suung eng Wa360, Wb276

Č suung jeng [it is calm] Wa360

OO *suung jeng Wa360

K suung eng Wa360, suung, suung‿eng 228

sūməľ adjective

NP suuvvi (čel) lugn / calm (day) Wa360

sūmərə-

K 3S súureng тихо стало / it became calm Wa360, suurêng Wb276

NP súuvvarang Wa360

sūməränčə-

K 3S suurendseng тихо будет Wa360

sūməmäćə-

Taz 3S suumetjä тихо стала Wb192

sūməmäćänčə-

Taz 3S suumetjändša Wb192

sūməmäćəmpi-

Jel. 3S suumačemba тихо стало 351

sōmma??

N húoma dšel lugn dag / calm day Wa360, huoma‿čel тихий день 26, hum‿ék тихо, lugn [it is calm], huoma Wb192, Wb276, 6, húoma 6, huum‿ek тихо Wb192, humek тихо, lugnt 26, hum|ék 147, hum‿ék lugnt, huoma lugn G25

Jel. suoma lugn 351, Wb192

B súma Wb192

Taz *súma Wb192

Kar. *súma Wb192

sōmmaćə-

N 3S húomadše͑k тихо стало / it became calm Wa360, huomadšêk (-îk) Wb192, huomadšek 27

sōmmaćäśpi-

N 3S húomadšéšpa id. Wa360, 6

sumpa ~ sümpa back of the head; butt of axe or hammer

Č sumbà yxhammare Wa389, Wb281, Wb237

OO *sumbà Wa389, Wb281

K sumbá nacke, yx- eller kniv-hammare / nape, butt of axe or knife Wa389, sumbà yx- eller kniv-hammare Wb281, sumba Wa405

sumba or symba yxhammare 150

NP symbà yx- eller kniv-hammare Wa389, symba Wb281



sümtə smoke

NP symdэ дым Wa381, Wb281, Wb220, Wa405: Px1S syndim [sic] Wa381



sim or śim??

NP kus‿simэ () [how much] (= Č kunзang сколько), naas‿símэ столько / so much (= Č nanзang) 336



śīmə ashes

N šiu aska: dative šiwend Pc94, Pc167, Wa406, 23, 159, Px1S šiwem 108

MO siu Wa406, Wb284

Č siu Wa406, Wb284, Px1S siweu Pp304

OO *siu Wa406, Wb284

K síwa or siu: dative siiwend Pc234, síwa͑ (siiua) Wa406

NP siivэ: dative sivvind Pc288, Wa406, siiwa () Wb284, siiwê 290

Jel. siim 356, *šiim’э Wb284

B šíim’e 365, šiim’э Wb284, šiime: Px1S šimom [without translation] Pp375

Taz *šiim’э Wb284

Kar. *šiim’э Wb284



śǖma capercaillie hen

N šöwa пеструха, tjäderhona Wa408, šö́wa Wb287

MO syywa Wa408

sýywa Wb287

Č sywa (syuwa) Wa408

OO *sywa Wa408

K syywa Wa408

NP syvvà (-w-) Wa408, syvva Wb287

B šyymä Wb287

Taz šyyma Wb287

Kar. *šyyma Wb287



śǖwu- to become hot

past participle

N šöubal dšel жаркий день / hot day 29, šöubal (= šöumbadal) 35

śǖwumpi- to be hot

N 3S šö́umba жаркий Wa407, šöumba Wb285, жарко 29, 35

MO 3S syumba согрелся Wa407, Wb285

K 3S syyumba het (om järn), согрелось (железо) Wa407

NP 3S syumba Wa407

aorist participle

N šöumbadal Wa407, Wb285, 35

MO? syumbadi het Wb285

K syyumbadĕ Wa407

NP syumbidai het Wa407

past participle

N šö́umbal жаркiй (= šöumbadal) 35

śǖwuptə- tr. to heat

NP syuptam hetta (järn, sten) Wa407, Wb285

śümtəj- / śümtäj- to whistle

N šymdénjak свищу Wa408, preterite šymdéšak свистил: -ahak [sic! false] Wa408, šymdenjak Wb287, 186, šymdenjak: preterite šymdešak свистел (also false -sahak and -njahak) 54

MO sŭ́mdénjang Wa408

OO sùmdenjang Wa408, sumdenjang Wb287

K symdenjang Wa408, свистил, vissla Wb287, Wb272

NP symdínjang Wa408, sumdinjang Wb287

śümtoj-

OO sumdónjang (= sùmdenjang) Wa408

śümtäl-

N imperative šymdelek! 54

śümtälpi-

N šymdelbak свищу: -bahak 54, 186, šymdélbak Wa408

śümtälku-

N šymdelguak? 54, šymdélguak свистил Wa408

śümtolčə-

Č sumdóldang свищу Wa408, sumdoldang Wb287

K symdoldsang Wa408, symdoldšang [sic, -dš-] Wb287

śümtəmpi-?

Č sumnembáng свищиваю Wa408



sātə- to wade

Kar. saatang брожу Wb361

sātər-

N hádărnăk (haa-) брожу, vada: -hak Wa361, haadarnak Wb361, hadarnak брожу: hadarhak: hadara͑k: hadargu 35, 223, hadarnak: hadarhap [sic, -p] 185, hadarnak: -rhak 188, hadarnap ́[sic]: hadarhak 217

MO sáadarnang Wa361, saadarnang Wb277

Č saadarnang брожу 316, saadernang Wa361, saadêrnang Wb277

OO seadernang Wa361, seadêrnang Wb277

K saadêrnang: -rssang Wa361, *saadarnang Wb277

NP saadarnang бродил 343, Wb277, saadárnang Wa361

B saaternang Wb361

Taz saaternang 415, Wb361, брожу E480

Kar. *saaternang Wb361

aorist participle

N hadartal g[up] 188

future participle

N hadarha 188

sātərččə-

NP (future *-rtčang unwritten, only question mark, first replaced with latentive saadartčindang, then changed to saadartčindšang 343)

sātərččänčə-

Č saadarttendang 316

NP saadartčindšang брожу (стану) 343

Taz saaterčändšang 415

Kar. -rčä́ndšang Wb361

sātərälćə-

Taz [saater]-éltjang Wb361

sātərpi-

Taz saaterbang брожил E480, [saate]-rpang Wb361

sātal-

NP saattannang Wa361

sāčə- to bite

N hadšap окусил Pv191, hádšap, haadšap окусил по маленько: -elebe: hadšagu Wa363, Wb194, Wb279, háadšap 3, 6, hadšap: -hap: -dše͑lebe: hadšagu 52, hádšap (-aa-) 186, hādšap 224, latentive hadšendap окусил 191

Nm hāsap окусил: hāsahap: hāsalebe: hāsa͑ndap окусил 212, hasap 224, haadsap окусил Wa363

MO saadšau avbita Wa363, Wb279, Wa405

Č saadšam (changed to saatšam) Wa363

K saatcau откусил, кусал, bita, avbita Wa363, Wb279

NP saatčam Wa363, sátčàm Wb279

B saadšam Wb194

Taz saadšam окусил 428, E480, E483, Wb194, latentive sáadšendšam (-dam) E483

Kar. saatam: saatesam Wb194

aorist participle

N hadšedal 191

Taz saadšendšel-g[um] som bet / person that bit E483

sāčäśpi-

N hadšešpap окусиваю 191

Nm hasešpap: -špendak 212

sāčänčə-

N hadšendšak [кусать] хочу 191

Nm hāsensap 212

K saacendau кусать хочу Wa363

Taz saačändšam Wb194, 3S saačä́ndšîd E475

sāčəmpi-

Nm hāsambap окусил 212

NP saačámbam Wa363

Taz saadšembam зубами держу E480, Wb194

sāčəkku-

Nm hāsakuak 212

sāčəkkumpi-

Nm hāsakumbak 212

sāččə-

Č saatšam (saačam) bita Wa363, saačam Wb279

OO seačàm Wa363, seačam Wb279

sāččəmpi-

OO [sea]čembam Wa363

sāččər-

N hačernap гризу Wb195, hăčernap Wa390

B săčernam Wb195

Taz săčernam кусаю, гризу Wb194, *săčernam Wb195

Kar. satternam Wb195

sāččərččänčə-

Taz saaterčändšang Wb195

sāččərälćə-

Taz [săče]-réltjam Wb194

sāč(č)äjə-

N hăčéjap окусил (förr): -jahap: hačeilebe: -jed! Wa363, 3, 6, 52, hăčejap Wb194, hačejap: hačeilebe 186

Nm hacéjap Wa363

sāč(č)äćə-

N hačédšap окусил Wa363, 3, hăčédšap Wb194, 6

Taz sačetjam 415, sačétjam Wb194

Kar. sattétjengam Wb194

sāč(č)äćänčə-

Taz sačetjändšam 415

Kar. [satté]-tjändšam Wb194



sāčču nettle (also cultivated fiber plants)

N hač конопля, крапива / hemp, nettle Wa360, Wb192, haač Wb276, hač: Px1S -dšóp 33, hač: -dšop 174

Nm hac Wa360

MO sa‹č› hampa 281, sač̢ (sadč) Wa360, saač Wb276

Č soačê Wa360, Wb276

OO seattэ Wa360, Wb276

K sáacu (oberedd) hampa (lin) / (unmade) hemp, flax Wa360, Wb276

NP saačù Wa360, saaču Wb276

Jel. sač конопля 351, *saač Wb192

B saač: saačóndš hampa 363, Wb192

Taz *saač Wb192

Kar. sat Wb192



sač(č)aľ or se̮č(č)aľ adjective

Č saačai hård, seg / hard, tough Wa407, Wb285, Wb226

OO *saačai Wa407, Wb285

K (deleted:satsi?› fast / firm Wa407 )

sač(č)aŋ or se̮č(č)aŋ adverb

Č saačang jeng Wa407



sačk͔o(ćä) / sačk͔ojä adverbial through

N hačko(dše) сквоз: mat hačkodše genom mig / through me 81

MO *sack͔o 81

Č satk͔o сквоз: maaden satk͔o [through the house] (*sat läpi?) 330

satk͔o igenom GSL708

K sack͔o genom: săck͔o tjacau сквоз стрелил / I shot through 81

B sačk͔oje genom 387

Taz satk͔atje сквоз (= sirtje) 437, †satk͔atje GSL708

saččək͔??

K ?satček͔ (= aalbe кроме): aarma satcek͔ [except for barley?, question mark by Castrén] 79



sūtəŋ- to convict

Ob suudengnau я судил, imperative suudengd T445



se̮ččəm attribute heavy

N hăčep tung Wa362, Wb193, Wb279, 200, hačep k. [heavy person], hăčem‿eäk я тяжел / I am heavy, hačem‿ehäk [I was heavy] Wa362, 49, 141, 200

Nm hacep Wa362

MO săčem ean [is heavy] Wa362, säčèm Wb279

Č säčem tung 319, säčem (säčem jeng [is heavy]) Wa362, Wa405, *säčèm Wb279

OO sä́ttöm (sää-) Wa362, Wb279

K sä̆ttsem, sätcem Wa362, sätcèm Wb279, sättsem‿eng тяжело [is heavy] Wa362

NP sätčám Wa362, sätcam [sic, -c-] Wb279

Jel. sačep 351, Wb193

B säčem Wb193

Taz *säčem Wb193

Kar. sättep Wb193

sīčə weight

Č siidä тягость: Px1S -deu 319

śetər snow crust, early spring

Taz šäter vår / spring Wb223

Kar. *šäter Wb223



śitə- to wake

N šĕ́dap разбудил: -ahap: -elebe: šeded! Wa407, 52, šedap Wb281

Ob 2S sem šedand разбудил [you woke me up] T429

MO sĕdau Wa407

Č setam разбудил 315, sĕdám Wa375, sedam Wb281, Wa405, setam Wa407

OO sĕtam Wa375, *sedam Wb281

K sittau разбудил Wa407, Wb281

NP sittam разбудил 345, Wa407, Wb281

B šitam Wb281

Taz sĭtám 428, *šitam Wb281

Kar. šitam Wb281

śitäśpi-

N šĕ́déšpap разбужу Wa407, šedešpap 52

śitänčə-

Taz šitändšam Wb281

śitəmpi-

Taz šitembam Wb281

aorist participle

Taz šitemdel-g[um] [/śitəmməntəľ/] som väcker 430

śitəkku-

Č sedekuam разбуживаю 315

NP sitakkuwam 345

śitä-

NP (sittam changed to:) sittigam [meant to be a momentane, but is more probably false for *sittigang ‘I woke up’] 345

śitäćə- tr.

Kar. šittétjengam Wb281

śitäćänčə-

Kar. šittetjändšam Wb281

śiti- itr. to awake

K sittang Wa407, Wb281

NP settiigang Wa375, sittыjang Wb281

śitilćə-

K sideldjang разбудился (= sittang) Wa407, sidĕldjang Wb281

śitäćə- itr.

Č sĕdedjang разбудился Wa375, sededjang Wb281, Wb205

OO sĕtetjang Wa375, sededjang Wa407, *sededjang Wb281

B šittétjang Wb281

Taz šittetjang Pv424, *šittétjang Wb281

Kar. -tjengang Wb281

śitäćəmpi-

Taz šittétjembang Wb281

śitäjə-

Č sedijang Wa407

sīčolčə- (or ś-) to blow the nose

Č sidoldam snyta näsan (hos små barn) / to blow the nose (on children) Wa401, Wb282

OO *sidoldam Wb282

K siicoldsang snyta näsan [as correspondence to N pargák snyta] Wa401, Wa405, Wb267

NP siičûldšang Wa401, siičuldšang Wb282



sǖt- / śǖt- to sew

N hö́nnap (höö-): preterite hö́össap сошил, sy: hö́ttap: hölebe: höt! Wa362, Wb193, hönnap Wb278, hösap зашил: -lebe: höt! 48

MO syynnau Wa362, sýnnau Wb193, synnau Wa405

Č synnam Wa362, *sýnnau Wb278

OO *synnam Wa362, *sýnnau Wb278

K syynnau шил: syyssau Wa362, sýnnau Wb278, gerund syylle‿daadarau шью 228, sȳlle|dádarau Wa362

NP syytnam Wa362, sýtnam Wb278

Jel. synnám 351, synnam Wb193

B šynnam Wb193

Taz šyynnam сошил E483, šynnam: šyssam Pv416, E485, Wb193

Kar. *šynnam Wb193

aorist participle

Taz šyttel-g[um] som syr E483, 430

sǖtäśpi-

N hödéšpap (höödešpap) Wa362, hödešpap Wb193

sǖtčə- / śǖtčə-

K syytsau шить хочу Wa362

NP syyčam Wa362

Taz šytčam (cfr. latentive šyttam шил) 418, šytčam or šyttam E483, šytčam or šytčengam 415

šytčam (-tt-) Wb193

śǖtčə- or śǖttə-

aorist participle

Taz šyttedel (= šyttel) 430

śǖtpi-

Taz šytpam сошил Wb193

śǖtäćə-

Taz šytétjam сошил E485, šyytétjam Wb193

sǖtərə- / śǖtərə- itr.

N hö́darak (hö́ö-) шью Wa362, hö́ödarak Wb193, hödarák: -rahak: -ra͑k! 48

MO syyderang Wa362, sýderang шью Wb278

Č sy̆derang Wa362

OO *sy̆derang Wa362

K syyderang шью Wa362

NP syytarang Wa362, syytárang Wb278

Taz infinitive šyderge E451–, nomen actionis comitative 3S šyydereptendese E465

śǖtəränčə-

Taz šyyterändšam [sic, -m] 415

śǖtərälćə-

Taz [šyyter]-éltjang Wb193

śǖtər- tr.

B šyyternang Wb193

Taz šyyternang sy 415, Wb193, шью E480

Kar. [šyyte]-rnang (= šyyterngam) Wb193

śǖtərččänčə-

Taz [šyyte]-rčändšam Wb193

śǖtərpi-

Taz šyyterpam (-ng) зашиваю, починиваю E480, [šyyte]-rpang зашиваю, пошиваю Wb193

śǖtərpänčə-

Taz [šyyte]-rpändšam Wb193

sānə play

N hān (haan) игра Wa363, Wb194, Wb280, 52, haan 186

MO? saan игра Wa405

Č saanà Wa363

OO seanэ Wa363, *sáana Wb280

K sáana Wa363, Wb280

NP saanэ Wb280

Jel. saan игра 351, Wb194

B *saan Wb194

sānəka

OO saanaga dim. игрушка / toy 284

sānčər- to play

N hā́ndšernak играю: -rhak: -rgu Wa363, háandšêrnak Wb194, handšarnak: -rhak: -ra͑k: -rgu 52, hándšernak 186, handšernak 188, 223

Nm haanзarnak: -ra͑k! Wa363

MO saandšernang Wa363

Č sāndarnang играю 316, saandarnang Wa363, Wb280

OO seandernang Wa363, Wb280

Jel. saandšernang 351

B saandšernang Wb194

Taz saandšernang leka 415, Wb194

Kar. saanternang Wb194

aorist participle

N handsartal gup 188

Taz saandšerel-g[um] (-il) som leker Wb194

sānčərččänčə-

Č sāndarttendang 316

Taz saandertändang, saandšerčandšang 415, saanterčändšang Wb194

sānčərpi-

Taz saandšerbang Wb194

sānir- to play

K sáanarnang играю, leka: saanarsang Wa363, Wb280

NP saanirnang Wa363, Wb280



sānak͔ (< śVŋanak͔) elbow

Č sánàk͔ Wa362, saanak͔ Wb278

OO seanak͔ Wa362, Wb278



sānćəl- to unharness, to tie up

NP saandjannam расплел / I untwisted Wa416, Wb288



sānćal- to prune

Taz saantjalnam or latentive -ldšam ‹grena?› träd, (deleted: avhugga grenarna) / to prune a tree (to cut off branches) Wb166

Kar. santjalnam Wb166

B latentive saančaldšam (göra märke i träd / to do marks in trees [meaning confused with NP ánčaldšam]) Wb179



sūntək chest

N hundak сундук 38, hundák [question mark on accent], húnda͑k (= warga tulgo) Wa361, hundak kista (= tulgo): dative hundakt 159, locative hundakkan 10



śen sheath

B šä̆n knivslida Wb288

Taz šen Wb288



śentə attribute new

N šänd(ä) ny Wa407, šänd Wb285, 33, šanda [ɔ: šända] 58, 65

MO sänd Wa407, Wb285

Č sendše Wa407, sendšэ Wb285

OO sändä mä something new 339, sändä Wa407, Wb285

K senddä Wa407, sendä Wb285

NP sendэ Wa407, *sendä Wb28

Jel. šend(ä) 356, šend Wb285

B šänd’э () Wb285

Taz *šänd’э Wb285

Kar. *šänd’э Wb285

śentəŋ adverb

N šända͑êk с нова (перва), första gången / anew, for the first time 84

Č senneng с перва / anew 335

OO senneng nu, сей час / now ́[sic] 335

K sendeng с перва 84

B šändeng SQNK



śünćə inside

N šyndš нутро, det inre Wa406, Wb283, šynš: dative šynjenš в нутро, in i, ad l.: kolda šynjenš в Обь / into Ob, šynjend 81, šynjendš 83, locative and ablative šynšegan in i, inifrån 81, local 3S šyndšeagand 83, †šyndš: †šynjend: †syndšeagan: †šyndseun (-ndš-) GSL717

Nm šynš Wa406, šynš det inre av något 28

Ob dative synjend T433, šynjend T435

MO syndj Wa406, Wb283, Wa411, dative synjend 81, locative *syndjeagan 81

Č syndjö: Px1S syndjeu Wa406, Wb283, dative synjendä в нутро: locative and ablative syndjeágan: prosecutive syndjeun по 329

OO *syndjö Wa406, Wb283, dative synnjendэ 329

K synddje Wa406, Wb283, 237, syndje, dative syndjend: koltta syndjend в Oбь / into Ob 81, 82, locative syndjeagan 81, (?syndju gund or genitive 3S syndjundu gund på längden / lengthwise, as false correspondance to N čomaênda kund 82), †syndje: †syndjend: †syndjeagan: †šyndjeun GSL717

NP syndje Wa406, Wb283, dative syndjend: locative syndjeagan 329

šyndje: †synjendš: †syndjōgan: †šyndjomet GSL717

B šyndj: Px1S šyndjom Wb283, dative šynjend in uti, locative šyndjógan 387

Taz *šyndj Wb283, dative šynjánd, locative šyndjógan, prosecutive šyndjómet 436

Kar. *šyndj Wb283

see also numən śünćə ‘heaven’

śünćəpəľ adjective empty

N šyndšebel tom, пустой Wa406, Wb283, šyndšebäl 11

Nm šynšäbäl Wa406, šynšebäl 28

MO syndjebi Wb283

Č syndjebi Wa406, Wb283

OO syndjebi or -djöbi 339, syndjöbi Wb283

K syndjebĕ(‹l?›) tom Wa406, *syndjebi Wb283

NP *syndjebi Wa406, Wb283

B šyndjebel Wb283

Taz *šyndjebel Wb283

Kar. *šyndjebel Wb283

śünćəpəŋ adverb emptily

N syndšebek пусто Wa406

MO syndjebe Wa406

Č -beng jeng Wa406

K syndjebeng Wa406

śünćəmčə- to empty

B šynjemdšam? [as correspondence to Č taanamdam убавил] Wb327



śünćəkka small bird

K syndjeka all slags fågel / all kinds of birds Wa408, Wb287

NP syndjikka Wa408, syndjika Wb287

śünćäkka id.

N šynšéka воробей, sparv / sparrow Wa408, šynšeka liten fågel, пташка, šyndšeka Wb287, 57

MO syndjéka Wa408, syndjeka småfågel Wb287

Č syndjaka Wa408, Wb287

OO *syndjaka Wa408, Wb287

B šyndjáka skvätta / wheateear, Oenanthe Wb287

Taz *šyndjáka Wb287

TazTK šyndjáka 391

Kar. *šyndjáka Wb287



sećə or sićə [meaning unknown]

MO Px3S? sedjet?, setj Wa386 [written between the columns, near N ljokka? селезень (meaning mallard or milt), and probably belonging to that. In the right column is K saalget whetstone, slightly lower]

sīćə charcoal

Tymsidž?› kol 157

N šidš (-dzj) уголь, kol Wb406, šidš Wb284, šiš (-dš, , -дж) 5, šiš, šidš 23, šidž 29, šidž сажа, sot, kol / soot, coal 30, 168, šidš () 170, ‹t›vet-šidš björk-kol / birch coal 160, šidš: Px1S šidšep 174

Nm hidš Wb406, hiidš kol Wb195

MO setj Wb406, [Parabel] *hiidš Wb195

Č setjeä [sic, /sićə/ or /sićä/] Wb284, sĕtje kol (, hjärta) Wb406

OO sĕtje kol (, hjärta) Wb406, setje Wb284

K siidje kol Wb284, Wb406

NP siidje: genitive -dján Wb406, *siidje Wb284, siidje genitive -djän [without translation, either ‘coal’ or ‘heart’ or both] 286

Jel. siidš kol 351, siiči kol 356, *siitj Wb284

B siidje Wb195, siitj Wb284, siidje kol SQNK

Taz siitj Wb195, Wb284

Kar. *siitj Wb195, Wb284

sīćəľ adjective

N šidšel-laga piece of coal 160

Ob šiidši bo T435, siidši-bo 154

MO sidji-bu förkolnat träd / charred tree T435

K siidji-po to coal charred tree 154

Taz siitjel-lak͔a Wb284



sīćə heart

Tym sič 51, sīч 157

N hidš (-dž) hjärta 51, hidš: dative hidšend (-dž-) 159, 206

Č sĕtje (kol,) hjärta Wb406

OO sĕtje (kol,) hjärta Wb406

NP siidje genitive -djän [without translation, either ‘coal’ or ‘heart’ or both] 286

[The word is otherwise missing in the word lists, as it is combined with sīćə ‘charcoal’]

śīća lie

N šidšá lögn Wa407, šedšä лож 53

K sittja? Wa407

śīćaľ adjective

N šidšäl-gop lögnare / liar Wa407, šĕdšal-gop 53

MO sĭtjai-gum Wa407, sitjai-gum Wb286

Č sitjai-g. Wa407

K sittjai-gom Wa407, Wb286

NP *sitjai-g. Wa407

śićäptə- to lie

N šidšeptak врал: -ahak Wa407, Wb286, šišeptak: šišeptahak 52, врал 195, 221, šišeptak вру 186, 217

MO sidjáptang Wa407, sidjaptang Wb286

Č sítjeptang (-dj-) Wa407, sitjeptang Wb286

OO *sítjeptang (-dj-) Wa407, *sitjeptang Wb286

K sittjeptang Wa407, Wb286

NP sittjiptang Wa407, Wb286

śićäptəmpi-

N šidšeptambak вру Wa407, šišeptambak: -ptembak! 52, 186, вру по маленько 195, 221

MO sidjáptambang Wa407, sidjaptambang вру Wb286

Č [sítjept]-embang Wa407



śǖćər window

N genitive šydšern‿ak окошка, fönster Wa408

śȫćər opening

Taz šö́ötjer дыра (= ) Wb289

śȫćər-

Taz šöötjernam дыру сделал / I made a hole Wb289

śȫćərpi-

Taz šöötjerpam id. Wb289

śȫćərččänčə-

Taz šöötjerttändam Wb289

sāľ kī̮ (> sāľkə) (the very) centre

MO local 3S saigand (i mitten av en kista / into the middle of a chest), locative and ablative saigagan 81

Č saiga͑ mitt, saiga den inre mitten / the inner centre ( centre in general): dative saigendä в серетку: locative and ablative saige(a)gan i, från mitten: prosecutive saiguún по серетку 329, saigi середина, mitt: Px3S saigeda Wa374, sáiga Wb280, saiga Wa405, Wb288, saige, Px3S saigeda Wa422

OO seäiga: Px3S -geda: dative -gand Wa374, Wb280, saigэ Wa422, dative saigendä: prosecutive saigún 329

saige: †saigend: †saigeagan: †saigeun GSL708

sāľ ćončə

Taz salj tjondš själva mitten / the very middle Wb288, (saldjond till mitten (av en båt etc.) / to the middle (of a boat etc.), deleted: saldjo) 436

saji eyes

Tym saje 51, Px3Ssaid?› 157

N hai öga Wa360, Wb192, Wa405, 51, Pc92, Pc162, Pc168, hai: Px1S: -jop 48, Pp107, 174, óker-hai enögd / one-eyed [person] Wa360, local 1S mat hajogek при моих глазах 82, caritive haigálang eak I am blind 140

MO sei 281, Wa360

Č sei: dative sejöndö Pc288, Wa360, Wb276, Px1S sejeu, Px2S sejöl, local 1S sejogang Pp304

OO sei 284, Wa360, Wb276

K sai: dative sajond Pc233, Wa360, Wa405, Wb276, Px1S sajou Pp251

NP saiji: locative saiǥan Pc288, 285, Wa360, Wb276, genitive saen 285

Jel. saj 351, Wb192

B saj or saje: sajond Pc365, sai (-j) Wb192, Px1S sajom Pp375

Taz sai: sajond Pc404, 409, Wb192, prosecutive 3S sajómend E474, Px1S sajom Pp409

Kar. saj: dative sajond Pc397, *sai Wb192

see also under k͔ańi ‘tears’, k͔ora ‘lid’, ‘eyebrows, eyelashes’, ǖ ‘eye lashes’, tūtə ‘eyebrows’, ünčə ‘eyebrows’

see also k͔i̮śəŋk͔aľ saji ‘star’, pǖľ saji ‘pearl’, pūlə-saji ‘knee’, tǖ(n) saji ‘spark’

sajiľ adjective

N hail adj. Wa360

sajikətəľ caritive adjective blind

N haigedal blind Wa360, Wb192, haigedal g[om] 48

MO seigedi, -de gum 281, seigede͑ Wa360, seigede‿guang [I am a blind man] 279

Č seigedi g[um] слепой / blind person 296, seigedie Wa360, seigedie (-i) Wb276

OO seigetje g[um] 296

K saigede слепой 279, saigedi 280, saigedi (gup) [sic, -p] Wa360, saigedi Wb276, 66

B saigedil (-til) Wb192

Taz *saigedil (-til) Wb192

Kar. saigedel Wb192

sajikita caritive noun blind person

N haigeda 48, 161

Taz saiketa E442

sajikələm- to become blind

N háigêlamnak я ослеп Wa360, haigalamnak 48, haigelak ослеп, слепой стал / I became blind [confusion of the caritive *haigálak and the verb form háigêlamnak] Wa360

sajikələmpi- to be blind

Č seigelembang Wa360, seigelmbang Wb276

K saigelmbang ослеп 280, saigelmbang Wb276, saigelbang [denasalisation] ослеп Wa360

NP saigelámbang Wa360, saigelambang Wb276



sāńa rowan tree

B saanjá (trädet) Wb193, genitive saanjat-tjoper [rowan berry] Wb193

Taz *saanjá Wb193

sāńət pō rowan tree

MO sáait-pu Wa362

Č sait-po 284, Wa362, Wb278

K saait-po träd Wa362

sājpə (< *sāńəpə) rowan berry

saaipa [without translation or dialect label] Wa405

MO saaiba Wa362, sáibà Wb278

Č saipà Wa362, рябина (bär) Wb278

OO saiba рябина 284, seaiba Wa362, Wb278

K sáaiba (saaibà) рябина, bär: Px1S -bom Wa362, *sáibà Wb278

NP *saipà Wa362, Wb278

sājpət pō

NP saaipát-pê Wa362

sāľpä rowan berry

N haljbé or hălbé рябина, bär Wa362, hălbé Wb193, haljbe: Px1S -bem 48

sōľ neck, throat

Tym soi 51, soj горло 157

N hŏj (huoj) горло, röst / throat, voice Wa360, hoi Wb191, Wa405, 22, 51, röst 160, hoi or huoi 5, hoj : Px1S [false] huojem 28, hojop 174

Ob accusative suojep T445

MO soi (suoi) Wa360, Wa405

Č suoi Wa360, Wb276

OO *suoi Wa360, Wb276, suoi устье / river mouth [as correspondence to Č kuetö] Wa371

K soi Wa360, sói горло Wb276

NP sooi: dative sóldji Pc288, sṓi Wa360, *sói Wb276

Jel. solj (sulj) 351, Wb191

B suolj: genitve suoljn Pc365, 362, solj Wb191, suolj-ger fåll / hem Wb178, dative [false] suoljnd or suoljind 365

Taz suolj Wb191, porgos-suolj [garment-collar] Wb178

Kar. sulj Wb191, suolj-ger Wb178, dative suoltje 397



śȫń / śȫľ navel

N šölj пуп Wa408, Wb286, 112, 227, Pc100, Pc170, šöl: Px1S šöljm 54, šölj: šöljm 174

MO söi Wa408, söj Wb286

Č syy Wa408, Wb286, 339

OO söy (yy = öy) [= Č syy, K syi] 339, söy Wa408, söu Wb286

K syi: dative syldje Pc238, Wa408, Wb286, 227, G40, Px1S syim Pp252

NP syi: dative syldje Pc288, Wa408, Wb286

Jel. Px3S šö́ndje 356

B šönj (for SD šylj, šyi, šöj) 362, šö́nj Wb286, sönj 365, Px1S šö́njm [without translation] Pp377

Taz *šö́nj Wb286

Kar. šynj Wb286



sī (*sīńə) soul

As auxiliary for *oṇə ‘self’:

K (labeled accusative:) 1S oneng siu [I myself, etc.], 2S onend sil, 3S ond sit, 1D oni siwi, 2D ondi (-e) sili, 3D ondi (-e) sídi, 1P ont siut, 2P ondet sílet, 3P ondes‿sídet (the expression onek pírem belongs to Ob dialect [i.e. is not used in K]) 72

sak͔ (tam) adverbial

Č sak͔tam сей час (“from tam, tau этот”) (deleted: sak͔ as membam ничего не дал, мало дал / I have given nothing, little) 335

OO sak͔tjam nu, praet. / now, preterite [?] (“sak͔ from сей, tjam from час”) 335



śāk͔ salt

N šak͔ (-k?) соль Wa407, šák͔ (-k) Pc103, šak Pc167, Wb286, 52, Pp115

MO saak͔ Wa407

sák͔ Wb286

Č saak͔: dative saak͔t Pc295, Wa407

OO seak͔ Wa407, Wb286

K saak͔ Wa407, sak͔: ablative sāk͔k͔an [without translation] Pc244

NP saak͔: genitive saaǥan 295, Wa407

Jel. šeäk͔ 356, šeak͔ Wb286

B šeak͔: dative šeak͔t Pc368, šeäk͔ Wb286, Px1S šeäk͔m Pp376

Taz *šeäk͔ Wb286

Kar. *šeäk͔ Wb286

śāk͔ət- to salt

Ob [sáage]-nnau, preterite sáagessau (-assau) солил (changed from ‘packa in i säck / to shove into a sack’ = sāk͔ət-) Wa409

MO saaǥánnau солил, salta Wb288

K saagannau солю Wa409

B šeäǥannam Wb288

śāk͔ətčänčə-

B šeäǥattändšang Wb288

sāk͔ət- to shove in

Ob (confused with śāk͔ət- ‘to salt’:) [sáage]-nnau, preterite sáagessau (-assau) packa in i säck etc. / to shove into a sack (changed to ‘солил’) Wa409

Č saǥannam запехал Wa409, (saaǥannam) Wb288

K saǥannau packa in (en säck etc.) 155

sāk͔äl-

Ob (either sāk͔ət- or sāk͔äl-:) preterite sagessap (в низ) положил 155, preterite 3S sagessed положил, клал T447, saaǥénnau запехал Wa409

MO sagennau спехнул, (hemligen) gömma T447, saaǥennau запехал Wb288

OO saǥénnam Wa409, *saaǥennau [false] Wb288

K săk͔k͔ennau запехал Wa409, sak͔k͔énnang Wa409, saak͔kennau Wb288

NP saak͔k͔ennam Wb288

Taz sak͔alnam запехаю, imperative sak͔aldš! (-d) 427, 1. sak͔alnam, 2. sakä́lnam Wb288

sāk͔älpi-

Taz 1. [sak͔a]-lbam Wb288

sāk͔älälćə-

Taz 2. [sakä́]-leltjam Wb288

sāk͔älälćəmpi-

Taz 2. [sakä́]-léltjembam Wb288

śāk͔əmpi- to leak

MO 3S saagamba [as correspondence to N číndšek ‘каплет’] Wa412

Č 3S saaǥamba текет, каплёт (om vatten, som droppar, rinner) / it flows, it drops (about water that drops, leaks) Wa409, Wb288, *saaǥamba Wa412

OO 3S *saaǥamba Wb288, Wa412

K 3S saaǥamba каплет Wa412, Wb296

NP? 3S saaǥamba каплёт Wa409, NP *saaǥamba Wb288

śāk͔o-

K? 3S sakkuan [каплет], saakong Wa412

sakəľ adjective firm

K sáaǥi [крепкий, твердый] Wa407

NP saki fast, orörlig Wa407, Wb285



śāk͔oľa cuckoo

N šagéä кукушка Wa408, (deleted: saaǥo?›ja) Wa408, šaageä Wb287, šaǥwea? 28

Nm šaagöa (-gea) Wa408

MO saaǥöa Wa408, Wb287

Č saaǥoja Wa408, saaǥyja Wb287

OO seaǥyja Wa408

K saaǥeä Wa408, Wb287

NP saaǥöja [-ö-, not -ou-] Wa408, saagöja Wb287

Jel. šaagoi 356, saagoi Wb287

B šääkolja Wb287

Taz *šääkolja Wb287

Kar. šägalj Wb287



śakku fire steel

Tymšeäk eldstål 157

N šā́ku eldstål, огниво, genitive šakut-pö flint Wa406, šaku 23, šákku Wb284

MO săku Wa406, sakù Wb284

Č săkko Wa406

OO sákku Wa406, *sakku Wb284

K sakkú eldstål: dative -kkund Pc237, săkku: genitive -kkun: dative -kkund: ablative -ogan Wa406, sakku Wb284

NP sakku Wa406, Wb284

Jel. šäk 356, *šä́k Wb284

B šä́k (-ää-): Px1S -kom Wb284

Taz šääk E466, šäk E471, *šä́k Wb284

Kar. *šä́k Wb284

śakkuččə-

Taz šääkečang slår eld E466, šäkečam slå upp eld med eldstål / to strike fire with a fire steel E471, sääkečang jag slår eld (med eldstål) Wb284

śakkuččəmpi-

Taz sääkečembang Wb284

sok͔ cape

N hŏk мыс, udde Wa359, hŏ́k͔ Pc103, hok Pc167, Wa405, hok͔ Wb191, Wb276, Pp115, genitive hogot-par [id.] Wa359, 14, (deleted: hok͔: genitive hoogon 100)

Ob sok͔ мыс Pc154, Wa359, kes-sok͔ flodmynne, eg. udde / river mouth, prop. cape T435, kes-sok flodmynning Wa359, kes|sogon olond till flodmynningen / to the river mouth T446, allative kês-songna T435

MO sok͔ Wa359, Wa405, Wb276

Č sok͔ Wa359

OO *sok͔

K sok͔: genitive sōǥon Pc244, sŏk͔ мыс = sogon-ol Wa359, sok͔: collective súugola 230

NP sok͔ Wa359

Jel. *sok͔ Wa359

B sok͔ udde (hög): sooǥon 368, Wa359, Px1S sok͔m 376

Taz *sok͔ Wa359

Kar. *sok͔ Wa359



sok͔əj- to ask

Ob soogonnjap спросил Wa361, sogonjap T433, soganjăp спрашиваю 154, 3S soganjed спрашивает T433

MO soogonnjau Wa361, Wb192, Wa405, sooǥonnjau Wb277

sooǥonnjau, -k͔annjam [without translation] 150

Č sogonnjang fråga: -ssang: [OO?] -lleus: conjunctive -nnjem: imperative sogotje: infinitive sogolgu ́[sic] 325, soogonnjam Wa361, sooǥonnjam Wb277

OO *sooǥonnjam Wb277

K soogonnjau спросил Wa361, *sooǥonnjau Wb277, soogonnjau спрашивал 154

NP [without dialect label] sook͔annjam 150

Taz sook͔onnjam спрошу: latentive -ttjam E482, Wb192, sok͔onnjam E474

sok͔ənćə-

N hŏ́gondšá̆k (hoo-) спросил: -ahak: -ellage Wa361, hogondšak спрашиваю: hogondšahak: hogondšeláge: hogondšek!: -dšagu 37, hoogondšak Wb192, hogondšak спросил ‹раз› 224

Ob sogondšak, soogondšak T447, infinitive sogondšegu спросить T447

MO soogondjau Wa361, sooǥondjau Wb277

OO soogondjang Wa361

K soogondjang спросил Wa361, *sooǥondjau Wb277

NP sok͔ándjang Wa361, sook͔andjang Wb277

B sogondjang Wb192

Taz soǥondjang (cfr. latentive sook͔ottjam) E482, sogondjang 415, 1. *sogondjang, 2. sook͔ontjang Wb192, ʃok͔ontjang E474

Kar. soǥontjengang Wb192

sok͔ənćäśpi-

N hŏ́ǥondšéšpak спрашиваю Wa361, hooǥondšéšpak Wb192, hogondšešpak 37

sok͔ənćəmpi-

MO *sooǥondjembang [false] Wb277

K sogondjenbang спросил Wa361, sooǥondjembang Wb277

Taz sok͔onnjembang Wb192

sok͔ənćänčə-

Taz sook͔onnjändšam Wb192

sok͔əśälćə-

Taz sook͔ošéltjam Wb192

sok͔əććänčə-

Taz sogottjändšam [as future to sogondjang] 415

śok͔or ~ śok͔ər oven

N šogor печка, ugn Pc99, Pc166, Wa408, 22, 65, šoǥor Wb287, locative čogorgan [sic, č-] 160, Px1S šogorm 112

Ob šogor, sŏgor T436

MO sŏǥor (-g-) Wa408, soǥor Wb287

K (so- replaced with tyyn-dop) Wa408

Jel. šooǥor (-g-) печка 356, šooǥor Wb287

Taz šook͔or Wb287, genitive šogor-tak͔t за печку / to behind the oven 435



sok͔k͔ə savik, outer parka

Taz sok (sokk): genitive sokkon övre pälsen (obd. sauk) Wb289, sok a fur coat above the taril-porg, being the Samoyed [Nenets] sauk (Russian savik) Ethn.:95



sok͔k͔ə- to crawl

Taz sok͔k͔ang ползаю Pv421, preterite sok͔k͔asang 425

Kar. sok͔kang ползаю Wb193

sok͔k͔ər-

N hŏk͔ornak (hook͔êrnak) ползаю: -rhak Wa362, hookêornak ползал 3, hok͔arnak krypa Wb193, Wb313, hokarnak: -rhak: -rak! 45

MO sok͔k͔arnang Wa362, Wb193

B sok͔arnang Wb193

Taz sok͔k͔ornang

Kar. sok͔k͔arnang Wb193

sok͔k͔ərpi-

Taz [sok͔k͔o]-rpang Wb193

sok͔k͔ərpänčə-

Taz [sok͔k͔o]-rpändšang Wb193

sok͔k͔ərččänčə-

Taz [sok͔k͔o]-rčändšang Wb193

sok͔k͔ərälćə-

Taz [sok͔k͔o]-réltjang Wb193

sokla mast

K sŏgla mast: soglala Wa393, oke sogla en mast 227



śuk nape

B šuk: Px1S šungmэ [as correspondence to N nŏg(a)] Wb248

Taz *šuk Wb248

Kar. šung Wb248



sukəlčä adverbial back(wards)

N huguldšé назад Wa362, назад, назади 16, hugoldše Wb193, Wa392, Wb243, 49, huguldšé (or [Ob] suguldše) 80, hugoldšé 83, домой, назад 84, locative and ablative huguldšegat назади, из-зади 80, hugoldšeagan дома, из дома / at home, from home 84

Nm hugoldse Wa362

Ob suguldše T431–, sugoldše 153, *suguldše Wa362

MO suguldše Wa362, Wb193

B suguldšeä bakfram, med benen i vädret / back to front, with legs in the air 387

Taz suguldše (= mogoneä назад) 437



si̮kəralčə- to wind

Taz sikeráldšam запутал Wb289

si̮kəralčəmpi-

Taz [sikeráldš]-embam Wb289

si̮kərəmat- itr. to wrap oneself up

Taz sikermánnang запутался E472, Wb289

si̮kərəmatčə-

Taz sikermátčang Wb289

si̮kərəmatpi-

Taz sikermátpang id. [запутался] Wb289

sǟk͔ə attribute black

N hāǥ (-x) svart Wa359, hága Wa359, 41, háaǥ Wb191, haga‿ek or háǥ‿ek [is black] Wa359, xaga, xága‿ek 10, haǥ 85, háǥ 147

Ob se‿kues [iron, ‘black metal’] T435

MO seaǥa Wa359, seaǥa pa black knife, seaǥa njaab black duck, seak͔ k͔uerǥ black bear, seak kynd black horse, seaǥ adedje black reindeer 281

Č saaǥa Wa359, Wb191, Wb275, saaga 284

OO séaǥa Wa359, Wb275

K séaǥ (-g) (séaǥa porg [black coat]) Wa359, seaǥa Wb275, 228, séaǥ‿eng [is black] 228

NP seaǥa Wa359, Wb275

Jel. seak͔ 351, Wb191

B seä́ǥa Wb191

Taz *seä́ǥa Wb191

Kar. *seä́ǥa Wb191

sǟk͔ə čopər blueberry

MO seaǥa-čober [blåbär] Wa373

Č matjen- (skog / of forest) saga tober Wa373, saǥa-tober [as correspondence to N kăpté ‘black currant’, also ‘blåbär / blueberry, ‹orm?›bär / Paris quadrifolia?’] Wa370

K seaǥa-cobar Wa373

NP see-cobar Wa373

sǟk͔ə tūtə pochard, Aythya

N hagadúd svart and, rött huvud / black duck, red head Wa363

MO seaǥa tut Wa363

K seaǥa dud?› Wa363

NP seaǥa tuutэ Wa363

see also sǟk͔ə kuəsə ‘iron’, sǟk͔ə lāk͔ə ‘blackish’, sǟk͔ə lāk͔əľ, sǟk͔ə lāk͔əŋ

sǟk͔əŋ adverb

MO seaǥang Wa359

Č saaǥang jeng [is black] Wa359, saagang‿laga‿jeng [is blackish] 284

K séaǥeng (-g-), séaǥeng eng [is black] Wa359

NP seaǥeng Wa359

see also sǟk͔əŋ lāk͔ə ‘blackishly’



śēk͔a? bladder

Č šiek͔à (or šieǥa) fiskblåsa, пузырь / fish bladder: genitive -äkan Wa373, kueln-šieǥa [fish bladder] [š- is not natural for Č] Wa373

OO šieǥa Wa373



śik͔alčə- to snuff

B šek͔aldšam [as correspondance to Č siboldam нюхаю, snusa] Wb282

Taz 1. šík͔aldšam, 2. šiek͔aldšam Wb282

Kar. šek͔aldšengam Wb282

śik͔alčəmpi-

Taz -ldšembam Wb282

śik͔alčəälćə-

Taz -ldšéldšam Wb282

saŋa- to try

B sangam: -ngasam Wb194

Taz sangángam: -ásam smaka / to taste E468, отведал Pv415, 416, Wb194, sangangàm (= sangam) отведаю (отведал): -ngàsam Wb167

Kar. *sangangàm Wb167

saŋančə-

Taz sangándšang (or sanganändšang) Wb167, sangandšamWb194

saŋančänčə-

Taz sanganändšang (or sangándšang) Wb167, sanganändšamWb194

saŋampi-

Taz sangambang Wb194

saŋaćə-

Taz sangátjam отведал Wb167

saŋakku-

N hā́kuap or aakuap отведал: -uhap: -ulebe: hakyed! Wa363, haakuap or aakuap 149, Wb194, 3, hakuap: hakuhap: hakulébe: hakyed! (-t) 27, 223, 3S hakud, imperative hakyed 190, hakuap отведал: latentive -ndap отведал 195

saŋarok͔əmpi-

N harogombap отведиваю 184, 190



śaŋkata pō

N šangáda-pu ве‹х› 20, šangáda-pu вех, vägamärk / pole marker [= веха. As in both places is written вехъ, the word might be вёх ‘water hemlock, Cicuta’ ( ‘tree’ is used also about small plants)] Wa408



*śoŋər sledge

Č sour släde (tat.) / sledge (Tataric word) Wa374, Wb281, Wb212

OO souor Wa374



śoŋal chuval, clay oven

B šongol [as correspondance to Taz šook͔or ‘oven’] Wb287

Kar. *šongol Wb287



śoŋk͔ə sludge ice

N šok͔ шуга, issörja Wa408, Wb287, Pc170, 54, šŏk͔: dative -kkond Pc100, šok: genitive šokkon 103 (In GSL176 is given “sok͔ issörja”, a mixed dialect paradigm of false forms, confused with sok͔ ‘cape’)

MO sonk͔ = sonǥ шуга: dative -ngond 281, sonǥ Wa408, Wb287

Č sonǥo Wa408, Wb287, songò шуга 293

OO *sonǥo Wa408

K songǥa͑ шуга 243, Pc236, dative songond Pc244, sonǥa͑, songgǥa͑: genitive -ngon Wa408, sonǥa Wb287

NP sonǥэ Wa408, *sonǥa Wb287



suŋər dye, paint

Kar. sunger färg / paint Wb282, Wb289

suŋər- to dye, to paint

Taz sungernam färga med al / to dye with alder bark, latentive -rtam Wb282, sungernam выкрасил, imperative sungerэ 427

Kar. sungernam выкрасил Wb289

suŋərččänčə-

Taz sungerčändšam Wb282

suŋərälćə-

Taz sungereltjam Wb282

suŋərut- to dye, to paint

MO sernnáu [sic, -e-] (= njuermaráu) Wa395

Č suur(u)nnam (= njuermaram) Wa395, *suurunnam Wb282

OO suurunnam чернил / I blackened Wa395, Wb282

K suur(u)nnau выкрасил (med al) / painted (with alder bark): -rssau: -rlleu Wa395, Wb254, Wb282, måla Wa405

NP suurutnam färga (med al-bark) / to dye (with alder bark) Wa395, Wb282

suŋəruj-

OO [suuru]-nnjam Wa395

suŋk͔ə-kū?

As correspondances to N avargú ‘halter chain’:

MO song-kyn Wa341

OO sung-k͔y [large question mark added] Wa341

K sung-k͔yyn(a) [large question mark added] Wa341

[The second part of this distorted word might also be ćǖ belt]



se̮ŋkə capercaillie, Tetrao urogallus

N hăng tjäder, тетера, глухарь Wa363, tjäder, глухарь Wb194, Wb280, hang: Px1S -ngop 52

MO sêng (sä-) Wa363, Wb194, Wa405, глухарь Wb280

Č seängà Wa363, seanga Wb280, seangá [without translation, declined like kuargá ‘bear’, false on both] 291

OO *seängà Wa363, *seanga Wb280

K sengga͑: genitive -ngen Pc243, sengga͑: -ngen: senggêla 243, sếngǥe, sê̆ng (senggä): ablative senggógan Wa363, sêngge Wb280, sengä 228

NP sêngэ Pc290, Wa363, Wb280

Jel. sêng глухарь 351, Wb194

B sêng Wb194

Taz *sêng Wb194

Kar. *sêng Wb194

se̮ŋkəľ adjective

Kar. sêngel-kum tjäder-folk [kinship name] Ethn.:133, (for intransitive verb) seengelj 402

se̮ŋkəj- to hunt capercaillies

Taz sêngennjang утки промышляю / I hunt ducks [sic]: latentive -ettjang E482, тетерей промышлляю / I hunt black grouses [sic] Wb194

aorist participle

Taz sêngettjel-g[um] E482

se̮ŋkəććänčə-

Taz sêngetjändšang Wb194

se̮ŋkəśpi-

Taz -špang (-ю) Wb194

se̮ŋkəśpänčə-

Taz -špändang Wb194



si̮ŋər cattle (neľ si̮ŋər cow, k͔orə si̮ŋər bull)

Tym sîr корова 158

N hir корова, nöt 27, 86, 159, hîr (x-) or xiir ko Wa360, Wb192, hîr Pc99, Pc162, Px1S hîrm Pp111, Pp171, xir Pc159, k͔ŏr-hî́r по́роз, okastrerad tjur / uncastrated bull Wa360, k͔or-hir пороз, okastrerad nöt 27, kor-hîr tjur Wb192, locative hîrgan (-t) “= hirógan[falsely given as ‘snow’] 160

MO sîîr, kor-sîr Wa360, kor‿зir 281

Č sîr: dative sîrttä Pc294, Wa360, Wb276, Px1S sîrmä Pp310

OO *sîr Wa360, Wb276

K sîîr ko / cow, k͔or-зiir tjur / bull, kooptengbedi sir oxe / ox Wa360, sîr Wb276, siir Pc238, Px1S siirm Pp258

NP sîgár Wa360, Wb276, k͔or sîar Wa360

> sī̮rə (borrowed from the southern dialects)

Jel. sîr 351, *sî́îr Wb192

B sîîr: dative sîîrond Pc367, Wb192

Taz sîr 404, sî́îr Wb192

TazTexts Px3S sîret 465

Kar. *sî́îr Wb192

sī̮rəľ adjective

N hîrl-li cow bone 159

Taz collective sîîriljmы 404



si̮ŋčät elbow

N hî̆ngdšét локоть Wa362, hêngdšét Wb193, 47, 101, hengdšét 202, Px1S ‹h›engdšenm 173

Nm hîngdsét Wa362

MO sengdšét Wa362, Wb278

Jel. sîngdšet 351, Wb193

B sîngdšädš (-t) Wb193

Taz 1. *sîngdét, 2. sîngdšä́t: Px1S -ä́nm, Px3S -äč Wb193

Kar. sîngdét Wb193



si̮ŋka heelpiece

Č sengà klack på stövel / heel on boot Wa390, senga Wb238

NP sînga häl / heel Wa390



sǟŋk͔ə forest

Č saanǥa черный лес, barrskog, Wa409, sáanǥa Wb281

OO seank͔a Wa409, Wb281

NP sienǥэ skog: dative sienǥend Pc291, siengэ skog 286, sianǥa Wa409, Wb281, sienǥ skog, barrskog Wa405, síenǥэ (sienǥ) skog Wa392, Px1S siéngэm [sic, -э-] 306

sǟŋk͔əľ adjective

Taz seäk͔k͔al-taang eg. черный хребет / prop. black mountain Wb281

B Seäkal-kî [tributary to Lower Baiha] Ethn.:129



śǟŋk͔ə- to overnight

N šek͔ak ночевал: -k͔ahak: -k͔alage Wa408, Wb286, šek͔ak: šek͔ahak: -lage: šek͔a͑k 53

Nm šeak͔ak Wa408

MO seangang Wa408

Č saanǥang Wa408, Wb286

OO seanǥang Wa408, Wb286

K seangang (-ǥ-) Wa408, seanǥang Wb286

NP sienǥang Wa408

B šäk͔ang Wb286

Taz šääk͔k͔ang ночевал Pv421, šäk͔k͔ang (-ää-) Wb286

TazTexts 3S šääk͔a 464–

TazTK 1D šääk͔k͔ei or -k͔k͔ae мы двое ночевали 391

Kar. *šäk͔k͔ang (-ää-) Wb286

śǟŋk͔äśpi-

N šek͔éšpak ночую Wa408, 53

śǟŋk͔änčə-

Taz šäk͔k͔ändšang Wb286

sǟŋk͔oćä mallard, Anas platyrhynchos

N hak-kuedš селезень [the spelling is due to čumba kueč ‘острохвост’] Wa414

MO seang-kotje Wa414

Č sang kottje Wa414

OO seang kotje Wa414

K seáng kodje Wa414



seŋä corner

B seängä̀ hörn (i det inre och yttre av rummet) / corner (inner and outer) Wb289, seängä Wb243

Taz *seängä̀ Wb289

Kar. *seängä̀ Wb289



śośk͔a pig

Č sosk͔a (-xa) Wa363, Wb194, Wb280

OO śośka svin [sic, the rare ś- here denoting palatalized s] 339, *sosk͔a Wa363, Wb194, Wb280



śȫśə-k͔um / śǖśśə-k͔um human, Selkup

Ob šöškum Wa413, šöškup Ostyak 227, Ethn.Ob söš kup Ostyak

MO syysʃe-gum Wa413, syyse-gum Wb297

K syysse-gum Ostyak Wa413, sysse-gum 227, syysʃy-gum 229, K? syysʃe-ǥum samojed Wb282



süəsə spittle

B syys spott 361, Wb186

Taz 1. söös, 2. šyys Wb186

Kar. *syys Wb186

süəsəľ adjective

Taz söösel-mî id. Wb186

see also under üəkoś

süəsə- to spit

Č syösang Wa358, Wa405, 150, syöзang Wb275

OO śyöʃang [sic, ś- denoting palatalized s] 339, sýössang Wa358, *syöзang Wb275

B söösang Wb190, Wb268

Taz šyysang ́[sic] Wb186

Kar. syysang Wb186, *söösang Wb190

süəsäjə-

Taz sööséjang spotta, плюнул Wb186

süəsäćə-

N fédšak (-ée-) (or feldšak) плюнул Wa358, feedšak Wb190, fedšak: -dšelage: fedšek! 50, 185

Taz söösétjang Wb186

süəsäćəmpi-

Taz söösétjembang Wb186

süəsəlćə-

N feldšak Wa358, feeldšak Wb190

süəsänčə-

Taz söösä́ndšang Wb186

süəsəmpi-

MO syesambang Wa358

śār tern, Sterna

N šăr март Wa416, šar Wb284, šar чайка 26

MO saar Wa416, [MO or K] saar март Wb284

Č soar март Wa416

OO sear Wa416

K saar Wa416

B šaar Wb284

Taz *šaar Wb284

Kar. *šaar Wb284



sārə- to tie

N hárap (háa-) привязал: -rhap Wa364, Wb194, Wb280, haarap 6

MO saarau Wa364, Wb194, Wb280, Wa405

Č saaram Wa364, Wa405, Wb280

OO searam Wa364, Wa392, Wb280

K sáarau Wa364, Wb280

NP saarram Wa364, Wb280, Wa392

Jel. saarám 351

B saaram Wb194

Taz saarengam 415, Wb194, saaram 428, E482, Wb194, latentive sáarendam привязал E482, Wb194

Kar. *saaram Wb194

aorist participle

Taz saarendel E482

sāränčə-

B saarandšam Wb194

Taz saarändšam 415, Wb194

Kar. saarendam Wb194

sārəmpi-

OO 3S searemba вязано Wa392

Taz saarembam Wb194

sārət-

N hărnap, harnap id.: -ssap Wa364, hărnap Wb194, 6

sārətpi-

N hartpap knyta, göra knut / to tie a knot 60

sāruń band, knot

Č saarỳ Wa392, saary knut / knot [correspondence to N ˜múk͔al] Wa405, Wb280, Wb244

OO ?seary knut 339, seary Wa392

K sáary Wa392

NP saarui Wa392



śara attribute strong

N šarajek твердо [is hard] 47, Wa407

śaraľ adjective

N šaral hård, seg (om trä) / hard, tough (wood) 47, Wa407, Wb285

śarəmat- to bawl, to talk [NB. Castrén gives surprisingly many objective conjugations for this word, usually such faults appear only occassionally. Elsewhere the word is only found as intransitive]

MO [sarua]-nnau [sic, -u] T454, [sarua]-nnang Wa409, saruannang skråla Wb288

K saruannang Wa409, *saruannang skråla Wb288, saruannang (-o-, -w-) 156

śarəmatpi-

N [ɔ: Ob] šaruatpap [sic, -p] samtala, skråla / to talk, to bawl Wa409, N? (labeled ‘Nar.’) šaruatpang Wb288

Ob 1P šaroatpaut поговорим / we talk, (as explanation:) šaroatpap [sic, -p] samtala 156, šaroatpap [sic] samtala / to talk T454, T455

MO saruatpau [sic, -u], saruatpang Wa409, saruatpang skråla Wb288

K saroatpau (-ng) samtala 156, saruatpau (-ng) Wa409, *saruatpang Wb288

śarəmpi-

Č sarmbang skråla, заре[вел] / to bawl

śarkəmpi-

NP sarkámbam [sic, -m] tala högt, skråla / to bawl Wa409, sarkambam Wb288

suərə- to rain

N 3S húora͑k (-êk) or huara͑k, huoran дождь идет Wa362, Wa386, huorêk Wb193, huerek 49

Jel. 3S suora дождь идет 351

suəralčəmpi-

N 3S húoraldšemba id. Wa362

suəralčäləmpi-

N 3S ([húoral]-dšelmba) [it has begun to rain] Wa362

soromčo / soromčə rain

N hurómdš or hŏ́romdšó дождь Wa362, hurómdš Wb193, horomdš 49

Nm horomds Wa362

Č sŏrodo: Px1S sordou? Wa362

OO sorndo Wa362

B soromdšэ Wb193

Taz *soromdšэ Wb193

Kar. soromd Wb193



śorəmpi- to leak

N 3S šórmba текет, бежит Wa409, šormba Wb288

MO 3S sŏrmbá Wa409



śorəśə shame

N šorš стыд, skam Wa406, Wb284, G41

Ob sors, instructive šoršen [explained as Px3S sorset = sorsen] T429, šoršen‿eles стыдно будет 153

MO sors Wa406, Wb284

Č *sors Wa406

OO *sors Wa406

K sors: Px1S sorse?o?›u, Px3S sorзet Wa406

Taz 1. šorš, 2. šoreš Wb284

Kar. *šorš Wb284

comitative šoores‿eänga [has shame] (= šórešang) Wb284

śorəśi- to shame

N šoršak: šoršahak: šoršand! ́[sic]: šoršagu 25, šŏršák стыжусь: -ahak: -alage: šoršánd! ́[sic] Wa406, šoršak Wb284

MO sorsang Wa406

Č sorзang Wa406

OO *sorзang Wa406

K sorзang Wa406, Wb284

NP sorsíggang Wa406

B šorešang Wb284

Taz *šorešang Wb284, 3S šorešä E450

Kar.*šorešang Wb284

śorəśänčə-

N šoršendšák стыжусь / стыдится буду Wa406

Ob šoršendšang стыдится буду T429, šoršendšak стыжусь 153

śorəśimpi-

Taz šorešembang стыд стал Wb284

śorəśikum-

Č sorзugumnang стыдился Wa406

śorəśikumčə- tr.

N šoršagumdšap устыдил 25, Wa406, G41

Č sorзougumdam Wa406

OO *sorзougumdam Wa406

K sorsagumdsau Wa406, sorsagumdsa‹k› G41



sūrəm animal

N húru͑p зверь, djur: plural húrút (NB) Wa360, húurup Wb192, Wb277, húurup: plural huurút 3, hura͑p: plural hurut 34, hura͑p 56

Ob suurum, suurup Pc433–, súrup bird 153, genitive suurut, suuruut, súrun

MO suurm Wa360, Wb277, genitive suurun T433

Č suurum Wa360, Wb277, 150, suurm Wa391, Č? suuru͑m 341

OO *suurum Wa360

K súurêm (suurm) Wa360, Wb277, sŭurm: genitive suurn 245, (deleted: suurm: genitive suurmn or suurn 239), suurum: Px1S surmma Pp259

NP suurám Wa360, suuram Wb277, suuram, 150

Jel. suurup 351, Wb192

B suurup Wb192

Taz suurem Wb192, genitive suuren E458–

Kar. suurm (-rup) Wb192

uərk͔ə sūrəm bear, ‘big animal’

Č war suurm björn / bear Wa376

suurэm, war suurm Wa405

OO *war suurm Wa376

see also tilčərəľ sūrəm ‘bird’

sūrəməľ adjective

Kar. tanget-suuril-ir. [summer animal month] Wb333

Taz tangat-súri-iräd id.Wb333

sūrəməj- to hunt

suurunjang or suurunnjang Wb277

MO suurenjang зверей ловлю, jaga (vilt) Wa360, 266

Č suurunnjang: suurussang: surullakse: conjunctive -nnjeng: imperative suurusek (suurujîk): infinitive surusku: gerund suurulle 325, [as transitive, false:] suurunnjam: imperative suurutje 325, suurúnjang (-nn-): -ssang Wa360

OO suurúnnjang: preterite -psang [sic!] 339, suurúnnjang: -ussang: -upsang ́[sic] Wa360

NP suurúnnjang Wa360

B suurînjang: imperative suurišäšeng: infinitive surîsko 385

Taz suurennjang 416, suurunnjang E456, suurenjang зверей добываю E478, промышляю E479, gerund suureljä E464

TazTexts gerund suurilja 463

aorist participle

MO suurutše-gum jägare / hunter 266

Č suurutje 325

K suureldje-gum 266

B suuritjel 385

Taz suuretjel-g[um] (-č-) 417

sūrəməśpi-

Taz suurešpang зверей промышлял (промышляю) E479

TazTexts 3D suurišpáǥ, latentive3D suurĭšpendáǥ 463

sūrəməlćə-

K? MO? suureldjau [above d is written n] 266

sūrəməććänčə-

B suurîtjendšang 385

Taz suuretjändšang E478, suurtjändšang 416



surkät elbow

K sŭrgét armbåge Wa362, surgét Wb193, Wa405, 246

NP surgét Wa362, Wb278



se̮rə attribute white

Taz ser (= čääk͔) Wb302

TazTK seer‿lak͔a по белее / whitish 392



se̮ro / soro rain

MO soro Wb279

soro regn 150

Č *soro Wb279

K sä̆ró дождь Wa362, Wb193, särò Wb279, säro Wa405

NP sêrru 150, Wa362, Wb279

se̮ro- / soro- to rain

MO 3S soróng Wa362

Č 3S sóroan Wa362, soroan Wb279

OO 3S sorouan Wa362

K 3S sä̆roan дождь идёт Wa362, säroan det regnar Wb279

NP (3S sêrrugan?) Wa362



si̮rə snow

N hêr snö Wa363, Wb194, Wb279, Wa402, Wb267, hêr: hîrn 281, her, dative xerond 159 (locative hîrgan (-t) i snön = hirógan [this word is actually /hī̮r/ ‘cattle’] 160)

MO sêr 281, sĕr (sê̆r) Wa363

Č sêr Wa363

OO *sêr Wa363, ujes‿sîr hal snö / slippery snow 285

K sê̆r (ser) Wa363, sêr Wb279, Wa405, 228

NP sîrrэ Pc290, Wa363, Wb279

Jel. sîr 351, Wb194, dative sirond 359

B sîr: dative sîrond Pc367, Wb194, genitive sîret 387

Taz *sîr Wb194, accusative sîrem E446

Kar. *sîr Wb194

sī̮rəľ nom adjective hail

N hîrn-nop, xî́rn-nop град Wa363, Wb194, hîr-nop 49

MO sîîrn-nom hagel 281, sî́rn-nom Wa363

Jel. sîrel-nop hagel 351, Wb194

B sîrel-nop (-m) пурга / snowstorm Wb194

Taz *sîrel-nop Wb194

Kar. *sîrel-nop Wb194



si̮rə-

NP sîrrang зашумел / I rustled Wa409



si̮rćəmat- to go through

Taz sirtje-maannang gå igenom / to go through E453, (maannang changed to:) sirtje-maannang (-m) gå, fara (шел) / to go: used in compounds, eg. sirtje-maannang я сквозь шел / I went through Wb246, (sirtje = satk͔atje сквоз / through) [Castrén thinks that the word is composed of an adverb sirtje and a verb maat-] 437

si̮rćəmat- tr. to pierce [NB. This use of mat-verbs as transitive is unique, and probably false]

Taz sirtjemànnam Wb246, (maannam changed to:) sirtje-maannam id., eg. tiše sirtje-maanned pilen for igenom / the arrow went through [something], sirtjemaannam сквозь шел / I went through [something], tuettep sirtjemánned gick genom jorden / went through the earth [pierced the earth] (yydep vattnet / the water) Wb246

si̮rćəmatčə-

Taz sirtjemàtčam Wb246

si̮rćəmatpi-

Taz sirtjemaatpam Wb246



śēr- to enter

N šernak зашел Pv134, Pv187, šērnak (-ie-) зашел, пришел: -rhak: -rlage: -rgu: -ra͑k: -rlend! Wa406, šérnak Wb283, šernak: šerhak 183, 217, 223

Nm? šḗrnak (-ee-), optative šierlak Wa406

Ob siernak, šiernak Pv436–, 3S siern, šiern, šiernan T429–

MO seernang Wa406

Č siernang зашел Pv323, 315, 316, Wa406, Wb283, 3S sieren or siernä 318

OO *siernang Wa406, Wb283

K seernang зашел Pv276, Wa406, Wb283

NP siernang зашел 345, siernang (-nn-) Pv320, Wa406, Wb283, siernnang 343

Jel. šeernang 356

B šérnang Pv384, šeernang Wb283

Taz šeernang Pv422, 416, E477, Wb283, latentive? šeerang E468

TazTexts 3S šeernэ 464

Kar. *šeernang Wb283

aorist participle

N šertal gup 187

Taz šeerel E482

past participle

N šerbal 135

future participle

N šerha gup 135, 187

śēräśpi-

N šerešpak захожу 22, 135

śērpi-

N šērbak Wa406, šerbak 135

Č sierbang Wa406

OO *sierbang Wa406

Taz šeerpang E478, Wb283

śērpänčə-

Taz šerpändšang E478

śērččə-

N šerčak Pv187, šerčak зайти хочу 135

Nm sercak 135

Č sierttang зайду 16

K seertcang 276

NP siertčang зайду 343

B šeerčang 384

Taz šerčang or šeerttang зайду E477, šerčang 416, šeerčang 426, Wb283

śēräćə-

N šerédšak зашел (на час) 135

Ob serrédšak 153, 3S šärrédšik зашел T433

Taz šeerétjang Wb283

śērəlćə-

NP ?sieráldjang 345

śērku-

N šerguak (-ie-, -ee-), -gúak заходил Wa406, 135, 221, šérguak Wb283, preterite šerguhak Pv187, 22, 183, 218, future šergulak försöka ingå 219

K seerguang Wa406, Wb283

NP sierkuang 345, sierguang Wa406, Wb283

aorist participle

N [šergu]-dal 187

future participle

N šerguha gup 187

śērkumpi-

N šergumbak 135

śērkuänčə-

N šergyendšak 198

śērok͔əmpi-

N šerugombak часто захожу: šerugombahak часто заходил 22, šerugombak (-ee-) захожу Wa406, šerugombak захожу (ofta) 183, šérugombak заходил (не помню) 184, šerugombak: šerugombahak ofta захожу 220

K seerugombang заходил Wa406, Wb283

Taz šeerógombang заходил, -хожу E468, Wb283

śērəj-

B šeerenjang (latentive -tjang) на час зашел 384

śērəśi-??

aorist participle

K [as future participle] seerĕsende 276

śērə- (śēr + tə-)

aorist participle

N šere͑dal (“= šertal from latentive šertak”) 135

K seerĕndi 276

śērəkku-

Č sierkkuang заходил 315, Wa406, Wb283

śērəkkuänčə-

Č sierkkyendang захожу 315

śēr- to dress (a garment)

N šjernap (-ie-) надел, påkläda: -rhap; -rlebe: -rt!: -rgu: latentive -rtak Wa407, šiernap: šierhap 184, 217, 223, Pv188, šernap Wb283, preterite šjierhap 5, šiernap: šierháp: -rtak: šierlébe: šiert!: šiergu 33, šierhap: -lebe: šiert! 53

Ob šernap (-m) T436–

MO siernau Wa407, Wb283, T436

Č siernam ([latentive] sieram) надел 316, 317, Wa407, Wb283

OO *siernam Wa407, Wb283

K seernau Wa407, Wb283

NP siernam надел 343, siernam (with accusative) Wa407, Wb283

Jel. *šérnam Wb283

B šérnam Wb283

Taz šeernam надел, imperative šeerэ! 427, E482, *šérnam Wb283, 3S šeernet E475–

Kar. *šérnam Wb283

aorist participle

Taz (šeernam:) šeerel [without translation] E482

debitive participle

Ob šiersadi T447, šiersódi 155

śēräśpi-

N š(e)erešpak надену Wa407

śērččə-

Č sierttam надеть хочу 316, надену Wa407

NP siertčam 343

śērččänčə-

NP siertčíndšam надеваю 343

śērpi-

Taz šérpam надевал Wb283

śērpänčə-

Taz šérpändšang Wb283

śēräćə-

Č sieretjam на час надел 317

Taz šeerétjam Wb283

śērččə- (< śērəpčə-)

Taz šérčang Wb283, nomen actionis genitive 1S šeerečeptäne-kund пока надел / while I dressed someone E465

śērččəjə-

Č sierttojam Wa407

śērččəćə-

OO sierttodjam Wa407

śērččalčə- / śērččolčə- to dress (someone else)

N šerčoldšap Wb283

Ob šerčaldšap надел 153, serčaldšak надел 155, 3S šerčalčîd T429–, šärčalčid T447, šerčaldšau[sic, confused with MO] ([MO] -o-) Wa407

MO sierčolčau Wa407, siercoldšau [sic, -c-] Wb283, 3S sierčoldšet T447

K sercòldsau надел (другого), påkläda Wa407, sercoldsau påkläda (en annan) / to dress (someone else) Wb283



śēr-: ütən śēr- to get drunk

ʃeernang Wb284

past participle

N öšep (öčep) ö|šep šerbal пьяный, vinet har gått i mig / drunk, ‘the wine has gone into me’, ‹öšerbal› пьяный Wa356, šerbal Wa406

seerbal [false] Wb284

B šérbel: yt-šérbel Wb284

Taz *yt-šérbel Wb284

Kar. *yt-šérbel Wb284

śērpi-: ütən śērpi- to be drunk

N latentive 3S öšêp-šjerband пьяный (öt вода, вино, öšep or ötšep brännvin? / vodka?) 30

seerbang Wb284

B 3S *šérba Wb284

Taz 3S šérba han är full / he is drunk Wb284

aorist participle

MO öt sērbade g. Wa356

Č sierbadie Wa356, Wb284

sierbadi Wa406

OO sierbadje-g. Wa356, sierbadje Wb284

K yyden seerbade (gum) пьяный Wa356, seerbadie (yden sierbadi) ingången, härav: full / entered, thus: drunk Wb284

NP ytan siereptie-g. Wa356, siereptie Wb284

śērəmpi-?

aorist participle

OO siermbadje full / drunk [probably error for *sierbadje] 339



sērəľ? adjective gray

K seeri черноватый: seeri ade черноватый олень / blackish reindeer 228, seeri (черноватый), grå, Russian серый Wa359



śīrta tributary to Taz

Taz Warǥ-Šíirta Большая Чирта, Kipa Šiirta Малая Чирта́ Ethn.:82

Jel. Šiirta Ethn.:119



-śal??

N udošal ручка / hand, diminutive 30, Wa351, odošal liten hand 260, N tobóšal liten fot / small foot 206 [maybe -śāľ, meaning ‘of an amount of a hand, a foot’, see *śā]



sāli hammer

B saalэ Wb205

Taz *saalэ Wb205, comitative saales[‿o-] E445

Kar. *saalэ Wb205

kuəsəľ sāli (iron) hammer

N kuessál молоток Wa374, kuessàl Wb205

MO kuasʃán ́[sic] Wa374, kuassan? Wb205

NP kuessăli Wa374, kuessali Wb205



salpal- to mix

NP sălbănnam мешал (t.ex. mjöl och vatten) / I mixed (e.g. flour and water) Wa374, salbannam Wa422



salčə pole

N haldš столба, påle Wa362, Wb193, Wb279, 49

Nm halds Wa362

Ob saldš stolpe T429, 153, Wa362, Wb193

MO saldš столба Wb279, Wa405

K sălddse͑ столба, fönster- (dörr-) post / pole, doorpost: dative saldsond Wa362, saldšê Wb279

NP saldšэ Pc290, Wa362, Wb279

Jel. saldš påle, genitive saldšet-pu post 351, Wb193

B saldš Wb193

Taz saldšэ Wb193

Kar. sald Wb193

see also mātan salčə ‘threshold’

salčə-pō floor

N hălde-pó (-ldš-) golv Wa362, haldše-po golv, dörrpost / floor, doorpost Wb193, genitive haldagut [sic] paaruut через пол / over the floor 79

Ob saldabu T435, salda-bo Wa362, T435, salda-po [given as MO alternative] Wb279

MO saldše-po Wa362, Wb279, MO? saldše-bo Wa362, saldšebu, saldšebo T435

K săldse-bo golv (i jurt) Wa362, saldse-po Wb279

salčəľ adjective

Kar. saldelj-puu (saldel-puu) [pole] Wb193

saləjəmpi- to itch

N 3S hăljemba судится [ɔ: зудится], klia Wa363, 30, 1S hăljembak сужусь [ɔ: зужусь] Wa363, Wb194, haljembak Wa385



sālkət whetstone

K saalget (-n ́[sic]) (“note kät ‘intestine’ ”) Wa386, saalget brynsten Wb281, Wa405

NP saalget brynsten Wa386, *saalget Wb281



solaŋ spoon

N holák sked Wa361, Pc167, holak: genitive holan Pc102, Wb192, holak: Px1S -ngm 39, holagm 114

MO sŏ́lang Wa361, solang Wa405, Wb277

Č solang: genitive -la’an or -lagan Pc295, *šólang Wa361

OO *šólang Wa361

K solang: genitive solan Pc243, sólang Wa361

NP sollang Wa361, Wb277

Jel. solak 351, Wb192

B soláng: dative solakt (-k͔-?) Pc368, solak (-ng) Wb192

Taz *solak Wb192

Kar. *solak Wb192



śelə brother-in-law

N šäl свояк: Px1S šälep 44



sēla whole

N helajík [is whole] 43

sēlaľ adjective whole

N helal hel, целый Wa361, 43

Nm selal Wa361

sēlaŋ adverb

Č sielang (целом) [as correspondence to N mŭ́nda͑k ‘все’] Wa392, Wb242

OO *sielang Wa392, Wb242



selə- / silə- to whet

N hâ̆láp точил Pv125, hä̆láp точил: preterite hälhap выточил: hällebe: häled!: hälgu Wa359, Wb191, Wa405, Wb275, 11, 182, hälak 212

MO sêlau Wa359, selau Wa405, Wb275

Č sĕlam: selзám Wa359, selam Wb275

OO *sĕlam Wa359, selam Wb275

K sĭlau: silsau: silleu Wa359, silau Wb275

NP sillam (-ᴧᴧ-) 285, Wa359, Wb275

Jel. selap 351, Wb191

B săllam (-ä-) Wb191

Taz selengam slipa 415, sälam точил, imperative säläd Pv429, E478, selam выточил E480, selam точил: latentive selendam E482, sêlam: -esam, or selengam (selam) Wb191

Kar. *selengam Wb191

past participle

N hä́lbä‹l›-gup 125

Taz selebel (-il) slipad / sharpened Wb191

seläśpi-

N häléšpap точу Wa359, Wb191, hälešpap: -hap: hälešpalebe: -palel: -ped! 11, 182

seləmpi- / siləmpi-

N hälmbap точил Pv125, Wa359, 3S hälmba точено 192

MO selmbau Wb275

Č selembam Wa359

OO *selembam Wa359

K silmbau Wa359

Taz selembam точил, 3S selemba точено E480, sêlambam Wb191

selänčə-

Č selendam точу Wa359

Taz sälä́ndšam E478, seländšam Wb191

seläćə-

Taz sällétjam Wb191

selčə- / silčə- itr.

N häldšak точу Pv192, hä̆ldšák точу: -dšahak Wa359, 11, häldšak: häldšahak: häldšek! 53, 182, 212, 220, точил 197

Nm hälsák Wa359

MO seldšang Wa359

K sildsang (-u) точу Wa359

Taz seldšam [as future to selengam] 415

selčəkku-

N häldšekuak точивал 197

śēlpi- to touch

N šḗlbap трогаю, тронул: -ahap: -bed! Wa409, šelbap: šelbahap тронул: šelbed 57

śēlpänčə-

N šelbendšap трогать хочу 57

sīlə attribute fat

NP síilэ fet Wb281, siilэ Wa405, siilэ fet Wa366

sīləŋ adverb

NP? (K?) síileng жирно Wa366

siläľ adjective smooth

Č sĕläl? [with question mark] [= K leeppal] Wa387, seläl? (bie) (or liebäl) Wa416



siləjalčə- tr. to break

N hĭlealdšap (xî̆l-) сломал: -hap: -šlebe: -ldšed: -ldšegu Wa361, hîlealdšap Wb192, hilealdšap 6, 185, hilealdšap: -hap: -dšlebe: -dšed!: -dšegu 40

Nm hilealsap Wa361

siləjalčəmpi-

N 3S hilealdšemba id. Wa361

siləjəmat- itr. to break

N 3S hiljuan изломался (1S hiljuak) Wa361, 6, 40

siləjəmatpi-

N 3S hiljuatpa сломано Wa361, 40

štō what, that, Russian что

N što что, što bî (be) чтобы 86, †što, †što bы GSL740

Č sto что, sto bî что бы 336

K sto 86

B sto be что бы 390



stena wall

N konné-stäna den främre, övre väggen / the front, upper wall 82



stōl table

Ob dative stoldš T434–, locative stolgat T437

Č translative stolule miendam столом сделаю / I will make it into a table 284



svēć candle

N feč ljus, свечка Wa358, Wb190, 56, 168



lī̮: le̮- bone

Tym ben 157

N ben Wa387, : genitive len [to be read: lên] Pc92, : Px1S lêm 39, 174, : accusative lep 160, li: lep Pc166

li Wb230, lî, 150

MO , le, Wa387

Č : genitive lîn Pc288, Wa387, Px1S lîu 303

OO 339, Wa387, Wb230

K : genitive lîn: ablative lêagan Pc233, : Px1S lîu Wa387

NP : genitive lên Pc288, () Wa387, Wb230

Jel. lî́ 354

B lî́: genitive len [to be read: lên] Pc365, lî́ Wb230, Px1S lêm Pp374

Taz : len [to be read: lên] Pc404, : Px1S lem [to be read: lêm] Pp409

Kar. : genitive lên Pc397, Wb230

le̮kətəľ ~ lī̮kətəľ caritive adjective boneless

N lêgedal benlös Wa387, Wb230, legedal 59

Nm lêgedäl Wa387

MO lägedi Wa387

Č lîgedi Wa387, Wb230

OO lägedje Wa387, Wb230

K lîgedi Wa387, Wb230

NP lêkkädi Wa387

Jel. lêketil 354, *legetil (-k-) Wb230

B legetil (-k-) Wb230

Taz *legetil (-k-) Wb230

Kar. legedel Wb230



question particle, Russian ли

N li månne: čeg‿li скоро ли? / fast or what?, tölá‿li? придет ли? / will he come? 86, GSL740

Č li ли, asli månne: as tjung li не пришел ли / didn’t he come? 336

K li, as‿li не ли, nonne 86

B li Russian ли 390, aša li не — ли 390



lāpə attribute slow

Kar. laap’э тихий Wb188

lāpəŋ adverb

Kar. laapang тихо, sakta Wb188

Taz *laapang Wb188



lapu oar

Tym lapa 157

N lăb(a) åra, styråra / oar, steering oar Wa387, lab(a): Px1S labóp 38, Pc96, lab Pc165, Pc168, Pp109, lăb åre (deleted: eg. styråre) Wb230, lab: plural lavat ́[sic] 162, mogol-lab roddåra / rowing oar[s] Wa387, mogol-lab греб 38

MO genitive lăban: collective lăbala 236, MO? lăb (-p) Wa387, Px1S labou oar 256

Č lăbà Wa387, labà Wb230

OO láb Wa387

K lappu: dative lappond Pc236, lapp(o): Px1S lappou Pp256, lappou Wa387, lappu Wb230

NP lappû 285, lappûo Wa387, *lappu Wb230

Jel. lap(a) весло 354, *lab Wb230

B lab: Px1S lapom Wb230

Taz lap 404, Pc405, Wb230, Pp410

Kar. *lap Wb230

lapuľ adjective

Taz collective lapeljmî 404

*li̮pa

li̮paľ adjective dark

N? (deleted: lebal‿laǥ Wb228)

MO lebai Wa386, Wa397, Wb256

lebai 149

Č lebai = lebal, lebai‿laǥa [darkish] Wa386, lebái or -al Wb228, leba‿lágal темноватый 296

OO *lebai Wa386, *lebái Wb228

li̮paŋ adverb

N lĕ́bak темно, lĕbang ek [it is dark] Wa386

MO lebang eng Wa386, Wb228

Č lebang jeng [it is dark], lebanglaga jeng [it is darkish] Wa386

*li̮paka

li̮pakaľ adjective dark

N lĕ́bagal темный, lebagá‿láǥ Wa386, lebagal Wb228, 10

li̮pakaŋ adverb

N lebagak темно, lebagang ek [it is dark], lebagag‿lag темновато / darkish Wa386, Wb228, 10

li̮pəmat- to grow dark

N 3S lebuan темно стало Wa386, Wb228

li̮pəmatpi- to be dark

N 3S lĕ́buatpa темно есть Wa386, Wb228, 10

li̮pək darkness [(from Khanty ḷəpək, not the same word as the preceding)]

B lipeng [as correspondence to MO lebang ‘darkly’] Wb228

Taz *lipeng Wb228

Kar. lipä́ng Wb228

li̮pəkəľ adjective dark

Jel. lebagal mörk 354

B líbegel Wb228

Taz *líbegel Wb228

Kar. *líbegel Wb228



lepa attribute flat

N läbajek гладко [is smooth] Wa387, lä́bajek 49

lepaľ / lēpaľ adjective

N lä̆bál гладкий Wa387, läbal 49, läbál гладкий, равный, jämn, slät Wb231

läpal and leppal 150

MO leebal Wa387, lébal Wb231

Č lĭebal Wa387, liebäl Wa416

OO liebal Wb231, liebal [slät] (“from liem board”) Wa416

K leeppal (čueč) гладкий, равный [flat (land)] Wa387, leeppal (cuec) Wa416, léppàl Wb231

NP lieppal Wa387, jämn, slät, гладкий Wa416

B läpál jämn, slät Wb182, läpal Wb231

Taz *läpál Wb182

Kar. *läpál Wb182

lēpaŋ adverb

K leeppang eng [is flat] Wa387

līpə piece

N lî̆b лоскуток / rag Wa387

B liib Wb230, pul-lib палка / stick Wb241

Taz *liib Wb230

Kar. *liib Wb230

līpəŋ?

N (deleted: lîbe͑k (lîbe͑k) Wa387)

līpəka

N (deleted: lîbka id. Wa387)

līpə conjunction either, Russian либо

N liba: peč liba pagi melend дай нож либо топор / give me the axe or the knife 86, GSL740

Č liba — liba либо — либо 336

K liba 86



lawəpə- (lawəmpi-?) itr. to smear oneself

OO laubang замарался Wa414, 3S lauba замарано Wa414, laubang замарался Wb232

lawəptə- tr. to smear

OO lautam (= lautembam), lautang eff. Wa414, lautam замарал Wb232

lawəptəmpi-

OO lautembam замарал Wa414

ravno adverbial Russian равно

N kak romna равно как / just as 86

Č kak ravno or ravno [(все) равно] 336



lāmpə instep

N lamb передок: tobel-lamb främre delen av foten, stöveln / the front part of the foot, the boot Wa388, 86, laamb Wb232

MO *lamb Wa388

K laamba͑ Wa388, laamba Wb232

NP laamba Wa388, Wb232

B laamb (-ââ-) fotblad / instep Wb232

Taz *laamb Wb232

Kar. *laamb Wb232



lamtu attribute low

Tym lamd‿eäk низко [I am low] 158

N lămd‿ék låg [is low] Wa387, Wb230, 38

K lamdu? [replaced with lamdukka] Wa387

lamtuŋ adverb

N lamdek низко 59

OO lamneng 339, lamneng jeng [is low] Wa387

Kar. lamtak Wb230

lamtuľ? adjective?

OO lamdi låg 339, Wa387, (lamd‹›e?› >) lamdi Wb230

lamtuka low

N lamdega mat низкий дом / low house 38, Wa387

Ob lamdega gup низкий человек / short man T433

lamtukka

MO? lămdĕká Wa387

Č lamdeka Wa387, lamdekà Wb230

K lamdukka, lá̆mduká maat [low house], lamduk ande [low boat], lamdukajeng [is low] Wa387, lamduka Wb230

NP lamdukka Wa387, Wb230, lamdukk‿eng [is low] Wa387

lamtumčə- to lower

N lamnemdšap унизил, по ниже спустил 59, Wa387

li̮mpi eagle

N lêmb(a) örn Wa387, lêmb: dual lêmbog Pc97, Pc169, Px1S lêmbop 39, lêmb (-e-) Wb231

Ob lemb(a) T442–, genitive lĕ́mbêt T436–

MO lê̆mb Wa387

Č lêmbä Wa387, Wb231

OO lêmbä Wa387, Wb231

K lêmba͑ Wa387, lêmba Wb231, lembba: genitive lemben Pc236

NP limbà ́[sic] Wa387, limba Wb231

Jel. lîmb 354, Wb231

B limb Wb231, limbí-ireäd eagle-month Wb333

Taz *limb Wb231, genitive lîmbetk͔o [into an eagle], comitative limbese E445

Kar. *limb Wb231

li̮mpiľ adjective

Kar. limbil-ir. eagle-month Wb333, limbel-gum [kinship name] Ethn.:133

B limbel-gup Ethn.:124

Taz limbel-gum (Karakonska samojeder) Ethn.:78

Jel. lîmbel-gup? Ethn.:119



li̮mpəraľ adjective sharp

MO lembarai vass Wa338, Wb163

OO lembarai Wa338

li̮mpəraŋ adverb

MO lembarang eng [is sharp] Wa338

lēm board

Tym lep доска 158

N lép (-ee-) доска: plural leut Wa387, Wb230, 150, lep: leut Pc166, 38, 162, lep: accusative leum 160, lếp Pp173

Nm leep Wa387

MO leem Wa387, Wb230

Č liem bräde: genitive lieun Pc295, Wa387, Wb230, prosecutive 1S liemmeng Pp312

OO liem 285, Wa387, Wb230

K leem Wa387, Wb230, lem: genitive leun Pc245

NP liem: genitive liewan Pc295, Wa387, Wb230, 150

Jel. lem [without translation] 359

B liem: liemen: dative liemd’э Pc369, 362, léem Wb230, Px1S leemmэ Pp377

Taz lem: genitive lemen 406

Kar. liem: genitive líemen Pc398, liim Wb230

lēmka

Č liemga dim. 64

lēməkka

K leukka dim. 64

lēməľ adjective

NP lewai-maat стан, birch bark hut made of narrow boards, with pointed top, quadrangular below Ethn.:22

lata bow trap

N lădá ekorrfänge, черкан Wa387, ladà Wb231, lada 58

MO? lăta [accents in brackets on both vowels] Wa387, latà Wb231

Č lača: locative lačágan Pc291, Wa387, lačà Wb231

OO láče Wa387, lače Wb231

K lattá Wa387, latta Wb231

NP *lattá Wa387, *latta Wb231

B latà hermelin-fänge Wb231

Taz *latà Wb231, lada Ethn.:114

Kar. *latà Wb231, Ethn. lada черкан

lataččə- to hunt with bow traps

Taz latattam (-ng) fånga med lata E471, latattam (-ng) черканом промышляю Wb231

lataččəmpi-

Taz latattembam (-ng) Wb231

lataččälćə-

Taz latattéltjam Wb231

ratta tributary to Taz

Taz Ratta or Ráta Ethn.:80, Rata Ethn.:78

Jel. Ratta Ethn.:119



lattar corpse

Jel. lattar покойник 354

B lăttár покойник, en död människo-kropp / dead human body Wb233, lattár (lattar) Wb214, lattar-tjóbert-pu enrisbuske / juniper bush Wb233

Taz *lattár Wb214, *lăttár Wb233

Kar. *lattár Wb214, *lăttár Wb233



lūtolčə- to close

MO ludoldšau stänga dörren / to close the door Wa414, (дверь) запер Wb233



le̮ttə- to support

N lattap справил лодку (styra) (mycket ‹_›) (= kānnap) / I steered the boat [meaning: I held the course] Wa387

MO lêttau Wa387

OO lêttam Wa387

K lêttau (= k͔aagalbau) Wa387

B lêttam (-ng) упер, stöda, stylta / to support Wb250

Taz *lêttam (-ng) Wb250

Kar. *lêttam (-ng) Wb250

le̮ttəmpi-

N lattambap правлю, прямо держу / I steer, I hold it right Wa387

B lêttembam (-ng) Wb250

Taz lêttembang Wb250

le̮ttänčə-

lettändšam Wb250

le̮ttäćə-

Taz lêttétjam Wb250

lāntərä butterfly

Taz laanter’э метляк (fågel / bird [!]) Wb303

Kar. *laanter’э Wb303



leni-? to take service

B länang Wb231

lenimpi-

B länembang Wb231

lenitə- to take service

N ländak, lä̆ndák нанялся: ländälage: latentive lännak, lännandak id. Wa387, Wb231, Wb317, 150, ländák нанялся: future ländälage 147

Nm ländak Wa387

MO leitang нанялся Wa387, Wb231, 150, 281

K laitang Wa387, Wb231, 150, 281

NP läjitang Wa387, lájitang [read: lä-] Wb231

lenitänčə-

K laidendsang Wa387

lünćə glue

B lyndj: Px1S lyndjom (= čim(э)) Wb294

Taz 1. *lyndj, 2. lyndje Wb294

lünćət- to glue

B lyndjennam (= čimennam) Wb294

Taz lyndjennam Wb294

lünćətpi-

B lyndjetpam Wb294

*lajk͔ə- to shake

lajk͔əmpi-

K 3S laiǥamba трясется / it shakes Wa386

lajk͔ərə- tr.

K laiǥarau (= laigoldsau трясу / I shake it) Wa386

lajk͔äptə-

K laiǥeptau трясал Wa386, Wb229, laigeptau 150

lajk͔olčə-

K laigoldsau трясу Wa386

lajk͔olčəmpi-

K laigoldsembau трясал Wa386

lejət (k͔ākaľ lejət) cemetery

K laed Wb214, laed tschudgrav? Wb232

Taz Px3S kaaka-leitэ кладбище Wb214

Kar. kaaga-liid Wb214, Kar.2 kaaga-lied gravgård



lāk͔ə adverbial about

After adjectives:

N lebagá‿láǥ [darkish] Wa386, N? (deleted: lebal‿laǥ Wb228)

MO perge‿láǥ‿eng выше [is higher] 65

Č lebai‿laǥa [darkish] Wa386

K newal‿laǥ темновато / darkish, -llága djeel [a darkish day] Wa386

NP kottja‿lák͔ побольше / somewhat more 335, taanaakka‿lak͔ [somewhat less] 335, nuuwal‿laǥ [darkish] Wa386

TazTK soma‿lak͔a по луче / somewhat better 392, seer‿lak͔a по белее / somewhat whiter 392

sǟk͔ə lāk͔ə blackish

N hága‿láǥ черновато Wa359, háǥa‿láǥ Wb191, hága‿laǥ 147, haga‿laga‿ek [is blackish] Wa359

MO seaǥa‿laǥ 281, Wa359

Č saaga‿láǥэ Wb275

OO *seaǥa‿láǥэ Wb275

K seaǥa‿láǥэ Wb275, seaga‿láǥe 65

NP seaǥ‿laǥ Wa359

B seäǥa‿láǥ Wb191

Taz *seäǥa‿láǥ Wb191

k͔apəćä / k͔apəjä / k͔apä lāk͔ə somewhat later

N kapče‿laǥ (-x) Wa376, k͔apče‿láǥ dim. Wb213, kapče‿laǥe 84

MO kaptje‿lak͔ Wa376, k͔aptje‿lak͔ Wb213, katje‿lag ́[sic] 84

Č k͔aptje‿láǥa Wa376, Wb213

K k͔appé‿lak͔ Wa376, 80, k͔appe‿lak͔ Wb213, appe‿lak͔ ́[sic] or kappe‿lak͔ 84, appé‿lak͔ = k͔appe‿lak 228

NP [falsesy labeled K] k͔appi‿lak͔ Wa376, NP k͔appi‿lak Wb213

After adverbs:

N lebagag‿lag темновато / darkishly Wa386, kočeg‿lag по больше / somewhat more 84, k͔anag‿laǥ (-h) маловато / somewhat less 84, k͔anag‿lag Wa377

MO kebag‿láǥ‿eng [is smaller], erág‿läǥ‿eng старше [is older] 65

Č wareng‿lag‿eng [sic, ɔ: wargeng-] побольше [is larger] 296, kuotjueng‿láǥa побольше, något mer / somewhat more 335, taanakang‿laǥa маловато / quite little 335, awang‿laǥa по хуже / somewhat badly 335, suong‿laǥa по лучше / a little better 335, lebang‿laga jeng [is darkish] Wa386

OO kotjeng‿laǥэ 335, taanakang‿laǥэ 335, avong‿laǥэ (-ogl-) хуже / worse 335

K njunjokag‿laǥe маловатый / smallish[ly], awog‿lage худоватый / somewhat bad[ly] 65, tanakag‿lak͔ маловато / quite little 84, †tānakaglak, †tānakanglag GSL734

sōnglaǥ better GSL736

B somag‿láǥ по лучше / better 389, somag‿lág SQNK, tjeeg‿láǥ по скорее / faster 389, kotjeg‿lág по больше / more 389, k͔aanag‿lag по меньше / less 389, košegaale‿lág хуже / worse 389

Taz somag‿laǥ något väl / quite well 439, †somanglaǥ GSL736, kanag‿láǥ маловато 439, †k͔ānaglag (-k) GSL734

sǟk͔əŋ lāk͔ə

Č saaǥang‿laǥa черновато Wa359, saagang‿laga‿jeng [is blackish] 284

lāk͔əľ adjective

N äral‿lágal gup староватый / somewhat old person, lebagal‿lagal, lebaga‿lágal темноватый / darkish, keba‿lágal, kebildšîga‿lagal маловатый / smallish, koška‿lágal [somewhat bad] 65

MO *newag‿láǥ‿edi 65

Č leba‿lágal темноватый / darkish, ieräi‿lágai староватый / somewhat old, keba‿lágai маловатый / smallish 296

K newag‿láǥ‿edi mörkaktig / darkish [cloud] 65

sǟk͔ə lāk͔əľ

N hága‿lágal adj. Wa359, háǥa‿láǥal Wb191, haga‿lágal 147

Č saaǥa‿láǥai черноватый, svartaktig / blackish 296, Wa359, saaǥa‿láǥi Wb275

OO seaǥa‿laǥi Wa359

B seäǥa‿láǥal (-lj) Wb191

Kar. *seäǥa‿láǥal Wb191

lāk͔əŋ adverb

OO kotjeláǥэng (= kotjenglaǥэ побольше / somewhat more) (rarely used) 335

K seaga‿lágeng черновато / blackishly Wa359



lak͔ə- itr. to move

N 3S laǥan трясется / shakes (1S laǥak?) = láǥak Wa386, laǥàk (трясусь) шевелюсь, jag skakas, röres, 3S laǥan трясется, шевелится Wb229, lagan трясется 11

B lăǥang Wb229

Taz lak͔ang E466, Wb229

Kar. lak͔ang Wb229

lak͔änčə-

Taz lak͔ändšang Wb229

lak͔ərə- tr. to move

N laǥaráp трясаю, шевелю Wa386, laǥarap (трясаю) шевелю Wb229

Č laǥaram шевеливаю Wa409

OO laǥaram трясу Wa386, Wb229, lagaram Wa425

K lak͔k͔arau (трогал): -rзau Wa409, Wb229

NP lak͔k͔aram Wa409, Wb229

B lākaram (-aa-) skaka / to shake off [as correspondences to OO kyyram] Wb207

B laǥaram Wb229, preterite 3S lak͔k͔areseténe SQNK

Taz lagaram шевелю E482, lak͔aram пошевелил Wb229, *lākaram Wb207, lakaram 416, 428

Kar. lak͔arangam Wb229, laak͔arangam Wb207

aorist participle

Taz lak͔arendel 430, lagarendel-g[um] E482

lak͔əränčə-

Taz lak͔arändšam Wb229, lakarändšam 416

[lāka]-rändšam Wb207

lak͔ərälćə-

Taz lak͔aréltjam Wb229

lak͔alčə- / lak͔olčə- tr.

Č lagóldam шевелил Wa409, laǥoldam Wb229

OO *lagóldam Wa409, *laǥoldam Wb229

NP [lak͔k͔]-uldšam (тронул?) Wa409

laǥaldšam (-k͔-) шевелил Wb229

B laǥaldšengam ([laǥaldš]-am) Wb229

Taz lak͔aldšam шевелил E466, lak͔aldšengam Wb229

Kar. laǥaldjengam Wb229

lak͔alčəmpi-

lak͔aldšembam Wb229

lak͔alčə- / lak͔olčə- itr.

Ob lakaldšak пошел, fara 156, 1D lakaldšai мы пошли / we went off T448

B laǥaldšang (-k͔-) Wb229

lak͔alčälćə-

Taz lak͔aldšeldšang Wb229

lak͔alčəmpi-

B laǥaldšembang id. [= laǥaldšang] Wb229

Taz lak͔aldšembang Wb229

Kar. laǥaldjembang Wb229

lak͔alčəmpänčə-

Kar. [lak͔aldše(m)]-mändšang Wb229

lak͔äptə- or lak͔əptə- tr.

N lá̆ǥeptap трясал: -ahap: -agu Wa386, laǥeptap трясал, шевелил Wb229, 11, infinitive lageptagu 11, lageptap тряс 195, 217, трясал 221

MO lageptau Wa386

laǥeptau трясал 150

lak͔äptəmpi- or lak͔əptəmpi- tr.

N lageptambap трясу Pv195, lá̆ǥeptambap трясаю Wa386, laǥeptambap трясаю (трясал) Wb229, lageptambap трясу: -ptambahap 11, 182, 217, skaka om 221

lak͔äptəmpi- or lak͔əptəmpi- itr.

N lá̆ǥeptambak трясаюсь Wa386, lageptambak трясаюсь 11, lageptambak -юсь (трясаю) 194, lageptambak трясусь 195

lak͔äptəmpänčə- or lak͔əptəmpänčə-

N lageptemdšak ‹stöda? flytta??› 198

lak͔äptäśpi- or lak͔əptäśpi-

N lá̆ǥeptéšpap Wa386, lageptešpap трясу: -balebe [sic, -b-] 11, 182

lak͔əmat-?

Taz lakkemánnang [comparison to sirtje-maannang ‘went through’] Wb246

lak͔ər-

lagarnam [false comparison to NP njorbannam] Wa397

aorist participle

Taz lak͔arel-g[um] (-ram [sic, false]) 430



lak͔ə- to work

K lak͔k͔ang работаю: 3S lageng Pv271, Wa353, работаю (grovt arbete / rough work) Wa388, Wb232

NP lak͔k͔ang: -k͔k͔asang Pv320, Wa353

aorist participle

K lakkendi [sic, -kk-] 271

future participle

K laxsá-gum 271

lak͔änčə-

K lak͔k͔endsang работать хочу Wa353, 271

laka / raka bit

Tym pylläka flinta / flint 157

N laga stycke, bit Wa387, Wa392, Wa404, 12, 37, lága 16, njail-laga brödstycke / lump of bread, pöllaga liten sten / small stone Wb230, köllaga 10 десяток, rubel Wa371

Ob laga T451–, 156

MO lăga Wa387

Č laga кусок Wa361

OO lăga Wa361

K rakka bit, njae (-i) rakka [lump of bread] Wa387, Wb230, Wa404

laǥa stycke Wb232

Taz laka Wb230

TazTK muuk͔ol-laka knut / knot, pyl-laga sten / stone etc. 391

Kar. *laka Wb230

lakaka

Č lagaga Wa361

lak͔čəčə- to break

MO lakčau Wa361

Č lak͔čam сорвал (верёвку) Wa361, Wb232

OO *lak͔čam Wa361, Wb232

K lăk͔cau ломал (сейчас) Wa361, lak͔cau сломал, сорвал, оторвал Wb232, Wa388

NP lak͔čê̆čàm оторвал Wa361

B lak͔čam Wb232

Taz 1. *lak͔čam, 2. laktetam Wb232

lak͔čəčəmpi-

K lak͔cembau сломано, 3S lak͔cemba сломал Wa361



lāk͔k͔a step

K laak͔a: genitive laak͔an: dative laak͔and steg Wa343, Wa388, Wb169, Wb232, ok͔e lak͔a one step 228

NP laak͔k͔a Wa343, Wb169

lāk͔k͔alčə- to step

N lakaldšak шагнул Wa343

OO leak͔aldang breda ut fötterna / to spread out the feet Wa343

K laak͔aldsang шагнул (шагал) Wa343, lak͔aldsang Wb169, lakkaldsang шагнул 156



lak͔ət- to laugh

B lak͔ennang смеюсь: -ssang Wb229, gapskratta Wb270

Taz lakennang смеюсь 422

lak͔əččänčə-

B lak͔ettändang Wb229, Wb270

Taz lakečändšang 426

lak͔əj- to laugh

Kar. lak͔enjang skratta, preterite -šang 394, Wb229

lakkəmat- to laugh up loud

N lăkkuannak посмеялся, засмеялся (вдруг) Wa386, lakkuannak посмеялся (хохотал) Wb229, Wb270

Ob 3S lakkuan(n) смеялся T430–

MO 3P lakkuannadat T436

B lak͔k͔emánnang смеялся Wb229

Taz lak͔k͔amánnang смеялся E472 lak͔k͔amánnang (lak͔k͔e-) Wb270, *lak͔k͔emánnang Wb229,

Kar. *lak͔k͔emánnang Wb229

lakkəmatčə-

N lakkoadšak смеюсь: lakkoadšahak: -dšláge: imperative lakkoadšek: infinitive lakkoadšegu 15, lăkkúadšak смеюсь: -ahak Wa386, lakkuadšak 183

Taz lak͔k͔emátčang Wb229

lakkəmatpi-

Ob gerund lakuatpele‿koadat [they began to laugh] (changed to lakuatkoadat) T436

Taz -matpang -лся Wb270

lakkəmatku-

Ob lakkuatkoang T436, 154, lakkuatkoadat begynte skratta 154 [falsely constructed from the original lakuatpele‿koadat]



lōk͔i- to stand leaning

Č luoǥang [corresponding N ámdak or omdak] Wa337, luoǥang [corresponding N ámdak] Wb160, stå / to stand Wa388, сижу / I sit Wb232

OO *luoǥang Wa337, Wb232 [Wb160 only labeled Č]



lok͔a fox

Tym loka?› ‹räv?› 157

N lŏgá (lŏ́ga) räv Wa386, logá Pc89, Pc164, 10, loǥà Wb228, lóga 22, Pp105

MO lok͔a = loǥa Pc231 lók͔a Wa386, lok͔à Wb228, Px1S loǥau Pp249

Č lŏǥà Wa386, lóǥà Wb228, loga Pc287, Pp302

OO *lŏǥà Wa386

K lok͔k͔a Pc231, Wa386, 227, Pp249, lok͔k͔à Wb228

NP lok͔k͔a Wa386, lok͔k͔à Pc287, Pp302

Jel. lok͔a 354, loǥa Pc359, Px1S logam Pp360

B lok͔a: genitive lok͔án Pc363, Wb228, Px1S lók͔am: plural logaím Pp373

Taz lok͔a Pc403, Pc434, Wb228, lok͔a, loǥa E446–, Px1S lok͔ám Pp407

TazTK loka 392

Kar. lok͔a Pc396, Wb228, genitive loǥan 369, Px1S lok͔am Pp399

lok͔aka

OO logagá liten räv 284

lok͔aľ adjective

TazTK collective lokaljmэ 392

lok͔aj- to hunt foxes

Taz lok͔ánjang лисицу промышляю E467, lokánjang Wb228, lok͔anjang Wb329

lok͔aććänčə-

[lok͔a]-tjä́ndšang Wb228

lok͔aśälćə-

Taz [lok͔a]-šéltjang Wb228

lōk͔ä (Ket:) hornet, (other dialects:) wasp

N lóǥê оса, geting Wa386, loǥè Wb228, lógê оса, geting? 27, loge Pc167, logé оса: logeogan: logeóg Pc91, logem Pp106

Nm? lŏǥé (lóǥe) Wa386

MO? loǥe Wa386

Č luoǥéä Wa386, luoǥeä Wb228

OO luoǥé Wa386, luoǥe Wb228

K lok͔e оса / wasp: ablative lok͔eagan Pc232, Wa386, lok͔è Wb228

NP look͔k͔e [without translation] 287, lokké geting /wasp: genitive lokken 286, lōk͔k͔é Wa386, lókkè Wb228

Taz look͔ä Wb228

Kar. lóǥa Wb228



rokkəmatku- to stick

N ?rokoatkuak прилепал / I got stuck [with question mark] 38



līkkəŋ adverb

K liiking (soojeng) шибко / very [good is it], liiking tjaak шибко скоро / very fast Wa353, liiking очень Wa388, Wb232, 85, †līking ganska / rather GSL734, liika‿konneng очень много / very much [probably /līkkə‿ggonnəŋ/, denasalisation] 85

OO [sic, false] liiking Wb181



laŋa ide, Leuciscus idus

N laa язь (fisk) Wa388, Wb231

MO *laa Wa388

Č loa Wa388, Wb231

OO lêa Wa388, Wb231

K laa Wa388, Wa387

NP laggê [unclear character written above the line] Wa388, laggê Wb231

Jel. laga 354, Wb231, 361

B langa 361, lānga (-aa-) Wb231

Taz *lānga Wb231

Kar. langa Wb231

laŋaľ adjective

Taz Langal-kî Sabun, язь-river, tributary to Vah, only in its upper course settled by three families of K͔aasel-gum [lower settled by Khanty] Ethn.:38

laŋkij- to shout

B langennjang Wb207

Taz langennjang заревел: latentive langettjang id. E482, langéi?njang Wb207, lankenjang реву Wb233, 3P langenjáden, conditional3S langešemä E460

Kar. *langéi?njang Wb207, latentive 3S nom langetja (= nom ynda åskan går / it is thunderstorm) Wb187

aorist participle

Taz langettjel-g[um] E482

laŋkiććänčə-

B langatjändšang Wb207

laŋkiśpi-

Taz langešpang ревел Wb207

laŋkiśälćə-

Taz langešéltjang ревел Wb207

laŋkoj-

NP languonjang заревел (= kuču[injang]) Wa409

laŋkəptə- tr.

B langaptam заревел (act. d.ä. genom rop tillkalla någon / to call someone by shouting) Wb207

Taz langaptam ropa an / to call E466, Wb207

Kar. langeptengam Wb207

laŋkəptälćə-

Taz langaptéltjam Wb207

laŋkiń shout

Taz lankenj лай, hundskall / dog bark Wb233

lask͔äptəmpi- to shake off

MO laskeptambau [as correspondence to N lá̆ǥeptambap трясаю] Wa386



lōsi spirit (demon)

N luoha черт 28, loh Pc96, Pc168, 57, loh (luoh) ande, gudomlig ande: plural lohít? Wa387, Wb230, 58, mašel-loh лесовый / forest spirit Wa387, mašel luoh 28, ydogol loh водяной / water spirit 28, Wa387

Nm Wa387

MO los Wa387, lós Wb230

loos 284

Č luosö 284, Wa387, Wb230, luoso G25

OO luoз Wa387, luos Wb230

K loosa͑ (looзa), looзa͑ Wa387, looз болван Pc235, Px1S loossou Pp258, *lós Wb230, (deleted scrawling without translation loos 111)

NP loosi черт: genitive loosin 286, Wa387, Wb230

Jel. luus болван 354, Wb230

B luus Wb230

Taz luosэ Wb230

Kar. *luus Wb230

lōsiľ adjective

B Nuusil-kî [left tributary to Lower Baiha, Лозылькы, confused with the right tributary Sagas-Nuusil-kî] Ethn.:128

lōsi(p)tə- to baptize

Taz luostam крестил, döpa Wb233, nomen actionis locative luostepteäǥan в крещение E464

lōsitänčə-

Taz luoständšam Wb233

lōsitəmpi-

Taz luostembam id. Wb233

lōsitəmpänčə-

Taz [luoste(m)]-mändšam Wb233

rūś Russian

N ruš rysse Wa404, Wb226, 29, 141, plural allative ruštän 163

Jel. ruuš Ethn.:119

B ruš Wb226

Taz *ruš Wb226, genitive ruušen E454

rūśəľ adjective

N rušl-gup Wa404, Wb226

līstan whetstone

B lístan: Px1S -nma Wb281

Kar. *lístan Wb281



liśkot sleet, bad weather

N lêškót regn- (snö-) väder, nederbörd, ненастье Wa386, leškot regnväder 18

liśkotəmpi-

N 3S leškódamba [it rains sleet] Wa386

lē̮rə- to sing

N lērák, lḗrak пою Pv133, lếrak Pv188, lếrak (lerak) пою: lêrndak: lergu Wa386, Wb229, lêrak: lêrhak: lêrndak: lếre͑k!: lêrgu 26, 184, lērák 147, lerak пел 196

Nm lérak пою: lerhak id. ́[sic]: lerlage: latentive lerndak пою 211, 213, Nm? leerak Wa386

Ob 3P leeraadat поют T436

aorist participle

N lerdal (léredal) 133, léredäl 147, lerdal-gup 138

past participle

N lerbal (lérbäl) 133, lerbäl 147

future participle

N lerha 133

lē̮räśpi-

N lerešpak пою 133

Nm lerešpak пою 211

lē̮rəmpi-

N lermbak (пою?) спел (кончываю) 133

Nm lérmbak пою 211

lē̮ränčə-

N lerendšak петь хочу Pv133, 198, lerindšak Pv188

Nm lerensak Pv133, lerénsak ([N] -dš-) хочу петь: lerénsahak хотел петь: lerénselage стану: infinitive lérénsegu 211, lerensap [sic, -p] 213

lē̮rəkku-

N lerkuak пою 133, пою (час‹то›) 196, preterite lérkuhak певал 188

Nm lerkuak пою: lerkuhak 211

lē̮rəkkumpi-

N lerkumbak (не знавши) пел 197, (-kuomb-) 221

Nm lerkumbak пел 211

lē̮räćə-

N lerédšak спел 133

lē̮rəntə-

Nm [prop. latentive] lerndak пою: preterite lerndahak: future lerndalage 211

lē̮rə song

N lếr (-êê-) sång Wa386, lếr, léer sång Wb229, lêr Wb206, 26

Nm? leer Wa386

lē̮rəńəlpi-?

N lerílpak по маленько пою: latentive lerilpandak id. 198

lē̮raćä??

N lerádše sångare / singer 133, 147, 188, G133



le̮ri- to get scared

Č [doubtful construction] nerang боюсь / I fear, latentive nerndang боялся в ту пору / I feared then 316

NP lerri(g)ang Wa383, lerigang Wa386, lêrigang Wb229

le̮ru-?

MO lêruang Wa383

Č neruang 284, neruang Wa383, jag fruktar / I fear G42

OO leruang 284, läruang Wa383

K lê̆ruang испугался / I got scared Wa383

le̮rimpi- to fear

N lărmbak боюсь: -ahak: -alage: -ba͑k!: -agu Wa386, 14, 58, 217, 221, larmbak (larambak): -bahap [without translation] 199, lêrmbak (lermbak) Wb229

Nm? lara͑mbak Wa386

Ob larmbak боюсь T442

MO lêrmbang Wa386, Wb229

Č nermbang боюсь Pv320, nermbang Wa383, Wa386, närmbang Wb229, nomen actionis nermbettä: accusative -em 319

OO lärmbang Wa383, Wa386, *närmbang Wb229

K lêrmbang боюсь Wa383, Wb229, laermbang боюсь Wa386

NP lerimbang Pv320, 286, ler̆imbang (lê-) Wa386, lêrimbang Wb229

aorist participle

Č nermbedi-g[um] боязливый 320

debitive participle

Č nermbessödyo-g[um] 320

le̮rimpänčə-

Č nermendang 320

le̮rəpčə- tr. to scare

Č nerttam Wa383

K lertčau (lerčang, -rtč-), lertcau Wa383



ľak͔a friend

N ‹P›ar. [= Parabel?] ljaǥa 87

Nm ljak͔á! address to men 87

Taz ljak͔à kamrat (männerna kalla så varandra) / friend (men call each other so) Wb270

Kar. *ljak͔à Wb270



ľakćəń heel

Jel. jaktše smalben / shin 353

B ljakčĕnj: Px1S -njma [as correspondence to N močà] Wb238

Taz ljakčenj Wb238

Kar. *ljakčĕnj Wb238



ľokka? mallard? milt?

N ljokka? [with question mark] селезень / mallard [for k͔alpoś, “селезень” is written in the meaning of селезёнка ‘milt’] Wa386



ľokľaččə-

Taz ljogljattang пакостил / I soiled Wb233

ľokľaččänčə-

Taz ljogljačändšang Wb233

ľokľaččəmpi-

Taz ljogljattembang id. Wb233

ľi̮k͔ok͔əmpi- to have hickups

Taz ljek͔áembang, ljek͔áek͔ámbang jag hickar Wb233



ľorka- to limp

N ljorgá’ak хромаю Pv131, ljorga’ak Pv199, Wb208, Wb231, Wb239, Wa390, 223, ljŏrgá’ak: -ahak: -ga͑k: -agu Wa387, ljorga’ak: ljorgahak: ljorgak!: -gagu 39, 185

Nm ljorgá’ak хромаю: latentive ljorgandak 208

aorist participle

N ljorgadal halt / lame Wa387, Wb231, ljorgádal 199

ľorkampi-

Nm ljorgambak 208

ľorkančə-

Nm ljorgansak хочу 208



Names of months

Wb333

 

1. B tjaabegedil irä́d då löven avfalla, augusti / when the leaves fall, August (also Taz Kar.)

2. B tjumbetjeelel-iräd (tjumbetjeelэ-ir.) or čuečem-apsa-iräd d.ä. a) då dagarna ännu äro långa, b) då marken fryser, september / a) when the days still are long, b) when the ground freezes, September (also Taz Kar.)

3. B k͔aaptetjeele-ireäd; k͔aaptetjeele-ir. då dagarna äro korta, oktober / when they days are short, October (also Taz Kar.)

4. B k͔alan-iräd skatt-månad, d.ä. då skatten (vilt) fångas, november / tax-month, i.e. when the tribute (game) is caught, November

Taz k͔ák͔al-ireäd tum-månad, d.ä. kvinnorna hinna för dagens korthet blott sy tummen till en handske på dagen / thumb-month, i.e. due to the shortness of the day, the women manage only to sew the thumb of a glove during the day (also Kar.)

5. B kečondšil-iräd midvinter (ke)-månad, december / midwinter month, December, Taz and Kar. kêtjondjel-ir.

6. B kêre-iräd (kuere iräd) då kråkan kommer, januari / when the crow comes, January, Taz k͔uerä-ir., Kar. kîräl-ir.

7. B limbí-irä́d örn-månaden, (februari) mars / eagle-month, (February) March, Kar. limbil-ir.

8. Taz tangat-súri-iräd då sommardjuren anlända, mars / when the summer animals arrive, March, Kar. tanget-suuril-ir.

9. B? Taz? kuelet-tiril-iräd då fisken lägger ägg (rom), april / when the fish spawns, April, Kar. kîîlt-tiril-ir.

10. B ytegeedšel-iräd (yčel-k͔uecel-iräd (-g-)) då det finnes vatten i små bäckar maj / when there is water in small streams, May, Taz ytäl-k., ytälj-ir., Kar.2 ytel-kuečel-ir.

B k͔uečebel-iräddå fisken är torkad (k͔uečemba), juni / when the fish is dried, June, Taz kuečel-ir., kuetjel-ir. då fisken fångas / when the fish is caught, Kar. kîîčel-ir.

11. B muendšel-iräd njelma-månad, juli / nelma-month, July, Taz wuendše-ir., Kar.2 wuendšel-ir.



Numerals


ōkkər > okkər one

N óker 35, ṓke͑r Wa351, [dialect not given] ookэr Wb179, ooker Wb293, comitative okerhe одной 68, plural okert одни 68, †ōker, †*ōkur, †*okkar GSL239

Ob óker T432–

MO ooker Wa351

Č ṓkur, ookur 297, comitative okerse по одному 298

OO óker, oker 297

K oker, ok 35, genitive okern: allative okerni 37, comitative okserse 68, plural okert одни 68, collective okerla 68, K? ookêr, [dialect not given] ookэr, ook Wb179, oke sogla en mast / one mast 227, ok͔e lak͔a one step 228, ok‿utta one hand, ooke pa = oker pa [one knife], ooke (-r) ‹k›um [one person], oke (-r) le one bone, ooke (-r) kynd [one horse] 230, oker tym [one fire, accusative], oker kynde [one horse] 262

NP okkàr 297, óokar Wb179, NP? ookar Wa351

Jel. ooker 350, Wb179

B ooker 370, Wb179, comitative okerse по одному 370

Taz ooker (rarely oker) E447–, óker Wb179

TazTK ooker 393

TazTexts ooker, oker 463

Kar. ooker 395, *óker Wb179

 

N okertyk мимо (eg. мимо спустился / prop. descended by): okertyk timba мимо летит / flies by 83, oku͑rtyk мимо 45, okertyk Wa351

OO ókerteng ideligen, всегда / ceaselessly, oker teng iireng? id. 335

 

ōkkər mi̮k͔ən in one place

N okormăgat (-n) вместе / together Wa351, okermagat 48, 85, okermagan на одном месте / in one place 147

MO okermaagan Wa351

Č ookermáǥan вместе, tillika 330, [dialect not given] ookermaǥan вместе, в куче Wb179

K ookermăgan вместе Wa351, okemagan вместе 82

B ookermágan (-mêagan) Wb179

Taz ookermagan 439

 

Taz ookeršeäk͔ (-ng) вместе (= ookermagan) 439, ookeršeäng между собой 439, Wb179, ookeršeäk E442

TazTexts ookerše[‿k͔] вместе 463

Kar. *ookeršeäng Wb179

 

N ?okerna or okernamêda likasom, будто бы, равно как 86

Taz ookerne (ookernä) (= îreng) еще / he still lives [-ne being na or naj] 440, ookernä (= eemolga) однако E462

 

ōkkərəŋ adverb

N ookerng (-k) en gång, med ens? / once, suddenly? Wa351, en gång Wb179

Ob okerng T445, okerk (-ng) med ens, en gång? 155

MO okerng once (one time) 67

Č ookurung once 298

OO okerng 298, ookerng 335

K okerng once Wa401, okereng 67

B ookerk en gång 370

Kar. okerk en gång 396



śitə two

N šĕde, šeda‿gop 35, šede Wa407, Wb285, šedä 68

Ob šede, sede T429–

MO sede Wb285

Č sedä 297, sede 328, sĕtä Wa407, sedä Wb285, Px1D šedewi

OO sede, sedэ 297, sede 328, setä Wa407, *sedä Wb285

K sitte, sit 35, sitte Wa407, Wb285, sitte kum [two persons], sitt‿ade [two reindeers] 228

NP šittэ Wa407, šitte 328, Wb285 (in compounds šitti 297)

Jel. sit 350, šite 356, *šĭ́te Wb285

B šite 370, SQNK, šĭ́te Wb285

Taz *šĭ́te Wb285, Px1D šidemi E457, Px2D šideli E457

TazTK šitte, šit 393

TazTexts šite, side 463–

Kar. šĭte 395, *šĭ́te Wb285

śitə naj both

N šenni обе Wa407, Wb285, 52, šenni, šenné 75

MO sĕnné Wa407, senné Wb285, 75

Č sennéä обе 301, senné (-eä) Wa407, senneä Wb285

OO *senné (-eä) Wa407, *senneä Wb285

K sinné Wa407, sinne Wb285, 75

NP šitni 301

B sinné 372

Kar. šinné 399

śitäk͔ə dual noun: the two

N šĕdéak 35, šedeag Wa407, šedeaǥ Wb285, šedeak 68, sedeah 162, comitative šedeaǥé двойми 68, šedege 163, allative šedeǥan 163

Ob šedeaǥ, sideag T430–

MO sediak͔ 35, sedeä?› Wa407

sedeaǥi? Wb285

Č sedáǥe двое 298, sedäágai 297, sedéaǥai Wa407, genitive sedeágen‿djer по двое 298

OO sedáǥi 297, 298, genitive sedáǥen‿djer 298

K sitteak͔k͔e двое 67, 68, sitteaǥ 35, sitteaǥa and sitteak͔k͔e Wa407, sitteaǥi? Wb285, genitive sitteagan: allative sitteagani 37, comitative sitteaxse 68

NP šittiak͔k͔e 298, šittiak͔ 297

Jel. šiteah (-x) 350

B šiteaǥ 370

šiteäǥ’э Wb285

Taz šiteäǥa 434, šiteäǥ Wb285

TazTK šitteä́ǥ 393

TazTexts šitáäg 463

Kar. šitéaǥ 395, *šiteäǥ Wb285

(GSL254: †sedeāge, †šedeāǥ, †sedāgi, †siteag, †sitteag)

śitəŋ adverb twice

MO sedeng två gånger 67, GSL255, GSL730

Č sedeng två gånger 298

OO sedeng 298

K sideng 67

NP šitang 298

B sidek 370

Kar. sidek 396

śitəmčäl / śitəmtättə / śitəmttälču adverbial the second time

N šedemdšel опять, andra gången 84, šedemdšel (par) другой раз / another time [showing both /śitəmčäl/ and /śitəmčäləľ pār/] 67, †sedamdšēl andra gången GSL730

Ob šedem dšeel åter, второй раз T443–

MO sedemdšel второй раз 67

Č semdiette andra gången 298

K sedemteeldse andra gången 67

NP šedamtiildšy andra gången 298

B šidemdäl второй раз 370

TazTK šidemdäl 393

Kar. sidemdél 2 gånger 396

śitəmčäləľ śitəmtättəľ / śitəmttälčuľ adjective second

N šedemdšél 67, šedemdsel kueš or kueška halva / a half Wa407, šedemdšel pälek halvannan / 1½ 47

Ob šedem dšeeli T439

MO sedemdšéli 67

Č semdietti 298, semdeetti 298

OO sedemdétje (-i) 298

K sidemtéldsi 67, sidemteeldsi 68

NP šidamtiildšyi 298

B šidemdälel (-i) 370, sidemdälei vedrat päläng 1½ vedro 370

TazTK šidemdälel [above l is written i] 393

Kar. šidemdel 396

(GSL249: †sedemdšēl, †*sidemtēldši, †šidemdēl, †sedemdetje, †semdietti)



nākur three

N nágur 35, comitative nagurhé тройми 68, †nāgurhe tre tillika GSL254

Nm náagor 35

Ob naagur, nagur T429–, accusative naagurap T450, Px1P? [rather /nākər mi̮wət/, cfr. 5] nāgurmut T451

Č naagur, noar 297, naagur 298, †noagur, †noar GSL239, comitative noarse 298, genitive noaran‿djer по три 298

OO n‹o›agar 297, genitive nearn‿djer 298

K naagur, naar 35, genitive naagurn: allative naagurni 37, comitative naagurse 68, collective nagurla 68

NP naakur (in compounds naar) 297

Jel. naager 350

B naager or naar 370

Taz naaker, naker E475, náger E442, naak͔er E443

TazTK naak͔er 393

TazTexts naaǥer, naker 464

Kar. naak͔er 395

nākurət plural noun: the three

N nágurt трое 68

Č Px3P noarttet трое 298

OO Px3P nearttet 298

K Px3P nagurtádet трое 67, Px3P nagurttet 68

NP naagurut трое 298

nākurəŋ adverb thrice

MO nagurng 67

Č noareng tre gånger 298

OO neareng 298

K nagurng 3 gånger 67

B naarek 370

Kar. naagarek 396

(GSL250: †nāgureng, †nāgarek, †noraeng, †naareng)

nākurəmčäl etc. adverbial thrice

Č noaremdiette 298

K naa‹gr›mteldse tredje gången [unclear if the g is deleted or inserted] 67

NP naaramtiildšy tredje gången 298

B naarmdäl третий раз 370

TazTK naarmdäl 393

Kar. naagarmdél 3 gånger 396

nākurəmčäləľ etc. adjective third

N nágormdšél 67, nagormdšel par [the third time] 67, nagorm dšel, nagurm dšel 68, †nāgurmdšel pai tredje delen / the third part GSL258

Ob nagurmdšeli, naagurm dšeeli T434–

MO nágurmdšéli 67

Č noarmdetti 298, noaremdietti 298

OO nearmdetje (-i) 298

K naarmtéldsi 67, naarmteeldsi 68

NP naaramtiildšyi 298

B nāgerdälel (-i) or naarmdälel 370

TazTK naarmdälel [above l is written i] 393

Kar. naagarmdel 396

(GSL249: †nāgurmdšel, †*nārmtēldši, †nāgurmdēl, †nārmdetje, †noarmdietti)



tēttə four

N teet(a) 35, comitative teté четверими 68

Ob teettä, teetta T441

MO tiet 35

Č tiettä 297, genitive tietten‿djer, comitative tiettese по четыре 298

OO tjettэ 297

K teetta, teet 35, genitive tetten: allative tetteni 37, collective teettala 68

NP tiettэ 297

Jel. teettэ 350

B téettэ 370, tiette‿mend in four pieces 371

Taz tiit E443

TazTK teett’e (), teet 393

Kar. tiit or teet 395

tēttət plural noun: the four

N teetät четверо 68

Č Px3P tiettedet 298

OO Px3P tjiettedэt 298

K Px3P teettádet четверо 67, tēttádêt 68

NP tiettat четверо 298

tēttəŋ adverb four times

Č tietteng fyra gånger 298

K teeteng 67

NP tiettáng 298

B tetek 370

Kar. tétek 396

(GSL255: †tēteng, †tētek)

tēttəmttälču etc. adverbial the fourth time

NP tiettámtiildšy fjärde gången 298

B teetemdäl четвертый раз 370

tēttəmčäləľ etc. adjective fourth

N tétamdšél 67, tetämdšel par [for the fourth time] 67, tétem dšel 68, †tētemdšel pai fjärde delen / the fourth part GSL258

MO teetemdšéli 67

Č tietemdetti (-dietti) 298

OO tjetemdetje (-i) 298

K teetemtéldsi 67

NP tiettantiildšyi [sic, -nt-] 298

B teetemdälel 370

TazTK teetemdälel 393

Kar. teetemdél 396

(GSL249: †tētemdšēl, †*tētemtēldsi, †tētemdel, †tjētemdetje, †tjetemdietti)

śitən tēttəmtättəľ eighth

Č sydöndö́dömdiettie 298

OO sydjöndandetje (-i) (sydjöndemdétje) 298



sompəläŋk͔ə five

N homplah (hombalah) 35, †homplah, †hombalah GSL239

Nm hompla gup [five persons] 35

Ob sombla T431–

MO somblanǥ 35

Č sombeleä 297

OO sombele 297

K sombleaǥ or somblea, somble 35, †somble, †sombele GSL269

NP sombeliang 297

Jel. sombela 350

B sombelang or sombelá 370

Taz sombel[‿a] E455

TazTK sombelang 393

Kar. sombelang 395

sompəläŋk͔ət plural noun: the five

N homblagat пятеро 68

Ob Px1P somblagmut we five T454

OO Px3P sombledэt 298

K Px3P sombleagádet пятеро 67

NP sombeliangat пятеро 298

sompəläŋk͔əŋ adverb five times

Č sombeleng fem gånger 298

K sombleǥêng 67

sompəläŋk͔əmčäl etc. adverbial the fifth time

B soombelaandäl пятый раз 370

sompəläŋk͔əmčäləľ etc. adjective fifth

N homblágomdšél 67, †*homblaguomdšēl GSL249

MO somblamdšéli 67

Č sombelemdietti 298

OO sombelemdetje (-i) 298

K somblemtéldsi 67

NP sombelimtiildšyi 298

B sombelaandälel 370

TazTK sombelamdälel [above l is written i] 393

Kar. sombelamdél 396

(GSL249: †somblamdšēl, †somblamtēldsi, †sombelamdel, †sombelamdetje, †sombelamdietti)



muktut six

N mŭ́ktet 35

Nm muktet kup [six persons] 35

Ob mukten T452

Č muk͔tö 297

OO muk͔tэ 297

K muk͔têt, muk͔ 35, genitive mukteden: allative muktetni 37

NP muk͔tut 297, †muktut GSL239

Jel. múkten (muukten) 350

B muk͔tet 370

TazTK muk͔tet (-n) 393

Kar. muk͔teng ́[sic] (-t) 395, †mukteng GSL239

muktutəmčäl etc. adverbial the sixth time

B muk͔temdäl шестой раз 370

muktutəmčäləľ etc. adjective sixth

N múktenemdšél or muktemdšél 67

MO muktêmdšéli 67

Č muk͔tömdietti 298

OO muk͔temdétje 298

K muktemtéldsi 67

NP muk͔tumtiildšyi 298

B muktemdälel (-i) 370

TazTK muktemdälel 393

Kar. muktemdél 396

(GSL249: †muktemdšēl, †muktumtēldsi, †muktemdel, †muktemdētje, †muktemdietti)



sēlću seven

N hieldš 35, GSL239

Nm heldš 35, †hēldš GSL239

Ob seeldše, seeldši T432–

MO seeldj 35

Č sieldjä 297, †sieldje GSL239

OO sieldje 297

K seeldju, see 35, allative seeldjuni 37

NP seeldju 297 (deleted:sēldju GSL239)

Jel. seeldje 350

B seeldj’э 370

Taz seldje E442

TazTK seeldje 393

Kar. seldje 395

sēlćumčäləľ etc. adjective seventh

N hiéldšemdšel 67, †hieldšemdšēl GSL249

Nm héldšemdšél 67

Ob seeldšimdšeli T434–

MO seedjemdšéli ́[sic] 67

Č seimdietti 298

OO sieimdétje (-i) 298

K seeldjemtéldsi 67

NP seildjumtiildšyi 298

B seeldjemdälel (-i) 370

TazTK seeldjemdälel 393

Kar. seeldjemdél 396

(GSL249: †sēdjemdšēl, †sēdjemtēdsi ́[sic], †sēldjemdēl, †sēimdētje, †sēimdietti)



kȫt ten

N köt 35, 101, 202, köt (-öö-) Wa371, 151, köllaga 10 десяток, rubel Wa371, †kȫt GSL239

Nm kööt 35, Wa371

Ob köön, kön T444–

kööt Wb201

MO kööt 35

Č kyöt 297, 284, Wa371, Wb201

OO kyöt 297, Wa371

K kööt 35, 228, 246, Wa371, genitive köönden [sic! confusion between d and denasalized dd]: allative köndeni [sic!] 37, collective ködala 68

NP kööt 297, Wa371

Jel. kyöt 350

B kööt 370, kööt or köötn 361

Taz kööt (-tn) Wb201, kööt, köön E474

TazTK kööt or köön 393

Kar. kööt 395, kyyt Wb201

kȫtət plural noun: the ten

K Px3S kööttadet 68

kȫtəmčäləľ etc. adjective tenth

N ködemdšel 67

Nm kö́nemdšél 67

MO ködemdšeli 67

Č kyödömdietti 298

OO kyödemdétje? 298

K köödemteeldsi 67

NP köödamtiildšyi 298

B köödemdälei 370

TazTK köötemdälel 393

Kar. köötemdél 396

śitə ćāŋkuntəľ kȫtəmčäləľ etc. eighth

N šede dšalgyemdšel 67

Nm s[ede]dšangyemdsel 67

MO sede tjaadigödemdšéli 67

K sitte tjaadimteeldse 67

NP šitti tjaadigeödamtiildšyi 298

B šidiädi köötemdälei 370

(GSL250: †sede čang (tjāng etc.) kȫdemdšēl (*kȫdemtēldši etc.))

ōkkər ćāŋkuntəľ kȫtəmčäləľ etc. ninth

N oker dšalgyemdšel 67

Nm o[ker] dšagyemdšel 67

MO oker tjaadi gödemdšéli 67

Č okur tieundi kyödömdietti 298

OO oker tjeundemdétje (-i) 298

K oker tjaadimteeldji (?-tjaadigöm- (-gyem-), this correction deleted) 67

NP okker tjaadigeödamtiildšyi 298

B ooker tjää göötemdälei 370

(GSL250: †ōker čang kȫdemdšel)

ōkkər kuəľ kȫtəmčäləľ etc. eleventh

MO oker gyel gödemdšéli 67

Č okur kuei gyödömdietti 298

OO oker gyei gyödemdétje 298

K oker gyemteeldse, ooker gyemteeldsi 67

NP okkar kueigöödemtiildšyi

(GSL250: †oker kuel kȫdemdšel)

śitə kuəľ kȫtəmčäləľ etc. twelfth

K sitte guemteeldši 67

NP šitti kueigöödemtiildšyi 298

(GSL250: †sede kuel ködemdšel)

sompəläŋk͔ə kuəľ kȫtəmtättəľ etc. fifteenth

Č sombelö guei gyödömdietti 298

muktut kuəľ kȫtəmtättəľ etc. sixteenth

Č muktyödömdietti 298

sēlću kuəľ kȫtəmtättəľ etc. seventeenth

Č siel djyödömdietti 298

(GSL250: ††sede sārm kȫdemdšēl twentieth, ††nak sārm kȫdemdšēl thirtieth etc.)

sārəm ten, hundred (in compound numerals)

N haaru or áru 3, [in 80, 90:] harmu 36

Nm -áru 36, [in 80, 90:] arm 36

Ob saaru, accusative saarup T432–

MO ʃarm 36

Č saarm, sarm 297

OO saarm 297

K saarm 36

NP ʃaaram 297

Jel. sar

B saar

TazTK săr

Kar. sar

sārəmčäləľ etc. tenth (in compound numerals)

MO ses saarmdšéli 20th, nak sarmdšéli 30th, ties sarmdšeli 40th, sombla sarmdšéli 50th, muk saarmdšéli 60th, sei sarm dšeli 70th 67

Č tessaarmdietti 20th 298

OO tessarmdetje 20th, naksarm détje 30th 298

K ses saarm teeldsĕ 20th 67

NP sis ʃaarmtiildšyi 20th 298

B šit saarmdälei 20th 370



tōn hundred

N tŏ́t (-n), tŏt komde 1 rubel [hundred moneys, i.e. kopeks] Wa423, tót komde Wa372, Wb211, tot Wb324, 36

Nm tót 36

Ob tót T432–

MO ton 36, Wa384

Č ton 297, 330, Wa423, Wb324

OO ton 297, Wa423, Wb324

K ton 36, 68, 228, ton‿njāja [hundred squirrels]) Wa423, Wb324

NP toon 297, Wa423, Wb324

Jel. (toot) tuot 350, toot 357, *toot Wb324

B tuut 370, toot Wb324

Taz *toot Wb324

TazTK tuot 393

Kar. tuut 395, tuut (toot) Wb324

tōnəmčäləľ etc. hundreth

MO tonemdšéli; s. tondšéli 80th [the form of śitə sārəm čāŋkuntəľ is not written out] 67

B tuudemdälei ́[sic] 370

(GSL250: †tonemdšēl, †kȫt tonemdšel thousandeth)



śitə ćāŋkutəľ kȫt eight

N šede čal kyet (šede čal göt) 35

Nm šede čánggyet (-göt) 35

Ob šedi čaadi gööt T459

MO sede tjaadi göt 35, sedi čaadi gööt 156

K sitte tjaadin|göt 35

NP šittitjaadiiget 297

Jel. šidjei gyet 350

B šidiäti kööt 370

TazTK šitiää́tэ kööt, šidiä́del-göön (contraction of šit tjäädel g.) 393

Kar. šitjáde|il-gööt (šit tjaadel) or site tjaangedel 395

(GSL239: †sede čang (čāng, tjāng, tjā, tjeul, čāngul, čāl, tjangdel) kȫt)

śitən tēttə eight

Č sydön döt 297

OO sytjön djyöt = sytjöndjyöt 297



ōkkər ćāŋkutəľ kȫt nine

N šede čal kyet (šede čal göt)

Nm šede čánggyet (-göt) 35

MO sede tjaadi göt 35

Č okur tjeundi kyöt 297

OO oker tjeundjyöt = oker tjeundjyöt 297

K sitte tjaadin|göt 35

NP okkar tjaadiiget 297

Jel. ooker tjaangudel guet 350

B ooker tjää gööt 370

TazTK ooker tjää kööt, ooker tjäädel-göön 393

Kar. oker tjaangede|il gööt 395

(GSL239: †ōker čāng (tjāng, tjeul, čangul [etc.]) köt)



ōkkər kuəľ kȫt 11

N oker kuelget (-gyet) 35

MO o[oker] gyei göt 35

Č okur kuei kyöt 297

OO oker yöt = oker gyei guöt 297

K ooker guei gööt (ooker gyei gööt) 35

NP okkar kuei kööt 297

Jel. ooker kuelget kyöt 350

B ooker kuel (-lj) gööt (kueljget gööt) 370

TazTK ooker kuelgat (-get) gööt (k-) 393

Kar. ooker kuelj gööt 395

(GSL239: †ōker kuel (kuei) kȫt)



śitə kuəľ kȫt 12

N šede kuelget (-gyet) 35

MO sede gyei göt 35

Č sedä kuei kyöt 297

OO sede kyei kyöt (gyöt) 297

K sitte guei gööt 35

NP sitti kuei gööt (-kööt) 297

Jel. šide kuelget kyöt 350

B šide kueljget gööt (kuelj gööt) 370

TazTK šite kuelgat (-get) kööt 393

Kar. šite (g-) kuelj gööt 395

(GSL239: †sede kuel kȫt)



nākur kuəľ kȫt 13

N n[aagor] k[uelget] 35

Č noar kuei kyöt 297

OO noar gyei gyöt 297

K nāgur guei gööt (naar gyei g.) 35

NP naar k[uei] k[ööt] 297

B naar k[ueljget] k[ööt] 370

TazTK naar k[uelgat] k[ööt] 393

Kar. naar (g-) kuelj gööt 395

(GSL239: †nāgur kuel köt)



tēttə kuəľ kȫt 14

N t[eet(a)] k[uelget] 35

Č tiettä k[uei] k[yöt] 297

OO t[jettэ] g[yei] g[yöt] 297

K teetta͑ guei gööt (teetta gyei g.) 35

NP tiet k[uei] k[ööt] 297

TazTK teettэ k[uelgat] k[ööt] 393

Kar. tiit guelj gööt 395

(GSL239: †tēt kuel köt)



sompəläŋk͔ə kuəľ kȫt 15

N hompla kuelget 35

MO sombla g[yei] g[öt] 35

Č sombelöt 297

OO sombele gyei gyöt = sombelöt 297

K sombla g[yei] g[ööt], somble gyei g[ööt] 35

NP sombeli k[uei] k[ööt] 297

TazTK sombela k[uelgat] k[ööt] 393

Kar. sombela guelj gööt 395

(GSL239: †somblang kuel köt)



muktut kuəľ kȫt 16

N m[ŭ́ktet] k[uelget] 35

MO mukte g[yei] g[öt] 35

Č muk͔työt 297

OO m[uk͔tэ] g[yei] g[yöt] = muk͔tjyöt 297

K muktet kyei g[ööt] 35

NP muk͔tut k[uei] k[ööt] 297

TazTK muktet k[uelgat] k[ööt] 393

Kar. muk kuelj (guelj) kööt (gööt) 395

(GSL239: †muktet kuel köt)



sēlću kuəľ kȫt 17

N hieldše k[uelget] 35

Nm heldše k[uelget] 35

Č sieldjyöt 297

OO s[ieldje] g[yei] g[yöt] = seldjyöt 297

K seeldju gyei g[ööt] 35

NP seeldju k[uei] k[ööt] 297

TazTK seeldje k[uelgat] k[ööt] 393

Kar. seeldje (guelj) kööt (gööt) 395

(GSL239: †sieldje kuel köt)



śitə ćāŋkuntəľ śitə sārəm 18

N šedé čangul šeda háru 35

Nm sĕde čang sed áru 35

MO sede tjas|ses sarm 35

Č sedä tjeul tes saarm 297

OO sedä tjeul tes saarm 297

K sitte tjăssārm, sitte tjăs saarm 35

NP šitti tjas sis ʃaaram 297

B šideä́djä šide saar 370

TazTK šitiääti šit săr 393

Kar. šitejang site šar 395

(GSL239: †sede čāng (tjāng, tjeul, čāngul) sede sārm)



ōkkər ćāŋkuntəľ śitə sārəm 19

N okerčangul šeda haru 35

Nm oker čang sed aru 35

MO o[oker] tja|ses ʃarm 35

Č ookur tjeul tes saarm 297

OO óker tjeul tes saarm 297

K oker tjăssārm 35

NP okkar tjas sis ʃaarm 297

B okertjää šide saar 370

TazTK ooker tjää šit sar 393

Kar. oker tjanged šide šaar 395

(GSL239: †ōker čāng (tjāng, tjeul, cāngul) sede sārm)



śitə sārəm 20

N čaškal (равно) šeda háru, 35, šed aaru 3

Nm šed áru 35

Ob šet saaru T451, set saaru or ses-saaru T444

MO ses ʃarm 35

Č tes saarm 297

OO tes sārrm ́[sic] 297

K ses saarm 35

NP sis ʃaaram 297

Jel. sit sar 350

B šit saar 370

Taz šit săr 393

Kar. šite šar 395

(GSL239: †sede sārm, *šede sārm, *ses sārm)



ōkkər kuəľ śitə sārəm 21

N oker kue šeda haru 35

Nm óker kue šed áru 35

MO oker kue ses ʃarm 35

Č ookur kuel tes sarm 297

OO oker kuel tes saarm 297

K oker kues saarm (ooker kues s.) 35

NP okkar kues ʃis ʃaaram 297

TazTK ooker kuelgät šit sar 393

B ooker kue šittэ saar 370

(GSL239: †ōker kuel sede sārm)



śitə kuəľ śitə sārəm 22

N šeda kue šeda h[aru] 35

Nm sede kue šed áru 35

MO sede kue ses sarm 35

Č sedä kuel t[es] s[arm] 297

OO sedэ kuel tes s[aarm] 297

K sitte kues saarm 35

NP šitti kues ʃis ʃaaram 297

B šide kue šittэ saar 370

(GSL239: †sede kuel sede sārm)



nākur kuəľ śitə sārəm 23

N n[aagor] k[ue] š[eda] h[aru] 35

Č noar k[uel] t[es] s[arm] 297

K naagur (naar) gues s[aarm] 35

NP naar kues ʃis ʃaaram 297



tēttə kuəľ śitə sārəm 24

N t[eet(a)] k[ue] š[eda] h[aru] 35

Č tiettä k[uel] t[es] s[arm] 297

K teetta g[ues] s[aarm] 35



sompəläŋk͔ə kuəľ śitə sārəm 25

N h[ompla] k[ue] š[eda] h[aru] 35

Č sombele k[uel] t[es] s[arm] 297

K sombla g[ues] s[aarm] 35



muktut kuəľ śitə sārəm 26

N m[ŭ́ktet] k[ue] š[eda] h[aru] 35

Č muktö k[uel] t[es] s[arm] 297



sēlću kuəľ śitə sārəm 27

N h[ieldše] k[ue] š[eda] h[aru] 35

Č siedjä ́[sic] k[uel] t[es] s[arm] 297



śitə ćāŋkuntəľ nākur sārəm 28

N šede čangul naf haru (naf aru, prop. naag (naap, naf) aru) 36

Nm šede čang [above n added: g] naf áru 36

MO sede tjan nak sarm 36

Č sedä tjeul nak sárm 297

OO sedэ tjeul nak saarm 297

K sitte tjän naarssārm 36

NP šitti tjan naars ʃaaram 297

B šitteä́djä naas ʃaar 370



okkər ćāŋkuntəľ nākur sārəm 29

N oker čangul naf haru 36

Nm óker cag naf áru 36

MO oker tjaan nak ʃarm 36

Č ookur tjeul nak saarm 297

OO oker tjeul nak saarm 297

K oker tjän naars saarm 36

NP okkar tjan naars ʃaaram 297

B ooker djää naas ʃaar 370



nākur sārəm 30

N čašal [sic] naf haru (nafaru) 36, †nāfāru GSL239, GSL750

Nm naf áru 36

Ob naagur saaru T443

MO nak sarm 36

Č nak (-k͔) saarm 297

OO nak saarm 297

K naars saarm 36

NP naars saram 297

Jel. nas sar 350

B naas ʃaar 370

TazTK naar sar 393

Kar. naas ʃar 395

(GSL239: †nak sārm)



ōkkər kuəľ nākur sārəm 31

N oker kue naf haru 36

Nm oker kue naf áru 36

MO oker kue nak ʃarm 36

Č okur kuel nak sarm 297

K oker kuen naars saarm 36



śitə kuəľ nākur sārəm 32

N šede k[ue] n[af] h[aru] 36

Nm šede k[ue] n[af] a[ru] 36

K sitte kuen naars saarm 36



sompəläŋk͔ə kuəľ nākur sārəm 35

Ob sombla guel naagur saaru T442



śitə ćāŋkuntəľ tēttə sārəm 38

N šede čangul te haru 36

Nm šede čangul te áru 36

MO sede tjal ties ʃarm 36

K sitte tjan tes saarm 36



ōkkər ćāŋkuntəľ tēttə sārəm 39

N ok[ker] č[angul] te haru 36

MO o[ker] tjal ties ʃarm 36

K oker tjan tes s[aarm] 36



tēttə sārəm 40

N (čaškal) te haru 36, †te hāru GSL239

Nm te áru 36

MO ties ʃarm 36

Č ties saarm 297

OO tjies sārm 297

K tessaarm 36

NP tie saaram 297

Jel. te sar 350

B teesar (= teet sar) 370

TazTK teet sar 393

Kar. te sar 395

(GSL239: †tē sārm, *tie sārm)



ōkkər kuəľ tēttə sārəm 41

MO o[ker] kuel ties ʃarm 36

K oker kuen tessaarm 36



śitə ćāŋkuntəľ sompəläŋk͔ə sārəm 48

MO s[ede] ‹tj›[as] sombla sarm 36

K sitte tjas somble saarm (sitte tja somble s.) 36



ōkkər ćāŋkuntəľ sompəläŋk͔ə sārəm 49

K oker tja(s) somb[la] s[aarm] (o[ker] tja s[ombla] s[aarm]) 36



sompəläŋk͔ə sārəm 50

N hompla haru 36, †*hompla hāru, *homblāru GSL239, †homplaharu, †homblāru GSL750

Nm hombláru 36

Ob sombla saaru T432

MO sombla ʃarm 36

Č sombele saarm 297

OO sombele saarm 297

K somble saarm 36

NP sombeli ʃaaram 297

Jel. sombela sar 350

B sombela saar 370

TazTK sombela sar 393

Kar. sombe sar 395

(GSL239: †sombla sārm)



muktut sārəm 60

N mukta haru 36, †mukta hāru GSL239

Nm muktáru 36, †muktāru GSL239

MO *muk͔ saarm 36

Č muk (-k͔) saarm 297

OO muk͔ saarm 297

K muk͔ saarm 36

NP muk͔tus ʃaarm 297

Jel. muktet sar 350

B muk͔te sar 370

TazTK muktes sar 393

Kar. muk sar 395

(GSL239: †muk͔ sārm)



sompəläŋk͔ə kuəľ muktut sārəm 65

Ob sombla gue mukt saaru T449



sēlću sārəm 70

N heldše haru 36, †*heldše hāru GSL239, †hēldše-hāru GSL750

Nm heldšáru 36, †heldšāru GSL239

MO sei sarm 36

Č sei saarm 297

OO sei saarm 297

K see saarm 36

NP sei saaram 297

Jel. seldje sar 350

B seeldje sar 370

TazTK seeldje sar 393

Kar. seld?› sar 395

(GSL239: †sē sārm,*sei sārm)



śitə sārəm ćāŋkuntəľ tōn 80 (100-20)

N šeda harm(u) čangul tot 36

Nm sed arm cangul tot 36

MO ses ʃarm ot tjal don 36

Č ses sarma tjeul don 297

OO sedá tjeul ton (hundred without two) 297

K sitte saar tjal don 36

NP šitte saaram tjangdel ton 297

B šit sarmandja tuut 370

Kar. site tjaangedel tuut 395

(GSL239: †sede saarm čang (tjang, tjeul, čangul) ton)



śitə tēttə sārəm 80 (2x40)

Jel. šitte te sar 350



ōkkər sārəm ćāŋkuntəľ tōn 90

N oker harmu čangul tot 36

Nm óker [arm cangul tot] 36

MO oker ʃarm ot tjal ton 36

Č oker sarma tjeul don 297

OO oker tjeul ton 297

K oker saar tjal don 36

NP ok͔ saaram tjaandel ton 297

B ooker sarmandja tuut 370

Kar. oker tjaangedel tuut 395

(GSL239: †ōker saarm cang ton)



śitə tōn 200

N šedä tot 36

MO set ton 36

Č set ton 297

OO set ton 297

K sit ton 36

NP šit ton 297

B šit tuut 370

Kar. šit-tuut 395

(GSL239: †set ton,*šede tot, †*šit tūt etc.)



nākur(ət) tōn 300

N n[aagor] t[ot] 36

MO naagur ton 36

Č noar ton 297

OO noart ton 297

K naart ton 36

NP naart ton 297

B naar tuut 370

Kar. naar tuut 395

(GSL239: †naagur ton etc.)



sompəläŋk͔ə sārəm kuəľ nākur tōn 350

Ob sombla saaru nagur tót T432



tēttə tōn 400

N t[eet(a)] t[ot] 36

MO tiet ton 36

Č tiet ton 297

OO tjet ton 297

K teet ton 36

NP tiet ton 297

B teet tuut 370

Kar. teet-tuut 395

(GSL239: †tēt tōn etc.)

sompəläŋk͔ə tōn 500

N h[ompla] t[ot] 36

MO sombla don 36

Č sombele don 297

OO sombele don 297

K somble don 36

NP sombeli ton 297

B sombela tuut 370

Kar. sombela tuut 395

(GSL239: †sombla ton)



muktut tōn 600

MO muk ton 36

Č muk͔ ton 297

OO muk͔ ton 297

K muk ton 36

NP muk͔tut ton 297

B muktet tuut 370

Kar. muktet tuut 395

(GSL239: †muk ton)



sēlću tōn 700

MO sei ton 36

Č sei don 297

OO sei ton 297

K sei don 36

NP sei ton 297

B seeldje tuut 370

Kar. seldje tuut 395

(GSL239: †sē ton, †*sei ton)



śitə (tōn / sārəm) ćāŋkuntəľ kȫt tōn 800

N šede čak köt tot 36

MO sede tjaadi göt ton 36

Č ses sarm tjeul kyöt ton 297

OO sedá tjeui kyöt ton 297

K sitte tjaada gyet (göt) ton 36

NP šit tond tjaangundi kööt ton 297

B not used 370

Kar. šit tuut tjangedel k[ööt] t[uut] 395

(GSL239: †sede čang kȫt ton)



ōkkər (tōn / sārəm) ćāŋkuntəľ kȫt tōn 900

N oker čak köt tot 36

MO o[ker] tjaadi göt ton 36

Č oker sarma tjeul kyöt ton 297

OO oker tj[eui] k[yöt] t[on] 297

K oker tjaada gyet (göt) ton 36

NP ok tond tjangundi k[ööt] t[on] 297

B not used 370

Kar. oker t[uut] tj[angedel] k[ööt] t[uut] 395

(GSL239: †oker čang kȫt ton)



kȫt tōn 1000

N köt tot 36

MO köt tón 36

Č kyöt ton 297

OO kyöt ton 297

K köt ton 36

NP kööt ton 297

B kööt tuut 370

Kar. kööt tuut 395

(GSL239: †kȫt ton)



kȫt(ən) kȫt tōn 10 000

MO kööden köt ton 36, †kȫden kȫt ton GSL239

K (köt köt ton) 36



tōn kȫt tōn 100 000

K (ton köt ton) 36



Pronouns

 

man I, subject and attribute

N mat or man 69, măt (-n) Wa389, Wb236

Ob mat, man T429–

MO man 69

Č man 299, Wa389

K man 69, mat (-n) ́[sic] Wa389

NP man 299

Jel. man or mat 354, 359, Wb236

B măn (also mat, but usually mann’a (mat) kuendam [I‘ll go], mat pangom [my knife], ma ísam [I took it], note that n diasappears before vowels 371, mat Wb236

Taz mat, man 433, E440–, Wb236, matn E465

Kar. mat, man, ma 398, Wb236

man nān / man nānnə by me / from me

N mannan [first n changed to nn ́[sic] for both locative and ablative] у, во мне 69, 65

MO (labeled ablative and locative) mannan 69, 65

Č (labeled ablative) mannan 296, 299

B mannán 371

Taz (labeled ablative and locative) mannán 433

Kar. mannán 398

man nāmən along me

MO mannaún 69, †mannaun? GSL267

Č mannaún 299

massä comitative

N masé 69

MO masé 69

Č masè 299

K masse 69

NP massi 299

B massé (cfr. maasʃe с домом / with the house) 371

Taz masse 433

Kar. mass‹ä› 398

mankalək caritive

N mat k͔ála͑k (kal(a͑)k) 69

K man kaalak 69

mankaləktə caritive

MO man kalt 69

OO man galt utan mig 299

maľa

Ob maja (= mat) T453, 153

*mē:

mēŋ (-ka) to me

N meka 69

Ob mekä, meka T446–

MO *mēng 69

Č mienga 299

OO miéngà åt mig 340

K mēng 69

NP menga 299

Jel. mekam ́[sic] 359

B meäk͔(k͔a) 371, ‹meak?› SQNK

Taz meäk͔’a 433, meäk͔a 439, meäk͔a, meäka 439–, meäk, meäk͔ E447–, määk͔a, meäk͔a, meäk E459

Kar. meäka 398

(GSL267: †mēnga (†mēng), †mēka, (†mēk, †meak)

mēŋ nān / mēŋ nānnə by me / from me

K abl., loc. mengnan 69, GSL267

NP mengnán 299

mēŋ nāmən along me

K mengnaun 69, GSL267

tan thou, subject and attribute

N tat or tan 70, tat Wa418, 16

Ob tat, tan T445–

MO tan T445

Č tan 299

K tan 70, Wa418

NP tan 299

Jel. tat, tan 357, 359, Wb315

B tan, tat 371, tat Wb315

Taz tat, tan 433, E440–, Wb315

Kar. tan 398, *tat Wb315

tan nān / tan nānnə by you / from you

N (labeled locative) tănnán, (labeled ablative) tannán 70, †tannan GSL268

MO tannán 70

Č tannan 299

B tannán 371

Taz (labeled ablative and locative) tannán 433

Kar. tannán 398

tan nāmən along you

MO tannaun 70, GSL268

Č tanaun 299

tassä comitative

N tasé 70

MO tăse 70

Č tase 299

K tasse 70

B tasséä 371

Taz tasse 433

tankalək caritive

N tat kála͑k 70

K tan kaalk 70

tankaləktə caritive

MO tan kalt 70

taľa

Ob taja (= tan) T433, 153

*tē:

tēk͔äntə local 2S

Ob tégendä, teegend åt dig / to you T429–, teegendä тебя 156

MO teagend or teaget 70

tēntə nān / tēntə nānnə by you / from you

K tendenan 70, GSL268

NP tendannan and tennán 299

tēntə nāmən along you

K tendenaun 70, GSL268

tēntə to you

N ténd(a) 70, †tend GSL268

K allative tendeni 70, GSL268

NP allative teendeni 299

Jel. tend(e) 359

B teänd 371

Taz teänd 433, teand (changed to either tänd or täand) E447, täänd, tänd E459–

Kar. teänd (-t) 398

tēŋ-ka to you

Č tienga 299, †tienga GSL268

OO tjiengà 299



we, dual and plural, subject and attribute

N (nom.) , (plural ), (gen.) mi 69

Ob mi(i) T432–

MO me 69

Č (as nominative) meä, (as genitive) me‹_› 299, me tennä до нас 327

K me 69

NP me 299, allative meeni 299

B me 371

Taz me 433, E440–

Kar. me

(GSL267, 268: †, †*mī)

mē nān / mē nānnə by us / from us

N (abl., loc.) mĭnán, minan 69

MO menan 69

Č menän(na), menän [sic, -ä-] 299

K menan 69

NP mennán 299

B meenán 371

Kar. menán 398

Taz (abl., loc.) menaan 433

(GSL267, 268: †mēnan, †*mīnan)

mē nāmən along us

MO menáun 69

Č menaun 299

K menaun 69

(GSL268: †mēnaun, †*minaun?)

mēsä comitative

N mihe, mihé 69, †mīhe GSL268

MO mese 69

Č mese 299

K messe 69

NP messi 299

B meeséä 371

Taz mése 433

Kar. mesa 398

(GSL268: †mēse)

mēkalək caritive

N mi kala͑k, mi k͔alai [the latter form is probably /mē k͔alaj/ ‘we remained’] 69

mēk͔ənī local 1D

N miegani 69

MO meagani 69

Č meaǥani 299

OO miégani 340

K meagani 69

Taz meäǥani 433

Kar. meäǥani 398

(GSL267: †meagani, †*miegani)

mēk͔ənət local 1P

N míegant (-n), miegana͑t 69

MO meagont 69

Č ˜meaǥanêt (-öt) 299

K meagant 69

NP mek͔anэt 299

B meäǥént 371

Taz meäǥanen 433

Kar. meäǥanet? 398

(GSL268: †meagant (-nat), †*miegant (-nat))



ye, dual and plural, subject and attribute

N (as dual) , (as plural) ti 70

Ob ti(a) T449

MO te 70

Č (as nominative) teä, (as genitive) te 299

K te 70

NP te 299, allative teeni 299

Jel. te 359

B 371, dual genitive teäǥandjet [for you two] 371

Taz te 433

Kar. te[‿šet] 398

(GSL268: †, †*)

tē nān / tē nānnə by you / from you

N tinán 70

MO tenän [sic, -ä-, underlined] 70

Č tenän(na) [sic, -ä-] 299

OO *tenän(na) 299

K tenan 70

NP tennán 299

B ténán 371

Taz (labeled only ablative) ténáana 433

(GSL268: †tēnan, †*tinan)

tē nāmən along you

MO tenáun 70

Č tenaun 299

K tenaun 70

(GSL268tēnaun, †*tīnaun)

tēsä comitative

N tíhe 70, †tīhe GSL268

Č tese 299

K tesse 70

NP tessi 299

B teeseä 371

Taz tése 433

tēkalək caritive

N ti k͔alk 70

tēk͔əntī local 2D

N tiegandi 70

MO *teagandi 70

Č teaǥandi 299

OO tjieǥandji 299, tieǥandi or -dji; ?teagandi and tjiegandji [without translation, the first might be genitive 2D from tǟk͔a ‘sword’] 340

K teagandi 70

Taz teäǥändji 433

Kar. teändi or teägandi 398

(GSL268: †teagandi, †*tiegandi)

tēk͔əntət local 2P

N tiaganden 70

MO teaganalt 70

Č teagandet 299

OO tjieǥandэt 299

K teagandat 70

NP teek͔andэt 299

B teändet (-n) or teäǥandjet 371

Taz 2P teäǥändjet 433

(GSL268: †teagandat, †*tiegandat)



tep / te̮p / te̮pə he, she

N tap 71, Wa418, 16, genitive taban 71, taben‿mî свой, его 113, accusative tabap, comitative tafé or tabé, allative tában 71

tap, tep han Wb315

Ob tabă, taabe T432–

MO tep, genitive teben, accusative tebem, comitative tebäse, allative tebené 71

Č tep, genitive tében, accusative tébem, prosecutive tebeùn, comitative tepsi, allative tébeni, inessive / elative tebennan 299

OO *tep [meaning that all forms are identic with Č] 299

K accusative tebam, comitative tepse, allative tebani [as nominative, genitive is in the paradigm given tau, taun ‘this’] 71

NP tep, genitive tepan, accusative tepam, comitative tepsi, allative tepanni, inessive tebannan 299, genitive teban 300

Jel. tap 357, 359, genitive taben 359

B tep 372, Wb315

Taz tep, tem E445–, 433, Wb315, genitive teben, tepen 433, allative tepenэ 433

Kar. tep Pc398, Wb315

Dual:

N tabeak, genitive tabéagan (-t), comitative tabeǥé (note a drops) 71, tabeg 73, tabéag: comitative tabeǥé 147

Ob tabeaǥ T446, accusative tebeaǥam T431

MO tebeak͔ or tebeanǥ ́[sic], genitive tebeaǥan (-g-), comitative tebeaxse, allative tebaǥané (-g-) 71

K tepk͔ĕ, genitive tepk͔an, comitative tepk͔ase 71

NP tepk͔i 299

B tebeäǥ’a 372

Taz tebeäǥ 433, tebeaǥ 440, accusative tepeäǥam 433, genitive tepeäǥa‿nán (or tepeä‿nán) by them two 433

Kar. tebeaǥ 398

(GSL269: †tepka, †*tebeaǥ, †tabeaǥ)

Plural:

N tabat (-n), genitive tábadan, allative tabadan, comitative tabadé 71, tábat 73, †tabet GSL269

Nm tábêt, genitive tábedêt, allative tabedên, comitative tabedé 71

B tébet 372

Taz tebet (-p-) 433, accusative tebedep 433

Kar. tebet 398, GSL269

Collective:

Ob genitive tabalat 456

MO tebälá, allative teblané 71, †tebala GSL269

Č teplä [sic, ], genitive teplän, accusative tepläm, prosecutive tepläun, comitative tepläse, allative tepläni, inessive / elative teplännán 299

K teppala 71, GSL269

NP teppala, genitive teppalan 299



*śi accusative stem

1S śim

N ˜mášem (-p) or šep (-m) 69, (deleted: matsep = onek‿čep [myself] 72), sep 113

Ob sem, sam, sep, sam [never written š-] T429–

MO masem = sem 69

Č ma sem 299

K masem 69

NP másim 299

B mašep 371

Taz mašem (-p) 433, šem, mašep E450–, ma зep E452, šem, še[‿w] E460, maše[‿k] E475

Kar. mašep 398

(GSL267: †ma sem (†sep, †šep) or †sem (†sep, †šep))

2S śintə

N tat šend or tašend or šend 70

Ob šet, -št, -šta, -sta T429

MO ta set 70

Č tasta = ta stэ, ta st‹_› 299

K tasend 70

NP ta šend ́[sic] 299

B tašend 371

Taz taš šend 433

Kar. tašet 398

(GSL268: †ta send (†set, †šet, †šend) or †send (†set etc.))

1D śimī

N míši or ši (mi šidewi ši) 69

Ob si (deleted) T437

MO me siwi 69

Č me siwi 299

K me siwi 69

(GSL267: † (†) †si (†ši, †siwi) or †si (†ši, †sĭwi))

1D śinī

NP mesini 299

śintī 2D

N tišendi or šendi 70

MO te seti 70

K tesendi 70

Taz te šendi 433

(GSL268: †tē sendi (†šendi, †ti seti), †*ti sendi (†šendi, †šeti))

1P śimət

N mišut 69

Ob sut, sun T432–

MO me sut 69

Č mesut (-öt) 299

K mesut 69

(GSL268: †mēsut, †*mīšut or †sut, †šut)

1P śinət

NP me sinat 299

B méšent 371

Taz me ši ́[sic] or me šinen 433

Kar. mešent (-net) 398

2P śintət

N ti šendet or šendaεt 70

Ob stet T454, 156, sten (deleted) T441

Č testet 299

OO testet 299

K tesendêt 70

B tešend 371

Kar. tešet 398

(GSL268: † (ti) sendat (†šendat), †*ti stet or †sendat etc.)

2P śilət

MO teselt 70

*oṇə self (the forms are both subject and attribute)

1S onäŋ

N ŏnek свой, egen, själv / own, self Wa351, Wb178, 30, 32, 72, 112, 171, GSL277, elative onengnan (deleted: or oneganani) 113

Ob onek T431–

MO ŏneng Wa351, Wb178, T446, 72, 78

Č oneng сам, свой 300, Wa351, Wb178

OO *oneng Wa351, Wb178

K oneng 72, 258, Wa351, Wb178, allative onengni, comitative onengse 72

NP onning 300, Wa351, Wb178, man oneng [sic, falsely copied from Č] piirrim сам себя / I myself 300

Jel. oneng 350, 359, Wb178

B oneng 372, Wb178, oneak͔ 372, onek SQNK

Taz oneäng 434, oneng E448–, onä́ng Wb178

Kar. oneng 399, Wb178

2S onäntə / onänčə

N onendše 72, onendš 73, 112, 171, elative onendse. [above:] nand [meaning: onendsenand?, or rather: onandse-[nan]?] 113

Ob onändš, onendš T435–

MO onend or onet 78

Č onendä 300

K onend 72, 258, allative onendeni 72

NP onda ́[sic] 300

B onendš 372

Taz oneändš 434

Kar. onde ́[sic] 399

(GSL277: †onendše, †*onende, †*onde)

3S ontə / ončə

N ondše 72, ondš 73, ondš(e) 112

Ob ondš(e) 

MO ond 78

Č ondö 300

K ondde 72, ond 258

NP onda 300

B ondš 372

Taz ondš 434, genitive onendš 434

TazTexts ondše 465

Kar. onde 399

1D onī

N oni 72, 73 (onewi pírewi 72), onevi = oni (“genitive” only oni) 112

Ob oni T434

MO oni 78

Č ooni 300

K oni, allative oneni, inessive oninnan, comitative onise 72, onewi 258

NP oni 300

Taz oni 434, genitive oneni 434

2D ontī / ončī

N ondši 73, 112, elative ondšinan 113

MO ondi 78

K ondi 72, 258

NP ondi 300

Taz ondši 434, genitive onendši 434

3D ontī / ončī

N ondši 73, ondš ́[sic] 112

Ob ondši T430–

K ondi, allative ondeni, comitative ondise 72

NP ondi 300

Taz ondši 434

TazTexts ondši 464

1P onət

N ont 72, 73 (oneut píreút 72), oneút = ont (“genitive” only ont or onat) 112, onet, elative onaεtnan 113

Ob onet T451–, 156

Č oonet 300

K ont, allative ontni, comitative onsse 72, onet 258

NP onát 300

B onet, onen 372, oneč kuennemen [we went ourselves] 372

Taz onet (-n) 434

Kar. onet 399

2P ontət / ončət

N ondšat 73, ondšaεt 112

K ondet 72, 258, allative ondetni, comitative ondesse 72

NP ondát 300

B ondšet 372

Taz ondšen 434

Kar. ondet 399

3P ontət / ončət

N ondšat 73, ondšaεt 112

K ondet 72

NP ondat 300

B ondšet 372

Taz ondšen 434

Kar. ondet 399



tamə this (nominative to *ti / *ti̮)

N tau den här Pc74, tau это? (= tap): tau-kai это что? что такое? / what is this? 76, ?taw‿end вот (тут) [this is it] 57

Ob tau T432–, collective taula эти T434, 153

Č tau этот, den här Pc300, 335, genitive taun‿dennä досюда / hereto 336

OO tau den här (nära) 300

K tau Wa418, tau [as nominative to tebam], genitive taun 71, 155

NP genitive tawan dšen(nэ) [hereto] 336

see also genitive tamən tar ‘like this’

tam this; interjection вот

N tap этот 21, 76, tap, tam gup ́[sic] [this person] 73

Ob ti‿ap (-m) [sic, probably error for *tidap] (tetam) теперь [ɔ: вот теперь, ‘now’] T434

Č tam (= tau) 300, 335, tam‿belengd till denna sida / to this side, tam‿beleangan, tam‿belengmen 328

NP tam этот, den här 300

B tap-čuečógal здешний / of this land 373

tam ćēlə adverbial today

N tap čel сегодня 15

B tap tjeel 389

Taz tap tjel 438, tap tjeel E452



*ti / *ti̮ this (oblique for tamə)

?N têna (täna, tana) тот 57, tena, t‹ä›na (= na = tap) 73

tī / tī̮ lative hither

N (tî́, tîî) (a long i = î) 83, , tii сюда Wa418, Wb314

Nm , ti, tii 83, to čagan ti оттуда / from there [from there hither, tuolta tänne], tond ti tömban оттуль / [he has come] from there [“from there hither”], ton tii оттуль сюда / from there hither 83

Ob ti сюда T456, tón|di оттуда / from there [“from there hither, tuolta tänne”] (ti) T438, toon‿di сюда, toon ti оттуль сюда 154

MO tii 83, Wa418

Č tii сюда, hit 332, 333, Wa425

OO tjii hit så, tji hit 332, tji сюда 333

K tii 83, Wa418

NP tii hit 332, tii сюда, hit 333

B tî́î (-ii-) сюда 388, tii Wb314

Taz tî́î (-ii-) сюда 438, tii Wb314, E464

Kar. *tii Wb314

tīnnə / tī̮nnə ablative from here

N tín(ä) отсель 83

Nm tín отсюда 83

Č tiinnä 332, tiinnä 1) härifrån, 2) här / from here; here 333

OO tjinnэ här så / here, tjinnэ här 332, tjiinna här, härifrån, поближе / here, from here (closer) 333

K tiinna 83

NP tiinnä här, härifrån / here, from here 332, tiinnэ отсел 333

B tiinä отсель 388

Taz tîînä (tiin) отсюда 438

~ tinnə [or tennə from te-]

N (tenne) (= tín(ä)) 83

MO tenna отсюда 83

Č tennä отсюда 332, tennä härifrån så 333

OO tennэ härifrån (så), [NP?] tennэ härifrån 332, tennэ härifrån 333

tintə / ti̮ntə here

N tend(a) здесь 83

Nm tend 83

Ob tende здесь T431, tenda T455, tändä здесь 153

MO tend 83, T445

Č tend здесь 332, tend här (så) 333

OO tendэ här (så), [NP?] tendэ här [NB: It is unclear which of the forms on te- in the right column on page 332 are OO and which are NP forms of *te] 332, tendэ här så 333

(K tend (or temd) 83, GSL724 [being te-])

(NP temdэ здесь 333 [being te-])

tintəľ adjective

MO tendi здешний / of here 77

Č tendie здешний 301

OO tendji 301

ti̮mtə here

B timd здесь 388

Taz tîmd (-i-) 438, tîmdä, tîmdэ E441

ti̮mtəľ adjective

Taz timdel здешний 434

ti̮ŋ-ka hither

N teká сюда 83

Nm teká 83

Ob -teka тут [ɔ: hither] T445, -téka 155

MO tengá där [ɔ: hither] T445

Č tengà hit så 332, tenga hit så 333

OO tenga hit [twice] 332, tenga hit så (= tji) 333

K tenga͑ [sic, -a͑] 83, †tenga GSL724

tīk͔əľ local adjective

Ob tieganna тамошний / the one here [§§§KOLLAUPPmistä??§§§], tiegan‿na‿šteag те двое [these two here] T429

tilćīľ adjective such as this

N teldšel этакой 75, teldšel (“from teldš это”) id.: teldšel-kai что такое 76

Kar. tildjíl такой 399

tilćīŋ adverb so as this

N teldšek этак (så där) 85,†tēldšek [sic, -ē-] GSL738

tīldjeng [sic, -ī-] GSL738

Č teldjeng этак 336

OO teldjeng 336

tiććä hither

OO locative and ablative tetjen там, оттул / there, from there 333

tiććätə hither

Č tetjettä hit så, till denna här sidan / hither, to this side, locative tetjé-daǥan or tetjetk͔an 333

OO tetjédэ (tetjet) туда ([false etymology:] “from tep and c̢e, prop. this there”, “tje туда, (den där) obest. / thither, that (indetermined)”, “tjennэ там, оттуда”) 333, tetjed 333, locative and ablative tetjetk͔an, tetjedaǥan там, оттул 333



that, tuo

N , to den där, tuo, тот Pc74, (to-gup другой / another [that man]) 46, to belekand за (ad l.), на другую (ту) сторону / to that side, to belekagan (-t) (in, e l.) на, из-за другой стороны / on/from that side 79

Ob to den där T446–

MO *to: prosecutive toun: allative tone 74

Č to den där Pc300

OO to den där (borta) 300, too (= aidэng ‘another’) 334

K to den där, tuo Pc74

NP to den där 300

B too этот? 372, tuu-čuečógal тамошний / of that land 373

Taz too E457, 434

tō / tōj lative thither, tuonne; away

N to Wa418, to прочь / away 9, to прочь, вон 83, too-guannak återvända / to return [ɔ: I went away] (too away) 147

dit, bort Wb314, † dit bort GSL724

Nm туда 83

Ob too прочь T437–, 154, to bort T436

MO too Wa418

Č tuo туда (далёко), прочь / thither (far), away 333, tuo прочь, вон 334, Wa418, Wb314, tuo-tjačam [I threw away] Wa384

OO too прочь, dit långt / away, thither far 333, *tuo Wa418, Wb314

K too прочь 83, Wa418

NP toi прочь / away 333, tooi прочь, вон 334

B tuu dit bort 388, too Wb314

Taz too туда 438, Wb314, too-njongam выгнал / I chased it away E453, to-yytego отпустить / to send away 451

Kar. tuu Wb314

tōn locative there, tuolla

Nm ton 83

Č tuon там (далёк) [, оттул] 332, tuon там 333

K toon 83, †tōn GSL724

B tuun 1. там далёко [, 2. из далека] 388, teet tuut везде / everywhere 361, teet-tuun 389

Taz toon там (далёко) 438, E461

tōnnə ablative from there, tuolta

Nm tond ti [ɔ: ton ti] tömban оттуль / [he has come] from there, ton tii оттуль сюда / from there hither, tuolta tänne 83

Ob tón|di оттуда (ti) T438, toondi сюда, toon ti оттуль сюда 154

MO toon ti [from there hither, tuolta tänne] 83

Č tuon [там (далёк),] оттул 332

OO toonnэ там, оттуда / there, from there 333

K toon(na) оттуда 83

B tuun [1. там далёко,] 2. из далека 388

Taz toonэ 438

tōŋ-ka

OO tongà туда (далёко) / thither (far) 333

tōľ adjective

Ob naat‿tol‿daak͔et (-k͔and) по далее их / behind those (dol = toi from to ‘away’ and tak͔ ‘back’) T436

MO nan dol‿daak͔and, nau dol‿daakeng T436

Taz tool-g[um] тамошний / the person there 434

tontə there, tuolla

Nm tond 83, †tōnd där borta GSL724

toćća / toććo thither, tuonne

N locative and ablative to čagan там, оттуда 83

Nm locative and ablative to čágan там, оттуда 83, ablative to čagan ti оттуда 83

MO locative totjen 83

Č totje [sic, = totjotta] 332, tottjo туда (далёко), прочь 333

OO locative totjen там (далёко) 333

K tottjo туда, далеко, locative and ablative tottjon там, оттуда 83, GSL724

toććak͔əľ local adjective

Ob totšaǥe, tottjage, točagi тамошний / of there T444–, točage 155, točagi 156

toććatə / toććotə thither, tuonne

N to čad туда, dit bort 83

Nm to čad туда 83

Ob totčada туда T457–

MO totjet 83

Č totjotta туда, locative and ablative totjodaǥan 332, totjotk͔an, totjódagan там, оттул 333

OO totjéd туда (далёко) (determined), locative and ablative totjetk͔an, totjedagan оттул 333

K locative and ablative tottjotagan там, оттуда 83, ablative tottjodagan оттуда 83, GSL724

B totjód 388, locative and ablative totjódagan 388

Taz tottjéd 438, locative tottjódaǥan 438

toććatəľ / toććotəľ adjective

MO tottjede (-i) тамошний / of there 77

K tottjode (-i) 77

toććotək͔əľ local adjective

Č tottjódaǥî (-‹y›) тамошний, den där 301

K tottjodaǥe тамошний 77



*te this

away (only as parallel word to )

N tee-aldšak упал / I fell [away] 147

Ob tee прочь, tee aldšîk (teegaldšek) прочь упал T434–

MO teeg? aldšeng T449

Taz tee прочь 438

tēn locative here

B teet tuut везде / everywhere 361, teet-tuun 389

tennə ablative from here

K temna ́[sic] 83, †tenne GSL724 [see also tinnə]

NP tennä härifrån [NB: It is unclear which of the forms on te- in the right column on page 332 are NP and which are OO forms of *ti] 332

teŋ-ka hither

NP tengà hit (så) (demonstrative) 332, tenga hit så на место, это 333

temtə here

K tend or temd 83

NP? tendä () här 332, temdэ здесь 333

temtəľ adjective

K temdi (-e) здешний: temde gum [the person here] 77

NP temdae (-i) kum 301

tēlćīŋ? adverb

K teeldjeng так [false or secondary for tilćīŋ] 85

na the, it, Finnish se

N na тот 21, 159, na, den här Pc73

Ob na T436–, [stressed:] naa T435, genitive nan, naat T436–

MO *na Pc73, genitive nan T436

Č na тот, den, denne, den förra (bekanta) (NB. na does not have demonstrative meaning) Pc300

OO na den (without any relation) 300

K na Pc73, Px3S naad (-t) 73

NP na den 300

Jel. na (gum) [the (man)] 359

B тот Pc372

Taz na, genitive nat E457–, 434

TazTexts genitive nan 463

see also genitive nan k͔o ‘therefore’, nan tar ‘so’, nan śāľ, nan śāŋ ‘so much’, nan śāŋəmčäləľ

nā tī (> nātə) adverbial

Jel. naati полно 357, 357

Taz naati будет, naatэ уж, naata, naat‿na едва (толко) E449, E461, naat nog, redan (уж), blott, knappt (только) E440

(na k͔aľ >) nǟk͔aľ adverbial

Taz näkalj (neä-) or näk͔alja но, men / but 439

naj < na aj adverbial also

N kun‿naj‿aha or kun‿n‿á никогда / never, kun‿naj‿aha (-ja) никуда [ɔ: нигде, nowhere], kutar‿naj‿aha (-ja), kutar‿n‿a никак / nohow, kučade‿naj‿aha (-ja) or kučada‿n‿á никуда / to nowhere, ku‿naj‿aha (-ja) or ku‿n‿a id. 85

Ob nai T435–

MO kussaga‿n?‿as [never] 85

K k͔aaǥa‿nassa никогда / never, kuttja‿n‿asʃa никуда / to nowhere 85

B nje kušagan ne äša никогда / never 389, nje kutjet‿ne äša никуда / to nowhere 389, nje kun‿né äša [‘nowhere’ or ‘from nowhere’] 389, nje k͔aim‿ne äšä ни чего не / nothing (accusative) 389

Taz E462–, nai E449, k͔ai néj tjäänga не чего нет / there is nothing (“nej from Russian не”), kute‿nej tjäänga никто 434, kutjed né E476

TazTexts nai 464

see also k͔aji naj ‘anything’, kuti naj ‘anyone’, śitə naj ‘both’

naććä thither, sinne

N locative načáǥat (-n) там Wa394, načagat 28, locative and ablative na čagan там, оттуда 83

Nm locative na čágan тут, ablative na čagan оттуль 83

Ob locative ‹na čágat› GSL853

MO locative nattjen 83

OO locative natjen тут (= nendэ) 333

naććäľ adjective

MO natjei тамошний / of there, sikäläinen T448

naććäk͔əľ local adjective

Ob načagi тамошний T453, 156

naććätə thither, sinne

N na čad туда 83

Nm na čáda туда 83

Ob načada туда T451, načad 156

MO nattjed 83

Č natjettä тут, dit så, locative and ablative natjetkan, natjédagan тут, оттул 332, natjettä: natjetk͔an, natje-dagan 333

OO natjed (“from tje”) 333, natjéd туда (“from tje, prop. that there”) 333, locative and ablative natjétk͔an, natjédagan 333

B natjédэ туда 387, locative and ablative natjédaǥan там, оттуда 388, ablative natjedága(na?) оттуда 388

Taz nettjéd 438, locative nettjédaǥan 438, ablative nettjédagan 438

naććätəľ adjective

MO nattjede 77

naććätək͔əľ local adjective

Č nattjedaǥî (-‹y›) тутошний (den där långt borta) 301

K nattjádaǥe тамошний 77



*ni / *ni̮ the, it; se (oblique for na)

nī / nī̮ lative thither, sinne

Nm () 83, † GSL724

MO nii 83

Č nii туда 332, nii dit 333

OO njii dit så 332, nji dit, туда (indetermined) (“= tje”) 333

K nii туда 83

NP nii dit 332, nii туда 333

B nî́î (-ii-) туда 388

Taz nîî туда 438

nīn / nī̮n locative there, siellä

N nin тут 83

Nm nín 83

Č niin там 332

K niin 83

NP niin > niinnä där, därifrån [read: locative niin, ablative niinnä] 332, niin там 333

nīnnə / nī̮nnə ablative from there, sieltä

Ob nen‿do [then] GSL853

Č niinnä оттуда 332, niinnä 1) därifrån, 2) där / from there, there 333

OO njinnэ 332, njiinnэ там, därifrån (indetermined) (“= tjennэ[falsely extracted from *netjennэ]) 333

K niin(na) 83, †nīn, †nīnne GSL724

NP niin > niinnä där, därifrån [read: locative niin, ablative niinnä] 332, niinnэ оттуда 333

Taz nîîn’e оттуда 438

TazTexts niin, nîîne‿ke 464–

?B nî́înd(i) оттуда 388

~ ninnə [or nennə from *ne]

Č nennä därifrån så 333, nennэ därifrån så (determined) 333

nīmən prosecutive

NP niiwán (“= nii туда”) 333

ni̮ntə there, siellä

N nênd тут 83

Nm nend 83, GSL724

Č nendä där så, тут, там 332, nendä der så 333

OO nendэ där så, тут 332, nendэ där så, тут (determined), nendä там 301

ni̮mtə id.

B nĭmd там 388

Taz nîmd там 438, nemde där SQNK

TazTexts nîmde 463–, (once:) nîîmdэ 464

ni̮ŋ-ka thither, sinne

N neka тут dative ́[sic] 83, GSL724

Nm neka 83

Č nengà dit så 332, ?nenga dit så 333, †nenga GSL724

OO nenga dit 332, [NP?] nengà dit så 332, nengà туда, dit så (determined) (“= tje”) 333

nīľ adjective

MO niiji [‿k͔-] 77

Č níje () [‿k͔-], nii тамошний 301

OO níi () 301

K ?niije, niiji [‿k͔-] тамошний (or nittjade) 77

NP nii kum [the person there, sikäläinen ihminen] 301

nilćīľ adjective such, sellainen

N neldšel такой 75, (deleted: nildšel 76)

MO nildji, kai nildji что такое / what such a 76

Č nildji sådan, такой 301

OO nildji 301

K nildje (-i) такой (obestämd, sådan en), nildji gum sådan en människa / such a person, k͔ai nildje (-i) что такое 76

B nildjel такой 372

Taz nildjel 434

Kar. nildjíl 399

(GSL284: †neldšel, †nīldjel, †nīldjĕ)

nilćiŋ adverb so, niin

N neldšek (-ng) так 85, nĕldšek Wa394, Wb250, 18, †nēldšek [sic, -ē-] GSL738

MO *nildjeng 85

Č nildjeng так 336

OO nildjeng 336

K nildjeng 85, †nīldjeng [sic, -ī-] GSL738

B nildjĕng 389

Taz nildjek E448–, niildjeng E450, nildjeng, nildjeng‿nä так 439

nićća thither, sinne

OO ablativetjennэ[falsely extracted from *netjennэ]) 333

K nittja туда, locative nittjan 83

niććatə thither, sinne

Č nitjéttä туда, locative and ablative nitjetk͔an, nitjédaǥan 332, nitjettä dit, till den andra sidan / thither, to the other side, locative nitjetk͔an, nitje-daǥan där, på den andra sidan / there, on the other side 333

K locative nittjátagan 83

NP locative nittjadaǥan оттул [translated as ablative] 333

TazTexts ablative nitjedaǥan от того места 463 (but 438 nettjéd being /naććätə/)

niććatəľ adjective

K nittjade (= niiji) 77

*ne the, it; se

nennə ablative

K nenna͑ тогда / then 84, †nenne GSL724

nentə there, siellä

K nend 83

NP nend där så 332

neŋ-ka thither, sinne

NP nengà dit så 332

k͔aji what (nominative to *ku)

N k͔ăe (-i) что Wa366, k͔aĕ, k͔ae: dual k͔aéag Pc76

Ob k͔ai, kai T430–, locative kaigat T449–, 156, kaigan где 83

MO k͔ăi Wa366, 76

Č k͔ai vem, vad: locative k͔aigan Pc300, Wa366, k͔ai‿s [/k͔ajə asə/] никто / no one 301, dative k͔aindä vart, куда: locative and ablative k͔aiǥan где, откуда 332, dative k͔aind‿es никуда / nowhere to, locative kaigan jemma когда нибудь / anytime 336

OO k͔ai vad, vem 300, dative k͔aindэ: locative and ablative k͔aiǥэn 332

K k͔ai кто, что Wa366, Wa369, 76: locative k͔aigan Pc76, kaigan 83, 156

NP k͔aiji 301, kaij‿ém [anything] 301, dative *k͔aindэ кому: locative k͔aiǥan 332

B k͔ai Pc372, dative k͔aind’a 388, locative and ablative kaiǥan где, откуда 388

Taz k͔ai 439–, 434, dative k͔ainda Pc438, locative and ablative k͔aiǥan 438, k͔aik͔ai än — än, antingen — eller, либо — либо: k͔ai äsäp tyndša, k͔ai ämäp tyndša, aša tenemam не знаю, отец ли придет, мать ли придет / I don’t know if my father comes or my mother comes 439, (as interrogative particle:) k͔ai ли, månne?: meäk͔a mindšal k͔ai? дашь ли мне? / will you give it to me?, tyyndša k͔ai? or k͔ai tyynda k͔ai придет ли? / will he come?, k͔ai mundeng kuessaden все ли ушли? / did everyone go? 439

Kar. k͔ai 399

k͔aji naj anything

N k͔ainai, kainé ничего [anything, falsely translated ‘nothing’ due to Russian double negation] Wa384, kainá ничто (его) 77, kaina 85, kainai čanga ничего нету / there is nothing, ‘anything is missing’, mitään ei ole 8, 59, accusative kaimnaj|aha ничего / nothing 8, 85

Nm kainai Wa384

Ob kai ne čaanguan ingen funnos / there was no one T452

MO kaim‿n‿as ничего 85

Č kai ne‿s tjekuan ничего нет 327

OO k͔anji чего (такое), k͔anjina‿s никто [nothing], k͔anjina tjaangung ничего / there is nothing [the word tjaangung belongs actually to NP kaijina] 301

K k͔aina (tjaangu) ничего Wa384, kain‿asʃa никто, ничто / nothing 77, accusative k͔aim‿na assa ничего 85

NP kaijina‿s [nothing], kaijina [tjaangung] [= OO “k͔anjina tjaangung”] ничего / there is nothing 301, accusative k͔aim‿ná‿s (-na as) кое как [ɔ: nothing] 336, 1S k͔aimna tjangu [I have nothing] Wa384, 3S kaitna čaangu ничего нет / there is nothing (he has nothing) 286

B kainé čeanga никого нет / there is no one (or nje kai čeänga) 372

Taz k͔ainé E455

see also k͔ajin k͔o ‘why’

k͔aji-ka

Č k͔aigà vad?, чего?, frågeord 301, kaig‿as никто / no one 301, kaig‿es ничего / nothing 336, kaig‿es tjekuan [falsely added tjekuan instead of replacing the negation asə with it] Wa384

OO k͔aigà чего 301, nendä kaiga что там / what is there, kaiga pendang [what is it I am searching for?] 301

K k͔aigá чего?, only in questions: kaiga‿jem что такое, k͔aiga = k͔ai 76, kaiga GSL283

k͔ajiľ adjective

N k͔ael or kail какой Wa366, k͔ail какой, который: collective?? allative k͔aelán: elative k͔aelannán [sic, doubtful] 75, kail éma что нибудь [of any kind] 85, [form unclear:] kaellemî что нибудь 76

MO k͔ai mê что такое 76

Č kai mi‿jemmä [any thing] 301

OO k͔ai gum кто [what person] 300

K k͔aije Wa366

B k͔ail какой 372

Taz kael 434

Kar. k͔ael 399

k͔ajik͔əľ local adjective

Ob? kaige från vilken sida / [being] from which side (“see pronouns”) 65

Č k͔aiǥai från vilken sida 301

K kaiǥe från vilken sida 77

k͔ajintə(wə)ľ adjective of what kind

N kaendul каковой 75

B k͔aindel gum какой [человек] 372, †kaindel GSL284

Kar. k͔aendel какой 399

k͔ajintə(wə)ŋ adverb how

N k͔aendek как Wa366, kaindek 18, k͔aindek 85, kainde’em как нибудь / anyhow 85, †kaindek huru GSL738

Ob kainduk T442, T453



*ku what (oblique to k͔aji)

(GSL724: The stem is *ku ‘what’, the extinct interrogative pronoun *ku)

Č genitive kun dennä докул [whereto] 336

K genitive kun‿gund долго ли? / how long 85, kun kund докуль 155

NP genitive kun čen [whereto] 336

see also genitive kun tar ‘how’, kun śāŋ ‘how much’, kun śāľ, kun śāŋəmčäləľ

lative whereto

N ku куда 83, ku‿naj‿aha (-ja) or ku‿n‿a никуда / to nowhere 85

Nm ku 83

MO kuu 83

Č kuu vart, куда 332, kuu‿jemmä куда нибудь / anywhere to 336, kū‿ys никуда / nowhere to 336

OO kuu 332

K kuu 83

NP ku 332

B kuu куда 388

Taz kuu vart 438

kūn locative where

N kun где [, откуда] 83, kun éma, kunem когда нибудь / anytime, kun‿naj‿aha or kun‿n‿á никогда / never, kun‿naj‿aha (-ja) никуда [ɔ: нигде, nowhere] 85

Nm kun 83

Ob kun medan / while T435

Č kuun где 332

OO kuun (kun) 332

K kuun где [, откуда] 83

NP kuun 332

B kun где [, откуда] 388

Taz kun где [, откуда] 438

kunnə ablative from where

N kun [где,] откуда 83

Nm kun 83

Č kuunnö откуда 332

OO (kuun, kun, see locative) 332

K (kuun [где,] откуда 83)

B kun [где,] откуда 388

Taz kun [где,] откуда 438

kulćiŋ adverb how

NP kuldjing как 336

kuććä whither

N locative and ablative ku čágan 83, ku čagan откуда 84

Nm locative and ablative ku čágan 83

Ob locative kučáget где T453–, kučágeat 156, ablative kucágan‿di vadan / from where T447, kučágan varifrån 155

MO locative and ablative kuttjan где, откуда 83

K kuttja (= kuu) 83, kuttja‿n‿asʃa никуда / nowhere to 85, locative and ablative kuttjan где, откуда 83

NP kuttja vart, куда 332, kuttja‿n ās (-n nás) никуда / nowhere to 336

kuććätə whither

N ku čad(a) куда 83, ku čad 85, kučade‿naj‿aha (-ja) or kučada‿n‿á никуда / to nowhere 85

Nm ku čad 83

Ob kučeda, kučada T433–, GSL853, kučaed куда 154

Č kutjettä vart, куда, kuttjed 332, locative kutjédaǥan 332

OO kutjédэ 332, locative kutjetk͔an, kutjédaǥan где тут 332

K ablative kuttjádagan (-dăgan) varifrån 83, kuttjadaganna 155

NP locative kuttjatk͔an, kuttjadagan (NB. kuttjatkan is an abbreviation of kuttjadaǥan) 332

B kutjéd куда 388, (deleted: kutjeda‿gends[...] [supposed to be: ‘where is he going’ or similar] 362), locative and ablative kutjédagan где, откуда 388

Taz kuttjéd vart 438, kutjed E476, kutjéd Wb227, kučédэ E462–, locative and ablative kuttjédagan 438

kuććätək͔əľ local adjective

Č kuttjédaǥî́ från vilken sida / [being] from which side 301

K kuttjádaǥe från vilken sida 77, kuttjédage [without translation] 246

kuti who

N kod, kud(a) Pc75, kud кто Wa369, kud (kod) Wb199, kud(a) 28, genitive (or adjective) kudenmi кто нибудь / someone 76

Nm kŏd Wa369

Ob kuda T436–, comitative kudase 153

MO kut: dual kudiaǥ: plural kúdêt [?] Pc75

Č kutö кто, vilken, vem: prosecutive kudöun Pc300, kudö 301, kutö‿jemmä någon / anyone, kudö‿s (tjekuan) ingen /no one 301

OO kutö (kudö, -ttö) vem, kudö tjymmend кто пришел / who has come 300, kudö‿jemma 301

K kuttaê кто, который: dual kutteaǥe Pc75

Jel. kut 352, *kut(э) Wb199, allative kuttene 359

B kutэ 372, kut(э) Wb199, accusative kutep SQNK

Taz kuttэ E459–, kutэ 434, kute E462, *kut(э) Wb199

Kar. kutэ 399, *kut(э) Wb199

kuti naj anyone

N kuden‿á никто (никого): kuden‿a tömban никто [не] пришел / no one has come 77

MO kuden‿as [no one] 77

K kutten‿asʃa никто, ничто 77

kuti-ka

Č kudöga кто такой? (-ga, enclitic, as Finnish mi-kä) 301

OO kudöga 310

K kuttega = kutte, kuttega‿em [anyone] 76

B kutega [= kutэ] 372

kuti-ja (*kuti-ńā)

N kudea vilkendera / which, Px3S kudea‿da 77

Č kudia någon / someone (= kuda‿jem), accusative kudiam, allative kudiani 301

OO kutjá кто нибудь / any one (= kudo‿jem) 301

K ?kuttia vilkendera (av två eller flera) / which of two or many [this headword, with question mark, is in strong grade, all other examples in weak grade. The forms can not be MO]: Px3D kudĕadi vilkendera av två / either of them two, Px3D? kudĕat‿n‿asʃa ́[sic] ingendera av två / neither of two, Px3P kudĕadet vilkendera av många / which of many, kudeadet‿n‿asʃa ingendera av många / no one of many, Px1D kudeawi em någondera av oss två / either of us two, kudeawi‿n‿asʃa ingendera av oss två / neither of us two, Px2D kudeali‿n‿asʃa ingendera av eder två / neither of you two 77

(GSL287: †kutja någon)

kutiľ adjective

MO kudi njaadi который от их 2, vilkendera / which of them two, kudi njaut который от нас / which of us many 77

B kutil-pälägäl gum с какой стороны / [person] from which direction 372



Proper names

Christian (Russian) names: 44

Ibat Иван

Kerška Gregorij [Григорий, Гришка]

Mikulga Mickel [Николай]

Oleška Alexej [Алексей, Алешка]

Ljaku Jakob [Яков]

Pirga Spiridon [Спиридон]


Selkup (pagan) names (these are now surnames):

˜Nuongela‹_› [last unreadable character deleted] [deleted: en sam. род i Narym / a Samoyed family in Narym]

T›‹šimba

Pašmak

Sargeljga

Hagandu

Nojak

Kogolj

Asak

Jerexma

Igalmat

Loudšá

Ópšer

Ha‹k›mai

Íisimba



Interjections



N

a’a ua! 57

vot вот 87, GSL742

na!, na на! 87, na se, se där, Russian на GSL742

to вот 87

ee wonder, = ii! 87, Nm ei! (ei kotje [wow, much!]) 87

Nm nai endä! nai eendä, prop. this is, e.g. tjundэ nai eendä вот лошадь 87

a’a! consent, Nm k áa’a так 87, a’ så, så i sanning GSL742

nu, nă! exhortation 87, nuGSL742

aigaiga or i aiga, (ai, ai) pain 87

Nm oh-oh, ah-ah pain 87

‹u›oi id., Nm oi oi oi strong pain 87, GSL742

(‹i› tjiwangeng о диво, wonder [oh, it is a wonder]) 87, ī GSL742

ói address, here (Finnish hoi), Nm ei address, call 87, ei or oi hit GSL742

arara! wonder 87, ‹o›rara or ara‹g›ai GSL742

aragai id. 87

ai tîî ах ты 87

öi öi fear = oi oi, Nm ei ei ei fear 87, GSL742

oi, (voi) hear, oi, hoi! 87

ara! что (диво) это? question (related to arara) 87

Nm kuč, kuč, kuč call to dog 87

ljaǥa ‹P›ar., Nm ljak͔á! address to men 87

ii wonder (ie! much) 87



apá! daddy! amá! mommy! tjopá! brother! njinká! sister! (GSL742 deleted: -a hit (enclitic), e.g. opa hit fader / here, daddy)

wantjá! John! pöötér! Peter! jekór! Gregory!

Vocative gets the accent on the last syllable, but does not take any ending. 87



Ob endo [without translation] T430, endo därefter / after that 153, undo опять T455